9789144093970 by Smakprov Media AB

I boken hävdas det att ett bra sätt att förstå kommunikation och maktutövning i organisationer är att välja en intressant situation och se närmare på denna, att göra en ”närläsning” av vad som ”egentligen” händer. Författaren beskriver en avgränsad händelse, i anslutning till en omorganisering av ett större företag. Utifrån detta behandlas en rad olika teman, som till exempel hierarki, organisationsförändring, disciplinering och kommunikativa störningar.

Kommunikation, makt och organisation

Kommunikation, makt och organisation handlar om hur makt uttrycks i kommunikativt handlande i företag och i andra organisationer. Makt är inte minst en fråga om att påverka och definiera människors föreställningar om sig själva och sin omvärld. Hur verklighets- och identitetsuppfattningar förmedlas är centralt för att förstå ledarskap, organisation och makt. Kommunikation och makt hänger således nära samman.

Kommunikation, makt och organisation Närläsning och multipla tolkningar

Mats Alvesson

Mats Alvesson är organisations- och ledningsforskare vid Lunds Universitet. Han har vid Studentlitteratur utgivit bl. a. Organisation och ledning – ett något skeptiskt perspektiv, Chefsliv – det ska fan vara chef (med Stefan Sveningsson), Personalchefers arbete och identitet – strategi och strul (med Susanne Lundholm) och Ledarskapsmetaforer (med André Spicer). Internationellt har han bl. a. publicerat The Triumph of Emptiness (Oxford University Press).

Kommunikation, makt och organisation Närläsning och multipla tolkningar

Framställningen utgår från fyra perspektiv: ledarskap, organisationskultur, Foucaults maktlära och Habermas syn på kommunikativt handlande. Dessa ger rika och varierande sätt att förstå. Sammantaget stimulerar de allsidighet och reflektion. Boken vänder sig till högskolestuderande inom företagsledning, organisation, kommunikation och annan beteendevetenskap. Den är också värdefull för praktiker som vill öka sin förståelse för händelser och processer i lednings- och arbetslivssammanhang. Art.nr 37413

M at s A lv e s s o n www.studentlitteratur.se

978-91-44-09397-0_01_cover.indd 1

2014-02-24 11:22

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37413 ISBN 978-91-44-09397-0 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Mats Alvesson Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2014

978-91-44-09397-0_book.indd 2

2014-02-20 13.36

Innehåll

Förord 7 K apitel 1

Inledning 9

Syften och referensramar 10 Bokens upplägg 12 K apitel 2

Om multipla tolkningar 15

Risker med en bestämd referensram 15 Om kunskapsideal – olika kunskapsintressen 18 Det tekniska kunskapsintresset 19 Det tolkande kunskapsintresset 20 Det emancipatoriska kunskapsintresset 21 Om trovärdighet i tolkningar 23 Möjligheter och problem med multipla tolkningar 25 Fördelar med flerperspektivstudier 26 Nackdelar med flerperspektivstudier 27 Teoretiskt arbete – att handskas med multipla tolkningar 29 Sammanfattning 35 K apitel 3

Att studera situationer 37

I stället för organisationer som ting eller individer: situation och kommunikation 37 Nackdelar och fördelar med ett situationsfokus 39 Om metodologin kring multipla tolkningar av situationer 43

978-91-44-09397-0_book.indd 3

2014-02-20 13.36

Innehåll

Sammanfattning 47 K apitel 4

Informationsmöte om ny organisation i Multi AB 49

Kort beskrivning av Multi AB 49 Att få folk med på noterna: Ett informationsmöte om ny organisation 50 Kommentarer till mötet 58 K apitel 5

Informationsmötet i termer av ledarskap 61

Teori om ledarskap 61 Ledarskap och följarskap 63 Transformativt och symboliskt ledarskap 63 Kritik av ledarskapsteori 65 Informationsmötet som arena för ledarskapshandlande 67 Chefen som ledare 67 Ledarens olika ansikten: spänningsreglerare, befäl, kapitalist, människokännare 69 Vi och ni 71 Symbolisk markering av personalens önskemål och intressen 73 Är fallet ett bra exempel på ledarskap? 74 Sammanfattning 76 K apitel 6

Mötet som kultur(åter)skapande process 79

Om kultur och social konstruktion av verkligheten 79 Kulturell kontroll och styrning av innebörder 82 Kritiska synpunkter på kulturperspektiv 85 Informationsmötet ur ett kritiskt-kulturellt perspektiv 86 Omorganisation som vanligt? 87 Konstituering av chefspersoner – eller av underlydande? 88 Hierarki 91 Historieteckning: att göra det aktuella rationellt 92 Att vara nummer 1 93 Spänning och oro 95 Passivt motstånd? 96 Trygghetssymboler 96

978-91-44-09397-0_book.indd 4

2014-02-20 13.36

Innehåll

Motsägelser 98 Sammanfattning 100 K apitel 7

Mötet som maktuttryck och disciplineringsmoment: en Foucaultinspirerad tolkning 103

Om maktteorier 104 Foucaults maktbegrepp 106 Den svårfångade makten 107 Den disciplinära makten 109 Kunskap och makt 110 Individen som makteffekt 112 Diskursens centralitet 114 Kritik av Foucault 115 Informationsmötet som aktivering av makttekniker 118 Underordning i relation till ”ledningskunskap” 119 Differentiering och inramande av ”chefer” 120 Strategi som ordnings- och underordningsskapare 124 Reglering av normalitet 125 Disciplinering av högre chefer 130 Diskurs snarare än affärsområdeschef är bakomliggande kraft 131 Sammanfattning 132 K apitel 8

Informationsmötet som kommunikativ störning: en Habermas-inspirerad tolkning 135

Habermas teori om kommunikativ handling 136 Kritik av Habermas 141 Om tillämpning av Habermas kommunikationsteori 144 Informationsmötet i termer av kommunikativ rationalitet 146 Kommunikation under mötet 147 Om mötet som kommunikativ situation 151 Informationsmötet i ett vidare kommunikativt sammanhang 154 Sammanfattning 155

978-91-44-09397-0_book.indd 5

2014-02-20 13.36

Innehåll K apitel 9

Summering och kommentarer 159

De fyra tolkningarna 160 Jämförelse mellan perspektiven 162 Kommentar om de underordnades (möjliga) roll och motmakt 167 Några vidare implikationer 171 Slutord 173

Referenser 177 Sakregister 189

978-91-44-09397-0_book.indd 6

2014-02-20 13.36

Förord

I denna bok söker jag bidra till en djupare förståelse av organisations- och ledningsprocesser i företag. Medvetenhet om de mera subtila aspekterna av organisering är viktigt. Till skillnad från det mesta som skrivs om organisation och ledning syftar denna bok till att visa att vad som ofta framställs som neutralt eller positivt inte alla gånger är så oskyldigt. I en tid då det skrivs mycket om management och ledarskap – och ganska ensidigt utifrån den överordnade chefens perspektiv – framstår det som angeläget att behandla ledning även utifrån ett eller flera kritiska perspektiv. Förhoppningsvis kan denna skrift fungera som motvikt till dominerande infallsvinklar på organisations- och ledningsprocesser genom att stimulera till en bred och varierad förståelse där såväl ledningsperspektiv som kritiska perspektiv beaktas. Jag försöker också bidra till en organisationsteori som ställer handlingar, situationer och sociala praktiker i centrum. Detta innebär bl.a. att varken individerna (aktörerna) eller systemen (strukturerna) ges förtur, utan analys och förståelse utgår från det handlande och det uttryck för organisatoriska praktiker som kännetecknar eller utspelas i en viss situation. Det är då viktigt att välja en situation eller praktik som är betydelsefull, rik på innehåll och kan ge en god bild av typiska organisationsprocesser. Den situation som boken kretsar kring – ett informationsmöte i ett större industriföretag – lever enligt min mening väl upp till dessa kriterier. Boken utgår från fyra teoretiska inspirationskällor: ledarskapsteori, kulturteori, Foucaults maktlära och Habermas teori om kommunikativ handling. De två senare ger kritiska infallsvinklar. Min ursprungliga idé var att skriva en uppsats av normalt omfång, ca 20 sidor, men inspirationen grep tag i mig och ledde till ytterligare arbete vilket resulterade i föreliggande bok. © F ö rfattaren och S tudentlitteratur

978-91-44-09397-0_book.indd 7

2014-02-20 13.36

Förord

Jag vill tacka följande personer för kommentarer till olika utkast av detta manus: Göran Ahrne, Mats Beronius, Leif Borgert, Barbara Czarniawska-Joerges, Stan Deetz, Claes Edlund, Owe Johansson, Astrid Kersten, Rolf Lind, Susanne Lundholm, Roland Paulsen, David Silverman, Richard Sotto och Stefan Sveningsson. Jag vill också tacka Ivar Björkman för såväl kommentarer som hjälp med det empiriska materialet till denna bok. Ivar dokumenterade det möte som utgör empiriskt fokus för studien och producerade ett första utkast till beskrivningen av detsamma. Boken gavs i en tidigare version ut av Norstedts Juridik under ett något annat namn. En annan tidig variant har utgivits på engelska under titeln Communication, Power and Organization (de Gruyter, Berlin). Föreliggande text är kraftigt reviderad, omstrukturerad och utvecklad i förhållande till tidigare svenska och engelska varianter. Lund september 2013 Mats Alvesson

978-91-44-09397-0_book.indd 8

2014-02-20 13.36

Kapitel 3

Att studera situationer

Flerperspektivstudier med multipla tolkningar kan naturligtvis läggas upp och genomföras på olika sätt. En variant är att koncentrera sig på en särskild situation, avgränsad i tid och rum och befolkad av aktörer som agerar i ett tydligt socialt sammanhang. Situationsstudier har, liksom andra ansatser, en del fördelar (och förstås problem). Dessa är oberoende av om man använder en ansats med flera perspektiv eller inte. Mer principiella aspekter på situationsstudier behandlas innan jag kommenterar den egna studiens specifika uppläggning.

I stället för organisationer som ting eller individer: situation och kommunikation Förståelse av organisationer har traditionellt fokuserat på system- och strukturaspekter. Organisationer har uppfattats som ”överindividuella” enheter som är verkliga och kan studeras i sig, så att säga oberoende av de individer som befolkar dem. Organisationer har setts som lika reella och möjliga att beforska som individer. Organisationsvariabler som mål, anpassningsförmåga, formalisering, centralisering, specialisering och teknologi och delsystem som administration, auktoritet, företagskultur o.s.v. har ansetts kunna fånga in organisationers karaktär och fungerande (t.ex. Donaldson, 1985; Mintzberg, 1983). Mot denna dominerande struktur-funktionalistiska syn har det sedan 1970-talet rests synsätt som betonar att det centrala i organisationer är de aktörer som befolkar dessa och vars innebörder och definitioner av situationer samt mål och avsikter utgör kärnan i verksamhet i organisationer. Denna syn förespråkar en s.k. metodologisk individualism, där förståelsen måste © F ö rfattaren och S tudentlitteratur

978-91-44-09397-0_book.indd 37

2014-02-20 13.36

3 Att studera situationer

återföras på hur individerna förhåller sig till sin omvärld och deras sätt att ge mening åt sin situation. Här lyfts individer som ledare, medarbetare eller professionella fram. Inte sällan har man intresserat sig för motivations- och identitetsfrågor. Särskilt identitetstemat har rönt stor uppmärksamhet under senare år, både på individ- och gruppnivå. Ett deltema här är identifikation (Haslam, 2004). Individerna kan behandlas som medlemmar i en grupp eller ett kollektiv – fokuset behöver således ej vara snävt individualistiskt. Huvudkritiken mot den förstnämnda uppfattningen är att man reifierar (förtingligar) organisationer, dessa ges en konkret, tingsliknande karaktär.1 Vidare besjälas organisationer, det antas att de har mål, behov, handlings förmåga o.s.v. – enligt Czarniawska-Joerges (1994) ses ofta organisationer som en slags superpersoner. Man anser här att organisationer framställs som alltför lika individer (Johansson, 1990). Kritiken mot det senare synsättet handlar om reduktionism – alla sociala fenomen riskerar att uppfattas som (snarlika) individuellt handlande. Något större utrymme för kollektiv- och institutionsbegrepp eller beroendeförhållanden och social dynamik på en överindividuell nivå föreligger knappast. Medan strukturf unktionalism brukar anklagas för determinism kan aktörssynsättet kritiseras för att överbetona betydelsen av individers och gruppers uppfattningar och föreställningar. En mängd olika ansatser har försökt att hantera spänningen mellan system- och strukturpolen å ena sidan och aktörspolen å den andra. Hit hör t.ex. Giddens strukturationsteori, organisationskulturteori och diverse idéer om att fokusera på sociala praktiker (t.ex. Lundholm, 2011; Reed, 1985), även om vissa av de senare också lägger sig på en individnära nivå (Sandberg & Tsoukas, 2011). Samtliga dessa söker länka samman aktörs- och strukturnivåerna eller erbjuder på annat sätt en lösning på reifikations-/ reduktionsfällan. 1 Kritiken mot reifikationen kan föras mycket långt och leda till förslag om att överge abstrakta föreställningar och begrepp och endast koncentrera sig på sådant som låter sig konkretiseras. Sandelands & Drazin (1989) har t.ex. argumenterat för att det organisationsteoretiska språkbruket genomsyras av allmänna och vidlyftiga begrepp där det är diffust vad orden egentligen syftar till. En motkritik har levererats av Sköldberg (1992), som menar att dessa författare hamnar i en naiv empiricism, vari endast det som låter sig observeras låter sig göras till föremål för studium. Han påpekar att t.ex. handling, i och med att denna inrymmer en inre, mental sida – som ju inte kan observeras – faller utom ramen för studium om man för kravet på observerbarhet som en betingelse för begreppsanvändning tillräckligt långt.

978-91-44-09397-0_book.indd 38

2014-02-20 13.36

3 Att studera situationer

Parallellt med dessa ansatser – och möjlig att kombinera med var och en av dessa – ligger möjligheten att utgå från en konkret situation i en institutionell kontext. Utifrån detta fokus kan mikro- och makrobegrepp mötas (Knorr-Cetina, 1981). På denna nivå är individerna påtagligt närvarande samtidigt som det organisatoriska sammanhanget också uttrycks. Det är sällan eller aldrig en fråga om att ”rena individer” framträder utan dessa präglas starkt av den scen i vilken de verkar. En VD är t.ex. olika i ett bolagsstyrelse sammanträde, i en tv-intervju, i ett internt arbetsmöte under tidspress eller i intera ktion med sekreteraren. I dessa situationer styr roller och normer lika väl som de involverade personernas egenheter samtidigt som person ernas handlingar är påtagliga. Johansson (1990) formulerar detta som att institutionsbegrepp mikroförankras, d.v.s. organisationen kopplas tydligt till de individer som agerar i denna och de handlingar som utförs. Fokuseringen på en situation innebär också att organisatoriska processer ställs i centrum. En viss situation kan så tolkas utifrån olika slags perspektiv. I denna bok har jag, som framgick av inledningen, valt att utgå från fyra sådana, vilka sammantaget överskrider aktör/struktur-dikotomin. Ledarskap handlar främst om aktörsnivån (även om ledarskapsideal kan relateras till makrofenomen som kultur) medan de övriga söker koppla ett konkret skeende till vidare organisationsförhållanden men också till utbredda, klart formulerade tankesätt – diskurser – vilka ibland är globala men som sätter sin prägel på och formar lokala förhållanden.

Nackdelar och fördelar med ett situationsfokus Nackdelen med att fokusera på en viss situation är naturligtvis att denna är begränsad i tid och rum och representativitet. Den kan givetvis inte användas som enda avstamp för berättande av hela historien om organisationen (bredare organisationsmönster) eller om individer i den. Den säger oss inte heller något om utfall eller kausaliteter. Studiet blir snävt och det finns en risk att man tar fasta på mindre väsentliga aspekter eller feltolkar dessa. Man kan också övertolka, göra en alltför stor poäng av något. Det finns dock också fördelar med detta fokus. Att tolka en viss situation är att få en begränsad, men förhoppningsvis djup och belysande inblick i några teman i organiserandet av sociala relationer i företag. Uppläggningen innebär också att forskaren direkt kan observera vad som pågår och åstad © F ö rfattaren och S tudentlitteratur

978-91-44-09397-0_book.indd 39

2014-02-20 13.36

3 Att studera situationer

komma en precis beskrivning av skeendet. Det innebär att man inte är beroende av att undersökningspersoner svarar på enkäter eller intervjuer, vilket annars ofta dominerar studier. Som många kritiker understryker är värdet av intervjuutsagor i många fall begränsat, dels som följd av att uttalanden ofta har en situationsbestämd karaktär, d.v.s. är relaterade till intervjusituationen snarare än till någon bestämd ”upplevelseverklighet” vid sidan av denna. Intervjuutsagor påverkas dessutom av tillgängliga kulturella skript om hur man normalt yttrar sig om speciella förhållanden (Alvesson 2011; Dingwall, 1997; Silverman, 2011). Silverman (1989) vänder sig mot en naiv och romantisk syn på forskning som tror att genuina upplevelser kan fångas in med hjälp av icke-strukturerade intervjuer. Även om man ej skall underskatta intervjumetodens och intervju personers förmåga är en del av nackdelarna och riskerna med intervjuer påtagliga i den föreliggande typen av undersökning, som ju bl.a. rör aspekter som de involverade kan vara omedvetna om eller av andra skäl har svårt att verbalisera (Alvesson, 2011). Att undvika att behöva förlita sig på intervju personer är som framkommer i kapitel 7 speciellt motiverat utifrån en foucauldiansk ansats. Ytterligare en viktig synpunkt rör möjligheten att återge det empiriska materialet. I empiriskt arbete med intervjuer och långvarig deltagande observation är återberättandet av detta alltid problematiskt: Vid sidan av alla andra problem, som t.ex. att intervjusvar delvis är bestämda av intervjuaren, blir redovisningen av materialet oundvikligen en fråga om selektion och godtycke, ty endast en ringa del av allt som har sagts och setts kan återges (jfr Clifford, 1986). Att återberätta en specifik, avgränsad situation är inte oproblematiskt – det blir knappast fråga om perfekt avspegling av ett entydigt skeende – men att producera en berättelse som minnesgoda personer som medverkat i situationen känner igen och uppfattar som rimligt täckande är inte så svårt. I det aktuella fallet underlättas detta delvis av att informationsmötets kärna utgörs av ord (prat). Att i ord (text) återge ord är inte så problematiskt ur representationssynpunkt, även om en del information försvinner på vägen. Det rent fiktiva elementet behöver inte bli framträdande. Med detta vill jag inte undervärdera problemet med att återge den empiriska situationen, bara framhålla att detta är betydligt mindre framträdande än i t.ex. fallstudier baserade på intervjuer/observationer med ambitionen att belysa ett vidare spektrum av en organisation. 40

978-91-44-09397-0_book.indd 40

2014-02-20 13.36

3 Att studera situationer

Att fokusera på organisationsprocesser som uttrycks i konkreta situationer kan utgöra en minst lika intressant och viktig aspekt på organisation som t.ex. det mera traditionella studiet av stabila, objektiva och reifierade strukturer eller försök att fånga in individers (förmenta) ledarskapsstil eller motiv.2 Viktigt är att fokusera på situationer som är rika på innehåll i meningen att de berör viktiga organisationsteman, t.ex. hierarkiska relationer, legitimitet, ideologi, styrningsprinciper, ledarskap och föreställningar om rationalitet. I vissa möten kan t.ex. ett snävt tekniskt innehåll dominera, varför intressanta organisationsteman inte blir framträdande (eller i varje fall svårtolkade). Nedan behandlade informationsmöte berör många viktiga teman och möjliggör rika uttolkningar. Härav skälet till att jag dristar mig att skriva en bok utifrån detta. Jag uppfattar mötet som illustrativt för hur organiserande (ibland) går till och i synnerhet hur över-/underordnade relationer skapas och återskapas. Mötet handlar om kommunikation (i en vidare, kulturell, snarare än teknisk eller faktainriktad mening). Kommunikation kan mera generellt sägas utgöra en central aspekt på organisationer, något som avspeglas i en stor och växande mängd litteratur på temat organisation och kommunikation (se t.ex. Deetz, 1992; Putnam & Pacanowsky, 1983). Viktigt är att notera att kommunikation inte bör förstås som överförande av information utan ges en vidare innebörd, vari mening och förståelse skapas i kommunikationen. In an organizational context, communication is the process through which meaning is created and, over time, sedimented. Communication – as an institutional form – articulates meaning formations which, when habitualized over time, provide the background of common experience that gives organization members a context for their organizing behavior. Communication is thus not simply the vehicle for information, but rather is the very process by which the notion of organizing comes to acquire consensual meaning. Organizing is therefore continuously created and recreated in the act of communication among organization members. (Mumby, 1988:14–15)

2 Vissa föreställningar om organisationsstrukturer behandlar dessa på ett mindre stelt sätt än vad som traditionellt har gjorts och där såväl materiella och sociala som kulturella aspekter inkorporeras (jfr Fombrun, 1986; Ranson m.fl., 1980).

978-91-44-09397-0_book.indd 41

2014-02-20 13.36

3 Att studera situationer

Kommunikation avbildar och förmedlar således inte bara organisationen, utan skapar denna. Kommunicerande och organiserande blir således i viss mening aspekter på samma fenomen. Detta är centralt inför valet av informationsmötet som utgångspunkt för denna studie. Intresset för kommunikativa och kulturella aspekter på maktutövning och maktrelationer motiverar således en fokusering på organisations processer och en koncentration på en viktig situation ter sig naturligt. I likhet med Geertz (1973) som framhåller att antropologer inte studerar byar, de studerar i byar, utgör den här boken en studie i en organisation snarare än av en organisation. Skillnaden är inte knivskarp men det är viktigt att notera att förståelsen av organisationer inte förutsätter att man fokuserar på organisationer ”i sig”. Kanske förstår man bättre vad som händer i företag och på arbetsplatser om man riktar in sig på mera avgränsade och konkreta fenomen än de formella ramar och aggregat av aktiviteter som organisationer kan sägas utgöra. Givetvis kan ett situationellt fokus kombineras med bredare inblickar i organisationer. Etnografin – då en forskare är närvarande en längre tid – är typiskt baserad på en kombination av observationer av bl.a. situationer och vardagsaktiviteter samt intervjuer (och ibland beaktande av annat material såsom texter) (Brewer, 2000; Watson, 2011). Fördelarna är bredare och djupare inblick och rikt material, nackdelarna inkluderar svårigheter hantera ett stort, ofta spretigt material, problem med att få överblick och distans samt inte minst att metoden är arbetskrävande. Situationsansatsen undgår dessa problem, men har ej fördelarna. Ofta finns en överlappning mellan situationsansats och etnografi. Antingen genom att en situationsstudie kompletteras med visst etnografiskt arbete (fler observationer än den fokuserade, intervjuer) eller genom att en etnografi lyfter fram någon särskild rik situation. (Det senare är ganska vanligt, se t.ex. Alvesson & Björkman, 1992; Kunda 1992.) Ofta kan etnografier ses som flersituationsstudium, kombinerat med andra metoder. Ju flera situationer som tas på allvar desto mindre tid och plats ges till var och en. Inom en etnografi kan en situationsansats ses som en extrem: Alla data utom de som refererar till en eller flera händelser blir då endast bakgrundskunskap och omnämns sparsamt. En motsatsextrem är då ingen situation (händelse, interaktion) lyfts fram eller ens omnämns utan man betonar ”aggregatet” av olika slags

978-91-44-09397-0_book.indd 42

2014-02-20 13.36

3 Att studera situationer

empiriska material, d.v.s. man sammanställer och nyttjar allt material utan att särskilt gå djupare in i något av detta.

Om metodologin kring multipla tolkningar av situationer Ett av syftena med den här boken är som framgått att bidra till utvecklandet av en metodologi för multipla tolkningar av situationer. De två centrala elementen i detta – multipla tolkningar och fokus på en kärnsituation som är begränsad i tid och rum – kan behandlas som två från varandra skilda möjligheter. Det är naturligtvis möjligt att använda sig av multipla tolkningar på ett bredare empiriskt material (t.ex. Hassard, 1991; Morgan, 1999), och det är även fullt möjligt att använda ett enda teoretiskt ramverk för att göra en djupstudie av en enstaka händelse (Kärreman & Alvesson, 2001; Rosen, 1985). Kombinationen av dessa metoder, d.v.s. multipla tolkningar av en situation, tycks dock vara ovanlig. Den övervägande majoriteten av kvalitativ organisationsforskning använder sig av ett mer eller mindre integrerat teoretiskt ramverk för att studera ett ganska brett urval av organisationer eller av individer i en organisation. Detta belyses vanligen genom ett antal intervjuer eller, vilket är mindre vanligt, genom observationer i ”naturlig” miljö under en viss tidsperiod (vilket ibland kompletteras med andra, mindre framträdande metoder, som t.ex. dokumentstudier). I motsats till vad man kan föranledas att tro ligger den främsta fördelen med att fokusera på en enda situation inte i att det är tids- och arbets besparande. Det kan mycket väl vara ekonomiskt i detta hänseende, men fördelen är inte given. Det krävs en viss mängd etnografiskt arbete för att bekanta sig med den lokala miljön och för att skapa sig tillräcklig bakgrunds kunskap för att i önskvärd utsträckning kunna begripa vad det är frågan om i den studerade situationen. (I annat fall riskerar man s.k. turismforskning, där man drar snabba och djärva slutsatser utifrån ytliga intryck.) Bakgrundsarbete – vilket inkluderar att prata med folk – reducerar både avståndet mellan forskarens och organisationsmedlemmarnas referensramar och risken för fel i tolkningen av situationen. Det är även nödvändigt att befinna sig i organisationen en viss tid för att hitta en situation som är lämpad för detaljerad undersökning och för att kunna tolka den valda situationen i relation till andra situationer i organisationen. Min erfarenhet är att de flesta situationer ej är särskilt © F ö rfattaren och S tudentlitteratur

978-91-44-09397-0_book.indd 43

2014-02-20 13.36

3 Att studera situationer

intressanta eller medger/stimulerar forskaren till nya idéer. Även den riktigt kreativa forskaren kan misslyckas få ut något intressant ur en hel del empiri – ett allmänt problem är att åtskilliga situationer, intervjuutsagor och texter är ganska torftiga som intellektuell inspiration. Men en studie som inkluderar djupgående tolkningar av en situation skiljer sig från en etnografi eftersom avsevärt mindre mängd arbete läggs ner på att dokumentera och analysera större stycken av miljön. Ambitions nivån vid multipla-situationella studier är i stället högre när det gäller teoretiskt arbete och intensiv tolkning av den aktuella situationen. Medan normalstudier behandlar alla data ”rättvist”, d.v.s. allt beaktas i data processandet (kodas, jämförs), lyfter här föreslagen ansats fram vad som är särskilt intressant och lägger energi på att få fram mycket ur ett avgränsat material. Med andra ord läggs mindre tid på datainsamlingstekniker och kategorisering och mer på djupare utforskning av innebörden bakom det empiriska materialet. Tillvägagångssättet grundar sig på antagandet att de tolkande handlingarna som ger det empiriska materialet dess innebörd aldrig är självklara eller otvetydiga, och att ett rikt och koncentrerat empiriskt material kan leda till djup och/eller oväntad förståelse. Man förlitar sig ej på kodning (alltså att en entydig innebörd kan slås fast och empiriskt material standardiseras). Snarare betonar man den hermeneutiska tolkningen, där man växlar mellan att noga undersöka ledtrådar och göra en helhetsläsning, d.v.s. går från detalj till helhet och tillbaka igen i den s.k. hermeneutiska cirkeln (Alvesson & Sköldberg, 2008). Naturligtvis är långtifrån alla situationer lämpliga för den här typen av undersökning. Man måste fundera på vad som karaktäriserar en situation som är lämpad för organisationsstudier, och hur forskaren bör förhålla sig till densamma. Situationen bör spegla centrala element av den mänskliga verksamheten i organisationen. Man kan säga att en situation värd att studera måste erbjuda ett bra utsnitt ur delar av organisationsverkligheten (Alvesson & Köping, 1993). Detta betyder inte att det måste vara en genomsnittlig situation – sådana kan vara ganska trista och inte särskilt belysande – men den bör fungera som en passande infallsvinkel för att förstå organisationer ur ett bredare perspektiv. Detta betyder naturligtvis inte att andra situationer som är ”annorlunda” på ett intressant sätt inte existerar. I den organisatoriska miljön finns det en rik flora av situationer och 44

978-91-44-09397-0_book.indd 44

2014-02-20 13.36

3 Att studera situationer

interaktioner som i varierande grad är värdefulla som uttryck för bredare aspekter av organisatorisk verksamhet och aktivitet. Vissa kan vara extrema, andra kan vara vardagliga och typiska. Man kanske skulle kunna säga att den situation man fokuserar på inte bör vara atypisk – eller att man har goda skäl att studera en atypisk situation och då nedtonar anspråk på att fånga in breda aspekter av fenomen inom organisationen i fråga. I studier med anspråk på att belysa bredare aspekter bör tillvägagångssätt, mönster, uttalanden, agenda, etc. som framhävs i den aktuella situationen, ha uppfattats (tolkats) och dokumenterats av forskaren även i andra situationer, eller ha uttalats i intervjuer. I texten bör då finnas övergripande illustrationer av hur det som observerats i kärnsituationen även har noterats i andra situationer, vilket i begränsad omfattning har gjorts i den här boken. Som alternativ till detta kan forskaren behandla situationen som intressant men unik, vilket innebär att den förmodligen saknar indikationer som speglar helhetsbilden av organisationen (eller organisationer i allmänhet), men att situationen framhäver andra intressanta aspekter och insikter. Beskrivningar av atypiska situationer kan vilseleda läsaren. Även om forskaren är mycket väl medveten om en specifik situations relativa autonomi, särskilt när det rör sig om en atypisk sådan, är det inte svårt att föreställa sig att läsaren, baserat på den beskrivning som presenteras, lätt kan konstruera en bredare och mer generell bild. Ett centralt antagande bakom idén att koncentrera sig på specifika situationer är att organisationer (normalt sett) inte är strikt strukturerade system där varje del står i ett entydigt förhållande till den organisatoriska helheten. Detta är dels ett resultat av de funktionella krav som orsakats av den mångfald av aktiviteter och kompetenser som kräver diversifiering och lösa kopplingar mellan olika enheter i komplexa organisationer, och dels av den mångfald av människor och grupper som skiljer sig från varandra i sina handlingar och interaktioner beroende på deras yrkesmässiga bakgrund, kön, ålder, levnadsbana och arbetssituation. Organisatorisk verksamhet karaktäriseras snarare av en mångfald av kontextberoende sociala ordningar och dominerande sätt att skapa system (Law, 1994), än av ett system som kontrollerar eller har inflytande över alla eller de flesta situationer. Där finns ordning och sammanhang, men också variation, mångtydighet och fragmentering (Martin, 2002). Det senare är inte bara ett uttryck för röra och oordning men ofrånkomliga inslag i många organisationer. Ett visst © F ö rfattaren och S tudentlitteratur

978-91-44-09397-0_book.indd 45

2014-02-20 13.36

Kommunikation, makt och organisation

Kommunikation, makt och organisation Närläsning och multipla tolkningar

Mats Alvesson

Kommunikation, makt och organisation Närläsning och multipla tolkningar

M at s A lv e s s o n www.studentlitteratur.se

978-91-44-09397-0_01_cover.indd 1

2014-02-24 11:22