H채lsopedagogik Rune Johansson Lars Sk채rgren
ISBN 978-91-47-11741-3 © 2015 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion Anders Wigzell Formgivning Eva Jerkeman, Nette Lövgren Bildredaktion Marie Olsson Omslagsbild Maja Modén Produktion Adam Dahl Första upplagan 1 Repro Exakta AB, Malmö Tryck Sahara Printing, Egypten 2015
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn: 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn: 08-690 93 30 fax: 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
Innehåll Hälsa och pedagogik 1.
Salutogent förhållningssätt 10
2.
Hälsa 28
3.
Hälsopedagogiskt förhållningssätt 48
Kommunikation, interaktion och samarbete 4.
Interaktion och kommunikation 62
5.
”Mötet” och samarbete 76
Hälsa och levnadsvanor 6.
Hur mäts hälsa? 92
7.
Psykisk, social och kulturell hälsa 120
8.
Kriser och krishantering 136
Barn, äldre och personer med funktionsnedsättning 9.
8
60
90
148
Barn och unga 150
10.
Äldres hälsa 170
11.
Hälsa och funktionsnedsättning 190
Folkhälsoarbete, arbete och fritid 12.
Folkhälsoarbete 202
13.
Arbete och fritid 216
Register
201
234
6
Förord Människan är aktiv från födsel till död. Detta påstående var utgångspunkten när vi påbörjade denna bok. I vissa perioder av livet är kontakterna fler med omsorg och hälso- och sjukvård, andra perioder är de färre. Likväl är det vår uppfattning att varje individ bär en stor del av ansvaret för sin hälsa. Vår övertygelse är också att personal inom barn- och fritid och vård och omsorg har en central roll som hälsoinspiratörer utifrån ett salutogent förhållningssätt. Innehållet i Hälsopedagogik ska förbereda elever och personal att planera, genomföra, dokumentera och utvärdera arbetsuppgifter och insatser. En annan utgångspunkt i boken är personalens roll som pedagog så att brukare och elever stöttas i sin personliga utveckling och i sitt lärande. Men också till att hen stödjer och bidrar till att individen ser sin hälsa som en tillgång och använder sina egna resurser för att bevara och förbättra den. Varje kapitel har följande innehåll Begrepp – här visas på de ord, begrepp och kunskapsområden
som är centrala i kapitlet. Dessa ska läsaren tagit till sig efter att ha arbetat med kapitlet. I slutet av kapitlet finns en uppgift som testar detta. Lärtext – texten är dels beskrivande, dels visar den på olika
teorier, perspektiv och synsätt inom ett och samma ämnesområde. Med jämna mellanrum finns reflexionsuppgifter som har syftet att läsaren ska reflektera över innehållet. Repetera, resonera och sök – under rubriken finns uppgifter
som är såväl repeterande som fördjupande. De fördjupande uppgifterna innebär att ytterligare information söks på internet. Självskattning – varje kapitel avslutas med att läsaren gör en skattning av hur väl hen tagit till sig innehållet i kapitlet.
7
Med vår erfarenhet från arbetsliv och utbildning vill vi dels förbereda elever för yrkesrollen, dels bidra med vidare kunskap till dem som redan arbetar inom verksamhetsområdena. Boken lämpar sig därför för elever på barn- och fritidsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet; och som kompetensutveckling för yrkesverksamma. Brännö Rune Johansson Lars Skärgren
8
H채lsa och pedagogik
9
10
1. SALUTOGENT FÖRHÅLLNINGSSÄTT
1. Salutogent förhållningssätt KUNSKAPSOMRÅDE ORD, BEGREPP OCH
➜
salutogent
➜
patogent
➜
förhållningsätt
➜
professionellt förhålln
➜
hälsofrämjande förhå
➜
pedagogik
➜
pedagogiskt förhålln
➜
lärstil
N
ingssätt
llningssätt
ingssätt
➜
tskunskap, elsekunskap, färdighe faktakunskap, förstå hetskunskap förmåga att, förtrogen
➜
teori
➜
pedagogiska teorier: behavioristisk, konstruktivistisk, humanistisk
➜
KASAM
➜
empowerment
➜
llning paternalistiskt förhå
➜
källkritik
ssätt
1. SALUTOGENT FÖRHÅLLNINGSSÄTT
11
Ett salutogent synsätt står för att en individ möts utifrån alla hens förmågor. Man kan uttrycka som att förmågor och faktorer som skapar eller vidmakthåller hälsa hos en individ. Det görs genom att se till hens friska och starka sidor. Det betyder också motsatsen: en individ bedöms och bemöts inte utifrån en sjukdom eller funktionsnedsättning. En förklaring av begreppet salutogent är att ”salus” betyder hälsa, och ”genesis” ursprung. Några andra ord för salutogent är ”hälsofrämjande” och ”välgörande”. Låt oss ta ett exempel på när ett salutogent synsätt fungerar väl!
I sporten goalball finns en pingla i bollen som gör att man kan höra var den är. Ögonbindeln gör det möjligt för alla att spela på lika villkor oavsett vilken synnedsättning spelarna har.
Hälsa och pedagogik
Det friska
12
1. SALUTOGENT FÖRHÅLLNINGSSÄTT
■ Krasch! Ljudet finns fortfarande kvar i Linns huvud. Händelsen var en dykolycka som gjorde att hennes underkropp är förlamad. För att klara sitt vardagliga liv och delta i sociala aktiviteter har hon personlig assistent. Han heter Tareq. När Tareq precis börjat jobba hos Linn säger hon: ”Jag vill gå en salsakurs”. Tareq tänker för sig själv: ”Kan hon det? Men hon säger ju själv att hon vill, så okej då.” När de kommer till kursen visar det sig att det fungerar fint och båda två tycker det är jättekul. Linn är ju inte förlamad i överkroppen, och rytmen: den har hon.
Patogent Motsatsen till salutogent är patogent (patologi = läran om sjukdomar). Med ett patogent synsätt utgår man från individens sjukdomar, skador eller funktionsnedsättning. Det kan till och med sägas att man utgår från den del av individen som inte fungerar eller som är sjuk. Så, hur tänker du? Står du upp för ett salutogent eller patogent synsätt inom ditt yrke? På vilka grunder gör du ditt ställningstagande?
Förhållningssätt Ett förhållningssätt är hur vi bemöter personer vi träffar. Förhållningssättet visar på vår attityd och inställning till den andre men också på hur vi värderar och respekterar hen. Enklare uttryckt är förhållningssättet det vi signalerar att den andra personen är, och hur hen ger respons på vem jag är. Exempel på vad som styr vårt förhållningssätt är: vår uppväxt, vår syn på människan och hur nöjda vi är med oss själva. Ett professionellt förhållningssätt hör ihop med en yrkesroll. Det styrs av de förväntningar som finns på yrkesrollen och av det innehåll som ingår. Ett professionellt förhållningssätt innebär bland annat att man tar en roll som visar att man: • är kunnig inom yrket och yrkesområdet • stimulerar individen så att hen upplever känslan av självständighet och meningsfullhet, det vill säga upplever sig ha en övervägande god hälsa
• • •
lyssnar in individens behov och önskemål och vilka friska sidor och styrkor hen har värderar alla människor lika tror på individens förmåga att klara uppgifter själv.
I ett professionellt förhållningssätt betonas ett hälsofrämjande förhållningssätt. Med det menas att bemöta individer på ett sätt som gör att deras välbefinnande och därmed hälsa stärks. DÅ OCH NU Då. Det vanligaste synsättet inom vård och omsorg för trettio år sedan var att man utgick från den patogena – sjukliga – delen av en individ. Arbetet fokuserades på att bota, behandla och rehabilitera sjukdomen eller skadan. Förhållningssättet var därmed att personalen bestämde det mesta och att patienter betraktades som mer eller mindre passiva. I jordbruks- och industrisamhället var barnen en viktig tillgång. På gården hade de sina bestämda uppgifter att utföra. Senare, i industrisamhället, var barnarbete inom industrin vanligt. På så sätt var barnet delaktigt i familjens försörjning. De vuxna hade bestämda krav på barnet så att hen bidrog till det gemensamma. Sättet att uppfostra var att den vuxne bestämde över barnet utan att ta större hänsyn till vad hen ville, kunde eller hade behov av. Förhållningssättet var auktoritärt. Nu utgår man inom vård och omsorg från att alla individer har resurser och att dessa kan stärkas och utvecklas. Dessutom arbetar verksamheterna förebyggande med hälsofrågor. I det arbetet ingår att individen är delaktig och tar eget ansvar för sin hälsa, utveckling och sitt lärande. Den professionella rollen är att ge stöd och uppmuntran åt hen. Synen på barnet idag är att hen ses som en individ med egen vilja och egna individuella resurser. Förhållningssättet är att barnet är delaktigt i sin utveckling och får möjlighet att utveckla sina individuella förmågor. Man kan tala om ”Det lyckliga barnet”. Forskning visar dessutom på att barn har mer omfattande kognitiva förmågor än man tidigare haft kunskap om. Ett pedagogiskt förhållningssätt gäller där individens delaktighet, och friska och starka sidor betonas. Då stimuleras individer att utvecklas och att lära mer. Förhållningssättet är salutogent.
13
Hälsa och pedagogik
1. SALUTOGENT FÖRHÅLLNINGSSÄTT
14
1. SALUTOGENT FÖRHÅLLNINGSSÄTT
Pedagogiskt förhållningssätt Inom de yrken som barn- och fritidsprogrammet och vårdoch omsorgsprogrammet leder till gäller ett professionellt förhållningssätt. Dessutom ska personalen arbeta utifrån ett pedagogiskt förhållningssätt. Pedagogik är vetenskapen om uppfostran och om hur människan lär. Den beskriver olika synsätt på hur hen utvecklas genom att lära sig nytt eller mer. Det kan också uttryckas med: ”Vad kan individen nu?”, ”Vilka förutsättningar har hen att lära sig mer?” och ”Vad kan hen utvecklas till?”. Centralt i pedagogik är att diskutera hur människan lär bäst. Det benämns ibland som didaktik. Men pedagogik är absolut inte bara det som lärs i ett klassrum. Istället betonas att det är allt som lärs i olika livssituationer. Några exempel på det: ”Lidia lär sig att passera en gata”, ”Simon lär sig reglerna för att leka tillsammans med ett annat barn”, ”Celina lär sig att gå igen efter en svår trafikolycka” och ”Kenny har precis lärt sig simma”. Förutom de konkreta – synliga – saker dessa personer lär sig, lär de också om de sociala regler som gäller och hur de förhåller sig till andra individer.
Alla kan utifrån sina förutsättningar. Här: unga trummisar ska slå världsrekord.
15
Hälsa och pedagogik
1. SALUTOGENT FÖRHÅLLNINGSSÄTT
Aktiviteter tillsammans är lärande. Vem utmanar vem?
Med denna definition är det enkelt att se att pedagogik är en stor hjälp inom yrket oavsett om du arbetar med barn, vuxna, äldre eller personer med funktionsnedsättning. Ett pedagogiskt förhållningssätt kännetecknas av att:
• • • •
•
tro på att alla människor har förmåga att lära sig. En målsättning är då att individen lär sig för ökad självständighet den aktiva parten i lärandet är individen oavsett hens ålder och hälsa arbeta så att individen är motiverad och aktiv att lära mer. Det nås genom att individen är delaktig i lärandet själv har tagit ställning till ”hur” man lär bäst. Frågor att besvara då är: ”Vad är det individen ska lära sig?”, ”Vilka behov och förutsättningar har hen att lära sig?” och ”Hur motiveras och stimuleras individen till att lära?”. Att besvara dessa frågor är att du tagit till dig en eller flera teorier om lärande utgå från ett salutogent förhållningssätt och att sikta framåt.
16
1. SALUTOGENT FÖRHÅLLNINGSSÄTT
NÄR HAR MÄNNISKAN LÄRT SIG? Tänk dig in i följande förlopp som förklarar när människan lärt sig något. Framför dig ser du ett bildspel med en instruktion om handhygien. Bilderna presenteras av en föreläsare. När du ser och hör informationen går den till din hjärna. Först stannar den i ett ”litet sorteringsrum”. I rummet är informationen bara vara kvar en kort stund. Eftersom du vill komma ihåg vad du hör och ser gäller det att informationen går vidare till ett större lager i hjärnan. För att göra det måste informationen processas. Det görs genom att du gör något med informationen; läser den högt, skriver om ämnet, reflekterar, utför det i praktiken … Du måste också veta i vilken låda i det ”stora lagringsutrymmet” (= minnet) du ska lägga informationen. Överföringen måste gå ganska snabbt annars åker informationen ur det lilla sorteringsrummet när nya intryck och tankar kommer in. När du väl lagrat informationen i det stora lagringsutrymmet kan du ta fram den när du behöver den. Du kan också ta information från en låda och jämföra med information från en annan. För olika individer går det olika snabbt att sortera informationen på rätt ställe. Går det fort, då hinner vi få in mycket, går det långsammare så blir det mindre information som kommer in. En enkel förklaring om personer med vissa funktionsnedsättningar är att det kanske saknas några lådor att placera informationen i, eller att ledningarna mellan de olika lådorna är skadade eller inte finns.
1. SALUTOGENT FÖRHÅLLNINGSSÄTT
17
I din yrkesroll arbetar du med att motivera och inspirera barn, unga och vuxna till att leva ett liv som ger god hälsa. Många gånger måste du då motivera individerna att ta till sig ny kunskap. En fråga är då: ”När har en person lärt sig något?”. Jo, det är när hen har tagit till sig kunskapen och har förmågan att använda den i rätt situation. Om vi berättar innehållet i exempelvis skolförordningen eller socialtjänstlagen, eller ser ett bildspel om hur man lär sig simma har vi faktakunskap. Med faktakunskapen skapar vi sedan förståelsekunskap. Det innebär att kunna berätta hur innehållet i förordningen och lagen används och hur tolkningen av texten görs. Eller som i det tredje exemplet att förstå koordinationen mellan arm- och bentag när man simmar. När förståelsekunskap används vid utförande av en
För att bli skicklig måste fakta användas praktiskt. För vem kan lära sig att simma utan att träna?
Hälsa och pedagogik
Fem ”F”
18
1. SALUTOGENT FÖRHÅLLNINGSSÄTT
uppgift har vi färdighetskunskap; vi svarar en förälder utifrån skollagen, utför en arbetsuppgift inom äldreomsorgen utifrån socialtjänstlagen eller simmar en sträcka. Att använda sin kunskap i en uppgift är att ha färdighetskunskap. Med färdighetskunskapen och erfarenheter skapas en helhetskunskap. Då utförs arbetsuppgifter på ett professionellt sätt. Ett exempel på det är att anpassa en arbetsuppgift utifrån en elevs eller brukares behov. Ett annat är att veta vilket simsätt som är bäst i olika situationer. Den femte kunskapen är förmåga att. Det visar på att det inom ditt yrke är nödvändigt att inte bara återge fakta utan också att använda rätt fakta utifrån individens behov, för just denna situation och på ett korrekt sätt. TEORIER OM LÄRANDE Ett annat ord för ett synsätt är teori. En teori kan jämföras med en mall som vi använder för att tolka det vi ser, hör och känner och som vi använder för att dra slutsatser med. Teorin blir därmed som en förklaringsmodell som vi lägger på vår omvärld. Teorin besvarar frågorna: ”Vad?”, ”Hur?” och ”Varför?” något tolkas som det görs. Inom pedagogiken finns många teorier om hur människan lär. Om vi väljer att alltid arbeta utifrån en teori så betyder det att vi i alla situationer anpassar vårt pedagogiska förhållningssätt utifrån den. Vi kan också använda olika teorier beroende på individ och situation. Andra ord för teori är modell och vetenskaplig tolkning. ■ En passiv varelse som fylls med kunskap – Behaviorism Teorin tänker sig att när människan föds har hon ingen kunskap, hon kan jämföras med en tom tavla. Under sin livstid fylls hon med kunskap. Vilken det är beror på den miljö hon vistas i. Hon anses därför kunna lära sig nästan vad som helst. Inlärningen styrs av omgivningens belöningar och bestraffningar. Ett beteende som belönas förstärks, ett som bestraffas eller inte belönas försvinner eller också lär sig människan ingenting. Det är alltså faktorer utanför individen som avgör vad vi lär oss. Individen ses som en passiv varelse. Synen på individen som en passiv varelse som ”fylls på” med kunskap beskriver en behavioristisk teori om lärande. Några betydelsefulla behaviorister är B.F. Skinner och J.B. Watson. Kritiker av behavioristisk teori menar att människan är betydligt mer aktiv och har en egen vilja att lära, och att denna vilja är av grundläggande betydelse för hur bra man lär sig.
1. SALUTOGENT FÖRHÅLLNINGSSÄTT
19
Människan är aktiv och har en längtan efter att lära sig nya saker. Det finns en inre motivation som driver sökandet efter kunskapen. När människan lär kan man något förenklat säga att det ”händer något inne i huvudet”. Det som sker är att personen väljer ut och tolkar nya intryck från sin miljö. Intrycken anpassas till henne genom att jämföras med tidigare tolkningar. Ny information och nya upplevelser läggs därmed till tidigare erfarenhet och kunskap. Kunskapen är individens egen och i och med lärandet påverkas hela personligheten. På så sätt konstruerar varje individ sin individuella kunskap. Denna teori om lärandet kallas därför konstruktivistisk. Vissa närliggande teorier betonar att lärande sker tillsammans med andra och att lärandet är allt människan lär i livet, det vill säga inte bara det som lärs under en utbildning. Några teoretiker som står för konstruktivistisk teori är J. Piaget, M.M. Bakhtin, L. S. Vygotskij och R. Säljö. ■ Vi lär för att självförverkligas – Humanistisk teori Du, jag och alla andra är unika personer. Det betyder att människan är en fri varelse med egna behov, möjligheter och önskningar. När dessa är tillfredsställda är människan självförverkligad. För att nå dit använder hon alla sina inneboende möjligheter. Lärandet måste styras av individens motivation och stämma överens med personens unika förutsättningar och möjligheter. Därför kan kunskap aldrig tvingas på av någon annan. Viljan måste komma inifrån individen själv. Målet med lärandet är att självförverkligas. Tanken som hyllas är: ”Frihet att lära”. Detta är humanistisk teori om lärande. Ett par betydelsefulla teoretiker som står för en humanistisk teori är C. Rogers och C. Freinet. ■ En bit av varje Det blir vanligare att man inte talar om en teori vad det gäller lärande. Istället betonar aktuell forskning värdet av att kombinera olika teorier och av att man skiftar teori utifrån den lärandes förutsättningar. Det betyder att du som personal behöver ha kännedom om flera teorier så att du kan använda den som är bäst för just en specifik elev eller brukare i en specifik situation.
Vad säger du? Vilken teori styr din utbildning? Vilken teori vill du själv arbeta utifrån?
Hälsa och pedagogik
■ Hen skapar och tolkar sin egen kunskap – Konstruktivism
20
1. SALUTOGENT FÖRHÅLLNINGSSÄTT
Ta ställning! En betydande del av din yrkesroll är att vara pedagog. Det betyder att du måste ha tagit ställning till vad kunskap är och hur människan lär bäst. Ett sätt att sammanfatta olika synsätt om lärande är att göra en tabell. Den ska ses som en linje där ”synsätt ” är ena änden på linjen, och ”synsätt ” andra änden. SYNSÄTT 1
SYNSÄTT 2
Att lära nytt handlar främst om hur individen utvecklas socialt och känslomässigt och hur självkännedomen ökar. I andra hand handlar det om att få ny faktakunskap.
Den faktakunskap individen får av personal eller lärare är huvudsaken i detta synsätt.
Alla människor söker ny kunskap och nya erfarenheter. Individen är aktiv i lärandet.
Den som lär tar emot kunskap och är därmed passiv i lärandet. Kunskapen kommer oftast från någon som berättar.
Utgångspunkten i lärandet är det som berör individen och det hen har nytta av.
Det en individ ska lära sig bestäms i stor utsträckning av någon annan.
Lärandet inom skola, vård och omsorg och fritidsområdet är en del av samhället.
Lärandet inom skola, vård och omsorg och fritidsområdet är skilt från det övriga samhället.
1. SALUTOGENT FÖRHÅLLNINGSSÄTT
21
1. Salutogent förhållningssätt a. Sök källkritiskt på internet efter verksamheter inom ditt yrkesområde som arbetar utifrån ett salutogent förhållningssätt. Beskriv vad ett salutogent och patogent förhållningssätt är. b. Beskriv verksamheten och hur man arbetar salutogent. c. Ge fem exempel på hälsofrämjande aktiviteter utifrån ett salutogent förhållningssätt. Utgå från någon av följande verksamheter: – ett särskilt boende för individer med fysiska funktionsnedsättningar. De fem boende är rullstolsburna. – en förskolegrupp med 6 barn, 4–6 år. Barnen har individuella behov eftersom de har svårt att vara i sociala sammanhang. – en avdelning på ett äldreboende. De flesta boende är över 90 år och har vissa fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. – de som går första året på gymnasiet på din skola eller som går på komvux. 2. Pedagogiskt förhållningssätt a. Förklara vad ett pedagogiskt förhållningssätt står för. b. Ge exempel på situationer där du har ett pedagogiskt förhållningssätt i din yrkesroll. Förklara och ge exempel på vilket sätt du använder det. 3. Planera och genomför a. Välj en arbetsuppgift där du ska lära en individ något nytt. Exempel: att introducera en datorplatta, att hen ska lägga om sina kostvanor, att träna på sociala aktiviteter eller att presentera hur en poängpromenad kan göras för yngre barn. b. Hur planerar och genomför du uppgiften? Vad ska du tänka särskilt på? c. Gör en dokumentation.
Hälsa och pedagogik
REPETERA, RESONERA OCH SÖK
22
1. SALUTOGENT FÖRHÅLLNINGSSÄTT
KASAM Det salutogena synsättet utgår från att se det friska hos individer. Det är också utgångspunkten i KASAM-teorin. Teorin beskriver vad som bidrar till att individer klarar fysiska och psykiska påfrestningar. Förkortningen KASAM står för: Känsla Av SAMmanhang. Teorin beskriver att en människa som upplever en känsla av sammanhang och mening oftast värderar sin hälsa som god. Därmed beskrivs alltså vad som ligger bakom att hälsan är god, och inte hur bra eller dålig den är. Det finns tre faktorer som är grunden för att hantera påfrestningar och förändringar i livet.
Begriplighet Begriplighet (= förståelse) står för att vi förstår vad och varför något inträffar. Det kan handla om en förändring på arbetsplatsen, i skolan eller inom familjen men också i relationen till vänner.
Hanterbarhet Hanterbarhet beskriver i vilken omfattning eller på vilket sätt vi möter situationer som uppkommer i livet oavsett om de är inom arbetslivet, skolan eller privatlivet. Ett exempel på hanterbarhet är coping. Med den bygger vi upp en modell för hur vi handskas med en förutsedd eller oförutsedd händelse. Så är det exempelvis för en person med psykisk funktionsnedsättning som tvångsmässigt talar högt för sig själv. För att hantera tvånget har hen skapat en copingstrategi. När hen är på väg att börja tala så tar personen till en vald copingstrategi som att exempelvis lyssna på en talbok. På så sätt hanterar hen situationen.
Meningsfullhet Meningsfullhet (= betydelsefull), det vill säga hur viktigt vi anser att det exempelvis är att lära sig något nytt. Meningsfullhet står också för att vi är delaktiga och informe-
rade om förändringar som sker. Ser vi meningen med det nya blir vi oftast motiverade att vara delaktiga och att ta ansvar. Här följer ett exempel som visar på hur KASAM kan användas inom vård, omsorg och skola. ■ På en skola och ett äldreboende har man bestämt att införa hälsosammare mat. För att förenkla förändringen arbetar man utifrån att barnen och de boende ska se förändringen enligt KASAM, det vill säga att de ska förstå sammanhanget. När barnen träffar sin lärare och brukarna sin personal arbetar man med frågorna: ”Vad är det för mening med att ändra matsedeln och kostvanorna?” (svaren på frågan ger eleverna och brukarna meningsfullhet); ”Varför är förändringen viktig?” (svaren på frågan ger begriplighet); ”Hur kan du använda dig av det du lärt om den nya kosthållningen?” (svaren på frågan ger hanterbarhet). Tillsammans ger svaren känsla av sammanhang som antagligen får eleverna och de boende att möta de nya maträtterna och den sundare kosthållningen positivt. KASAM-teorin formulerades av Aaron Antonovsky. Som grund för teorin hade han i en undersökning konstaterat att många kvinnor som suttit i koncentrationsläger under andra världskriget hade bättre hälsa än man förväntat sig. Skälet var, menade Antonovsky, att kvinnorna haft förmåga att hantera den stress, hot och de påfrestningar de utsattes för. Han beskrev med andra ord på vilket sätt kvinnorna behöll sin hälsa, inte vad hälsa är.
När används KASAM? Att arbeta utifrån att skapa ett sammanhang som påverkar hälsan är användbart i många olika situationer. En sådan är inom förskola och skola. Med begriplighet trivs eleverna i skolan. Det handlar då om att förstå vad som står i läroplan och ämnesplaner, hur skolan är organiserad, hur personalen arbetar och hur eleven själv ser sig i detta sammanhang. Ett annat exempel där KASAM används är inom missbruksverksamheter. Då tar man upp hur viktigt det är att bli drogfri (meningsfullhet), om deltagarna förstår varför det är viktigt att bli drogfri (begriplighet) och hur de använder sig av sina nya kunskaper för att hantera missbruket (hanterbarhet). Andra verksamheter där KASAM används är på behandlingshem, i kontakter med föräldrar och närstående och på äldreboende.
23
Hälsa och pedagogik
1. SALUTOGENT FÖRHÅLLNINGSSÄTT
24
1. SALUTOGENT FÖRHÅLLNINGSSÄTT
Ridterapi. Med hjälpmedel och stöd tar vi makten över vårt liv.
Empowerment Begreppet står för att personen har makt över sin livssituation. Som personal ska du bidra till att hen får det. Det görs genom att individen får stöd i att själv hantera sin livssituation och att hen tillåts att göra det. Att ha kraften att själv ta ställning och att ha ansvar är viktigt för både barnets och den unges utveckling men också för vuxna vid exempelvis vård, omsorg, rehabilitering eller habilitering. Centrala mål att nå när man arbetar enligt empowerment är att individen ska: • få stöd och hjälp i att förstå sina starka sidor, det vill säga de styrkor hen har. Dem ska hen bygga vidare på i sin utveckling så att de blir ännu starkare ta • makten över sin livssituation med personalen som stöd • ta makten och därmed kontroll över sig själv och vad som händer i livet
Bildförteckning – SVT/TT Brian Snyder/Reuters/TT Michal Krumphanzi/CTK/TT Torbjörn Carlson/Sydsv/IBL Jeppe Gustafsson/TT Leif R Jansson/TT Shutterstock Vegard Grott/NTB/TT Berit Roald/NTB/TT Pablo Tosco/Oxfam/AFP/TT Maskot/TT Johan Nilsson/TT , , Shutterstock Heiko Junge/NTB/TT Otto Ohms saml/IBL Janne Måhlén/TT Marcus Ericsson/TT – Jorma Valkonen/IBL Lotta Härdelin/DN/TT Jeppe Gustafsson/TT Shutterstock Christian Beutler/Keystone/TT Shutterstock Gaetan Bally/Keystone/TT Islandstock/Alamy/All Over Press Daniel Bockwoldt/DPA/TT – Maskot/TT Laura Leyshon-Thuresson/TT Shutterstock Karl Sandels saml/IBL Shutterstock Erik Abel/TT – Shutterstock André Maslennikov/IBL Thomas Johansson/AB/IBL , Maskot/TT Erland Vinberg/TT Henrik Montgomery/TT Jerard Julien/POOL/Reuters/ TT Henrik Montgomery/TT Maye Wong/AP/TT Anders Bergstedt/Maskot/TT Jessica Gow/TT – Ulf Palm/TT Anders Steiner/IBL
Jan-Åke Eriksson/TT Torbjörn Carlson/Sydsv/IBL Alexander Farnsworth/TT Jeppe Gustafsson/TT Trons/TT Alexander Farnsworth/TT Jeppe Gustafsson/TT Claudio Bresciani/TT Torbjörn Andersson/TT Frank Leonhardt/DPA/IBL Sören Andersson/TT Maskot/TT Johan Strindberg/Bildhuset/TT Adam Haglund/TT Johanna Hanno/TT Anna Tärnhuvud/AB/IBL Ulf Palm/TT Tor Lundberg/Naturfotograferna/IBL Pictogram.se – Lasse Edwartz/TT Björn Larsson Ask/SvD/TT Ellen Berge/DN/TT Ingvar Karmhed/SvD/TT Lars Epstein/TT Dan Hansson/SvD/TT Trons/TT Paul Hansen/DN/TT
Hälsopedagogik Varför har det skett en förskjutning från ett patogent till ett salutogent synsätt på hälsa? Det är en av frågeställningarna som besvaras i boken. Innebörden i ”hälsa” speglas utifrån olika perspektiv och utifrån barnets, den unges, och vuxnas/äldres perspektiv. I innehållet lyfts också kommunikationens och bemötandets betydelse fram. Under temat ”Då och nu” visas på den historiska utvecklingen fram till idag av bland annat begreppen hälsa, friskvård och hälsorelaterade levnadsvanor. Ett genomgående perspektiv i texten är yrkesrollen som hälsoinspiratör och pedagog med uppgift att förebygga ohälsa. Innehållet tydliggörs med fallbeskrivningar. Uppgifterna i övrigt är av såväl repeterande som reflekterande och fördjupande karaktär. Boken är avsedd för gymnasiekursen Hälsopedagogik men är lika användbar för kompetensutveckling inom yrket. Rune Johansson är chef inom hälso- och sjukvård. Han har lång erfarenhet inom habilitering, rehabilitering, akutsjukvård och kommunal verksamhet. Lars Skärgren är pedagog och har arbetat som rektor och utbildningschef inom vuxenutbildning. Han har även arbetat med handledning inom socialtjänst och med personalfortbildningar.
Best.nr 47-11741-3 Tryck.nr 47-11741-3