9789144110097 by Smakprov Media AB

Uppsatsens inre liv

Olle Tivenius

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39083 ISBN 978-91-44-11009-7 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout och omslagsfoto: Jens Martin/Signalera Illustrationer s. 13: Malin Tivenius Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2015

There is a crack in everything. That’s how the light gets in. Leonard Cohen, ”Anthem”, The Future, 1992

INNEHÅLL

Förord 7 1 Att skriva uppsats 9

Vad boken handlar om 9 Uppsatsens natur 10 Uppsatsens delar 11 Uppsatsens form 13 Den röda tråden 13 Den effektiva texten 14 Uppsatsens termer och begrepp 15 Forskarrollen 23 Skrivprocessens olika moment 26 2 Språk och layout 29

Det akademiska språket 29 Uppsatsens layout 36 3 Från data till slutsats 39

Begreppsmässigt vägval 39 Abstraktionstrappan 41 Processen från data till slutsats 47 Efterarbete 50

Innehåll

4 Att utforma sin uppsats 51

Avsnitt för avsnitt 53 Uppsatsens kapitel 1: Inledning 54 Uppsatsens kapitel 2: Bakgrund 61 Uppsatsens kapitel 3: Metod 67 Uppsatsens kapitel 4: Resultat 75 Uppsatsens kapitel 5: Diskussion 81 Sammanfattning och abstract 88 Titelsida 89 5 Perspektivkatalog 91

Basperspektiv 91 Förklarande perspektiv 93 ”Borde vara”-perspektiv/normkritiska perspektiv 96 Referenser 99 Register 105

KAPITEL 1

Att skriva uppsats

Detta första kapitel innehåller allmänna råd och anvisningar inom uppsatsskrivandets konst och en hel del ”bra att ha”-saker som kan vara till nytta under resans gång. Det refererar till sådant som tas upp i övriga kapitel och beskriver, förklarar och motiverar de olika vägval man som uppsatsskrivande student ställs inför. Kapitel 2 handlar om uppsatsens språk och layout. I kapitel 3 beskrivs forskningsprocessens olika steg från data till slutsats, och kapitel 4 handlar om skrivprocessen och samspelet mellan uppsatsens olika delar. Boken avslutas med en perspektivkatalog med några perspektiv och teorier som kan vara användbara.

Vad boken handlar om Huvudsyftet med den här boken är att beskriva och förklara samspelet mellan de olika delarna i en akademisk uppsats av mindre format. Olika ämnen och olika institutioner har olika traditioner som för det mesta måste följas, om inte annat för att göra proceduren smidig. En uppsats inre liv handlar om att hålla ihop dess delar och att få dem att samspela. Inget som står i uppsatsen får vara meningslöst. Det gäller för författaren att tilldela all text mening som är tydlig för läsaren. Detta sker bäst om man själv förstår meningen med de olika delarna och samspelet dem emellan. Ett gott råd är att hela tiden se till att veta vilken funktion de olika momenten har och att förstå deras uppgift. Vanligtvis avkräver uppsatsskrivandet författaren omdöme och fingertoppskänsla, egenskaper som är grundade i erfarenhet och därmed inte alls självklara för alla. Föreliggande skrift presenterar tydliga avskiljare för vad som hör till den ena eller den andra processen, eller till det ena eller det andra avsnittet. © F ö r fatta r e n och S tud e ntlitt e r atu r

1 Att skriva uppsats

När det gäller akademiskt skrivande är språket en mycket aktiv faktor, Ett dåligt språk ställer sig ofrånkomligen i vägen för begripligheten. Därför ägnas ett avsnitt åt det akademiska skrivandets språkbruk. Lästips En bok som på ett pedagogiskt föredömligt sätt ledsagar grundutbildningsstudenten genom uppsatsskrivandets labyrint är Skriva för att lära av Dysthe, Hertzberg och Løkensgard Hoel (2011).

Uppsatsens natur Poängerna med att skriva examensarbete eller uppsats är flera. Den mest uppenbara poängen är väl att den samlade mängden akademiskt betingad information utökas i och med varje godkänt arbete. En annan viktig poäng är att författarna själva tränas i informationssökandets och kunskapsförmedlandets konst, och även i kritisk förmåga, vilket kan antas göra dem till skickligare yrkesutövare. Om detta ska vara meningsfullt måste dock vissa överenskomna regler följas och en kritisk examination genomföras. För att vinnlägga sig om ett gediget forskningsarbete och en vederhäftig granskningsprocedur följer man strukturella ramar. Dessa ramar hjälper författaren att hålla ihop sin studie och läsaren att tillägna sig den. Strukturen hos denna typ av arbete är inte godtyckligt vald utan en form som vuxit fram under många år därför att den visat sig fungera väl och håller ihop arbetets delar. Dessa delar ska samspela genom hela arbetet – de ska metaforiskt uttryckt dansa i takt med varandra och sjunga i samma tonart. Den författare som förstår detta samspel har de bästa förutsättningarna att producera ett värdefullt bidrag till den gemensamma akademiska kunskapsbanken.

1 Att skriva uppsats

Uppsatsens delar Utöver abstract, eller sammanfattning, på svenska och engelska, förord, innehållsförteckning, referenslista och eventuella bilagor består en akademisk uppsats huvudsakligen av tre delar: • en inledande del, där förutsättningarna anges • en resultatdel, där resultatet presenteras

• en diskussionsdel, där resultatet diskuteras.

Ofta rekommenderas en jämn fördelning mellan dessa delar. Detta är dock ingen naturlag; olika uppsatskulturer har sina egna normer. Nedan presenteras ett standardupplägg av en akademisk uppsats eller ett examensarbete. De kursiverade orden är typiska standardrubriker för de avsnitt som ingår i de olika delarna. Det förekommer alla möjliga varianter på både ordning och rubriker. Detta måste bestämmas utifrån vad som är effektivast för den aktuella studien och utifrån den specifika uppsatskulturens normer, vilka går att utläsa ur kursplaner, lärandemål och studiehandledningar. Mellan dessa tre delar pågår ett kontinuerligt samspel. Ingen del klarar sig utan de båda andra. INLEDANDE DEL

Uppsatsens kapitel 1 (Inledning) brukar bestå av en inledande text som leder till ett problemområde där studiens syfte och forskningsfrågor presenteras. Här placeras också en redovisning av uppsatsens disposition. En lämplig fortsättning är att i uppsatsens kapitel 2 beskriva bakgrunden, som utgörs av dels sådan litteratur som författaren vill använda för att föra läsaren in i ämnet och jämföra sina resultat med, dels det teoretiska perspektivet vilket intar en särställning jämfört med övrig teori som presenteras. Bakgrunden bör i förekommande fall föregås av ett avsnitt med definitioner och begrepp där man talar om vad man själv lägger in i sådana begrepp som kan ha flera olika innebörder. Detta avsnitt kan placeras efter problemområdet i kapitel 1, eller först i kapitel 2. I uppsatsens kapitel 3 presenteras först – med hänvisning till syftet – de metodologiska överväganden författaren gjort och de metoder för datainsamling och databearbetning hen använt sig av. Sedan redovisas principerna och © F ö r fatta r e n och S tud e ntlitt e r atu r

1 Att skriva uppsats

praktiken för urval av informanter. Därefter argumenteras för reliabilitet och validitet, det vill säga tillförlitlighet och giltighet, och eventuellt också för generaliserbarhet. Ibland avstår man på grundnivå från krav på detta avsnitt, eftersom det är ett svårt och komplicerat område. Ibland återfinns det i diskussionsdelen. Till detta metodkapitel hör också en redovisning av hur författaren har iakttagit de etiska aspekter som gäller för uppsatsskrivande. RESULTATDEL

Resultatet utgör i examensarbeten vanligen ett enda kapitel, medan det i studier av större format kan vara mer omfattande. Ett problem med att göra en generell beskrivning av vad ett resultatkapitel ska innehålla är att terminologin skiftar mellan olika uppsatskulturer. Likaså varierar placeringen av vissa avsnitt. Exempelvis avser begreppet resultat olika företeelser inom olika kulturer. Resultatet omfattar minst tre avsnitt. Det första beskriver data och hur dessa är sorterade, det vill säga empirin. Nästa handlar om tolkningen av dessa sorterade data, empirin. Det tredje är en sammanfattning av de båda andra. Även här spökar terminologin (se avsnittet om problematiska begrepp på sidan 18 och framåt). DISKUSSIONSDEL

Även diskussionen består oftast av endast ett kapitel. Det bör innehålla metod diskussion och resultatdiskussion om resultatens betydelse. Där finns också plats för återkoppling till bakgrundslitteraturen, egna reflektioner, slutsatser, arbetets betydelse, förslag till fortsatt forskning och eventuellt slutord. Ibland hamnar avsnitten om reliabilitet och validitet i metoddiskussionen.

1 Att skriva uppsats

Uppsatsens form Typiskt för en akademisk uppsats är formen, där man inleder med att föra läsaren in i problem området genom att närma sig problemet någorlunda allmänt. Man når det specifika problemet genom att redan i inledningen låta texten ”smalna av”. Därefter håller man texten samlad kring det specifika ända tills man har presenterat sitt resultat. Därefter, i diskussionsdelen, lyfter man upp texten till en allmän nivå igen. I de allmänna avsnitten är texten mer abstrakt, och i de specifika delarna är texten mer konkret. Detta behandlas utförligt i kapitel 3, ”Från data till slutsats”. Sedan gäller det att knyta ihop inledningen med slutsatserna och att kunna se vad som hänt under resans gång. Det blir mest spännande om man kan påvisa en förändring.

Inledning

Bakgrund

Metod

Resultat

Diskussion

Den röda tråden En annan mycket viktig sak är att det finns en tydlig röd tråd som löper genom hela uppsatsen. I princip ska man följa denna röda tråd hela vägen. Idealet är att varje stycke kommer som en naturlig konsekvens av det föregående. Det som styr arbetet är syftet. Allting i uppsatsen ska kunna relateras till syftet. Det gäller alltså att hålla ihop uppsatsen, såväl innehållsligt som formmässigt.

1 Att skriva uppsats

Den effektiva texten Uppsatsen ska också vara effektivt skriven. Det innebär att man måste koncentrera texten. Undvik upprepningar. Gå igenom varje avsnitt för att ”slimma texten”. Går det att uttrycka något på tre rader i stället för på tio så låt det räcka med tre. Om det då känns som om uppsatsen blir för kort så beror det på att det är för lite substans – inte för lite tomsnack. Detta är viktigt för att hålla fokus på uppgiften, både författarens och läsarens. Att fylla upp ett visst antal sidor får aldrig vara ett självändamål. EXEMPEL

Så här kunde ett stycke i en studentuppsats med fördel reduceras från elva rader till fem. Ursprunglig text: Informanterna tar upp problematiken kring klasstorleken och bristen på lärare/pengar som råder inom skolan i dag. Besparingar gör att klasserna växer och möjligheterna att sätta in extraresurser är näst intill obefintliga. Informanterna utgår ifrån att eleverna skulle uppleva undervisningssituationen bättre och få lättare att ta till sig information om de fick bedriva undervisningen i halvklass eller mindre grupper. Utgår vi här ifrån den pragmatiska grundsynen på skolan ska undervisningen vara individanpassad (Säljö 2010). Som skolan ser ut i dag framkommer det i resultatet att den individanpassade undervisningen näst intill är omöjlig att genomföra på grund av de ramfaktorer som finns att förhålla sig till. Efter ”slimning” av texten: Resultatet belyser problematiken kring klasstorleken och skolans bristande resurser. Undervisningen i mindre grupper skulle gynna studiesituationen. Utifrån pragmatismens grundsyn ska under visningen vara individanpassad (Säljö 2010), vilket, enligt resultatet, är näst intill omöjligt på grund av snäva ramfaktorer.

1 Att skriva uppsats

Uppsatsens termer och begrepp ORDLISTA FÖR AK ADEMISK A SKRIV TERMER

Språket kring det akademiska skrivandet och i metodböckerna innehåller många facktermer. Några av dessa har specifika betydelser inom det akademiska skrivandet och dessutom en allmän innebörd i vardaglig användning. Detta kan vara förvirrande för den som inte är helt bekant med den akademiska terminologin. Inom den akademiska världen varierar användningen, vilket inte underlättar förståelsen och tillägnandet. Här presenteras begreppen med en ”didaktisk medvetenhet” i syfte att begripliggöra deras plats och funktion i skrivprocessen. En bärande tanke är att undvika såväl synonymer som homonymer. Akribi betyder ”vetenskaplig noggrannhet”. Analys kommer från grekiskans analysis, som betyder ”upplösning”. Begreppet används på olika sätt inom olika uppsatskulturer och diskuteras i avsnittet ”Problematiska – och oproblematiska – begrepp” nedan. I denna skrift står det för datasortering (utifrån analysbegrepp). Analysbegrepp är den teknik man använder för att sortera data. Exempel är kategorisering, korrelationsanalys och korstabellering. (Se vidare i avsnittet om problematiska begrepp nedan.) Ansats är ett centralt begrepp för utformning av vetenskapliga studier och betyder just ”forskningsdesign”. Denna sker på flera olika nivåer. På den högsta nivån talar man om deduktiv respektive induktiv ansats, vilket handlar om ifall studien bygger på att förklara sin empiri med befintlig teori eller om den tar sikte på att generera ny teori. En mellanform, som är vanlig i studentuppsatser, benämns abduktiv. På en lägre nivå talar man om vad för slags data man vill generera, kvantitativt eller kvalitativt betingade. Man talar då om kvantitativ respektive kvalitativ ansats. Konkret användning av ordet ansats är när man beskriver en bestämd typ, exempelvis fallstudier, aktionsforskning eller politisk ansats, som utgår från ett politiskt ställningstagande. Ibland benämns ansatsen utifrån studiens teoretiska perspektiv, exempelvis behavioristisk ansats, och står då för den typ av teori studien bygger på. Begreppet ansats kan också vara knutet till den analys- eller tolkningsmetod man valt, exempelvis fenomenografisk respektive hermeneutisk ansats. © F ö r fatta r e n och S tud e ntlitt e r atu r

1 Att skriva uppsats

Data är det insamlade material som forskaren sorterar för att kunna studera. Design är ett vanligt ord i många metodböcker. Det betyder ”utformning”. I vardagligt språkbruk står det oftast för ”formgivning”, vilket är något annat. Empiri betyder i grunden ”kunskap grundad på erfarenhet”. I denna skrift står det för (utifrån något analysbegrepp) sorterade data. (Se vidare avsnittet om problematiska begrepp nedan.) Frekvenstabell är ett statistiskt analysbegrepp som visar frekvensen av olika svar på en fråga i en enkätundersökning. Förförståelse är den bild av ett fenomen man har innan man börjar fördjupa sig i det. Ofrånkomligen påverkar förförståelsen all egen kunskaps bildning och måste beaktas. Generaliserbarhet är frågan om resultatet – i dess helhet eller delar av det – går att generalisera inom ett visst fält. Detta beror på flera olika faktorer, exempelvis geografiska, urvalsmässiga eller representationsmässiga. Giltighet är detsamma som ”validitet”, uttryckt på mer vardaglig svenska. Informant är en person som tillhandahållit data till en studie. Ibland används informant synonymt med respondent, och ibland skiljaktigt. I vissa uppsatskulturer kallas de som besvarar enkäter för informanter, och de som deltar i intervjuer kallas respondenter. Kategori är ett kvalitativt betingat analysbegrepp som används för att sortera data av olika typer, ofta utsagor, i olika kategorier eller teman. Korrelation är ett statistiskt analysbegrepp som motsvarar möjliga samband mellan olika variabler i en enkätundersökning. Korstabell är ett statistiskt analysbegrepp som visar hur olika grupper förhåller sig till olika grader av en variabel. Kritisk betyder i vetenskapssammanhang ”klargörande”. Kvalitativ ansats står för en studie som söker och beskriver kvaliteter, alltså egenskaper. Kvalitativa studier används när man vill fördjupa och bredda kunskapen om en viss företeelse, exempelvis hur människor upplever sin livsvärld. Kvalitativa data består oftast av människors utsagor från intervjuer eller personliga svar på öppna enkätfrågor.

1 Att skriva uppsats

Kvantitativ ansats står för en studie som genom jämförelser av data söker samband eller fördelningar. Ofta används en kvantitativ ansats för att förklara fenomen. Kvantitativa data utgörs av siffror som representerar olika grader av något som går att jämföra. Data kan samlas in via enkät, observation eller intervju. Metod står i denna skrift för sättet att samla in och bearbeta data. Metodologi är de principer som stöttar den metod man använder. Paradigm är den för tillfället rådande teoribildningen inom ett ämnes område. Paradigmet styr vilka teorier och perspektiv som betraktas som giltiga. Det förändras med tiden. Problem är något som är oklart på ett otillfredsställande sätt. Reliabilitet betyder ”tillförlitlighet” och används för att bedöma om studiens resultat är tillförlitliga, exempelvis om studien är korrekt genomförd eller om mätinstrumenten är tillräckligt noggranna. Respondent är den som försvarar sin uppsats eller avhandling vid en disputa tion eller uppsatsexamination. Ibland är ordet en benämning på en person som deltar i en intervju. Se även ”informant” ovan. Resultat betyder i denna skrift ”den tolkade empirin”. I andra uppsats kulturer kan det vara liktydigt med det som här benämns empiri. Var därför vaksam på din egen och andras användning. (Se vidare avsnittet om problematiska begrepp nedan.) Resultatanalys är en vanlig term för det som i denna bok heter ”tolkning”. (Se vidare avsnittet om problematiska begrepp nedan, under rubriken ”Analys”.) Slutsats är det man kan diskutera sig fram till i diskussionskapitlet, alltså en logisk konsekvens av diskussionen. Slutsatsen ska inte förväxlas med resultatet. Teori är ett antagande grundat på noggranna överväganden om faktiska förhållanden. Ordet används i olika innebörder, som ramverk och som perspektiv. Var därför vaksam på din egen och andras användning. (Se vidare avsnittet om problematiska begrepp nedan.)

1 Att skriva uppsats

Tillförlitlighet är detsamma som ”reliabilitet”, uttryckt på mer vardaglig svenska. Tolkning är en beskrivning av hur man som forskare utifrån sitt teoretiska perspektiv förstår sin empiri. (Se vidare avsnittet om problematiska begrepp nedan, under rubriken ”Analys”.) Urval är den grupp av informanter man riktar sig till för att få fram data till en undersökning. Validitet betyder ”giltighet” och är ett mått på studiens kvalitet. Det är ett svårfångat och svårförklarat begrepp som enklast förklaras som ett mått på i vilken grad man mätt det man verkligen försökt att mäta. Variabel är ett statistiskt begrepp som utgör en serie ordinaldata i en data matris, exempelvis alla informanters respektive svar på en viss enkätfråga.

PROBLEMATISK A – OCH OPROBLEMATISK A – BEGREPP

Vissa centrala begrepp används i lite olika betydelse i olika uppsatskulturer och av olika handledare, metodboksförfattare och lärare i forskningsmetod. Detta kan göra vilken student som helst förvirrad. Här förklaras hur dessa begrepp används i denna skrift. Det är inte givet att förklaringarna korresponderar med den vanligaste innebörden. I stället ligger fokus på didaktiskt påkallad tydlighet. Problematiska begrepp blir oftast betydligt mindre problematiska om man tydligt talar om vad man menar med dem. Uppsatsförfattaren väljer själv, i samråd med sin handledare, hur begreppen ska användas och om användningen ska beskrivas närmare i uppsatsen. Här är begreppen valda för att ge en entydig bild av processerna och deras produkter. Analys

Ett centralt ord inom vetenskap är analys. Tyvärr är det använt i olika betydelser, vilket kan vara förvirrande. Varje vetenskaplig undersökning är uppdelad i flera steg där varje steg innebär en egen process som avslutas innan nästa påbörjas. Om man först analyserar data så att de blir sorterade i kategorier, och sedan analyserar – alltså tolkar – dessa redan analyserade data en gång till blir det svårt att förstå det man verkligen gör, och svårt att tydligt beskriva detta. Allra mest förvirrande blir det för studenter som dels är ovana vid forskandets 16

1 Att skriva uppsats

hantverk, dels har att försöka begripa metodböckernas anvisningar. För att undvika begreppsförbistring används i denna skrift begreppen sortering re spektive tolkning, medan ordet analys undviks. När metodböcker, handledare och lärare i forskningsmetod använder ordet analys är det uppsatsförfattarens eget ansvar att förvissa sig om i vilken betydelse ordet används. Datorprogram för statistiska beräkningar levererar analyserade data. Det kan vi inte göra något åt. Vi kan således inte helt undvika begreppet analys. Dessa analyserade data måste sedan tolkas för att över huvud taget kunna säga något begripligt. Det är alltså inte fel att använda ordet analys. Att det undviks i denna text beror bara på strävan att vara tydlig. För det låter lite underligt att först analysera data och sedan analysera dessa redan analyserade data. Ordet analys kommer från grekiskans analysis och betyder ”upplösning”. Datasorteringen innebär att ”lösa upp” en enkät eller en intervju i enskilda data som kan sorteras. Tolkningen däremot innebär snarare att slå ihop empirin med teori och bygga nya komplex. Inom kvalitativt betingad forskning innebär analysen oftast att kate gorisera, det vill säga att sortera sina data i teman eller kategorier. I statistiska undersökningar används i regel datorprogram som levererar färdiga analyser. Här är det solklart vad det är som är analysen. Det analyserade materialet är angivet i siffor som inte säger mycket om de inte tolkas till talat eller skrivet språk. Därmed är skiljelinjen mellan analys och tolkning knivskarp. Vid kvalitativa ansatser avser begreppet analys – ibland resultatanalys – ofta tolkningen av kategoriserade data. Ordet tolkning kan då verka överflödigt. Ett problem med denna lösning är att det blir något oklart vad resultatdiskussionen ska innehålla. Gäller diskussionen det analyserade resultatet från resultatanalysen eller det ännu ej tolkade resultatet (analyserade data)? Med en sådan begreppsanvändning måste det förstås att resultatdiskussionen är en diskussion av det tolkade resultatet från resultatanalysen, och således inte det man redan kallat resultat. Analysbegrepp

Studiens insamlade data måste sorteras på något sätt. Det kan ske på olika sätt beroende på forskningsfrågor och typ av data. Denna sortering sker utifrån något analysbegrepp. I enklare statistiska undersökningar sorteras data ofta med cirkeldiagram eller histogram (stapeldiagram) som visar © F ö r fatta r e n och S tud e ntlitt e r atu r

1 Att skriva uppsats

frekvensen av något. Frekvens är då det analysbegrepp man använder. I mer avancerade statistiska undersökningar är det medelvärden och korrelationer. Den vanligaste metoden i studentuppsatser är kvalitativa intervjuundersökningar. Där är kategori – det vill säga att sortera data i kategorier – det vanligaste analysbegreppet. I den följande texten används därför analys begreppet kategorisering vid sidan av sortering. Den läsare som använder andra analysbegrepp får översätta till vad som är tillämpligt. Empiri

I olika sammanhang kan ordet empiri användas på lite olika sätt. Ofta menar man att det huvudsakligen är i sorterade data som den nya kunskapen bildas. Då empiribegreppet är knutet till begreppet kunskap faller det sig naturligt att låta empiri stå för sorterade data. Kvalitativ och kvantitativ metod

Ofta skiljer man på kvalitativ metod och kvantitativ metod och betraktar dem som väsensskilda. Jag vill dock mena att de båda begreppen inte är adekvata eftersom det kvalitativa respektive det kvantitativa är något som hör till en ontologisk abstraktionsnivå, inte till en metodologisk. Såväl kvalitativa som kvantitativa data kan samlas in med enkäter och genom intervjuer. Det är själva formen på data som skiljer sig åt – numeriska data eller språkliga data. Båda typer av data måste analyseras och tolkas för att bli uttömmande. Metoderna skiljer sig inte åt per definition, snarare per tradition. Resultat

Ett annat centralt ord i studier är resultat. Även detta används på olika sätt. Ibland står det för sorterade data, alltså empirin, och ibland inbegriper det även den tolkning forskaren gjort av empirin. Detta kan vara förvirrande för författaren, då man i resultatdiskussionen måste veta vilket resultat som ska diskuteras, det man redan benämnt resultat (empirin) eller det analyserade resultatet (den tolkade empirin). Båda sätten fungerar, men som författare måste man vara klar över hur man använder begreppen. Den rådande uppsatskulturen bör styra begreppsanvändningen. I denna skrift avser resultat den tolkade empirin – krasst och förenklat uttryckt: svaren på forskningsfrågorna – vilket är det man tar med sig till diskussionskapitlet. 18

1 Att skriva uppsats

Ordet resultat innebär olika saker i olika forskningskulturer. Ibland avses sorterade data, och ibland avses tolkade och sorterade data. Vilket val man gör får konsekvenser för den vidare begreppsanvändningen. Inför ett examensarbete väljer man det ena eller det andra, lämpligen i samråd med handledaren. Det är dock viktigt att som forskare själv förstå innebörden av de begrepp man valt att använda. Teori

En vetenskaplig text relaterar alltid till teori av något slag. Även när ingen teori är framskriven vilar orden på någon bakomliggande förståelse av det fenomen uppsatsen behandlar. Är detta inte tydliggjort kommer inte läsaren att veta hur texten är menad, vilket ger utrymme för missförstånd och undergräver studiens vetenskapliga värde. Således måste de bakomliggande teorierna presenteras på ett tidigt stadium. Teorin är verksam på två nivåer, dels som ramverk, dels som perspektiv att användas som analysverktyg. Man kan säga att teori som perspektiv är själva verktyget, det som man själv anammar, medan teori som ramverk är para digmets (ämnets) perspektiv, alltså det som man förhåller sig till. Det förekommer en hel del varianter, beroende på uppsatskultur och studiens utformning. Det teoretiska ramverket är knutet till ämnet. Här har man som författare ett begränsat spelrum för den egna kreativiteten. Det gäller att fånga upp de teorier som råder inom ämnet, sådana som är giltiga för den institutionella ”mainstream” som råder. Utrymmet för avvikelser är begränsat. Ibland finns det flera, varandra motsägande, teoretiska fåror. Man kan välja att presentera en representativ bild av all teoribildning som gör anspråk på giltighet inom ämnet. Man kan också välja att presentera en teori. Då måste man dock välja en som äger allmän giltighet. En allmänt ogiltig teori ger ett allmänt ogiltigt resultat. Det fysiska utrymmet i ett examensarbete är begränsat till några få sidor. Därför gäller det att hitta och presentera den teoretiska bakgrunden så effektivt som möjligt. Man måste kunna argumentera för sitt val av teoretiskt ramverk. Läsaren är ofta själv verksam inom ämnet och har en uppfattning om ämnets gängse teoribild. Det är då ändå meningsfullt att visa vilken teori man som författare bygger på, eftersom detta förklarar för läsaren vilken ens egen världsbild är. Som författare måste man ändå räkna med att läsaren kan stå helt utanför ämnet och inte skulle förstå någonting av bakomliggande teori om denna inte presenteras någorlunda precist. © F ö r fatta r e n och S tud e ntlitt e r atu r

1 Att skriva uppsats

I uppsatsens resultatdiskussion kan sedan denna teoretiska bakgrund konfronteras med studiens resultat. Det teoretiska perspektivets främsta uppgift är att distansera forskaren från uppgiften. Eftersom forskaren är en egen unik person kan inte tolkningen av empirin bli helt objektiv. Det teoretiska perspektivet står för det objektiva. När man betraktar ett fenomen ser man det från den punkt där man själv står. Det teoretiska perspektivet tillåter forskaren att ta ett steg tillbaka för att kunna betrakta sin empiri utifrån. Fenomenet kan ha fler sidor än vad man kan se, och det ter sig olika i olika belysning. Det är ytterst sällan man kan studera ett fenomen ur alla dess aspekter. Därför underlättar det att välja ett bestämt perspektiv – det teoretiska perspektivet. Ett teoretiskt perspektiv kan beskrivas som den utkikspunkt man valt att betrakta sitt studieobjekt från. Det kan också beskrivas som det tolkningsraster man valt att sila sin empiri genom. Eller som de glasögon man valt att se sin empiri genom. Det finns ytterligare metaforer för teoretiskt perspektiv. Oavsett hur de formuleras innebär de precis samma sak. Som exempel kan vi ta en studie med syfte att mäta hur folk mår. Vi tänker oss att vi har två teorier som har anspråk på giltighet: teori A, som säger att ögonen är själens spegel, och teori B, som innebär att människors mående avspeglas i deras kroppshållning. Valet mellan dessa innebär helt olika sätt att mäta studieobjekten: genom att se dem i ögonen eller genom att betrakta dem i profil. Med teori A får vi resultat x, och med teori B får vi resultat y. Det är således helt avgörande för resultatet vilket teoretiskt perspektiv som väljs. Därför måste man också ställa krav på sitt teoretiska perspektiv. Grundläggande krav är: • Man måste tycka om sitt teoretiska perspektiv. Annars kan man inte

argumentera för det. (Det är förvisso en konst – i vissa akademiska kulturer upphöjd till sport – att kunna argumentera för något oavsett om man tycker om det eller inte.) • Man måste förstå sitt teoretiska perspektiv. Annars kan man inte använda det. • Det teoretiska perspektivet måste äga inom paradigmet vedertagen giltighet. Annars framstår resultaten som ogiltiga.

1 Att skriva uppsats

• Det teoretiska perspektivet måste kunna kommunicera med det

teoretiska ramverket. Annars blir inte studien koherent. • Det teoretiska perspektivet måste ha potential att besvara forskningsfrågorna. (Flera olika forskningsfrågor kan kräva fler än ett teoretiskt perspektiv. Detta bör dock undvikas.) Det är inte alltid helt lätt att hitta det perfekta teoretiska perspektivet. Om man i avsnittet med teoretiskt ramverk har presenterat flera olika teorier kan man pröva att välja den man tror mest på. När man väl bestämt sig för ett teoretiskt perspektiv kan man öva upp sig på att hantera det genom att försöka förklara allt möjligt som man i vardagen iakttar med just det perspektivet. Då prövas också teorins förklaringsvärde. Om man exempelvis lutar åt ett Bourdieu-perspektiv, som förklarar hur människor klättrar på varandra för att uppnå positioner, kan man försöka att se hur alla möjliga personer i omgivningen beter sig för att klättra, vid alla möjliga tidpunkter och i alla möjliga miljöer, för att tillägna sig just detta perspektiv. Eventuellt kommer man att se saker som får en att omvärdera en del människor. Denna boks kapitel 5 är en perspektivkatalog som förhoppningsvis kan ge något uppslag. Lästips I första kapitlet av boken Samhällsvetenskapliga metoder diskuterar Alan Bryman (2011) ingående och pedagogiskt olika aspekter kring valet av teoretiskt perspektiv.

Forskarrollen Som forskare är man i första hand en hantverkare. Allt mellan den inledande texten och det avslutande avsnittet är opersonligt. Detta innebär bland annat att man över huvud taget inte ska värdera sin bakgrundslitteratur, sina data eller sitt resultat utifrån andra aspekter än deras användbarhet. I den mån man ändå gör det – det är ju mer eller mindre oundvikligt – får detta inte synas i texten. Man får absolut inte försöka uppnå ett på förhand önskat resultat. Sådan så kallad tendentiös forskning betraktas som en styggelse och gör forskningsuppgiften meningslös. I stället ska man vara öppen för, och nyfiken på, vilket resultat som uppstår. I praktiken betyder det att man i forskarrollen så långt som möjligt går

Olle Tivenius är lektor i pedagogik vid Akademien för utbildning, kultur och kommunikation, Mälardalens högskola.

Uppsatsens inre liv Att förstå den akademiska uppsatsens struktur och hur dess olika delar samverkar underlättar skrivprocessen för alla som ska skriva ett examensarbete eller motsvarande. Uppsatsens inre liv begripliggör de väsentliga särdragen och funktionerna i en akademisk uppsats. I boken behandlas bland annat forskarrollen, vad som gör uppsatsen vetenskaplig, hur man lätt kan urskilja skrivprocessens olika steg samt vikten av ett väl fungerande språk. Uppsatsens inre liv är en handbok – att ha till hands under hela skrivprocessen – och riktar sig till högskolestudenter och andra som står inför uppgiften att skriva en vetenskaplig text.

Art.nr 39083