Mjölnare, smeder och bruk
Mina rötter bland mästarsmeds- ochmjölnarsläkterna
Bast, Brunzell, Hammerin,Kuse, Love,Löf iVärmland och Dalsland
Kersti Ingeborn
Mjölnare, Smeder och Bruk
Mina rötter bland mästarsmeds-och mjölnarsläkterna
Bast, Brunzell,Hammerin, Kuse, Love, Löf vid järnbruk iVärmland ochDalsland
Kersti Ingeborn
2025 KerstiIngeborn
Förlag:BoD ∙ Books on Demand, Östermalmstorg 1, 114 42 Stockholm, bod@bod.se
Tryck: LibriPlureos GmbH,Friedensallee 273, 22763 Hamburg, Tyskland
ISBN:978-91-8080-727-2
Omslagsfoto: Långserud därjag till slut hittade var mormor Elins pappaAnders PetterLundbergvar född.
tidgareutgivna
Ödenäs torp och torpare,Nomen 2018
Ödenäs ochbastabinnet, frångrantill sillakass, BoD2023
Kulturlådan -till hjälpi äldreomsorgen, Nomen2019 2:aupplagaMentexterapimaterial 2022
Register
Inledning 6
Lite bakgrundshistoria om järnbruk ochbergsbruk 9
Till vilkabrukkom vallonerna? 12
Mina värmländska släktgrenar20
Smedernasflyttningar133
Anornassiffersystem137
Giftermålsmönster138
Kvinnornaslivsåldrar139
Register överbruken140
Kartaöverbruken141
Register överfamiljer142
Personregister144
Släktenpådeolikabruken146
Litteraturförteckning 149
Efterord 151
Platsför anteckningaromegnasläkten 152 5
Inledning
MinmormorElin Lundberg varfödd 1892 iHosjö,där hennes farvar smed vidKorsnäs bruk. Närdet ladesner flyttade familjentillKarmansbo/Gisslarbo bruk iMalma socken 18/7 1899. Elinsfar,hjälpsmed vidGisslarbo bruk, Anders Petter Lundberg,dog ilunginflammationi mars 1904. Redanden 6/10 1901 hardottern Elin skrivits hossin farbrorGustaf Lundberg ochhanshustruKarolinaBrunzelliGustafs socken straxutanför Falun. De hade inte någraegna barn.Gustafoch Karolinavar kusiner.Gustafs morMaja-Stina Brunzelloch Karolinas farAugustBrunzellvar syskon. Derasföräldrar var spiksmeden PetterBrunzelloch mästarsmedsdottern Catharina Löfvid Älgå bruk. Detvar namnet Brunzellsom väckte min nyfikenhetoch deckarinstinkt föratt försöka reda ut varifrån vårt påstådda vallonblod kommer.
Mormor Elinsfar Anders Petter Lundberg varintelättatt spåra bakåt. Prästeni Brattforshyttan, därhan jobbade någraår, skrevfel ikyrkboken. Lungsund istället förLångserud som födelseort förAnders Petter.Sen hittadejag hela familjen med syskon ochårtal somstämdemed de uppgifter jaghadeom släkten.
Mormor kom ihåg smederna ideras långa vita skjortor ochnär de hoppade rätt neri ån föratt svalka sig. Henneshågkomst måstevarafrånKarmansbo/Gisslarbo därhennesfar varsmed.
Eftertio årsoch tusentalstimmarssläktforskning kommeri alla fall jagframtill attnog stämmerdet attviskulle vara av vallonblod. Även om vi inte harnågot känt vallonskt namn att hänvisa till. MenKuse, Hammerin,Bast, Brunzell, Löfoch Lowe är inte direkt någrasvenskklingande namn!Och det räcker föratt övertyga mig.
Kyrkböcker, husförhörslängder, födelselängder, vigselböcker, död- ochbegravningsböckeroch mantalslängderförde mig allt längrebakåt.Från1860 till 1949 kanman leta iSCB:s, Statistiska Centralbyrånsförteckningaröverfödda,vigda och döda.
Isökandetefter rötterna på mormorssidahamnade jagi Borgviks bruk utanförGrums iDalsland. Flerasläktgrenar bakåtstråladesammani Borgvik. Vid1700-talets första hälft finns treavvårasläktgrenar vidBorgviks bruk: Lowe, Brunzelloch Löf. Tankar väcks! Varifrån kom de hit? Lowitz Noacsson, försvenskat. Brunzellantar jaghar sitt ursprung i Brunsberg ochLöf de heterLarsoch Anders.Men de var smältare ochräckaresom är vallonska yrkestitlar.
På förfrågan till KjellLindblomfickjag bekräftatatt vi är vallonättlingar.Louis Matthieu
”Hej Kersti!Din Noak Lovessonhittardui Nordisk Vallongenealogi delIIsid 107 iTabell19undersläkten Mathieu. Även de tresönernaärupptagnai var sintabell. Så visst är du vallonättling! MvhKjell L
Även på min morfar Adrianssidafannjag atthansfarfars farfars mormorsfarfars farvar vallon, WelamJacobsson hammarsmedvid Horndals bruk 1655-62och senvar han mäster vidHammarbybruki Ovansjö1664-1700. Hans hustruhette Göle (Julie ?).
På 1650-taletfinns LouisMatthieu, mormorsvallonana och WelamJacobssonmorfars vallonana samtidigtvid de olika Hammarbybruken, detena iNoraoch detandrai Ovansjö.
Läshär om liveti en smedja:
”Ensentidavallonättlingoch brukskamrervid Leufsta, Joel Godeau, 1885-1964, har fått egna ochandras minnennedtecknade av Birger Steen i Baronernas Leufsta.Bland mycket annat berättas här om arbetets gång ihammarsmedjan, om hur smältarnasmidde i fyratimmarsskift,”turnejer”, ochräckarnai sextimmar, då ettton stångjärnbrukade vara klart, om hur de gick klädda iträskor,stickade benskydd, läderförskinnoch denlångavita,vad veckanled allt svartare,blaggarnsskjortan ochomhur de likasåför hettans skull, läskade sigmed havremjölsblandat vatten ochmed besken sombrukethöll. Arbetsveckan började klockan sexpåsöndagskvällen–efter detatt manett par morgontimmarvarit nere ismedjan förnödigöversynav härdarna –och pågick sedanoavbrutet till tolv på lördagen, då smedjan”slogs igen”. Visserligen gäller detta förhållande förett sekelsedan, menmed tankepå hur segt traditionernasattlär detmesta ha haftgammal hävd. Ivarje fall klädselnkan beläggas sedan 1700-tal. Bl på Hillerströms målningar.- Tilläggas kanatt drageti smedjan, ochsärskiltvinternsständiga växlingmellan värmeoch köld,gjordeatt smederna hade svåra förkylningar,ofta medlunginflammationi följe,som sin värstayrkessjukdom.”
Lite bakgrundshistoriaomjärnbrukoch bergsbruk.
Detvar Gustav Vasa somförst lätinkalla ämbetsmänoch smeder till Sverige, främst frånTyskland, eftersom vi saknade kunskaperatt förädlatackjärn.Viskulle ut ivärlden föratt krigaoch då behövs vapen. De somkom hit, arbetsinvandring redandå, höllgärna ihop. Självklart– de hade ettannatspråk ochandrasedvänjor.Vid brukenboddeman ocksånäraoch arbetetvid smedjornavar beroende av arbetslagdär mästersmeden varansvarigför produktionoch personal.
Adelsmän ochrikaborgare uppmuntradesavstatenatt anlägga bruk, eftersom järnet varviktigt förekonomin ochsamhället. Järnbrukens ägarevar godsägareoch tituleradesbrukspatroner.
Järnbrukenskulle förädlatackjärn till stångjärn. Vidbruken tillverkadesockså knippjärn, spik ochsvartsmide. Bruken kalladeshammarsmedja, stångjärnshammare,knippsmedjaoch spiksmedja beroende på vaddetillverkade.Ett bruk kunde ha fleraolikahammare.Det fanns olikasorters smeder, hammarsmed, spiksmed,klensmed. De enskilda brukens produktionregleradesavbeviljade privilegiebrev. Läget bestämdesefter tillgångentillskog ochvatten. Skogen behövdesför attframställakolen ochströmmande vatten stod förkrafttillförseln.
Detvar vidbergsbrukensom tackjärnet framställdes som sedanförädladestillolikaprodukter vidjärnbruken. Ägarna varbergsmän.
Runt brukenväxte brukssamhällena upp allteftersombruken behövde arbetskraft. Närtillgångentill skog ochvattensinade flyttadesbådebrukoch de människor somarbetadedär till nästabruksom ägarna anlade. 9
IBernt Douhans bok: Arbete,kapital ochmigration. ValloninvandringentillSverige under1600-taletkan manläsa:
... genomgåendevar mjölnarenvid vallonbruken av vallonsk börd.Anledningentill dettaärhöjti dunkel.Möjligen kan språket ha haftenvissbetydelse.Man villenog ha en mjölnare somtalade sammaspråk somhuvuddelenavbrukets befolkning. Sid114.
Av Brunzellarnavar fleramjölnare. TexJonasJönsson Brunzell.
……… efter1680-talethade vallonernaskaffatsig monopolställning på samtligaarbetstillfällen ihammarlagen, vilken de komatt behålla långt in imoderntid.Förklaringen till attdeinteredan vidsin ankomst till bruket skaffade sig denna monopolställningmåste ha berott på attbruksägaren till Österbyenbartinhämtade personal nödvändigför att säkerställa vallonsmidets införande.Anledningenkunde ha varitatt manheltenkeltintelyckadesfylla arbetslagenmed valloner, Men inom smältarlagenintog vallonernaredan vid sinankomst till bruket en monopolställning ochdet varinom denna produktionslänk somden direktaförnyelseninom smidet låg. Inte inågot fall nådde densvenska delenav personalennågon högrebefattning ochdessrelativa stabilitetinom räckarlaget måstesättasi relation till brukets utbyggnad av produktionen. Ilikhetmed Löfsta ökade inslaget av svenskar underdessa periodermen somtabellerna visar kunde vallonernaefter ettpar decennier täcka arbetskraftsbehovet.sid 116 underslutetav1600-talet, ochsärskiltunder1700-talet, började vallonsläkterna få anförvanter utanför själva brukssektorn. Detvar ofta fråga om köpmän istädersom Stockholm, Gävle. Öregrund ochUppsala. Ofta medlemmari
Följ medpåmin resa!
MormorElin -hon är vallon!
Så sa man.Men stämde det?
Många familjer blevdet inom släktena Bast,
Brunzell, Hammerin, Kuse, Love och Löf.
Många järnbruk blevdet, inte mindre än 28 st.
IBorgvik fanns många familjer samtidigtsom
därifrån fick följa med ägarna till nyabruk.
Och vallonen?
"Hej Kersti!
Din NoakLovesson hittardui Nordisk
Vallongenealogi del II sid 107 iTabell 19 under släkten Mathieu. Även de tre sönerna är
upptagna ivar sin tabell.
Så visst är du vallonättling!
/Kjell Lindblom