9789147098316 by Smakprov Media AB

Henrik Stenberg & Bo Isenberg (red.)

Relationell socialpsykologi – klassiska och samtida teorier

Relationell socialpsykologi

ociala relationer är avgörande i all social och personlig utveckling. Vi befinner oss ständigt mitt i dem – när vi möts ansikte mot ansikte, när vi kommunicerar mobilt och när vi i vår ensamhet begrundar våra liv. Arbete, kärlek, familj, vänskap, ovänskap, konkurrens, avund, försoning – allt är uttryck för sociala relationer. I denna bok presenteras teorier som betraktar sociala relationer som samhällets viktigaste element. Vi kallar detta perspektiv för relationell socialpsykologi. På samma sätt som socialpsykologin återfinns mellan sociologin och psykologin, kan den relationella socialpsykologin sägas befinna sig mellan den sociologiska och den psykologiska socialpsykologin. Det relationella perspektivet sätter människors samspel med varandra i förgrunden medan samhälleliga och psykologiska villkor utgör bakgrund. Bokens teorier är redskap för att analysera möten, situationer och interaktioner samt de sociala, emotionella och psykiska konsekvenser dessa kan få. I boken presenteras klassiska och samtida företrädare för socialpsykologin: George Herbert Mead, Erich Fromm, Simone de Beauvoir, Erving Goffman, Thomas J. Scheff, Randall Collins, Arlie Russell Hochschild, Jack Katz, Johan Asplund och Georg Simmel. Relationell socialpsykologi vänder sig till studenter på utbildningar på olika nivåer inom samhälls- och beteendevetenskap. Boken är relevant för såväl teoretiska som praktiska utbildningar. Den vänder sig också till yrkesutövare som arbetar med sociala relationer, till exempel inom social omsorg, vård och terapi. Henrik Stenberg och Bo Isenberg är sociologer vid Högskolan i Halmstad respektive Lunds universitet. Bokens övriga författare är verksamma inom samhälls- och beteendevetenskap vid olika svenska lärosäten.

Henrik Stenberg & Bo Isenberg (red.)

Best.nr 47-09831-6 Tryck.nr 47-09831-6

Relationell socialpsykologi – klassiska och samtida teorier

Isenberg omslagsoriginal.indd 1

5/21/13 10:59 AM

projektledare: Emily Wigelius förläggare: Johan Lindgren grafisk form: Birgitta Dahlkild ombrytning: Integra Software Services produktion: Jürgen Borchert

Första upplagan 1

repro: Integra Software Services, Indien tryck: Kina 2013

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

4709831_Isenberg.indd 2

5/21/13 10:53 AM

Innehåll

Förord 7

Inledning 8

Tio socialpsykologer 11 Referenser 15 Kapitel 1.

George Herbert Mead

Martin Berg Människan, en biologisk olycka 18 Mead, en stillsam rebell 20 (Själv)medvetandet som människans förutsättning 22 Två slags konversationer 23 Från lek till spel 25 Det sociala självets framväxt och förändring 27 Den generaliserade andre 28 Jaget och miget – en möjliggörande dialog 30 Avslutande ord 32 Referenser 33 Kapitel 2.

Erich Fromm

Henrik Stenberg Grundproblemen 36 Sociala karaktärer 41 Mad Men 45 Fromms inspirationskällor 47 Att ha eller att vara 51 Kärlekens konst 54 För en humanistisk etik 56 Avslutande ord 59 Referenser 60

4709831_Isenberg.indd 3

5/21/13 10:53 AM

Kapitel 3.

Simone de Beauvoir

Eva Schmitz och Henrik Stenberg Existentialismen 64 Kvinnan som den Andre 65 Om biologiska förklaringar till kvinnors underordning 66 Friedrich Engels historiematerialistiska analys av kvinnans samhälleliga roll 68 de Beauvoirs historiska exposé över kvinnors villkor 71 Freud och den kvinnliga psykologin 75 Kvinnors socialisation i en traditionell betydelse 78 Myten om kvinnan 82 de Beauvoirs vision om ett jämlikt samhälle 85 Referenser 88 Kapitel 4.

Erving Goffman

Anders Persson Goffmans perspektiv: ritualiserad och sårbar interaktionsordning 92 Goffmans position inom socialpsykologin 98 Relationsuppvisning bland osignifikanta andra 109 Referenser 112 Kapitel 5.

Randall Collins

116

Henrik Lundberg Collins vetenskapsteoretiska hemvist och viktigaste inﬂuenser 118 Den rituella interaktionsteorin 120 Tillämpningar av den rituella interaktionsteorin 126 Kritik av den rituella interaktionsteorin 139 Referenser 140 Kapitel 6.

Thomas J. Scheff

142

Bengt Starrin Teorin om den socio-emotionella världen 145 Charles Horton Cooleys bidrag – spegeljaget (i–iii) 147 Erving Goﬀmans bidrag – undvikande och förnekande av skam (iv–v) 148 Plattformen – skam, stolthet och sociala band 150 Skammens dysfunktionella konsekvenser (vi) 157 Avslutande ord 163 Referenser 163

4709831_Isenberg.indd 4

5/21/13 10:53 AM

Kapitel 7.

Arlie Russell Hochschild

166

Stina Bergman Blix Känslor, relationer och individer 168 Relationer till salu 177 Känslor, relationer och struktur: klass och kön 184 Avslutande ord 192 Referenser 193 Kapitel 8.

Jack Katz

196

Veronika Burcar Kriminalitetetens lockelser 199 Spänning, makt och gemenskap 205 Känslor – så funkar de 206 Identitet – att känna och att vara 213 Referenser 214 Kapitel 9.

Johan Asplund

217

Lars-Erik Berg Övergripande tema: att tolka mening 221 Menings-emergens, socialitet och mångfald 222 I eller genom huvud eller tanke 224 Vetenskap och humor 224 Tema vetenskapsteori 225 Utvidgad socialitet 228 Asplunds symboliska interaktionism 231 Systembygge: Det sociala livets elementära former 235 Den abstrakta socialiteten 237 Samhällskritikern 239 Snedstrecket 240 Referenser 242 Kapitel 10.

Georg Simmel

245

Bo Isenberg Modernitetens väsen 246 Samtid, historia 248 Samhälle, församhälleligande 250 Växelverkans manifestationer 252 Former, typer 253 Aritmetik, geometri 255 Kampen, främlingen, sällskapligheten 256 Samhälle, institution, grupp 261

4709831_Isenberg.indd 5

5/21/13 10:53 AM

Människa, förmänskliganden 264 Individ, individualisering 265 Divid, dividualisering 268 Temperament 270 Essäism 272 Aktualitet 273 Referenser 275 Avslutning: att tillämpa socialpsykologisk teori 280

Referenser 286 Om författarna 287

Personregister 290

Sakregister 292

4709831_Isenberg.indd 6

5/21/13 10:53 AM

Förord Socialpsykologins uppgift är att förstå och ibland förklara sociala relationer. Uppgiften består också i att göra detta öppet och kritiskt, det vill säga reflexivt och ur olika perspektiv. Men intresset för att förstå sociala relationer är stort också bland människor i allmänhet. I själva verket ägnar vi massor av tid åt att försöka tolka våra relationer och oss själva i dessa. Förståelsen av sociala relationer är allt som oftast närvarande hos socialpsykologins olika teoretiska inriktningar, men inte alltid på ett explicit sätt. Ambitionen med denna bok är – som titeln Relationell socialpsykologi anspelar på – att tydliggöra det relationella perspektivet inom socialpsykologin och dess teorier. I boken presenteras tio socialpsykologiska teoretiker som utifrån olika perspektiv bidrar till förståelsen av de sociala samspel som uppstår när människor möts och relaterar till varandra i skiftande sammanhang. Några teorier kan betecknas som klassiska och andra är samtida. Vår förhoppning är att teorierna både var och en för sig och sammantagna bidrar till ett dynamiskt tänkande kring relationella fenomen och dessutom möjliggör konstruktiva förhållningssätt gentemot aktuella sociala och relationella problem av olika slag. Vi som har varit redaktörer för denna antologi vill framföra ett stort tack till de författare som medverkar i boken: Lars-Erik Berg, Martin Berg, Stina Bergman Blix, Veronika Burcar, Henrik Lundberg, Anders Persson, Eva Schmitz och Bengt Starrin. Vi vill också tacka våra förläggare Johan Lindgren och Emma Engdahl för ett gott samarbete då boken tagit form. Emily Wigelius har arbetat med redigeringen av texterna – vi tackar henne för ett mycket fint arbete. Höganäs i februari 2013 Henrik Stenberg & Bo Isenberg

4709831_Isenberg.indd 7

5/21/13 10:53 AM

Inledning Socialpsykologi som akademisk disciplin handlar i generell mening om att utforska förhållandet mellan sociala och psykiska faktorer i människors liv och om hur människor försöker skapa mening genom sina sociala relationer. Att individen relaterar till sin sociala omvärld betyder inte att människa och samhälle möts som två från varandra avskilda enheter. Människan skapas och utvecklas genom sitt deltagande i samhället och förändrar samhället genom sina handlingar och samarbeten med andra människor. Socialpsykologi är ett ämne som kan beskrivas på olika sätt beroende på från vilket perspektiv man tar sig an ämnet. Det har att göra med att socialpsykologin som akademisk disciplin dels är en underdisciplin till psykologin, dels har en nära koppling till sociologin. Den psykologiska socialpsykologin studerar beteenden, sociala processer och sociala sammanhang med utgångspunkt i individen eller gruppen. Den fokuserar på individens eller gruppens inre processer (Augustsson 2005). Den psykologiska socialpsykologin bidrar på många sätt till förståelsen för sociala samspel, samtidigt som den ofta inte utvecklar förståelsen för hur människan förändras under påverkan av historiska sociala transformationer och för hur hon använder sina erfarenheter och kunskaper för att handla och agera på olika och nya sätt. Socialpsykologins andra ben befinner sig i sociologin. Sociologin betraktar sociala interaktioner och situationer under påverkan av det som sker i samhället och det som uppstår i specifika kulturella sammanhang. Människors identiteter, beteenden och handlingar förstås mot bakgrund av olika historiska sociala erfarenheter och systematiserade sammanhang, varför exempelvis begrepp som klass, kön, generation, etnicitet och religion blir viktiga. Varje enskild individ kommer till i en bestämd social och historisk kontext, och den sociologiska socialpsykologin vill förstå hur individens biografi är länkad till den sociala strukturen (Lindblom & Stier 2011). Samtidigt har individen möjlighet att inom vissa ramar handla och överskrida de sociala normer som för tillfället råder. Sociologiska teorier kan understundom komma att överbetona sociala strukturers påverkan på mänskligt handlande och människors medvetande, och i mindre utsträckning identifiera möjligheter till social och personlig förändring genom social interaktion och handling. Den sociologiska 8

4709831_Isenberg.indd 8

5/21/13 10:53 AM

socialpsykologin är utmärkande för socialpsykologin i Sverige, samtidigt som den inte på något sätt är en entydig disciplin. Det finns, som Björn Nilsson (2006) skriver, en i ämnet inneboende mening med att vara bred och att ha sin grund i det sociala. Under senare decennier har socialpsykologin kommit att etableras tydligare som ett eget ämne. Det finns i Sverige i dag en rad lärosäten som har kurser i socialpsykologi, och några högskolor har utbildningsprogram med socialpsykologi som kandidatexamensämne. Vi vill i denna bok lyfta fram socialpsykologin som ett självständigt akademiskt ämne och gör det genom att särskilt betrakta socialpsykologi som vetenskapen om människors sociala relationer och sociala samspel. Det vi kallar relationell socialpsykologi tar sig an frågan hur människor skapar sociala sammanhang i större och mindre omfattning och hur människor hanterar relationer i skilda situationer. Människor står i relation till andra genom sitt deltagande i olika sociala situationer: i grupper, i gemenskaper och i samhällslivet i allmänhet. Vi reflekterar över vårt deltagande i dessa sammanhang utifrån våra samlade relationella erfarenheter och föreställningar. Den relationella socialpsykologin betraktar människan som alltigenom social, där känslor, tankar och handlingar kontinuerligt flödar mellan människor. Socialpsykologiska teorier i allmänhet lyfter fram att människor alltid påverkas av samhälleliga och sociala kontexter, men att det finns ett betydande utrymme för att kreativt förändra sociala relationer. Inom den teoribildning som kallas symbolisk interaktionism, som flera diskussioner i denna bok refererar till, uppfattas samhället som ett resultat av eller uttryck för flöden av sociala interaktioner och samspel. Själva myllan för alla sociala interaktioner är enligt denna teoritradition tidigare sociala och samhälleliga erfarenheter, uppfattningar, handlingar, normer och regler, men samtidigt är individen genom sitt samspel med andra en handlande aktör med potential att överskrida det som kan uppfattas som sociala överenskommelser. Sociala samspel uppstår genom deltagarnas föreställningar om det som kan ske och det som sker i samspelet, föreställningar som har sin grund dels i en gemensam och därför ”objektiv” förståelse för den sociala situationen, dels i en ”subjektiv” förståelse för det som sker i interaktionen med andra. Den subjektiva förståelsen kommer av att vi genom socialisationsprocessen tillägnar oss ett eget unikt och aktivt handlande jag med egna perspektiv på saker och ting. Kommunikationen med andra är aldrig entydig. Därför är den föremål för olika tolkningar, vilket iscensätter våra föreställningar om vad som sker i samspelet med andra. Vi definierar situationen på vårt eget sätt och under inflytande av andra, vilket i sin tur leder till återkommande omdefinitioner av de situationer vi är berörda av (Trost & Levin 2011). 9

4709831_Isenberg.indd 9

5/21/13 10:53 AM

Det är en mängd olika sociala källor som bidrar till våra subjektiva förhållningssätt, varför man också kan säga att det subjektiva i hög utsträckning är en social eller samhällelig eller situationsbetingad fråga. Den relationella socialpsykologin studerar vardagliga relationer i samhället dels utifrån ett relationellt perspektiv, del utifrån ett interaktionellt perspektiv. Relationer kan vara av olika karaktär; det kan röra sig om nära relationer eller om tillfälliga och flyktiga relationer. Mångfalden är nästan oändlig. Att ingå i en relation med en annan människa innebär att ett starkare eller svagare socialt band upprättas. En relation markerar en förbindelse som bär på kontinuitet och att parterna skapar en gemensam och delad verklighet (Nilsson 2007). I det sen- eller postmoderna samhället är en delad gemensam verklighet varken en självklarhet eller ett självändamål utan upprättas utifrån individernas personliga och sociala önskemål samt i specifika situationer. Individen får social näring genom att ingå i relationer och interaktioner med andra. Om relationer uppstår och existerar i ett delat sammanhang och uppvisar kontinuitet så kan interaktion förstås som den kontakt som uppstår mellan människor. Interaktion betyder mellan handling, handling mellan två eller flera individer. Människor kan interagera utan att ha en relation till sin motpart – vi börjar exempelvis prata med en okänd person på en resa. Interaktionen kan ske utifrån en önskan hos parterna om att upprätta en relation eller genom att samtalet i sig väcker lusten att ingå i en relation. Den som har relationer till andra kan i sin tur vilja upprätta interaktioner i kontakter med nya människor eller genom att bidra till att något nytt händer i de invanda relationerna. Interaktioner kan alltså bidra till att relationer vitaliseras genom att vad Johan Asplund (1987) kallar social responsivitet uppstår. Relationell socialpsykologi innebär vidare att vi använder oss av teorier, begrepp och perspektiv som specifikt är inriktade på att förstå vad som händer när människor möts i olika sammanhang. Relationell socialpsykologi strävar efter att initialt undvika teoretiska perspektiv där interaktioner och relationer är determinerade av vissa egenskaper hos människa eller samhälle. Teorier om individen respektive samhället berör ofta också sociala relationer, och vi tar in dessa perspektiv efter hand som vi behöver skapa ny förståelse för det vi undersöker. Vi menar att detta tillvägagångssätt är fruktbart i ett sen- eller postmodernt samhälle kännetecknat av komplicerade, mångbottnade, variationsrika och mångfaldiga relationer och interaktioner. Vi lever i en socialt oöverskådlig värld där en oändlig mängd kulturer, livsstilar, identiteter, sociala samspel och emotionella utbyten mellan människor äger rum. För att inte förståelsen för denna sociala rymd ska begränsas vill vi vara öppna i vår tolkning av de möten mellan människor som sker i alla möjliga sammanhang. Samtidigt behöver den 10

4709831_Isenberg.indd 10

5/21/13 10:53 AM

relationella socialpsykologin en grund att stå på som gör generaliseringar och praktiska tillämpningar men också vidareutvecklingar av teoretiska perspektiv möjliga. Det är därför på sin plats att ta upp att relationell socialpsykologi har beröringspunkter med vad Joachim Israel (1979) kallar relationistisk socialpsykologi. Med relationistisk menar Israel människors sätt att relatera till sin omvärld, till andra människor och till ting. Människor relaterar till andra, både genom att ta intryck av dem och genom att aktivt påverka sina livssammanhang. Vidare menar Israel att utgångspunkten för socialpsykologin är förståelsen av relationer och relationers relationer, det vill säga hur vi relaterar och orienterar oss bland en mångfald sociala relationer och hur aktuella relationer påverkas av människans tidigare sociala historia. Israel vill göra åtskillnad mellan samhälleliga relationer och sociala relationer. Samhälleliga relationer är de som tar plats under inverkan av en viss samhällssituation, exempelvis hur Sverige av i dag formas av ekonomiska, politiska, sociala och kulturella skeenden. Sociala relationer i sin tur utspelar sig i kontakten mellan människor, särskilt med hjälp av språket. Genom språket kan vi associera till en mängd tankar, känslor, företeelser och erfarenheter som vi försöker kommunicera till andra. Sociala relationers språkliga manifestationer innebär att tillvaron kan förstås på ett detaljrikt och mångfacetterat sätt och ger upphov till olika slags förståelser och handlingar. Samhälleliga relationer och sociala relationer står i ständig dialog med varandra. Denna interaktion sker inte alltid på ett direkt vis utan är förmedlad genom olika processer i samhället – produktion av materiella varor och av information och kunskap, individers och gruppers utveckling och socialisation (Israel 1979). Israels begrepp relationers relationer uttrycker att interaktionen mellan samhälleliga relationer och sociala relationer är komplex. Alla relationer tar form i ett sammanhang, men sammanhanget kan inte avgöra vad som kommer att ske i den specifika relationen. Varje relation och situation är både typisk och unik, och det är viktigt att också förstå den aktuella situationens särprägel.

Tio socialpsykologer I denna bok kommer vi att redogöra för tio centrala klassiska och moderna socialpsykologiska teoretiker, deras teorier och begrepp, och hur dessa kan användas för att förstå sociala samspel i skiftande sociala sammanhang. En del teorier tar sin utgångspunkt särskilt i förståelsen av sociala relationer medan andra teorier initialt väver samman förståelsen för sociala relationer och samhälleliga relationer. Vår förhoppning är att presentationen av 11

4709831_Isenberg.indd 11

5/21/13 10:53 AM

teoretikerna sammantaget kommer att ge en intressant och nyanserad förståelse för sociala samspel och ett brett spektrum av perspektiv som läsaren kan använda för att analysera sociala skeenden. Boken inleds med Martin Bergs redogörelse för den som brukar beskrivas som den symboliska interaktionismens viktigaste teoretiker, George Herbert Mead. Mead utvecklade en rad begrepp som skulle bli centrala för den symboliska interaktionismen, begrepp som gällde människans medvetande, interaktioner, relationer och socialisation. Människan är i huvudsak ett slags produkt av sina relationer, av det sociala samspelet. Genom sociala samspel utvecklar individen ett jag och ett självmedvetande. Meads begrepp öppnar för en nyanserad förståelse för barnets socialisation och för individens sociala utveckling i allmänhet. Nästa kapitel är Henrik Stenbergs presentation av Erich Fromms teori. I kapitlet ges en historisk bakgrund till den moderna människans ambivalens att hitta en balans mellan individualitet och social tillhörighet och att etablera vad Fromm kallar positiv frihet. Fromm analyserar individens existentiella dilemman särskilt genom begreppet social karaktär, som fångar hur de individer som lever i en bestämd kultur och i en bestämd tid tänker, känner, handlar och relaterar till varandra. Fromm diskuterar också hur individen kan frigöra sig från de egenskaper som han kallar improduktiva sociala karaktärer och som möjliggör frihet, sociala överskridanden och kreativitet. I kapitlet därefter presenterar Eva Schmitz och Henrik Stenberg Simone de Beauvoirs teori om kvinnan som det andra könet. de Beauvoir menar att kvinnan av olika skäl kommit att uppfattas som annorlunda än mannen och undersöker vad detta beror på. Det gör hon dels genom att inventera kvinnans sociala villkor under historien och hur relationen mellan kvinnor och män gestaltat sig, dels genom att undersöka värdet av en rad teorier som kan bidra till förståelsen av varför kvinnan haft en underordnad roll under människans historia. Det är teorier om biologiska skillnader mellan könen, den marxistiska historiematerialismen, Freuds psykoanalys och andra teorier som de Beauvoir både är kritisk mot och inspireras av. Hon vill visa att bilden av kvinnan är en kulturell konstruktion och att kvinnan alltid har möjlighet att vara annorlunda än definitionen av henne och att verka för sin frigörelse. Utgångspunkten för hennes undersökning är devisen: ”Man föds inte till kvinna – man blir det.” I kapitlet som följer presenteras Erving Goffmans teori om sociala interaktionsregler som människor tar hänsyn till för att kunna ingå i skiftande sociala sammanhang. Goffman intresserar sig mindre för personliga och nära relationer. Han har i första hand undersökt de offentliga sociala relationer som formas av samhällets generella uppföranderegler. Anders 12

4709831_Isenberg.indd 12

5/21/13 10:53 AM

Persson redogör i detta kapitel för innebörden i Goffmans sätt att förstå sociala interaktioner och relationer, och placerar in Goffman i ett akademiskt och vetenskapligt sammanhang. Flera av de teoretiker som tas upp i denna antologi är starkt påverkade av Goffman. Randall Collins, Thomas Scheff, Arlie Russell Hochschild och Jack Katz har alla tagit intryck av Goffmans socialpsykologiska teori och undersöker också samspel i personliga relationer. De etablerar var och en på sitt vis en dialektik mellan samhälleliga relationer och sociala relationer. I dessa kapitel har emotioner en framträdande roll. Emotioner förstås som känslomässiga reaktioner på det som sker i interaktionen med andra. Randall Collins har utarbetat en teori om interaktionsritualers betydelse för människors relationer, känsla av sammanhang och sociala utveckling. Det sociala livet består väsentligen av ritualer, genom vilka vi interagerar med andra människor. Vi formar vår identitetgenom ritualiserad interaktion, genom interaktiva ritualer. När ritualerna är väl definierade skänker dessa trygghet och social stabilitet. Collins teori är på flera sätt en utveckling av Goffmans teori om interaktioner och ritualer. Henrik Lundberg skriver om interaktionsritualernas förutsättningar och möjliga konsekvenser. Bengt Starrin skriver om Thomas J. Scheffs teori om människors grundläggande behov av att ingå i relationer och sociala sammanhang samt om emotionella aspekter av relationer. Människor söker upprätta vad Scheff kallar sociala band, vilket innebär kvalitativa relationer av samstämdhet och ömsesidighet. Det är relationer som ständigt undersöks, omförhandlas och utvecklas av de berörda – inte minst i vår individualiserade tid när relationer och sammanhang snabbt förändras. Viktiga begrepp som Scheff använder för att förstå kvaliteten i sociala relationer är skam och stolthet. När vi upprättar goda relationer och får bekräftelse från andra känner vi stolthet. När relationen är osäker och vi känner oss ifrågasatta av andra kan vi komma att känna skam. Skam i någon form är ofta närvarande i det senmoderna samhället, där relationer sällan är givna. Arlie Russell Hochschild är även hon påverkad av Erving Goffmans förståelse för sociala interaktioner och de emotioner som uppstår och hanteras i dessa, men Hochschild fokuserar även på hur våra relationer till känslor kan kopplas till strukturella förhållanden. Genom att koppla samman begrepp som emotionellt arbete, socialt utbyte och känsloregler visar Hochschild hur våra personligheter kan relateras till sociala strukturer. Stina Bergman Blix redogör i sitt kapitel för hur Hochschild gör denna koppling mellan individers problem och relationer och de strukturella sammanhang som påverkar familjen, marknaden och inte minst arbetslivet.

4709831_Isenberg.indd 13

5/21/13 10:53 AM

Jack Katz område är emotionssociologin. Katz menar att känslor inte finns i människor utan snarare mellan människor genom de handlingar och samspel som individen utövar. Människor ”gör” känslor, och görandet är beroende av det sammanhang som interaktioner sker i. Veronika Burcar behandlar Katz emotionsteori och teori om kriminalitet och särskilt hur det känns att utföra en kriminell handling och vilken mening den kriminelle tillskriver brott. Mening är beroende av hur den enskildes identitet gestaltar sig och hur individen identifierar sig med sina likar. Lars-Erik Berg går igenom Johan Asplunds bidrag till socialpsykologin. Asplund är helt säkert den viktigaste och mest originella nordiska socialpsykologen. Mead utgör en avgörande referens. Vi blir till som människor genom våra relationer och genom vår interaktion. Subjektivitet, identitet och individualitet är utslag av relationalitet. När vi tänker, tänker vi inte ”i huvudet” utan ”genom huvudet” – vi tänker genom att relatera oss, genom våra erfarenheter av relationer. Berg diskuterar dessa Asplunds huvudtankar genom att koppla dem till några andra viktiga begrepp hos Asplund, bland annat social responsivitet och abstrakt och konkret socialitet. Georg Simmel var tidig med att analysera människans och samhällets relationella natur. Han skulle omedelbart påverka både Buber och Mead. Bo Isenberg tar i sin genomgång upp centrala begrepp i Simmels arbeten, som växelverkan, interaktion och relation. Individer och samhälle är i själva verket resultat av växelverkan mellan människor, grupper, idéer och hållningar. Simmel är radikal: han menar att det inte finns något samhälle man kan analysera. Samhället är alltid ett församhälleligande, och på samma sätt blir människan ständigt till på nytt. Hon blir till genom relationer, genom interaktion. Teorierna kommer först och främst att presenteras i sina grundbetydelser. Författarna kommer också att visa hur dessa kan användas för att förstå och analysera sociala relationer. I det avslutande kapitlet kommer vi även att säga något om hur de teorier som presenterats i boken kan användas för att diskutera hur sociala relationer av olika slag kan utvecklas konstruktivt. Vi vill på detta sätt inte bara ge läsaren analytiska redskap för att förstå sociala relationer utan även visa hur det med hjälp av teorierna går att tänka och handla konstruktivt i förhållande till problematiska sociala relationer av olika slag. Vi söker med andra ord utveckla ett stöd för den praktiserande socialpsykologen för att arbeta med frågor som berör vad vi kallar social och relationell hållbarhet.

4709831_Isenberg.indd 14

5/21/13 10:53 AM

Referenser Asplund, Johan (1987) Det sociala livets elementära former. Göteborg: Korpen. Augustsson, Gunnar (2005) Socialpsykologins ansikten. Lund: Studentlitteratur. Israel, Joachim (1979) Om relationistisk socialpsykologi. Göteborg: Korpen. Lindblom, Jonas & Stier, Jonas (red.) (2011) Det socialpsykologiska perspektivet. Lund: Studentlitteratur. Nilsson, Björn (2006) Socialpsykologi. Uppkomst och utveckling. Lund: Studentlitteratur. Nilsson, Björn (2007) Nära relationer – introduktion till relationspsykologi. Malmö: Liber. Trost, Jan & Levin, Irene (2011) Att förstå vardagen. Med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

4709831_Isenberg.indd 15

5/21/13 10:53 AM

Kapitel 1.

George Herbert Mead 1 martin berg I tv-programmet Vad är en människa? som sändes i SVT under 2008 försökte programledaren Fredrik Lindström, tillsammans med ett antal inbjudna gäster, på ett lättsamt sätt reflektera över denna uppenbart komplexa fråga. Det första programmet inleds med att Lindström, iklädd svart kostym och en avslappnat uppknäppt rosa skjorta, sitter lätt bakåtlutad i en Bruno Mathsson-fåtölj och plirar med ögonen bakom sina mörka plastbågar. I sin högra hand håller han ett löst – snudd på nonchalant – grepp om en penna och tycks vilja framstå som sofistikerad och kanske till och med djupt mänsklig. Kameran zoomar in hans överkropp och med en suck som andas intellektualitet ger han sig i kast med att ge ett första svar på frågan om vad en människa egentligen är: Var och en vet ju att vi skiljer oss rätt mycket från djuren. Men om man skulle fråga en hund eller en varan eller något annat levande väsen så kanske de tycker att deras art skiljer sig helt och hållet från alla andra djur. Vad finns det för rent sakliga skäl till att påstå att människan är unik på något sätt? Vi är till exempel den enda varelse som använder ett mer avancerat symboliskt språk. Det skulle kunna vara ett skäl. Vi skulle också kunna definiera människan som den enda levande varelse som använder deodorant eller som pensionssparar och sådär. Vi skulle kunna göra hur många sådana här olika definitioner som helst på vad som skiljer människan från djuren. Men då är problemet också att människan är den enda varelse som vi vet som kan göra definitioner över huvud taget. Alltså så känns hela grejen lite partisk och lite hemmablind sådär redan från första början. Men det hindrar oss inte från det roliga med att försöka göra definitionen, och det ska vi göra här. (SVT 2008)

Lindströms ord kastar ett skämtsamt ljus över svårigheten att tala om vad som skiljer människor från djur, och hans sätt att resonera får honom att framstå som en lekman i jämförelse med Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, som gästar seriens första program. Kameran fokuserar kvällens gäst, som med sin mörkbruna kavaj, 16

4709831_Isenberg.indd 16

5/21/13 10:53 AM

George Herbert Mead (1863–1931) var en amerikansk socialpsykolog och filosof som företrädesvis var verksam vid University of Chicago. Han räknas många gånger som grundare till den skolbildning som sedermera kom att betecknas symbolisk interaktionism. Under sin karriär publicerade Mead en lång rad artiklar, men de verk som oftast har kommit att refereras är böcker som efter hans död har satts samman och redigerats av hans tidigare studenter. Meads tänkande spände över ett brett spektrum, men är mest känt för teorin om hur individen blir till som samhällsvarelse genom att delta i ett omgivande socialt samspel och därigenom utveckla vad han kallar för ”självet”. I dagsläget är det endast Meads Medvetandet, jaget och samhället – från socialbehavioristisk ståndpunkt (1995) som finns översatt till svenska. Bortsett från detta viktiga socialpsykologiska verk utgör hans Philosophy of the Act (1972[1938]) samt Philosophy of the Present (1932) viktiga filosofiska och psykologiska bidrag.

en uppknäppt mintgrön skjorta och bakåtkammat grålätt hår utstrålar ett avslappnat förtroende när han försöker att ge ett inledande svar på denna komplexa fråga: Om jag ska vara rå så skulle jag vilja säga att människan är ju en apa med ganska tunn fernissa av språk och kultur. Skulle jag vara lite mer konstruktiv så kan man säga att människan är det enda djur som bryr sig om sin pensionsförsäkring. I den betydelsen att vi är de enda som kan bekymra oss för vad som händer med oss i framtiden. Och det skiljer oss ganska väsentligt ifrån de andra djuren. (SVT 2008)

I detta putslustiga replikskifte framkommer en rad frågor av vikt för socialpsykologin som i någon mån ringar in den mest grundläggande problematik som detta ämne försöker förstå, nämligen vad det innebär att människan är en social varelse med en förmåga att relatera till sådant som ligger utanför hennes omedelbara närhet. I vardagssammanhang kan det tyckas helt oproblematiskt att tala om människan som en social varelse, eftersom ett liv utan andra människor är i det närmaste otänkbart. När denna fråga börjar granskas på ett mer systematiskt sätt så visar det sig emellertid att den är allt annat än enkel att besvara. Givetvis är det möjligt att, med en sådan skojfrisk ton som i Lindströms tv-program, förklara att det som gör människan unik är att hon använder sig av deodorant 17

4709831_Isenberg.indd 17

5/21/13 10:53 AM

eller oroar sig för sitt pensionssparande. Användningen av verktyg som exempelvis deodorant och förmågan att reflektera över sitt liv i ett bredare perspektiv är viktiga aspekter av det mänskliga livet, men ett större allvar inträder emellertid då frågan om människan som den enda användaren av ett symboliskt språk framkommer. Är det förekomsten av sådant språk som karakteriserar människan som homo sapiens, det vill säga den vetande människan som kan få för sig att spara till sin pension och ta på sig deodorant? Går det egentligen att vara vetande utan att samtidigt vara social och nära förbunden med andra människor? Är det kanske snarare som sociologerna Peter Berger och Thomas Luckmann hävdar: ”[homo sapiens] är alltid, och i lika hög grad, homo socius” (1991[1966], s. 69).1 Relationen mellan vetande och sociala relationer är av fundamental betydelse för socialpsykologin. Denna fråga kom att ta upp en stor del av George Herbert Meads intellektuella gärning, som i grunden bidrar med en förståelse av människan som möjliggjord av det sociala sammanhang i vilket hon befinner sig. Mead, vars socialpsykologi granskas närmare i detta kapitel, erbjuder ett nytänkande sätt att förstå spänningen mellan individ och samhälle, samtidigt som han utmanar en rad föreställningar om det mänskliga livet som annars med lätthet tas för givna. Kapitlet inleds med att vi får bekanta oss med Meads förståelse för hur människan utvecklar ett medvetande och vad han kallar för självmedvetande genom olika slags sociala relationer till andra människor. I ett därpå följande avsnitt utvecklas dessa resonemang till en diskussion om hur människan utvecklar ett själv som under livets gång guidar henne genom det sociala samspelets vindlande vägar. Tillsammans utgör dessa två teman de mest grundläggande byggstenarna i Meads socialpsykologi och hjälper oss att finna ett (bland många) svar på frågan om vad som egentligen gör en människa till människa.

Människan, en biologisk olycka Om vi utgår från att människor i grunden är sociala och att ett socialt sammanhang utgör förutsättningen för vetande blir det tydligt att människan inte uteslutande kan förklaras med vad som finns ”inom” henne utan att utgångspunkten snarare bör tas i det som finns ”utanför” henne. Det är dock inte fråga om att uteslutande fokusera på det sociala för att förstå människan, lika lite som att samhället kan förstås enbart genom att studera människan. Snarare är det spänningen mellan individ och samhälle 1 Samtliga citat i detta kapitel är översatta av författaren och i vissa fall avviker begreppsapparaten i dessa översättningar från tillgängliga svenska utgåvor för att på bästa möjliga sätt fånga och kontextualisera innebörden av respektive citat.

4709831_Isenberg.indd 18

5/21/13 10:53 AM

som behöver studeras för att man på allvar ska förstå vad det är, förutom användande av deodorant och pensionssparande, som karakteriserar en människa. Inom socialpsykologins historia har denna fråga behandlats på en rad olika sätt som i huvudsak kan delas upp i två tankemässiga spår. Vart och ett av dessa förenas i en särskild förståelse av den sociala människan och hennes natur. Mead (1934) gör en skarp åtskillnad mellan vad han benämner individualistiska och sociala teorier och menar att skillnaden dem emellan består i olika sätt att förstå relationen mellan individ och samhälle. Individualistiska teorier, hävdar Mead, präglas av ett antagande om att medvetna individer är förutsättningen för den sociala process i vilken dessa individer interagerar med varandra. Sociala teorier bygger snarare på antagandet att en social process eller någon form av social ordning föregår individer och deras medvetande. Dessa teorier har med andra ord radikalt olika utgångspunkter, eftersom den ena typen förstår samhället och sociala interaktioner som resultat av medvetna människors handlingar, medan den andra förstår medvetandet som möjliggjort av samhället och sådan social interaktion. Att människans medvetande skulle vara resultatet av faktorer som ligger utanför henne framstår lätt som en provocerande tanke. Vad innebär det egentligen för människor som upplever sig själva som individer, med en personlighet och en karaktär? När Mead resonerar kring skillnaden mellan dessa båda sätt att förstå relationen mellan individ och samhälle (och i förlängningen även människans natur), hävdar han att den individualistiskt orienterade teorin är bristfällig, eftersom den inte lyckas förklara hur det kommer sig att individer har utvecklat ett medvetande. Mead understryker att det bara är den socialt orienterade teoritypen som kan förklara sin logiska förutsättning (det vill säga samhället), eftersom den utgår från att sociala processer föregår individer och deras respektive erfarenhet av det sociala livet. På så sätt, menar han, förklaras individerna genom dessa sociala processer snarare än tvärtom. När Mead tar sig an frågan om vad som karakteriserar det mänskliga livet tycks han inte vilja tillskriva detta liv några egentliga kännetecken mer än att människan i grunden är social. I det avseendet skiljer han sig påtagligt från psykoanalytiskt orienterad teoribildning som, för att nämna ett grundläggande och mycket inflytelserikt exempel, i stora drag utgår från att människan och hennes erfarenhet drivs av irrationella drifter, som inte bara är omedvetna utan också står i ett uppenbart konfliktförhållande till den omgivande sociala världen (som närmast antas tvinga människan att lägga locket på sin ursprungliga natur). I kontrast till den typen av tänkande antar inte Mead att människan föds ”mänsklig” med en viss uppsättning 19

4709831_Isenberg.indd 19

5/21/13 10:53 AM

drifter, brister eller begär. Människan är snarare, som sociologen Ellsworth Faris (1992[1936]) uttrycker det i en recension av Meads mest kända verk Mind, Self, and Society: From the Standpoint of a Social Behaviorist (1934), en biologisk olycka som utvecklar en personlighet genom att erfara och bli del av det sociala. Den biologiska organismen måste inlemmas i ett socialt sammanhang för att kunna utveckla ett medvetande och på den vägen anta en ”personlighet”, och det är just den här typen av processer som Mead har lagt stor kraft på att studera. I den tid då Mead verkade var en vanligt förekommande tanke att såväl människor som djur svarade närmast mekaniskt på stimuli från en verklighet som i sig inte hade något egentligt ursprung i den biologiska organismens aktivitet. Denna tanke kunde Mead inte acceptera och ville i stället göra gällande att människan var del av en social ordning som var radikalt annorlunda strukturerad än djurens värld. I förordet till Meads The Philosophy of the Act förtydligar Charles W. Morris detta synsätt och menar att ”djur lever i en värld av händelser; människan lever i en värld av gemensam mening – och för Mead är mening socialt genererad och upprätthållen” (1972[1938], s. x). Med denna utgångspunkt var Mead företrädesvis intresserad av de sociala processer som får individen att bli till som sådan, och han utvecklade en för sin tid radikal teori om hur samhället som helhet alltid kommer före de individer som utgör dess byggstenar. Han hävdar ihärdigt att helheten aldrig kan förklaras av sina beståndsdelar.

Mead, en stillsam rebell Med tanke på att Mead lägger stor vikt vid det omgivande samhället och menar att individens personlighet växer fram i och genom det sociala samspelet, är hans förståelse av sin tids samhälle viktig för hans sätt att tänka. Mead hade ett stort intresse för social förändring, men detta till trots var han, som James A. Schellenberg (1984) skriver, att betrakta som en ”stillsam rebell” som tenderade att undvika frågor om reglering och asymmetrisk fördelning av makt. Inte minst handlar detta om att Mead ofta likställer socialitet med rationalitet, och på det viset får vare sig samhälleliga konflikter eller vardagslivets stundtals irrationella karaktär något större utrymme i hans tänkande (Roberts 1992[1977]). Trots att Meads teoretiska resonemang uppvisar en rad tankemässiga luckor, erbjuder han ett viktigt sätt att förstå relationen mellan individ och samhälle som både förekommer och utmanar en rad samtida teoretiska inriktningar liksom det socialpsykologiska fältet i stort (Berg 2008). För att i bästa möjliga mån skapa en förståelse för innebörden av Meads särskilda sätt att tänka kring relationen mellan individ och samhälle är 20

4709831_Isenberg.indd 20

5/21/13 10:53 AM

det viktigt att veta något om det sammanhang i vilket han verkade. Mead föddes i South Hadley, Massachusetts, USA den 27 februari 1863 och växte upp i en kristen familj där fadern var präst. I sin ungdom studerade Mead vid Teologiska seminariet vid Oberlin College i Ohio, där hans djupt religiösa mor var lärare och hans far var professor i pastoralteologi och retorik. På den vägen hade Mead redan från tidiga år fått kunskap om talets och kommunikationens betydelse, och ett rimligt antagande är att en stor del av hans förståelse av kommunikation grundlades tidigt i livet. Viktigare är troligtvis att Mead, efter några års studier vid Oberlin, studerade vid Harvard tillsammans med filosofen Josiah Royce, som enligt Mitchell Aboulafia (2009) ska ha gjort ett starkt intryck på Mead. Vid Harvard mötte Mead också filosofen och psykologen William James, till vilken han utvecklade en personlig relation. Tiden efter college präglades av att Mead, efter flera års kamp med sin tro, lämnade det religiösa livet bakom sig och utvecklade ett ganska påtagligt socialt patos och hade en nära vänskap med sociologen och den politiska aktivisten Jane Addams. När Mead lämnade sin religiösa bana kom evolutionsbiologen Charles Darwin att spela en viktig roll, och dennes tankar kom att kombineras med en rad perspektiv som Mead hade närmat sig under sina studieår och sina utlandsstudier i Tyskland. Senare i livet kom Mead att undervisa tillsammans med den pragmatiske filosofen John Dewey vid University of Michigan som han senare följde med till University of Chicago, där han stannade kvar under resten av sin karriär. När man studerar Meads socialpsykologiska teori är det viktigt att läsa den i relation till frånvaron av konflikt i hans samhällsförståelse. Till exempel påpekar Brian Roberts (1992[1977]) att Meads teoribildning måste situeras i en ”bourgeois liberalism”, och på ett liknande sätt förklarar Peter Hamilton (1992) att Meads tänkande skiljer sig från andra samtida europeiska tänkare eftersom han verkade i en social miljö där framtidens möjligheter snarare än dåtidens konflikter stod i centrum. Han understryker att sociologin i USA vid denna tidpunkt, och särskilt i snabbt växande städer som Chicago, var intresserad av hur ett nytt samhälle kunde byggas där ”inget” tidigare hade funnits. Mead dog 1931 och har kommit att räknas som en av de viktigaste karaktärerna inom den symboliska interaktionismen, även om detta begrepp formulerades av Herbert Blumer (1969) långt efter hans död. Faktum är att Meads djupa avtryck i den samhällsteoretiska floran och påtagliga inflytande över en rad sociologiska och socialpsykologiska teorier företrädesvis har vuxit fram efter hans död. Inte minst beror detta på att flertalet av hans större publikationer härstammar från postum redigering och publikation av opublicerade manuskript och anteckningar som studenter hade tagit vid hans föreläsningar. 21

4709831_Isenberg.indd 21

5/21/13 10:53 AM

Personregister A Aboulaﬁa, Mitchell 21 Addams, Jane 21 Arendt, Hannah 248 Aristoteles 132 Asplund, Johan 38, 250, 258, 260, 269 B Barnard, Chester I. 92 Baudelaire, Charles 249 Bauman, Zygmunt 248 de Beauvoir, Simone 62 Becker, Howard S. 200, 202 Bennett, Alan 104 Berger, Peter L. 18, 262 Berg, Lasse 58 Bergson, Henri 272 Billig, Michael 102 Björk, Nina 84 Bloch, Ernst 270 Blumenberg, Hans 260 Blumer, Herbert 21, 100–101, 222 Bourdieu, Pierre 105–106, 116, 124, 130, 132 Brante, Thomas 116 Buber, Martin 250, 261, 269–270 Burckhardt, Jacob 261–262 C Calvin, Jean 40 Cavan, Sherri 90–91 Charon, Joel M. 101 Chodorow, Nancy 76–77 Collins, Randall 90, 103, 116, 144 Cooley, Charles Horton 145–149, 151 D Darwin, Charles 21, 249 Davis, Arlene 142 Deleuze, Gilles 268 Dembo, Tamara 104 Dewey, John 21 Dilthey, Wilhelm 272

Durkheim, Émile 94, 98, 118–121, 133, 170, 187, 247, 249, 251, 262, 265–266, 270 E Einstein, Albert 105 Elias, Norbert 49, 145, 158–159 Engels, Friedrich 68–70, 74, 249 Ernst, Paul 272 F Faludi, Susan 88 Faris, Ellsworth 20 Fine, Gary Alan 90 Foucault, Michel 116, 270 Freud, Sigmund 49–50, 75–78, 103–104, 107, 248 Friedan, Betty 81 Fromm, Erich 35 G Garﬁnkel, Harold 102 Giddens, Anthony 54, 116 Gilligan, Carol 82 Gilligan, James 157, 161–162 Goethe, Johann Wolfgang 248 Goﬀman, Erving 90, 118–120, 142–146, 148–150, 202, 206, 212, 234 Gothlin, Eva 62, 64 Granovetter, Mark 263 Gross, Neil 132 Gärdenfors, Peter 16 H Habermas, Jürgen 116 Hamilton, Peter 21 Hegel, G. W. F. 126 Helle, Horst J. 101 Hill, Carl Fredrik 228–229 Hobbes, Thomas 127 Hochschild, Arlie Russell 144, 166 Hughes, Everett 98 Hymes, Dell 98

290

4709831_Isenberg.indd 290

5/21/13 10:53 AM

James, William 21, 139–140 Jung, Carl Gustav 75

Retzinger, Susanne 144, 149, 157 Riesman, David 44, 226 Roberts, Brian 21 Rorty, Richard 132 Rosa, Hartmut 261 Rose, Arnold M. 101 Roth, Joseph 259 Rousseau, Jean-Jacques 127 Royce, Josiah 21 Russell, Bertrand 127

K Kafka, Franz 267 Kant, Immanuel 248 Katz, Jack 196 Kracauer, Siegfried 261, 270 L Lacan, Jacques 57, 85 Laqueur, Thomas 67 Lemert, Edwin 143 Levinas, Emmanuel 65 Lewin, Kurt 104–106 Lewis, Helen 145, 157, 159–161 Lévi-Strauss, Claude 67 Luckmann, Thomas 18, 262 Lukács, Georg 270 Lundin, Elin 22 Luther, Martin 39–40, 56 M Mannheim, Karl 130, 270 Manning, Phil 90, 103 Martin, John Levi 105 Marx, Karl 47–48, 57, 68–69, 74, 126, 175, 247–249, 270 Mead, George Herbert 101–103, 107, 223, 250, 261, 269–270 Mead, Margaret 66 Michelet, Jules 262 Miller, David L. 22 Mills, C. Wright 166, 172 Moi, Toril 82 Monteil, Claudine 62 Morris, Charles W. 20 Musil, Robert 261, 268 N Nietzsche, Friedrich 248–249, 265–266, 268, 272 Novalis 248

S Safranski, Rüdiger 270 Sartre, Jean-Paul 64–65 Scheﬀ, Thomas J. 142 Scheler, Max 270 Schellenberg, James A. 20, 100 Schröder, Ted 50 Schütz, Alfred 270 Sennett, Richard 253, 260, 263, 270 Shaw, George Bernard 74 Shibutani, Tamotsu 142 Skinner, B. F. 107–108, 221–222 T Thunman, Elin 22 de Tocqueville, Alexis 247 Tönnies, Ferdinand 98, 247, 254, 262, 273 V Valéry, Paul 249 Veblen, Thorstein 74 Verhoeven, Jef 100 W Watson, John B. 107 Weber, Max 98, 101, 119, 247–249, 254, 262, 270 Wittgenstein, Ludwig 127–128, 135 Z Zerubavel, Eviatar 98

P Park, Robert Ezra 250, 270 Parsons, Talcott 92, 117, 119 Peirce, Charles Sanders 119, 132 Polhem, Christopher 229

291

4709831_Isenberg.indd 291

5/21/13 10:53 AM

Sakregister A abstrakt socialitet 237 acceleration 261, 263 aﬀärsmässig karaktär 42, 44–45, 54 aggressionsdrift 49 alienation 47–48, 157 analytisk induktion 197 andras anpassning 104 andra skiftet 187 anonyma auktoriteter 45 anonyma relationer 109 anpassning 27, 104 antropologi 99, 264 aritmetik (socialpsykologisk) 255–256, 269 asymmetriska regler 95 att ha 51 att vara 51 auktoritär hållning 41 autentisk instrumentalism 192 automatisk likformighet 41, 45 avvikare 93 B bakre regionen 96, 111 barriären av anspänning och rädsla 137–138 bedragare 102 behaviorism 107 betingning 107 betydelsebärande språk 23, 33 biologisk organism 20 bortträngning 49, 104 brott mot interaktionsordningen 103 C ceremoniella regler 95 Chicagoskolans urbansociologi 99 D darwinistisk 108 delsjälv 29 den Andre 65–66 den sociala interaktionens jämviktsläge 98 de skamliga olikheternas dynamik 106

destruktiv hållning 41 det lilla antalets lag 128, 130–131, 138 det mellanmänskliga 100 det omedvetna 50 divid, dividualisering 268 djupagerande 174, 177 djup kommodiﬁkation 183 dominansritualer 125 dramaturgiskt perspektiv 102, 108 drifter 19–20, 49, 75 dyad 256 dynamics of encounters 106 dynamiskt perspektiv 106 E EE (emotionell energi) 121–122, 124–125, 127, 131–133 elektrakomplexet 75–76 emotionell(t) arbete 168, 173 asket 187 dissonans 170 empirisk kategori 106 entydig förutsägbarhet 221–222 essäistik 256, 272–273 etik 95 etikett 95 etologi 99, 108 evolutionstanken 249–250 existentialism 64 exploaterande karaktär 42, 45 F Facebook 263 fadersprincip 55–56 fenomenologi 196, 200, 211 ﬂexibilitet 263 former av social interaktion 254 frame 106, 109 frame analysis 109 framstötens panik 137–138 Frankfurtskolan 36 frihet från 39 frihet till 37–38 främling 254, 256, 258, 268 främlingskap 157, 267 fältteori 104–105

292

4709831_Isenberg.indd 292

5/21/13 10:53 AM

förankrade relationer 109, 111 förlägenhet 93, 149 förmänskligande 265 förnämhet 266–267 förpliktelse 95 församhälleligande 251, 259, 264–265 första skiftet 187 förträngningszon 50 förväntningar 95 förödmjukande raseri 161 förödmjukelse 149 G Gemeinschaft 98, 254 genans 63, 158 generaliserad andre 29, 103 genus 63 genusforskning 99 genusideologi 189 genusstrategi 189 genusuppvisning 108 geometri (socialpsykologisk) 255–256, 269 Gesellschaft 98, 254 gest 23–24 gestaltpsykologi 104 globalisering 270 global omsorgskedja 179 grupp 262–264, 267 gruppdynamik 104 H hamstrande karaktär 42–43, 45 handlingsmönster 25 historiematerialism 68, 72 homo sapiens 18 homo socius 18 humanistisk etik 56–57, 59 hänsynsfull ouppmärksamhet 103, 110 I icke-person 103 idealtyper 254 identitet 199, 201, 203, 207, 210, 213–214 immanens 66, 81 impulsivt handlande 30 indignation 93 individualisering 35, 38, 59, 154, 192, 247–248, 258, 261–266, 268 individualistisk teori 19

individuell kraft 98 inlärningssituation 108 innehållsregler 95 inramning 109–110 inre dramatisering 28 institution 100, 262 institutionella organisationsteorin 106 interaktion 196, 198–199, 203–204, 206, 210, 220 interaktionistisk etologi 108 interaktionsordningen 92–94, 97, 109 brott mot 103 internalisering 28 introspektiv spekulation 103 intryckshantering 149 irrationalitet 20 J jaget 30 judar 259 K kamp 256–258, 267 kaos 93 karaktär 132 karaktärsspelets dynamik 106 karisma 98 kategorisystem 50 KK (kulturellt kapital) 123, 125, 127, 133 klassisk sociologi 247 kognitiv struktur 24 koketteri 260 kollektiv kraft 98 kollektiv upprymdhet 121–122 kommodiﬁkation 183 kommunikationsteori 99 konﬂiktteori 270 konformt beteende 155–156 konkret socialitet 260 kontroll 29 konversation med gester 24 konversationsanalys 99 kraftfält 105 kreativitet 30, 32 kriminalitet 196, 198–203, 205 kulturens tragedi 248, 266–267, 272 känslofälla 161 känslor 196, 198, 200–202, 206–207, 209–214 känsloregler 168, 170–171 kärlek 54

293

4709831_Isenberg.indd 293

5/21/13 10:53 AM

L lek 25 lingvistik 99 livsfilosofi 248, 270, 272 livsföring 254, 266 livsrymd 105–106 livsstil 199–200, 203, 205, 254 M Mad Men 45, 51 magisk hjälpare 43 makronivå 118–119, 128–129, 131 maktritualer 125, 132–134 maktutövningsmekanismer 108 mask 102 masochism 41 medvetande 22, 107 medvetet görande 108 mekanisk solidaritet 98, 133–134 mening 222, 226–227 mental sjukdom 143 mesonivå 118–119, 128, 131 metodologisk individualism 118 miget 30 mikronivå 118–119, 128–129, 135 modernitet 246 modersprincip 55–56 moral 92–93 moralisk harm 44 motstånd 99 människan som kulturvarelse 101 som social varelse 17 människans natur 19 människotyper 254 N naturvetenskap 107–108 neuros 49 neurotisk personlighet 40 nätverk 263 nödläge 98 O objekt inför sig själv 22 objektiv kultur 266–267 obruten verksamhet 40 observation 99, 108 observationsmetod 100 offentlig plats 109 oidipuskomplexet 75–76 omedvetet görande 108

ordergivare 133–135 ordertagare 133–135 organiserad gemenskap 26 organisk solidaritet 98, 133–135 osigniﬁkanta andra 103, 109–111 P part-whole analys 144 personlighet 20, 132, 263 postmodernism 271 pragmatism 250 produktiv karaktär 42, 52 psykoanalys 36, 63, 75, 76 psykoanalytisk teori 19, 103 psykologisk fältteori 104 R rational choice 270 rationalisering 98 rationalitet 20, 33 receptiv karaktär 42–43 regelöverträdare 93 reglering 33 rekursion 157, 162 relationell socialpsykologi 32 relationsrymd 105 relationssymboler 110–111 relationsuppvisning 109 relativitetsteori 105 religionssociologi 99 respekt 94, 101 responsivitet 235 restavvikelse 143–144 ritualisering 108 ritualisering och sårbarhet 98 rituell interaktionskedja 123, 132 rolldistans 99, 108 rolltagande 22, 103 rollteori 270 rädsla för stigmatisering 104 rättmätig ilska 123 S sadism 41 samhälleligt spel 33 samhällets identitetsvärden 104 samhällets normalitetstryck 104 sanktion 92 scen 110 sekulär religion 98 sekundärmaterial 99 sexualdrift 49, 75, 104 signiﬁkanta andra 103, 111

294

4709831_Isenberg.indd 294

5/21/13 10:53 AM

signifikanta symboler 23–24, 32 situationell anständighet 97 självbild 199–201, 210 självet 17–18, 28, 30 dynamik 32 territorier 104 självmedvetande 18, 22, 24, 38, 263 självreflexivitet 32 skam 93, 96, 104, 149–151 bred definition 151 dold 157–158 dysfunktionella konsekvenser 157 finkänslighets- 152 funktion 154 förbipasserad 160 icke uppmärksammad 159 normal 158–159 snäv definition 151 som tabu 158 -tröskel 159 undertryckt 157 vetenskaplig definition 152 öppen odifferentierad 159 skapande karaktär 42 socialisation 11–12, 64, 73, 75, 101, 252, 254, 264, 267 socialitet 9, 39–40, 49, 51 social(t) anpassningsprocess 22, 30 avvikelse 143 band 153 interaktion 8, 19, 93–95, 101–103, 120, 149, 195, 245, 256, 259, 273 interaktionsritual 94, 102 karaktär 41–42 ordning 92 process 30 responsivitet 260 rum 105 samspel 20 situation 25 teori 19 utbyte av emotioner 172 socio-emotionella världen 142, 145–146, 148, 150, 163 socio-emotionell teori 157 sociolingvistik 99 spegeljag 146–147 spel 25, 27 spelad anpassning 94 spelteori 99–100 språkfilosofi 99

statusritualer 125, 132–133 stigma 107 stimuli 20 stolthet 150–153 stämpling 143 ständigt lurande sårbarhet 98 subjektiv kultur 266–267 symbolisk handling 94 symbolisk interaktionism 21, 99, 101, 231, 250, 270 symboliskt utbytessystem 95 symmetriska regler 95 systematisk begreppsbildning 99 säljande karaktär 42, 44 sällskaplighet 259–260, 267 T tacksamhetsekonomi 190 teorier om rationella val 270 tillfälligt fungerande konsensus 96–98 topologisk 105 transcendens 66, 82, 85 transmutation 175 tredje skiftet 187 triad 256 trohet 253 tänkande 29 U uppföranderegler 95 uppvisning av görande 102 relationer 111 respekt 101 uppvisningsritual 99 urban etnograﬁ 99, 101 urbanitet 267–268 urbansociologi 250 uttrycksregler 168, 170 V villkor för relation 109 vördnad 94 Y ytagerande 174, 177 ytlig anpassning 99, 101, 108 ytlig kommodiﬁkation 183 Å ånger 93

295

4709831_Isenberg.indd 295

5/21/13 10:53 AM

Henrik Stenberg & Bo Isenberg (red.)

Relationell socialpsykologi – klassiska och samtida teorier

Relationell socialpsykologi

Henrik Stenberg & Bo Isenberg (red.)

Best.nr 47-09831-6 Tryck.nr 47-09831-6

Relationell socialpsykologi – klassiska och samtida teorier

Isenberg omslagsoriginal.indd 1

5/21/13 10:59 AM