Anders Biel Tommy G채rling (red.)
Samh채llspsykologi
Samhällspsykologi ISBN 978-91-47-09793-7 © 2012 Författarna och Liber AB Förläggare: Emma Engdahl Redaktör: Emily Wigelius Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Illustrationer: Jonny Hallberg Upplaga 1:1 Sättning: OKS, Indien Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
Innehåll Kapitel 1. Inledning 9 Tommy Gärling och Anders Biel
Psykologins utveckling som vetenskap 10 Dagens psykologiska forskning 13 Psykologins tillämpningar 16 Rekommenderad litteratur 17
Del I. Attityder, sociala normer och värderingar 19 Kapitel 2. Attityder och beteende 22 Anders Biel
Definitioner 23 Attityders funktion 24 Attityders struktur 24 Attityders påverkan på informationsbehandling 27 Attityders påverkan på beteende (och omvänt) 30 Attitydförändring 34 Sammanfattning 37 Rekommenderad litteratur 38
Kapitel 3. Normer och social påverkan 39 Maria Andersson och Chris von Borgstede
Konformitet 40 Minoritetsinflytande 46 Normer 48 Sammanfattning 55 Rekommenderad litteratur 56
Kapitel 4. Stereotyper, fördomar och diskriminering 57 Niklas Fransson
Stereotyper 59 Fördomar 63 Diskriminering 67 Sammanfattning 70 Rekommenderad litteratur 71
3
inneh å ll
Kapitel 5. Hållbar utveckling och miljövärden 72 Andreas Nilsson
Definition och klassificering av värden 72 Egocentriska, ekocentriska och homocentriska miljövärden 75 Miljövärden, miljövänligt handlande och samhälleliga konflikter 78 Sammanfattning 83 Rekommenderad litteratur 83
Del II. Motiv för och konsekvenser av handlingar 85 Kapitel 6. Subjektivt välbefinnande 88 Amelie Gamble
Subjektivt välbefinnande som konsekvenser av beslut 90 Mätning av subjektivt välbefinnande 96 Faktorer som påverkar subjektivt välbefinnande 101 Subjektivt välbefinnande och välfärdsmått 106 Sammanfattning 111 Rekommenderad litteratur 111
Kapitel 7. Social rättvisa 112 Ali Kazemi och Lars-Olof Johansson
Kort moralfilosofisk historik 113 Socialpsykologins teoretiska utgångspunkter 115 Olika dimensioner av rättvisa 118 Individuella skillnader i rättviseuppfattningar 123 Rättvisa och andra sociala motiv 125 Forskningsläget, nya riktningar och tillämpningsområden 127 Sammanfattning 129 Rekommenderad litteratur 130
Kapitel 8. Sociala dilemman 131 Mathias Gustafsson
Definitioner 132 Samarbete eller avhopp? 134 Olika typer av sociala dilemman 136 Vad påverkar samarbetsviljan i sociala dilemman? 138
4
inneh å ll
Lösningar på sociala dilemman 140 Sammanfattning 144 Rekommenderad litteratur 145
Del III. Bedömningar, beslutsfattande och förhandlingar 147 Kapitel 9. Bedömningar och beslutsfattande 149 Tommy Gärling och Maria Andersson
Bedömningar 151 Värderingar 160 Beslutsfattande 165 Gruppbeslut 171 Sammanfattning 178 Rekommenderad litteratur 178
Kapitel 10. Kultur, bedömningar och beslutsfattande 179 Carl Martin Allwood
Bedömningar, beslutsfattande och beslutsfattandestilar 180 Kulturbegreppet 182 Kollektivistiska och individualistiska samhällen 184 Beslutsfattandeprocessen och kultur 186 Diskussion 200 Sammanfattning 202 Rekommenderad litteratur 203
Kapitel 11. Förhandlingar 204 Tommy Gärling
Olika typer av förhandlingar 205 Rationella förhandlingar 205 Faktiska distributiva förhandlingar 209 Faktiska integrativa förhandlingar 214 Sammanfattning 215 Rekommenderad litteratur 216
Kapitel 12. Psykologi och aktiemarknaden 217 Martin Hedesström
Aktiemarknaden – en skönhetstävling? 217 Flockmentalitet 219
5
inneh å ll
Kan man öka aktiers avkastning utan att öka risken? 222 Självöverskattning och övermod 224 Känslors inverkan 229 Betydelsen av det välkända 231 Sammanfattning 233 Rekommenderad litteratur 234
Författarpresentationer 235 Referenser 238 Register 281
6
Förord
F
ör fem år sedan bestämde vi och övriga kapitelförfattare (då våra doktorander) att vi skulle framställa en antologi där vi gjorde känt vad vi tycker är för samhället särskilt värdefull psykologisk forskning. Vi vände oss mot den gängse dominerande synen på psykologi som endast relevant för att tillämpas för att lindra psykiska störningar hos utsatta individer och grupper av individer. Vi menar givetvis inte att denna tillämpning är oviktig, men psykologin har enligt vår mening också en vidare samhällsbetydelse i nivå med andra samhällsvetenskaper. Denna syn är långt ifrån unik internationellt. I Sverige har den dock först på senare år fått ett visst genomslag genom beteendeekonomins popularisering (bland de främsta företrädarna för denna inriktning finns psykologerna Herbert Simon, Daniel Kahneman och Amos Tversky). Att vilja är inte detsamma som att handla. Många tidsfrister har överskridits innan denna bok nu föreligger i manuskriptform. En av oss (TG) har även hunnit bli pensionerad. Hans efterträdare som professor i psykologi, Carl Martin Allwood, har inbjudits att författa ett kapitel. När vi nu ser boken färdig har en masterutbildning i samhällspsykologi startats vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, där vi är (var) anställda. Därför finns där en naturlig användning av boken i undervisningen. Vår förhoppning är att studenter på alla nivåer inom samhällsvetenskaperna ska kunna läsa och ha utbyte av denna bok. Det finns också två andra grupper som vi mycket gärna vill nå: journalister och allmänhetens företrädare – politiker. För oss skulle det kännas som ett viktigt bidrag av vår och andras forskning om vi lyckas förmedla denna forsknings huvudresultat till dem som har det verkliga inflytandet på samhällsdebatten och därmed på samhällsutvecklingen. Vi tackar alla författare för deras insatser under den långdragna process som framställningen av denna bok blivit. Vi tackar även Emma
7
fö rord
Engdahl på Liber för mycket värdefulla kommentarer efter en grundlig läsning av en tidigare version av boken. Ett tack riktas också till Emily Wigelius på Liber för utmärkt redaktörskap. Göteborg 15 februari 2012 Anders Biel och Tommy Gärling
8
Kapitel 1. Inledning Tommy Gärling och Anders Biel
S
amhällsvetenskaper som nationalekonomi, sociologi och statsvetenskap bidrar till lösningar av övergripande och allmängiltiga samhällsproblem. Vi vill med denna bok visa att även delar av psykologisk forskning ger väsentliga bidrag. Vi använder termen samhällspsykologi (”societal psychology”) för den forskning inom socialpsykologi, bedömningar och beslutsfattande samt ekonomisk psykologi som har bidrag att ge. Boken består av tre delar. Del I (kapitel 2, 3, 4 och 5) behandlar människors attityder, sociala normer och värderingar. Del II (kapitel 6, 7 och 8) ger en översikt av människors motiv för och konsekvenser av sitt handlande. Del III (kapitel 9, 10, 11 och 12) belyser hur människor gör bedömningar, fattar beslut och förhandlar. Nedan ges först en kort översikt av bokens delar och de samhällsproblem som den psykologiska forskning som beskrivs i de olika kapitlen kan bidra till att lösa. Därefter följer en kort historik av psykologins framväxt som vetenskap, dess inriktningar idag samt dess tillämpningar. Samhällen är stadda i ständig förändring. Mest påtaglig och glädjande är demokratiseringsprocessen. Den har förstärkt människors värde och värdighet, medfört att våld minskar, lett till minskat förtryck av människor och till mindre mänskligt lidande. Vilken roll spelar förändringar av människors attityder för samhällens förändring? Är social påverkan och sociala normer avgörande? Vilken betydelse har hur människor uppfattar varandra? Dagens stora utmaning, kanske den största någonsin som mänskligheten ställts inför, är hur ett ekologiskt hållbart samhälle ska utformas så att det inte allvarligt hotar människors välfärd. Vilken roll för att lyckas med det spelar människors värderingar och vilja att göra uppoffringar för andra? Svaren på dessa frågor belyser vi i bokens del I.
9
K a p i t e l 1 . I nl edn i n g
Kan människor uppleva lycka och välbefinnande under andra än materiellt goda villkor? Och vad är materiellt goda villkor? Är frihet och kultur viktigare värden än materiella? Är samarbete mellan människor där alla bidrar solidariskt viktigare för lycka och välbefinnande än möjligheten att gynna sig själva? Är rättvisa när det gäller fördelning av resurser och hur dessa fördelas betydelsefullt? Dessa frågor ställs och besvaras i bokens del II. Alla lösningar på samhällsproblem ställer krav på kunskap om hur framtiden kommer att gestalta sig. Hur ska bedömningar av framtiden bäst göras? Hur ska bra beslut fattas? Konflikter är oundvikliga eftersom människor har olika intressen. Konflikter uppstår även om vilka medel som ska användas för att nå gemensamma mål. Båda typerna av konflikter mellan individer och mellan grupper i ett fritt demokratiskt samhälle kräver kompromisslösningar utan att våld eller hot om våld tillgrips. Detsamma gäller lösningar på konflikter mellan stater. Dåligt fungerande marknader är ytterligare ett exempel. Avreglering löser inte problemen, eftersom människor inte gör bedömningar och fattar beslut på det sätt som förutsätts. Vad finns det för alternativ? Bokens del III bidrar till en reflektion över dessa frågor. I det följande ges som bakgrund en kort historisk beskrivning av den vetenskapliga psykologins framväxt, dagens psykologiska forskning samt dess tillämpningar.
Psykologins utveckling som vetenskap Psykologin etablerades som vetenskap i slutet av 1800-talet. Som ett exakt årtal brukar 1879 anges. Det var då som Wilhelm Wundt i Leipzig startade det första psykologiska laboratoriet. Redan på 1860-talet hade emellertid fysikern Gustav Fechner påbörjat undersökningar av sambandet mellan fysikaliska storheter (till exempel ljusintensitet) och människors sinnesupplevelser. Fysiologen Ernst Heinrich W eber bidrog också under samma tid med undersökningar, vars resultat är kända som Webers lag respektive Weber-Fechners lag, som beskrivningar av hur sinnesupplevelser varierar med fysikalisk intensitet. Dessa pion järinsatser ledde till en omfattande forskning inom ett område som
10
Kap i tel 1. Inledn i ng
kom att benämnas psykofysik och som i nära samarbete med neurofysiologin har frambringat grundläggande kunskaper om människans olika sinnesorgan. Området utgör en väsentlig del av perceptionspsykologin, som emellertid har en delvis annan historisk bakgrund. På sätt och vis utvecklades perceptionspsykologin i själva verket som en reaktion mot psykofysikens fokusering på isolerade sinnesorgan och sinnesupplevelser. Främst den tyska gestaltpsykologin, representerad av Kurt Koffka, Wolfgang Köhler och Michael Wertheimer med medarbetare, påvisade att människans perception är ett resultat av ett samspel och en integration av sinnesupplevelser enligt som de antog medfödda principer. Betydelsen av erfarenhet betonades i andra samtida inriktningar av gestaltpsykologin. Enligt detta idag accepterade synsätt betraktas sinnesorganen som delar av samverkande perceptuella system (syn, hörsel, känsel, smak–lukt, kroppsperception). I USA var James Gibson och Egon Brunswik (från början tysk gestaltpsykolog som emigrerade till USA) pionjärer i utvecklingen av perceptionspsykologin. Forskningen vid Wundts laboratorium utvecklade introspektion som metod. Med denna metod rapporterar tränade observatörer sina egna medvetna mentala skeenden. Den tidiga amerikanska psykologin betraktade dock inte introspektion som en vetenskapligt godtagbar metod. Som en motvikt bidrog John Watson till att etablera en psykologisk forskning som endast studerade och syftade till att förklara objektivt observerbart beteende. Denna ”behaviorism” dominerade amerikansk och senare all psykologi fram till 1950-talet. Främst var det beteendeförändringar som ett resultat av inlärning som studerades. Clark Hull och B. F. Skinner och deras medarbetare och studenter var de mest framträdande inom denna forskningstradition. Introspektion som metod att studera tankeprocesser och intresset för att förstå dessa i samband med problemlösning, bedömningar och beslutsfattande återuppväcktes på 1950-talet inom vad som kom att kallas kognitiv psykologi. I England var Donald Broadbent en pionjär och i USA Edward Tolman. I USA räknas även Herbert Simon till föregångarna. Han blev 1978 nobelpristagare i ekonomi för sin forskning om beslutsfattande i organisationer som utfördes under 1940-talet. Datorernas intåg hade stort inflytande på denna ”kognitiva revolution”,
11
K a p i t e l 1 . I nl edn i n g
både som metafor och som ett verktyg för att med datorprogram simulera tankeprocesser. Tillsammans med datalogen Alan Newell var Simon här banbrytande. Den omfattande inlärningsforskningen blev obsolet, men dess mycket omfattande resultat för den skull inte bortglömda. Den ersattes av forskning om människans minne: hur information inkodas, lagras och framplockas. Herrman Ebbinghaus grundläggande forskning om minne och glömska på 1800-talet fick här inflytande, både hans forskningsresultat och de metoder som han utvecklade. En annan utvecklingslinje som kallas differentiell psykologi startade med observationen att människor är olika. Det var i första hand intelligensskillnader som blev dess fokus. Alfred Binet var den första som utvecklade en metod för att mäta skillnader i intelligens. Den grundläggande idén var att äldre barn i genomsnitt är intelligentare än yngre barn. Om man då konstruerar intelligensrelaterade uppgifter där deras prestationer skiljer sig åt skulle dessa uppgifter kunna sammanställas till ett intelligenstest. Ett standardiserat mått på intelligens (intelligenskvot) etablerades. Framför allt var intresset för intelligenstest av praktisk natur. Senare blev intelligens föremål för grundläggande forskning. Det var främst Jean Piaget som i Schweiz startade en sådan forskning. Hans mål var att förstå hur människans intelligens utvecklas och vilka faktorer som har betydelse för denna utveckling. Piaget blev därmed också en pionjär inom utvecklingspsykologin. Inom amerikansk psykologi var den svenskättade L. M. Thurstone ledande med att utveckla intelligenstest. Den differentiella psykologin har senare kommit att fokusera även på personlighetsskillnader. I USA har ett flertal omfattande batterier av test utvecklats för allmän personlighetsmätning och för diagnos av psykiska störningar. En annan del av psykologin är socialpsykologin, som behandlar hur individers tankar, känslor och beteenden påverkas av andra människor och grupper. Socialpsykologin började i Tyskland under senare delen av 1800-talet där forskare blev intresserade av ”Völkerpsychologie” (folkpsykologi). Deras intresse var att undersöka hur människoarten och människors medvetande utvecklats historiskt. En av de framträdande forskarna i denna grupp var ovannämnda Wundt. Denna ansats inspirerade också till undersökningar av vad som kallats kollek-
12
Kap i tel 1. Inledn i ng
tivt minne, som kan exemplifieras med undersökningar av ”massans psykologi”. Denna gren av socialpsykologin miste dock sitt inflytande. Däremot utgjorde den experimentella psykologin om medvetandet, som de tyska gestaltpsykologerna utvecklade, en föregångare till amerikansk socialpsykologi. Den senare, som har dominerat sedan första delen av 1900-talet, blev också påverkad av tyska socialpsykologer som emigrerade till USA. Den mest kände av dessa är Kurt Lewin. Lewin inspirerade flera välkända amerikanska socialpsykologer som han samarbetade med. Hans intresse för gruppsykologi hade betydelse för Solomon Asch och hans banbrytande undersökningar av gruppers påverkan på individers bedömningar. Leon Festinger och teorin om kognitiv dissonans har en parallell i Lewins idéer om motivationella spänningar. Fritz Heider, som lade grunden till attributionsteorin, utvecklade denna teori ytterligare på basis av Lewins forskning. Attributionsteorin förklarar hur människor i vardagslivet försöker förstå orsaker till andras (och eget) handlande. Denna teori kom i slutet av 1960-talet att integreras i ett område som kallas social kognition. Den kognitiva psykologins rön hade här inflytande, särskilt det faktum att människors kapacitet att bearbeta information är begränsad, vilket leder till att de använder kognitivt förenklande regler, så kallade heuristiker. Forskning om stereotyper och fördomar är viktiga fokus inom forskningen om social kognition. Socialpsykologin i Europa växte sig också starkare under slutet av 1960-talet. Två forskare som ledde utvecklingen var Henri Tajfel och Serge Moscovici. Tajfel betonade betydelsen av relationer mellan grupper och social identitet. Inspirerad av forskningen om social kognition framhölls människors starka tendens att kategorisera i grupper och därmed skapa stereotyper. Även Moscovici framhöll betydelsen av relationer mellan grupper och då främst hur minoriteter kan bidra till sociala förändringar.
Dagens psykologiska forskning Dagens psykologiska forskning sträcker sig över ett mycket vitt fält. De äldsta områdena perceptions- och minnespsykologi utgör nu delar av den kognitiva psykologin, som i sin tur tillhör ett tvärvetenskapligt
13
K a p i t e l 1 . I nl edn i n g
område benämnt kognitionsvetenskap med inslag av även språkvetenskap och neurovetenskap. Socialpsykologi, personlighetspsykologi och utvecklingspsykologi är andra stora områden av grundläggande psykologisk forskning. Känslor studeras inom biologisk psykologi och motivationspsykologi. Från 1950-talet har den moderna kognitiva psykologin dominerat psykologins utveckling. I samspel med denna har informationsvetenskaperna (datalogi, artificiell intelligens) utvecklats. Den kognitiva psykologin har också genom sin dominans fått starkt inflytande inom socialpsykologin och utvecklingspsykologin. Den har vidare förändrat forskningen om och mätningarna av intelligens. På 1950-talet uppstod också ett nytt forskningsområde inom den kognitiva psykologin när undersökningar startades av bedömningar och beslutsfattande. Inom en lång filosofisk tradition hade frågan om vad som är ett bra beslut varit föremål för en teoretisk diskussion. Statistiker och ekonomer bidrog senare till formaliserade modeller för vad som är bra beslut. Även idag är denna inriktning mycket livaktig. Inom den psykologiska forskningen om bedömningar och beslutsfattande var huvudsyftet först att fastställa hur bra människor är på att göra korrekta bedömningar och att fatta bra beslut, därefter att utveckla och empiriskt pröva teorier som förklarar varför människor gör bedömningar och fattar beslut som ofta inte är optimala. Denna forskning har stundtals även kommit att ifrågasätta den så kallade normativa beslutsteorin (”rational choice theory”), det vill säga den teori som föreskriver vad som är bra beslut. Inom den kognitiva psykologin har det parallellt skett en allt starkare orientering mot neurovetenskap, där stora framsteg gjorts i studiet av den mänskliga hjärnans funktionssätt. Utvecklade teorier och metoder i den kognitionspsykologiska forskningen har därmed gett väsentliga bidrag till den moderna hjärnforskningen. Den senare har även, bland annat genom sina hjärnavbildningstekniker, gett den kognitiva psykologin nya metoder. I dagens socialpsykologi dominerar forskning om attityder. Attityder uttrycker positiva eller negativa värderingar av personer, grupper, saker eller beteenden. Allmänt antas att attityder bestämmer vilka beteenden som individen kommer att utföra, eller att avstå ifrån. Även om
14
Kap i tel 1. Inledn i ng
attityder till viss del är stabila över tid, kan de också påverkas. En omfattande forskning har belyst metoder för attitydpåverkan. Annan forskning har haft som utgångspunkt att människor är sociala varelser och påverkas av andra som är närvarande eller underförstått närvarande. Denna forskning belyser hur människor utvecklar sociala normer för hur de bör eller inte bör handla. En enskild individ kan låta bli att bryta mot normer, även om andra inte är närvarande, för att undvika sociala sanktioner. Socialpsykologisk forskning behandlar även grundläggande motiv för människors handlande. Vissa av dessa motiv utgår från individens bästa. Hit hör hedonism, att söka välbefinnande och undvika obehag, och egoism, att sträva efter bästa möjliga resultat för egen del. Andra motiv är förknippade med sympati eller värnandet om annat än en själv, andra människor, miljön eller social rättvisa. Frågan om vilka de basala mänskliga motiven är har debatterats flitigt inom olika vetenskaper. Psykologins forskningsresultat rapporteras i ett stort antal olika tidskrifter. De mest ansedda allmänna tidskrifterna är Psychological Review, Psychological Bulletin och Psychological Science. Mer specialiserade tidskrifter är Journal of Experimental Psychology som består av fyra olika delar (General; Learning, Memory, and Cognition; Human Perception and Performamce; Applied), Journal of Social Psychology and Personality, Neuropsychology och Journal of Abnormal Psychology. Psychometrika, Psychological Methods och Behavior Research Methods, Instrumentation and Computers är de tre främsta metodtidskrifterna. International Union of Psychological Science (IUPsyS) heter den internationella organisation som forskare i psykologi tillhör. IUPsyS bildades 1951 i Stockholm. Organisationens främsta uppgift är att arrangera psykologikongresser vart fjärde år för idag mellan 5 000 och 7 000 deltagare. Sammanfattningar av kongressbidrag publiceras i IUPsyS:s tidskrift International Journal of Psychology. Nationella sammanslutningar finns också. Association for Psychological Science (APS) är den mest inflytelserika med ett stort antal forskare i psykologi över hela världen som medlemmar. Denna organisation ger ut tre tidskrifter riktade till andra än forskare i psykologi: Psychological Science in the Public Interest,
15
K a p i t e l 1 . I nl edn i n g
Current Directions in Psychological Science samt Perspectives on Psychological Science.
Psykologins tillämpningar Inom den tidiga psykologin syftade forskningen huvudsakligen till att klarlägga allmänna principer för människors beteende. Hur dessa principer kan tillämpas för att lösa olika problem blev senare grunden för den tillämpade psykologin, som med början i slutet av 1800-talet förgrenade sig i olika delområden av relevans för samhällets olika sektorer som vård, arbete, uppfostran och utbildning. Denna specialisering var säkerligen nödvändig, men innebar även att övergripande samhällsfrågor tenderade att försummas. I viss mån motverkades denna utveckling av att en sammanslutning av forskare inom de olika tillämpningsområdena år 1920 bildade International Association of Applied Psychology (IAAP), som var den första i sitt slag inom psykologin. IAAP är ett paraply över arton ”divisioner” som representerar de flesta av den tillämpade psykologins delområden. Arbets- och organisationspsykologi, psykologiska mätningar (differentiell psykologi) och klinisk psykologi är de äldsta och alltjämt de största divisionerna. Tillkommande divisioner avspeglar den ytterligare differentiering av den tillämpade psykologin som skett. Av särskilt intresse här är att flera divisioner har tillkommit som representerar delområden där övergripande samhällsfrågor utgör forskningsproblemen. Dit hör miljöpsykologi, ekonomisk psykologi, rättspsykologi och trafik- och transportpsykologi. Den mest ansedda allmänna tidskriften för tillämpad psykologi är Journal of Applied Psychology. Specialinriktade tidskrifter är till exempel Journal of Applied Social Psychology, Journal of Environmental Psychology, Journal of Economic Psychology, Psychology and Law och Transport Research Part F: Psychology and Traffic Behavior. IAAP:s egen tidskrift heter Applied Psychology: An International Review.
16
Kap i tel 1. Inledn i ng
Rekommenderad litteratur Hwang, P., Lundberg, I., Rönnberg, J. & Smedler, A.-C. (red.) (2005). Vår tids psykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Johansson, M. & Küller, M. (red.) (2005). Svensk miljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur. Saugstad, P. (2001). Psykologins historia: En introduktion till modern psykologi. Stockholm: Natur och Kultur.
17
Del I. Attityder, sociala normer och v채rderingar
D el I . At t it y d e r , so cial a n o r mer o ch vär deringa r
M
änniskor handlar normalt inte på ett visst sätt på grund av sin inställning till något. Exempelvis leder en positiv inställning eller attityd till ett politiskt parti till en röst på detta parti. På detta och många andra sätt bidrar attityder till handlingar som påverkar samhället och dess förändring. Samtidigt påverkas attityder av andra människor i samhället, allmän samhällsinformation och massmedia. Kapitel 2 redogör för hur attityder bildas och förändras. Sambandet mellan attityder och beteende behandlas också. I kapitlet betonas vidare att mänskliga handlingar inte alltid är medvetet överlagda. Många beteenden är vanor eller ovanor som utförs rutinmässigt. Dessa beteenden styrs endast delvis av attityder. De är svårare att påverka genom information som syftar till attitydpåverkan. Att påverka vanemässiga beteenden kräver andra metoder, som till exempel lagstiftning och olika förordningar, vars efterlevande ordningsmakten ansvarar för. Attityder och fördomar är föreställningar som enskilda människor har. När dessa föreställningar formas av andras påverkan kallas de sociala normer. När sociala normer är beskrivande ger de information om vad som är ett ändamålsenligt beteende. Människors handlingar påverkas också av vad andra tycker att de bör göra, så kallade föreskrivande normer som ger information om vad som är moraliskt rätt eller fel. Kapitel 3 beskriver hur människor i grupper blir påverkade av andra och betydelsen av sociala normer för sådan påverkan. I kapitlet redogörs vidare för hur aktivering av sociala normer kan användas för att påverka beteenden. En för samhället viktig attityd är den till grupper de själva inte tillhör, vad som kallas utgrupper. Många gånger är den inställningen negativ och kallas då fördom. Fördomar bygger i sin tur på stereotypa uppfattningar om vad som utmärker en grupp. I kapitel 4 beskrivs hur och varför människor bildar dessa stereotypa uppfattningar. Hur gruppbildningar ökar fördomar behandlas även. Fördomar kan i sin tur resultera i diskriminering, det vill säga negativ särbehandling av individer som tillhör utgrupper. Kapitlet uppmärksammar därmed att mänskliga kontakter inte alltid är av godo, men visar också på möjligheter att reducera deras negativa sidor.
20
Del I . At t it y der , so cial a n o r mer oc h vä rderi ngar
I kapitel 5 ställs frågan vilken roll värderingar spelar för människors vilja att göra uppoffringar för att dagens samhällen ska förändras mot ekologisk hållbarhet. De värden människor prioriterar bestämmer vad som för dem är viktiga mål att sträva efter. En förutsättning för strävan mot hållbarhet är därför att människor har starka miljövärden. Vilka värden som prioriteras varierar mellan människor. Det ger i sin tur upphov till konflikter i samhället som försvårar lösningar som leder till hållbarhet. En del av dessa konflikter kan lösas inom ramen för det politiska systemet, andra leder till utomparlamentariska aktioner som i sig innebär hot mot ett demokratiskt samhällssystem. Arten av dessa värdekonflikter och hur de kan överbryggas redogörs för i kapitlet.
21
Kapitel 2. Attityder och beteende Anders Biel
A
ttityd är ett abstrakt begrepp – något som man inte direkt kan se hos andra eller sig själv. Det antas att människors attityder ändå ligger bakom många av deras reaktioner eller handlingar. Kalle ger blommor till sin fru för att han gillar (har en positiv attityd till) henne. Gustaf vill inte gå ner i källaren för att han är mörkrädd (har en negativ attityd till mörker). Inga köper kravodlade grönsaker för att hon har en positiv attityd till att agera miljövänligt. Attityden som ligger bakom att visa gillande eller ogillande är mer eller mindre långlivad. Är attityden stark, är den i allmänhet mer långlivad än om den är svag. Betoningen av tendens hos attityden har en annan betydelsefull sida. Det innebär att en attityd inte alltid kommer till uttryck, utan endast med varierande grad av sannolikhet. Starka eller centrala attityder väcks med större sannolikhet till liv än andra attityder. Vad är då starka eller centrala attityder? Ett svar är att det är attityder som är värderelaterade (se kapitel 5). Värden är vägledande principer i livet, vilka i sin tur påverkar värderingar. Är jämlikhet ett viktigt värde, är det troligt att man är positivt inställd till att en resurs ska fördelas rättvist (se k apitel 7). Är skyddet av miljö och natur vägledande principer, kan det i sin tur påverka attityden till hur man reser och vad man konsumerar. Ett närbesläktat svar är att starka attityder är knutna till människors självuppfattning och deras identitet. Om en person till exempel uppfattar sig vara en miljöförkämpe, så skulle han eller hon nämna det som en del av beskrivningen av sig själv.
22
Kap i t el 2. At tityder oc h beteende
Definitioner Definitionen av attityd har historiskt sett växlat (se till exempel Allport, 1935; Fishbein & Ajzen, 1975; Zanna & Rempel, 1988). Här är inte platsen att utreda alla olika definitioner. Istället får den definition bli vägledande som föreslagits av Eagly och Chaiken (1993) och som de flesta idag omfattar: ”Attityd är en psykologisk tendens som uttrycks genom att värdera en specifik entitet med någon grad av gillande eller ogillande” (s. 1, författarens översättning). Att attityder utrycker någon grad av gillande eller ogillande visar att värdering är en avgörande komponent. En värdering uttrycker att man är för eller emot, instämmer eller går emot, och gör det med olika styrka eller intensitet. Definitionen ovan betonar också att värderingen är riktad mot en specifik entitet som benämns attitydobjekt. I princip kan vad som helst vara föremål för värderingar. Det kan gälla enstaka objekt, en viss park, eller en klass av objekt, parker. Konkreta begrepp, mamma, men också abstrakta, impressionismen, kan vara föremål för gillanden eller ogillanden. Även beteenden kan vara attitydobjekt. En del gillar att jogga, andra inte. I politiska val blir medborgare ombedda att officiellt u ttrycka sina attityder till politiska partiers program. Folkomröstningen om Sveriges medlemskap i EU utgör ett exempel. Attityder kan också vara mer eller mindre medvetna. Fördomar (se kapitel 4) utgör ett exempel på attityder som ofta är mindre medvetna. Att ha en fördom innebär att uppvisa en attityd, ofta negativ, mot människor enbart på grund av deras grupptillhörighet. Dessa attityder baseras vanligtvis på en förenklad bild av hur en viss grupp är. Utan att man vet något om den enskilda personen, förutom hans eller hennes grupptillhörighet, döms personen på förhand. De flesta människor skulle säkert förneka att de var fördomsfulla. Man ger inte explicit uttryck för sina fördomar. Däremot är det mycket troligt att de implicit kan väckas till liv (se till exempel Fazio & Hilden, 2001). Genom kulturens påverkan lär sig människor förenklade föreställningar om grupper som kan påverka bedömningar. I en undersökning intervjuades anställda i ett större oljebolag för att bedöma deras kvalifikationer för ledningsuppdrag. På fjorton av femton objektiva kriterier bedömdes de kvinnor som
23
D el I . At t it y d e r , so cial a n o r mer o ch vär deringa r
sökte anställningen ha en bättre potential än männen. Trots det vägde den sammanlagda bedömningen inte till deras fördel (Shore, 1992) – troligtvis eftersom män ansågs passa bättre för uppgiften.
Attityders funktion Eftersom människor är benägna att värdera, antas denna tendens ha positiva funktioner. Tidigt föreslog socialpsykologen Katz (1960) att attityder fyller fyra delvis olika funktioner. En viktig funktion är att attityder hjälper människor att organisera sin uppfattning av tillvaron. De kommer ihåg vad de gillar och inte gillar, en kunskapsfunktion. Uttryckt annorlunda sammanfattar värderingen den samlade kunskapen om attitydobjekten. Denna kunskap kan i sin tur hjälpa människor att orientera sig i tillvaron. Man söker sig till det man gillar och undviker sådant som man ogillar, en nyttighetsfunktion. Människor äter den mat de gillar, och en del undviker att gå i högt gräs av rädsla för att stöta på en orm. Det innebär att attityder bidrar till att gynna ens anpassning, det vill säga attityden har en anpassningsfunktion. Attityder kan också tjäna mer psykologiska motiv. En av dessa funktioner kallas värdeuttryckande. Att ge uttryck för viktiga attityder eller värden säger något om vem en person är. Positiva miljöattityder signalerar en miljövän. Attityder kan också signalera med vilken social grupp man känner samhörighet. Positiva attityder till skattesänkning och ökad privatisering av offentlig verksamhet kan till exempel uttrycka politisk hemvist. En viss klädstil och musiksmak kan på liknande sätt signalera vilken ungdomsgrupp man tillhör och gillar.
Attityders struktur Inom attityder Givet att människor har positiva och negativa värderingar av objekt och beteenden, vad är det som utgör grunden för dessa värderingar? Varför är vissa svenskar positivt inställda till svenskt medlemskap i EU och andra inte? Varför är joggning ett trevligt inslag i livet för somliga,
24
Kap i t el 2. At tityder oc h beteende
men inte för andra? En användbar metafor i detta sammanhang är att betrakta attityden som en ”behållare” av en persons tidigare direkta eller indirekta erfarenheter av attitydobjektet (Eagly & Chaiken, 2007). Dessa erfarenheter antas ofta ha formen av föreställningar eller faktaåsikter. Faktaåsikter är kognitiva element som är relaterade till kunskap. En positiv attityd till EU skulle kunna vara associerad till föreställningarna att chansen för fred i Europa ökar och att det är bra för Sveriges ekonomi att vara EU-medlem. En negativ attityd kan vara förknippad med föreställningarna att medlemskap i EU innebär politisk centralstyrning och ökade klyftor i världen. På motsvarande sätt kan den positiva joggaren vara övertygad om att joggning är bra för den egna hälsan, medan en mer negativ attityd färgas av att joggningen upplevs som tråkig. Attityder antas inte bara vara kunskapsrelaterade. De kan också ha affektiva eller känslomässiga associationer och vara associerade med beteende- eller handlingstendenser. Sammantaget kallas dessa tre typer av associationer för trekomponentmodellen. Som bland annat McGuire (1969) har påvisat har denna modell en stark historisk förankring, från Aristoteles och Platon och framåt i tiden. Även om en person vet att husspindeln inte är farlig (kognition), kan den väcka obehagskänslor (emotion). Kanske personen omedvetet skriker och hoppar baklänges inför åsynen (beteende). På motsvarande sätt kan en person med starka miljövärden vara övertygad om att en framtida höjning av medel temperaturen på jorden kommer om inget görs. Han eller hon kanske också känner ilska riktad mot USA för att de inte skrivit under Kyotoprotokollet. Personen tar cykeln istället för bilen till jobbet. Dessa två exempel på trekomponentmodellen beskriver att attityden kan ta sig olika uttryck, ge upphov till olika reaktioner. På motsvarande sätt antas attityder formas utifrån dessa tre komponenter (Eagly & Chaiken, 1993). Kognitivt kan attityden till husspindeln formas till exempel genom att personen läser om den. Känsloladdning kan attityden få genom ett direkt möte med husspindeln. Här kanske också beteendereaktionen uppträder när spindeln går på personens rygg. Huruvida attityder är associerade till tre olika komponenter eller till en enda har debatterats (se till exempel Breckler, 1984). Argumentet
25
D el I . At t it y d e r , so cial a n o r mer o ch vär deringa r
mot tre komponenter har varit att de inbördes har starkt samband och därför uttrycker samma sak. Samtidigt är attityder inte alltid associerade till alla tre komponenterna. Om en attityd bara är förknippad med en komponent, medan en annan är förbunden med två eller alla tre komponenterna, kan det innebära att dessa två attityder har formats på olika sätt. Spindelexemplet ovan pekar i den riktningen. Att bara läsa om husspindeln kan få en person intresserad och positivt inställd. Ett möte däremot kan upplevas som negativt och bidra till en negativ värdering. Just att de olika komponenterna kan uttrycka motsatt värdering talar för värdet av att behålla distinktionen mellan dem. Ett ytterligare skäl är att inkonsistens mellan de olika komponenterna påverkar attityders styrka, som ökar med graden av samklang mellan de tre komponenterna.
Mellan attityder En attityd har inte bara en inre struktur. Den är också länkad till andra attityder. Anta att en ny omröstning om eventuellt medlemskap i den Europeiska och monetära unionen anordnas i Sverige. En person vet inte riktigt vad han eller hon ska tycka och känner sig inte tillräckligt insatt i frågan. I samma veva kommer information om att förslaget stöds av det ena politiska blocket, medan det andra blocket är emot. Eftersom personen är positivt inställd till det förstnämnda blocket, förändras den tidigare neutrala inställningen till en mer positiv. Ett annat exempel är valet mellan att köpa en av två tv-apparater (jämför kapitel 9 om beslutsfattande). Återigen är personen i valet och kvalet. Försäljaren påpekar då att den ena apparaten är betydligt mer energisnål än den andra. Baserat på en allmänt positiv attityd till miljöförbättrande åtgärder blir personen nu mer positivt inställd till den energisnålare tv:n. I bägge fallen baseras den nya attityden på en tidigare existerande attityd. I det första fallet är det personens politiska ideologi, i det andra fallet en allmänt positiv miljöattityd. Länkar mellan attityder har också uppmärksammats i mellanmänskliga relationer (Heider, 1946). Framför allt gäller det betydelsefulla relationer. Den teori som Heider utvecklade kallas balansteorin. Den bygger på antagandet att människor strävar efter mental balans och därför undviker mental obalans. Gillar man en person vill man ha
26
Kap i t el 2. At tityder oc h beteende
samma inställning som denna i viktiga frågor. Är någon för ett svenskt medlemskap i EMU vill han eller hon att också vännen ska vara det. Om inte är relationen i obalans. Enligt Heider försöker man då återställa balansen. Ett sätt är att försöka få vännen att ändra sin inställning. Andra möjliga, men mindre troliga sätt är att man själv ändrar sig eller att vänskapen sägs upp. Är vänskapen stark kan man också undvika att diskutera ämnet eller enas om att frågan trots allt inte är så viktig. Varför vill människor undvika mental obalans? Festinger (1957) föreslog att obalans ger upphov till kognitiv dissonans, som är ett känslomässigt, psykologiskt spänningstillstånd som kan liknas vid hunger eller törst. Det är alltså ett tillstånd som människor vill undvika eller reducera. Enligt Festinger kunde obalans förekomma mellan till exempel individens egen åsikt och dennes handlingar. En person som är miljöengagerad och negativt inställd till koldioxidutsläpp kanske kör bil själv. Blir personen uppmärksammad på denna obalans, upplever han eller hon troligen kognitiv dissonans.
Attityders påverkan på informationsbehandling Psykologiska faktorer har betydelse för människors uppfattning och tolkning av världen. Ovan betonades strävan efter mental balans och undvikande av kognitiv dissonans. För att inte behöva ändra på sina värderingar, uppfattar människor världen selektivt. Attityder antas bidra till denna selektivitet på tre sätt: selektiv uppmärksamhet, selektiva bedömningar och selektivt minne. Selektiv uppmärksamhet omfattar såväl exponering som uppmärksamhet. Som exempel på selektiv exponering kan nämnas var man bor, eller vilken tidning man läser. Bostadsmarknaden är ofta segregerad. Människor väljer, eller tvingas välja, bostäder efter ekonomiska förutsättningar. Detta får till följd att de med större sannolikhet umgås med andra som har likartade värderingar som dem själva. Människor tenderar också att välja morgontidning efter politisk partipreferens. Härmed nås de av budskap som ligger i linje med egna värderingar och möts i lägre grad av budskap som går stick i stäv mot dem.
27
D el I . At t it y d e r , so cial a n o r mer o ch vär deringa r
Selektiv uppmärksamhet gäller i sin tur den värld människor faktiskt exponeras för. De uppmärksammar information som är i linje med och stöder deras attityder, men de undviker konfliktfylld information. Festinger (1957) betonade denna mekanism vid beslutsfattande (se kapitel 10). Anta att någon vill köpa en ny stereoanläggning. Relevant information granskas då ganska förutsättningslöst innan man har bestämt sig. När man väl har bestämt sig, undviker man information som talar för de icke valda alternativen och söker information som är till fördel för det valda alternativet. Härmed undviks kognitiv dissonans. Tidigare forskning ger mer stöd för att människor aktivt söker bekräftande information, men mindre stöd för att de undviker potentiellt konfliktfylld information. Mycket av den forskning som bedrivits om selektiv exponering och uppmärksamhet har emellertid gjorts i laboratorieexperiment där det sällan varit möjligt att studera för deltagarna viktiga attityder och beslut. Eftersom selektiv exponering och uppmärksamhet troligen är mer framträdande för centrala eller starka attityder, är denna begränsning olycklig. En undersökning av en i USA avgörande politisk fråga understryker det (Sweeney & Gruber, 1984, citerad i Eagly och Chaiken, 1993). I samband med Watergateskandalen, en skandal som hade sin upprinnelse i att den dåvarande republikanske presidenten i USA, Richard Nixon, godkänt ett inbrott i det demokratiska partihögkvarteret i Watergate och försökt mörklägga detsamma, undersökte Sweeney och Gruber hur olika väljargrupper beaktade information i samband med utfrågningen i amerikanska senaten 1973. Data samlades in före, under och i slutet av utfrågningen. Resultaten visade att de som stödde Nixon var minst intresserade och ägnade minst uppmärksamhet åt utfrågningen. De som stödde McGovern var mest intresserade och ägnade mest uppmärksamhet åt utfrågningen. De neutrala låg mitt emellan dessa båda grupper. Resultaten visade också att Nixonanhängare visste mindre om Watergateskandalen än McGovernanhängare. Sammantaget gavs tydligt stöd för selektiv exponering och uppmärksamhet i samband med viktiga frågor i sitt verkliga sammanhang.
28
Kap i t el 2. At tityder oc h beteende
Selektiv bedömning innebär att samma information tolkas olika beroende på vilka värderingar bedömaren har. En undersökning av attityden till dödsstraff visade tydligt på denna mekanism (Lord, Ross & Lepper, 1979). Både anhängare och motståndare till dödsstraff medverkade. De fick ta del av två rapporter om dödsstraff. Den ena presenterade information som talade för dödsstraff, den andra information som talade emot. Anhängare tyckte att informationen som stödde dödsstraff var mer tillförlitlig och övertygande. Motståndare hade den motsatta uppfattningen. I en senare undersökning (Vallone, Ross & Lepper, 1985) presenterades ytterligare belägg för selektiv bedömning. Tre grupper av studenter fick se sex hopklippta tv-inslag ur amerikanska nyhetsprogram från massakrer i de palestinska flyktinglägren Sabra och Chatilla i Beirut i september 1982. En grupp var proarabisk, en proisraelisk och en neutral. De proarabiska deltagarna tyckte att inslagen framställde Israel i en positiv dager, medan de proisraeliska deltagarna tyckte att inslagen framställde Israel i en negativ dager. Båda grupperna tyckte att sanningen förvreds i reportagen. Författarna döpte denna effekt till the hostile media phenomenon. Trots samma information till de båda grupperna tolkades den väldigt olika. Fler exempel om fördomar ges i kapitel 4. Forskning om selektivt minne bygger oftast på antagandet att människor lättare kommer ihåg information som stöder den egna inställningen och lättare glömmer motsägelsefull information. Här är resultaten inte lika entydiga som när det gäller selektiv bedömning. Mer allmänt kan sägas att information som uppfattas som extrem i relation till en attityd blir lättare ihågkommen. Sådan information sticker ut. Ibland kan människor också komma ihåg motsägelsefull information bättre. Detta gäller framför allt om de tror att information kan bli användbar framöver. Ett exempel är politiker som behöver känna till motståndarnas argument för att komma på motargument att använda i den politiska debatten.
29
D el I . At t it y d e r , so cial a n o r mer o ch vär deringa r
Attityders påverkan på beteende (och omvänt) Vanligtvis antas ett samband i riktningen från attityd till beteende. När väl en attityd har bildats påverkar den alltså beteendet. Riktningen är dock även den omvända. Människor beter sig på för dem nya sätt, vilket i sin tur bidrar till attitydbildning. Ett exempel är när man prövar en ny maträtt som man inte har någon positiv eller negativ attityd till. Tycker man att den smakar bra bidrar smaken till en positiv attityd, varför man kan tänka sig att pröva rätten igen. Smakar den illa avstår man kanske i framtiden. Beteendet kan också påverka attityden såtillvida att man kan utföra en handling och bli uppmärksam på att den inte stämmer överens med den attityd som man har. En person som är positivt inställd till att agera miljövänligt blir medveten om att hans eller hennes bilkörning rimmar illa med en sådan attityd. Denna inkonsistens kan ge upphov till kognitiv dissonans och kanske också dåligt samvete. Eftersom en kognitiv dissonans upplevs som obehaglig, försöker personen reducera denna. En möjlighet är att ändra beteendet och sluta köra bil. En andra möjlighet är att ändra attityden och bli mer positivt inställd till att köra bil. I miljösammanhang har förespråkats att människor ska uppmärksammas på att de inte lever (beteende) som de lär (attityd). Tanken är att de då ska få dåligt samvete och ändra sitt beteende till ett ur miljösynpunkt bättre agerande. En viss försiktighet med denna strategi anbefalls emellertid. Diekmann och Preisendörfer (2003) har visat att människor i miljösammanhang är beredda att ändra sitt beteende i mer miljövänlig riktning om det är enkelt och kan ske till en ringa kostnad. Om inte finns risken att de istället, när kognitiv dissonans uppträder, ändrar sin attityd i en mindre miljövänlig riktning. Metaanalyser används för att påvisa styrkan av ett samband i ett stort antal olika undersökningar. Sådana analyser visar att sambandet mellan attityd och beteende är positivt och ofta ganska starkt (Sheppard, Hartwick & Warshaw, 1988). Ett perfekt positivt samband, uttryckt som en korrelationskoefficient, skulle svara mot 1,0 (rAB = 1,0). I genomsnitt är sambandet 0,50 (vilket innebär att 25 procent av variansen förklaras). Ett annat sätt att uttrycka samma sak är att av dem som har en positiv attityd till ett beteende kommer 75 procent att utföra beteendet
30
Samh채llspsykologi Anders Biel & Tommy G채rling (red.)
Samhällspsykologi Varför tycker vi som vi gör? Hur går det till när vi bestämmer oss för något – ensamma eller i samförstånd med andra? Boken redogör för psykologisk forskning som ger läsaren kännedom om betydelsen av värderingar, rättviseuppfattningar och sociala normer för hur inställningen till miljö och samhälle formas och förändras. Andra frågor som belyses i boken är varför bedömningar och beslut ofta blir fel, såväl i politiken som på marknader, vad människor upplever som välfärd samt hur människor genom förhandlingar och ömsesidig påverkan lyckas komma överens om gemensamma lösningar. Med denna bok i samhällspsykologi presenterar författarna en del av psykologin som är mindre känd, men som kan vara till stor nytta inte bara för samhällsvetare utan också för politiker och journalister.
BOKENS FÖRFATTARE
Bokens redaktörer är Anders Biel och Tommy Gärling, båda verksamma vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Anders Biel är professor och prefekt och Tommy Gärling är professor emeritus. Även övriga författare är forskare i psykologi.
Best.nr 47-09793-7
Tryck.nr 47-09793-7-00