Impuls
s l u p Im
Såg Tutankhamun verkligen ut så här? Läs mer om hans guldmask på omslagets insida!
HISTORIA 1 Göran Körner Lars Lagheim
IMPULS Historia för grundskolans senare del är indelad i tre böcker: Grundbok 1 börjar med den äldsta tiden och går till slutet av 1600-talet. Grundbok 2 börjar med upplysningen och behandlar sedan de stora revolutionerna, industrialiseringen och nationsbyggandets tid.
HISTORIA 1
HISTORIA 1
FÖR GRUNDSKOLANS SENARE DEL
Grundbok 3 tar vid i brytningen mellan 1800- och 1900-talet och följer historien fram till vår tid.
I serien IMPULS Historia finns även en Stadiebok som innehåller samtliga tre grundböcker. Som lärare kan du abonnera på tillhörande Lärarhandledning som du sedan själv kan ladda ner från Natur & Kulturs webbplats och skriva ut. För mer information om IMPULS: www.nok.se/impuls
1 ISBN 978-91-27-41433-4
9
Omsl fullf Historia 1.indd 1
789127 414334
1 0 0 0 0
Omslagsbilden: Tutankhamun dog år 1339 före vår tideräkning (f.v.t.), bara 18 år gammal. Han var farao (kung) i det gamla Egypten. Den döde faraons gravkammare fylldes med guld och dyrbara konstföremål. Längst in ställde man sarkofagen, som bestod av tre kistor inuti varandra. Den innersta kistan innehöll Tutankhamuns mumie med denna vackra guldmask över ansiktet. Masken visar honom som en upphöjd härskare. Forskare har försökt rekonstruera hans verkliga utseende med hjälp av datorteknik. De fick fram en bild av en vanlig 18-åring.
09-06-24 14.30.58
Impuls Historia 1.indb 3
09-07-02 08.47.59
Till dig! Utan minne skulle du vara tvungen att börja om från början varje dag, och att alltid upprepa samma misstag. Utan minne skulle det inte finnas någon kunskap, ingen utveckling och ingen framtid. Historien är vårt gemensamma minne. Var rädd om det minnet och för det vidare. Målet är att skapa en friare, tryggare och mera mänsklig värld för oss som lever nu, och för alla dem som kommer efter oss. Författarna
Impuls Historia 1.indb 3
09-07-02 08.47.59
Innehåll Vad är historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Den äldsta forntiden
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Människans långa väg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Tvåflodslandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Egypten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Israel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Fenicier – sjöfarare och köpmän . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Perserriket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Samtidigt i Norden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Hållplats – Ismannen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Hållplats – Pyramiderna byggs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 34 Kreta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Iliaden och Odysséen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Greker och perser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Livet i Aten och Sparta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Kultur och natur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Alexander den store . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Hållplats – Olympiska spelen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Grekerna – Europas lärare
. . . . . . . . . . . . . . . . . .
Romarna – världens härskare . . . . . . . . . . . . . . . 52
Stadsstaten vid Tibern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Julius Caesar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 De första kejsarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Samtidigt i Norden . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Hållplats – Döden som underhållning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68
Impuls Historia 1.indb 4
09-07-02 08.48.09
Medeltiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70
Tidig medeltid. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Högmedeltid. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Senmedeltid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Ryssland och mongolerna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Samtidigt i Norden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Hållplats – Ibn Fadlan träffar vikingar . . . . . . . . . . . . 98 Hållplats – Karneval . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 1500-talet – upptäckterna och reformationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100
De stora upptäckterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 De första böckerna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Reformationen – kyrkan splittras igen. . . . . . . . . . . . 109 Spaniens storhetstid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Samtidigt i Norden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 Hållplats – Indiankulturernas undergång . . . . . . . . 116 Hållplats – Boktryckarkonsten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 1600-talet – de enväldiga kungarnas tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118
Nederländerna – Holland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 Tyskland – religion och krig. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 Frankrike . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 England. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 Turkiet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Ryssland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 Samtidigt i Norden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 Hållplats – Häxor och andra mystiska makter. . . . 140 Register. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142
Impuls Historia 1.indb 5
09-07-02 08.48.18
Vad är historia? Historia är en vetenskap som svarar på följande grundläggande frågor: • Vad hände? • När hände det?
• Varför hände det? • Vilka följder fick det?
Självklart har det som hände i går stor betydelse för vad som händer i dag. Och vad vi gör i dag påverkar det som sker i morgon. I går, i dag och i morgon bildar ett sammanhang. Allt hänger ihop. ”Varför gjorde ni ingenting?”
Kunskaper i historia kan hjälpa oss till en tryggare framtid – genom kunskaper undviker vi att historien upprepar sig. När människor som levde och arbetade under andra världskriget 1939–45 efter krigets slut fick frågan varför de inte hade gjort någonting, varför de inte hade försökt hejda utvecklingen innan det var för sent, svarade de ofta: – Vi förstod inte vad som höll på att hända, och när vi äntligen förstod var det för sent. – Förresten hade vi ingenting att säga till om. Vi var helt maktlösa. Broar för fred
I vårt moderna samhälle borde vi inte kunna skylla ifrån oss så där lätt. I ämnena historia och samhällskunskap lär vi oss att förstå de historiska sammanhangen, och medierna ger oss nyheter, kommentarer och analyser om vad som händer runt om i världen. Vi kan inte heller säga att vi är maktlösa. Vi lever i ett demokratiskt Europa och har möjligheter att stoppa såväl miljöförstöring som krig. Kunskaper i historia hjälper oss att förstå hur folk i Sverige och andra länder hade det förr, och där kan man finna förklaringen till hur vi tänker och känner i dag. Sådana kunskaper motverkar främlingsfientlighet och rasism. Med kunskap bygger vi broar mellan människor – broar för fred. Historien berättar och förklarar
Historia är ett spännande ämne. Du kan göra en resa i tiden och landa var du vill. Där kan du sedan vandra omkring och uppleva miljöer och samhällen som är helt olika den värld du själv lever i. Inte undra på att författare, konstnärer och filmskapare gärna går tillbaka i tiden för att hitta bra ämnen till sina berättelser! 6
Impuls Historia 1.indb 6
VAD ÄR HISTORIA?
09-07-02 08.48.18
Men historia är främst en vetenskap. Varje liten bit information kan vara till nytta för att bevisa vad som verkligen hände och varför. Forsk arna arbetar nästan som detektiver och använder historiska källor: • kvarlevor – rester av mänskligt liv, bl.a. boplatser från stenåldern som arkeologerna gräver fram och gamla skeppsvrak. • skrivna källor – brev, dagböcker, protokoll m.m. Foton, filmer och musikinspelningar räknas också hit. Det räcker inte med en enda källa för att komma fram till sanningen. Forskarna måste jämföra flera olika källor och undersöka om de är sanna eller falska. Detta sätt att arbeta kallas källkritik. Skriv din egen historia!
Du är själv en del av historien. Nästan allt du gör och lämnar efter dig lämnar även spår i historien. Dina gamla leksaker, som kanske ligger i en låda på vinden, är kvarlevor som säger något om dig och den tid du levde i. Det finns gott om spännande historia i din närhet. Titta i fotoalbumet, intervjua dina föräldrar och dina far- och morföräldrar etc. En gång i framtiden är det din tur att berätta, att lämna över minnen och gamla saker till nästa generation. Släng därför inte brev och gamla dagböcker, utan samla, fotografera och anteckna. Då bidrar du med din bit till historikernas stora pussel, och ditt bidrag blir en värdefull källa till vår gemensamma historia!
1 Förklara följande ord och begrepp: vetenskap, historiska källor, källkritik. 2 Fundera på och diskutera: Vilka frågor vill vi ha svar på genom att arbeta med historia? Vad är det för skillnad mellan historia och historier? 3 Vilka händelser som kan kallas historiska har inträffat under din livstid? 4 Gör en tidslinje och markera viktiga händelser i ditt eget liv (eller familjens) med kortfattade kommentarer.
VAD ÄR HISTORIA?
Impuls Historia 1.indb 7
?
7
09-07-02 08.48.19
Den äldsta forntiden
D
e första människorna var jägare och samlare och behövde bara arbeta när de var hungriga. De slapp kungar och krig, skatter och slaveri. Men för ca 10 000 år sedan började något som fullständigt kom att förändra människans liv. Längs de stora floderna i Tvåflodslandet (Mesopotamien), Egypten och Kina blev människor bofasta. De började odla säd och föda upp husdjur. Befolkningen ökade snabbt. Bönderna bodde i hus och höll ihop i byar, och en del av byarna växte till städer. Människorna bytte varor med varandra – det var så handeln mellan olika folk började. Och när handelsmännen träffades berättade de nyheter för varandra. Nya kunskaper och uppfinningar spred sig, t.ex. skrivkonsten. Somliga människor blev rikare än andra. Dessa hövdingar, eller kungar, skaffade sig soldater och slavar och tvingade sedan bönderna att betala skatt. Så uppstod kungariken, krig, skatter och slaveri. När människorna blev bofasta förändrades deras liv i grunden. Det här kapitlet handlar om en lång tidsperiod, från stenålderns jägare och samlare fram till 500-talet f.v.t. med det väldiga persiska riket, som sträckte sig från Medelhavet till Indien.
Forntidens kanske mest kända minnesmärken finns ute i Egyptens öken. Vid Giza reser sig väldiga pyramider, som byggdes omkring 2500 f.v.t. Här begravdes tre mäktiga egyptiska kungar, Cheops, Chefren och Mykerinos. De tre mindre pyramiderna är drottninggravar.
Människans långa väg För kanske sju miljoner år sedan hände något märkligt som skulle förändra livet på jorden. En apa lärde sig att gå på bakbenen! Så här tror forskarna att det gick till: I Afrika, där skog och savann möts, levde aporna i trädkronorna där de plockade nötter och andra frukter. Men ibland hände det att en apa hoppade ner på marken för att äta några fallfrukter, och nere på marken gick hon på alla fyra. Hon stödde händerna på knogarna, knoggång, och kunde därför inte plocka upp frukterna och ta dem med sig. Hon behövde ju händerna att gå med. Så småningom kom hon på att hon kunde resa sig upp och gå på två ben. Då kunde hon både gå och samla frukter samtidigt! När hon stod upp blev hon dessutom mycket längre och kunde lättare upptäcka farliga rovdjur. 8
Impuls Historia 1.indb 8
DEN ÄLDSTA FORNTIDEN
09-07-02 08.48.20
Impuls Historia 1.indb 9
09-07-02 08.48.21
Förmänniskorna För omkring fyra miljoner år sedan levde de så kallade förmänniskorna. De var släkt med apan, som vi berättade om ovan, och levde i östra och södra Afrika. Från sitt urhem i Afrika vandrade människorna vidare. De spred sig över nästan hela jorden där det fanns föda och där klimatet var behagligt. På kartan ser du bl.a. hur de första människorna kom till Amerika. Det var alltså inte Columbus som upptäckte Amerika. Våra förfäder var jägare och samlare Den människotyp vi själva tillhör är Cro-Magnon-människan, som levde i södra Europa för ca 35 000 år sedan. Dessa människor var jägare och samlare, och deras vapen och redskap var av trä, ben, sten eller flinta. Deras mat bestod av fisk och skaldjur och kött från bisonoxe, vildhäst och säl. Vitaminer och andra viktiga näringsämnen fick de bl.a. från frukter och rötter. Människornas utbredning på jorden under miljontals år. Först för omkring 20 000 år sedan befolkades Nord- och Sydamerika.
Cro-Magnon NORDAMERIKA
ASIEN
AFRIKA Lucy
SYDAMERIKA AUSTRALIEN
10
Impuls Historia 1.indb 10
DEN ÄLDSTA FORNTIDEN
09-07-02 08.48.22
Människorna höll ihop i flockar om 20–30 personer och några hundar. De flyttade ständigt. När maten började ta slut på ett ställe, vandrade de i väg till nya jaktmarker. Där letade de upp en grotta eller något annat skyddat ställe, som kunde vara deras hem under en tid.
Arvet från Cro-Magnon Cro-Magnon-människorna hade lärt sig att använda eld. De lagade mat i små kokgropar, en sorts spisar som de byggde av sten. Vissa spår efter dessa stenåldersmänniskor tyder också på att de hade någon form av religiös tro. De begravde sina döda med gravgåvor och kanske bad
Lucy var en förmänniska som levde för ca 3 milj. år sedan. Hon fick sitt namn av två amerikanska forskare som hittade hennes välbevarade skelett i Etiopien i Afrika 1974. Förmänniskorna var samlare som levde på frukter, rötter och frön. På nätterna sov de uppe i trädkronorna. Där kom rovdjuren inte åt dem.
DEN ÄLDSTA FORNTIDEN
Impuls Historia 1.indb 11
11
09-07-02 08.48.23
Grottmålningarna i Lascaux i södra Frankrike är gjorda av Cro-Magnonmänniskor. Mycket tyder på att djurbilderna ingick i magiska riter för att få jaktlycka.
de till gudar som skulle ge dem jaktlycka. Allt tyder på att de kunde samarbeta och att de kunde tala med varandra. Vi har ärvt Cro-Magnon-människans hjärna, mage, muskler och andra kroppsfunktioner, som är anpassade till ett rörligt liv i den fria naturen och till den mat som finns där. Vi är alltså inte anpassade till det liv som den moderna stadsmänniskan lever.
1 Förklara följande ord och begrepp: knoggång, förmänniska, CroMagnon-människa, gravgåva. 2 Var på jorden utvecklades de första människorna? 3 Hur levde Cro-Magnon-människorna? Skriv en berättelse om en dag hos Cro-Magnon-människorna.
12
Impuls Historia 1.indb 12
?
Ett recept från stenåldern Baka in en fågel i lera. Behåll fjädrarna på. Lägg den på glöden längst ner i kokgropen. Strö ett lager med sand eller småsten ovanpå. Tänd en eld högst upp. Vänta en timme. Ta sedan fram fågeln. Nu har leran stelnat till ett skal. Knäck skalet och plocka av det. Fjädrarna har fastnat i skalet och det är bara att börja äta. Köttet är saftigt och gott! På liknande sätt gör man med kött och fisk.
DEN ÄLDSTA FORNTIDEN
09-07-02 08.48.27
Tvåflodslandet För ca 10 000 år sedan tog människan steget från den så kallade jägarstenåldern till bondestenåldern. Jägarna och samlarna blev bofasta bönder bl.a. i Tvåflodslandet (Mesopotamien), Egypten och Kina. Människorna hade upptäckt att frön, sädeskorn från t.ex. vete, växte upp och gav ännu flera frön. Sädeskornen kunde sedan sparas så att det dels fanns mat över vintern, dels fanns frön till sådden nästa år. Man malde mjöl av kornen och bakade bröd eller kokade gröt. Precis som vi gör i dag. Man började också tämja vilda djur som får, getter och hästar, och göra dem till husdjur. Dessa kunde sedan användas som dragdjur, eller slaktas så att man kunde äta kött när man ville.
Jord, sol och vatten Varje vår, när snön smälte på de höga bergen i norr, svämmade Eufrat och Tigris över i det soliga Tvåflodslandet. Floderna förde med sig ny, bördig jord och det blev ett överskott av vatten som bönderna sparade i kanaler och dammar. I Tvåflodslandet fanns allt som behövdes för att jordbruket skulle ge flera skördar om året: jord, sol och vatten.
Hu
ng
He
a
Sumererna Omkring 3500 f.v.t. kom sumererna till Tvåflodslandet. De byggde stora städer där de båda floderna rann ut i Persiska viken. Varje stad var en egen stat, en stadsstat, och styrdes av en kung.
us
t
Ind
n Nile
fra
ris
Tig
Eu
De första civilisationerna uppstod ca 4000– 3000 f.v.t. De kallas ofta flodkulturerna. I Nilens dalgång uppstod Egypten. I området mellan Eufrat och Tigris växte en rad olika kulturer fram. I dag heter landet Irak. Flodkulturer fanns även i floden Indus dalgång i Indien och längs floden Huang He i Kina.
DEN ÄLDSTA FORNTIDEN
Impuls Historia 1.indb 13
13
09-07-02 08.48.28
Ett krigsreportage från 2500 f.v.t. Nederst stormar stridsvagnarna fram, sedan kommer kungens alla soldater med sina spjut och överst, i mitten, står kungen själv och inspekterar tillfångatagna fiender.
Sumererna hade många gudar, och kungen själv var deras främste präst. Han skulle inte bara hålla gudarna på gott humör, utan också se till att bönderna byggde dammar och kanaler, så att vattnet från floderna kom till användning. Kungen och hans präster skötte även mycket av handeln med andra länder. Det var brist på trä, sten och metaller i Tvåflodslandet. Sådana varor bytte man till sig mot jordbruksvaror. Bönderna betalade sin skatt till kungen och prästerna i form av vete. I sumerernas största stad Uruk, se kartan på s. 16, fanns jättelika tempel som fungerade som stora veteförråd. Om skörden slog fel öppnade prästerna sina ”skattkammare” för folket.
Den mäktige sumeriske kungen Gudea levde i slutet av 2000-talet f.v.t. Han var även överstepräst. Små skulpturer av Gudea har påträffats framför gudabilderna i många sumeriska tempel.
14
Impuls Historia 1.indb 14
Sumeriska uppfinningar Sumererna härskade i Tvåflodslandet i omkring tusen år. De uppfann flera saker som spred sig till andra folk. De var t.ex. först med att göra tegelstenar – sumererna hade gott om lera, men ont om sten och trä till husbygge. Möjligen har de också uppfunnit hjulet, som de använde till bl.a. vagnar och vattenhjul.
DEN ÄLDSTA FORNTIDEN
09-07-02 08.48.33
De sumeriska prästerna var skickliga astronomer. De var först med att dela in cirkeln i 360 grader och månaden i veckor med sju dagar i varje vecka. Sumererna hade även skickliga smeder som kunde smälta och forma silver och guld till vackra smycken. Smederna började också tillverka brons genom att smälta samman tenn och koppar. Järn hade inte börjat användas ännu.
Skrivkonsten Skriften är mänsklighetens viktigaste uppfinning. Genom skriften kan människor som levde för tusentals år sedan tala direkt till oss. Utan de skrivna källorna hade vi varit tvungna att komma ihåg allting och berätta allt muntligt för nästa generation. Då hade mänskligheten knappast haft någon historia. Sumererna var först. Något papper hade de inte, utan tecknen trycktes in på lertavlor som fick soltorka. Som penna använde de ett vassrör vilket gav kilformade avtryck, kilskrift. Den stora översvämningen På några sumeriska lertavlor berättas om en naturkatastrof. Ett år regnade det så mycket att Eufrat och Tigris svämmade över mer än normalt. Stora delar av landet dränktes och tusentals bönder tvingades fly. Gudarnas straff En gång blev gudarna så arga på de olydiga människorna att de släppte loss allt vatten som fanns på jorden för att alla skulle drunkna. Men gudarna hade förvarnat kung Ziusutra, som hade varit lydig. Innan översvämningen kom byggde han där-
Hammurabis lag, från 1700-talet f.v.t., är inristad i kilskrift på en hög stenpelare. Här tar kungen emot lagarna av den sittande solguden Shamash.
DEN ÄLDSTA FORNTIDEN
Impuls Historia 1.indb 15
15
09-07-02 08.48.37
Impuls
s l u p Im
Såg Tutankhamun verkligen ut så här? Läs mer om hans guldmask på omslagets insida!
HISTORIA 1 Göran Körner Lars Lagheim
IMPULS Historia för grundskolans senare del är indelad i tre böcker: Grundbok 1 börjar med den äldsta tiden och går till slutet av 1600-talet. Grundbok 2 börjar med upplysningen och behandlar sedan de stora revolutionerna, industrialiseringen och nationsbyggandets tid.
HISTORIA 1
HISTORIA 1
FÖR GRUNDSKOLANS SENARE DEL
Grundbok 3 tar vid i brytningen mellan 1800- och 1900-talet och följer historien fram till vår tid.
I serien IMPULS Historia finns även en Stadiebok som innehåller samtliga tre grundböcker. Som lärare kan du abonnera på tillhörande Lärarhandledning som du sedan själv kan ladda ner från Natur & Kulturs webbplats och skriva ut. För mer information om IMPULS: www.nok.se/impuls
1 ISBN 978-91-27-41433-4
9
Omsl fullf Historia 1.indd 1
789127 414334
1 0 0 0 0
Omslagsbilden: Tutankhamun dog år 1339 före vår tideräkning (f.v.t.), bara 18 år gammal. Han var farao (kung) i det gamla Egypten. Den döde faraons gravkammare fylldes med guld och dyrbara konstföremål. Längst in ställde man sarkofagen, som bestod av tre kistor inuti varandra. Den innersta kistan innehöll Tutankhamuns mumie med denna vackra guldmask över ansiktet. Masken visar honom som en upphöjd härskare. Forskare har försökt rekonstruera hans verkliga utseende med hjälp av datorteknik. De fick fram en bild av en vanlig 18-åring.
09-06-24 14.30.58