• Agneta Edwards Bilderbokens müngfald och mÜjligheter
mĂĽngfald och mĂśjligheter
Har du tänkt pü att illustrationerna i en bilderbok berättar minst lika mycket som texten? Vill du veta varfÜr det är sü viktigt att läsa massor av bÜcker tillsammans med fÜrskolebarn? BehÜver du metoder fÜr att skapa magiska lässtunder? Är du nyfiken pü att fÜrdjupa läsningen med boksamtal? Bilderbokens müngfald och mÜjligheter är en lustfylld, lättillgänglig handbok där teori och praktik gür hand i hand när vi betraktar bilderboken som litteratur, som konst, som pedagogiskt redskap och – fÜrstüs! – som läsupplevelse. Boken riktar sig framfÜrallt till pedagoger i fÜrskolan och visar pü mÜjligheter att använda bilderboken som en självklar ingrediens i den pedagogiska verksamheten. Metodiskt läggs tonvikten pü de äldre fÜrskolebarnen. Den tematiska delen innehüller även ett avsnitt om hur bilderbÜcker kan användas i skolans läs- och litteraturundervisning. Agneta Edwards är litteraturpedagog, barnbokskritiker och medlem i juryn fÜr ALMA-priset (Astrid Lindgren Memorial Award). I läsprojekten Boksnurran och Läsbiten har hon fortbildat fÜrskolepedagoger i tjugo skünska kommuner, och lärare och bibliotekarier Üver hela landet har mÜtt henne som inspirerande fÜreläsare. 2002 fick hon Svenska barnboksakademins Eldsjälspris. Lärare Lär Lärare Lär-serien inspirerar, väcker debatt och fÜr ut aktuell forskning inom pedagogik och lärande.
Bilderbokens
LĂ„RARE LĂ„R
LĂ„RARE LĂ„R
Bilderbokens
mĂĽngfald och mĂśjligheter
Agneta Edwards
*4#/
OMSLAG bilderbokens maĚŠngf_CS3.indd 1
08-10-13 13.42.56
Förord ”Kolla här, kolla fåret”, fnittrar min bibliotekariekollega Maria och håller fram en nyinkommen bilderbok. ”Jag har tråkigt… jag rymmer”, läser hon och vänder blad och pekar ”titta, en mård med RASTAMÖSSA…ha ha…och... vänta…”, säger hon och bläddrar i boken, ”…kolla, en hel hylla! Han STRYKER dom!” Under tio år som litteraturpedagog i Helsingborg hade jag mitt arbetsrum på biblioteket – så himla lyxigt att vara omgiven av böcker hela dagarna, bara kunna kliva bort till bilderbokstrågen och leta upp en favorit när man behövde pigga upp sig. På förskolan är man också lyckligt lottad med världens bästa alibi för att läsa bilderböcker (nästan) hela dagarna: det är bra för barnen! Bilderboken är väl en genial pryl? Två konstnärliga uttryck, litteratur och bildkonst, förenade i lusten att berätta något och förpackade på ett sätt som för historien framåt i exakt den takt läsaren vill. Många kommer ihåg sin barndomsläsning först när man visar böckerna och börjar bläddra bland bilderna. Vad minns du? Historien om Någon kanske? Bland tomtar och troll? Är du lite yngre är det säkert Alfons, Lilla spöket Laban eller Max, kanske Pixiböckerna. Bilderboken är tämligen självklar för svenska barn. Bokklubbsblad och bokhandelshyllor är fyllda av färggranna böcker i alla upptänkliga storlekar och ett bibliotek har i genomsnitt tusen bilderbokstitlar. Men visst blir det ändå lätt så att man väljer det man känner igen? Mormödrar nostalgiköper Beskow, unga föräldrar kan sin Alfons och – handen på hjärtat – en stressad förskollärare på bibblan chansar inte heller. Mycket av det intressantaste drunknar i marknadsföringen av det säkra sortimentet och alla mainstream-böcker. Hur ska förskolorna när de vill läsa böcker om till exempel känslor eller om att vara annorlunda hitta fram till – om jag får hårdra det hela lite – annat än kändisar som Alfons och Pricken i det stora flödet? Missförstå mig inte, jag gillar Alfons, men han kunde gott
Bilderbokens mångf.indd 3
08-09-22 10.11.16
få sällskapa med fler. Och Margret Reys kaninbok från 1945 är en klassiker med sitt tydliga budskap om tolerans mot avvikande prickar, men matchas med fördel med annan bok i samma ärende fast klätt i 2000-talets bildspråk och tonfall, som En märklig man av Mats Letén. Den bok du nu håller i din hand avslutas med just tematiska boktips. I kapitlen före det får du argument för varför läsningen på förskolan är så viktig och idéer om hur man kan arbeta med böcker, hur bokstunden kan bli en magisk upplevelse, och bilderboken vara ett pedagogiskt redskap som språkutvecklare, empatiskapare och samtalsunderlag. För att öppna blicken för hur bilderbokens berättande fungerar bjuds litteraturteoretisk baskunskap, där perspektivet är den praktiska användningen. Min förhoppning är att Bilderbokens mångfald och möjligheter ska bidra till medvetna, varierade – och gärna djärvare – bokval, pedagogiskt motiverad, lustfylld läsning och spännande boksamtal. Var får man allt ifrån och hur gick det till?
Min teoretiska grund är litteraturvetenskap med inriktning på barn- och ungdomslitteratur, jag släppte dock min halvfärdiga magisteruppsats och lämnade det akademiska när Helsingborgs bibliotek 1997 erbjöd mig att arbeta läsfrämjande med förskolor i projektet Boksnurran. Somligt av det man lär sätter tydligare spår än annat: utan Ulla Rhedins böcker och föreläsningar begrep jag oändligt mycket mindre om bilderbokens form och väsen, och resonemang från hennes banbrytande avhandling Bilderboken – på väg mot en teori och antologin Bilderbokens hemligheter kommer att kännas igen här. Hur man kan arbeta scenografiskt med förskolans bokstund upptäckte jag genom sagodramatikern Malin Skinnar, och Ann Granbergs bok Småbarns sagostund stärkte min övertygelse genom att så självklart lyfta fram förskolans bokläsning som pedagogisk verksamhet.
Bilderbokens mångf.indd 4
08-09-22 10.11.16
Precis som i sagan har jag mött hjälpare på vägen: bibliotekarien Eva Orrling som vågade släppa lös en nybakad litteraturvetare som fortbildare, all projektdeltagande skånsk förskolepersonal samt föräldragrupper som lärde mig lika mycket som vice versa, bilderbokskreatören Pija Lindenbaum som sammanförde förlag och författare, och folket på Natur & Kultur som väntat tålmodigt och kommit med uppmuntrande tillrop i rättan stund – guldmedalj i support till textredaktören Charlotte Abenius Lundström. Illustratörer och författare har generöst berättat om sitt arbete – ingen nämnd, ingen glömd! Ulla Rhedin, Ingvar Lundberg och Maria Nikolajeva tog sig tid att läsa manus vilket trasslade mig ur fallgropar och tillförde mycken klokskap. De petiga provläsarna Eleonor Pavlov, som också är källan till genusavsnittet, Karna Nyström och Carina Persson bidrog med åsikter och upplevelser som vidgade perspektiven. Maria Jönssons illustrationer träffar tonsäkert mitt i prick och sätter liksom Anna Höglunds apa och Grodan-skyltar av bästa grannarna Emil, Erik och Ellen Wrentner bild på metoderna. Stort tack till er alla! Och till sist: en djup bugning för Ingrid Aulin-Larsson, den exemplariska exempelförskolläraren som är mitt alibi i verkligheten. Ingrid deltog 1998 i Boksnurran, mitt första förskoleprojekt, och har sedan med brinnande entusiasm, professionalism och ett klockrent barnperspektiv utvecklat sin metodik. Hennes arbete visar att bokläsning på förskolan, utifrån de mest skiftande förutsättningar, med envishet och kreativitet går att göra till ett kraftfullt och lustfyllt pedagogiskt redskap. Här delar Ingrid frikostigt med sig av sina erfarenheter, ett ovärderligt tillskott som förankrar Bilderbokens mångfald och möjligheter i praktiken. När förlagets projektledare Maija Westrup och jag träffades första gången i Trelleborg hösten 2001 definierade hon sin önskan om den blivande boken som ”en inspirerande ögonöppnare”. Jag hoppas att det är precis vad den blev! Agneta Edwards
Bilderbokens mångf.indd 5
08-09-22 10.11.16
Innehåll
Förord 3
Varför? 9 Läsning – en akt av frihet, tuff hjärngympa och ett underverk 10 Behöver barn böcker? 12 Språket 16 Empati, känslor och självkänsla 22 Långsam och tyst 24 Konst och litteratur 24
Vad? 25 Förskolan 26 Hur många böcker? 26 Var är böckerna? 27
Föräldrarna 29 Biblioteket 30 Läsa tillsammans 31 Bokstunden på förskolan 33 Bokstundens När? Var? Hur? 34 I Rätt tid 34 II Rätt plats 36 III Magiska ritualer och rutiner 41 IV Förbjudet att störa läsande barn 46 V Rätt bok 48 VI Presentera författare och illustratör 52 VII Läs på! 54 VIII Förförståelse och bearbetning 54 IX Läs med inlevelse! 56 X Boksamtal 58
Bilderbokens mångf.indd 6
08-09-22 10.11.16
Hur? 65 Nyfiken på bilderboken 66 Bilden – stil, uttryck och teknik 67 Texten – stil, rytm och mönster 76 Bilderbokens byggklossar och pusselbitar 85 Handling 85 Kronologi 86 Personer 86 Miljö 87 Tid 88 Berättarröst och perspektiv 90
Text och bild i samverkan 93 Illustrerad text 96 Bildberättelser 99 När bilderna berättar utöver texten 100
Bildens funktioner 104 Att läsa bilder 104 Miljö, stämning och känslor 105 Filmiskt berättande 112 Flygfoto 113 Parallella skeenden 116 Läsaren vet mest 120 Ironi 121 Komplext berättande 123 Lek och spel i text och bild 124
Nyfikna och kompetenta barn 128
Vilka? 131 Gott och blandat i bokhyllorna 132 Självkänsla, empati och tolerans 133 Med genusglasögonen på 134 Kulturarv, klassiker och kanon 138 Mångkulturellt 139 Bilderböcker för andra åldrar 143 Skrattfest, äventyr och tokerier 147
Efterord 149 Litteraturlista 150
Bilderbokens mångf.indd 7
08-09-22 10.11.16
Bilderbokens maĚŠngf.indd 8
08-09-22 10.11.26
Varför? Vad betyder läsning? Varför behöver barn böcker? Varför är litteraturen så viktig på förskolan?
Bilderbokens mångf.indd 9
08-09-22 10.11.26
Läsning – en akt av frihet, tuff hjärngympa och ett underverk Behöver man propagera för barnboken? Eller för boken i allmänhet? ”Äsch, sånt där hittepå gillar jag inte…”, sa elektrikern som fixade belysningen i mitt kontor när han såg de överfulla bokhyllorna och fortsatte ”… tacka vet jag en bra film.” Som om det skulle vara mindre påhittat! Behovet av berättelser är något djupt mänskligt. Hur man tillfredsställer detta grundläggande behov varierar, att läsa böcker är ett sätt. Såpor på TV är ett annat, film ett tredje, datorspel ett fjärde. För mig som varit bokslukare sedan sexårsåldern kommer läsning för nöjes skull alltid att vara en självklar aktivitet, även om jag också är filmkonsument av stora mått är det något särskilt med böcker. Som läsare är man ensam med de ledtrådar som författaren ger till sitt fiktiva universum och får själv återskapa historien inne i huvudet. Allt som händer mellan bokens pärmar, karaktärernas handlingar, deras utseende och röster, miljö, ljus, ljud, färger, till och med dofter – allt det gör din hjärna till en inre film med ledning av de små svarta krumelurerna på papperet! Författaren bestämmer fritt över sin värld, men som läsare väljer du hur den ska se ut för just dig. Lika fri är du att låta fantasin komma loss i betraktandet av bilder, och bilderbokens unika kombinationsberättande gör den extra lockande och rik på tolkningsmöjligheter. Att läsa är att försvinna in i en annan värld, att göra sig osynlig för omgivningen. Att läsa är att kliva utanför sig själv, bort från vardagen med jobb och disktravar eller från djupare bekymmer, att läsa är att bli fri från hela sitt jag för en stund. Sedan kliver man omkring och äger alla de där platserna och människorna som böckerna har målat fram, för ingen kan ta det vi har läst ifrån oss.
10
Bilderbokens mångf.indd 10
08-09-22 10.11.26
Hela läsakten är fantastisk, inte bara detta märkligt abstrakta insupande av öden och äventyr som samlas på hög någonstans i våra hjärnskrymslen utan också det faktiska läsandet: att avkodandet av text kan skapa inre bilder som sätts samman till en berättelse. Det går helt automatiskt för den som kan, men bakom läsningen ligger en komplicerad process som involverar många delar av hjärnan. Efter en hård arbetsvecka kan den mest läsvana bokälskare, jag själv till exempel, känna sig för trött för att läsa, då hänger jag hellre i soffan framför TV-n eller ser en bra film. Där skapar bilderna, dialogen, musiken och alla kamerans vinklingar och knep berättelsen åt oss, hjärnan behöver inte anstränga sig lika mycket. Filmen förmedlar sin historia via flera sinnen och kräver lägre grad av interaktivitet – vilket förstås inte betyder att upplevelsen varken är mindre eller mindre värd, bara annorlunda. Vad som gör bilderboken till en säregen litteratur och boklig berättelse är att även ett litet barn (eller en analfabet) kan ”läsa” den genom bilderna. Förutsättningen för att läsa text är ju att du kan koden, vet hur man gör, har fått ihop bokstäverna med ljuden och orden och betydelserna. Om du inte kan det – eller helt enkelt inte behärskar det aktuella språket – så står texten tyst, den kanske är vacker men den lever inte för dig, fast kanske för din granne som kan läsa arabiska, ryska eller kinesiska! Varje språk är ett kodsystem där bokstäver och ord betecknar föremål och begrepp. Att författare och läsare, genom att vara överens om hur skrivtecken ska tolkas, kan kommunicera med varandra över kontinenter och genom århundraden är väl ändå ett av människans mest makalösa påhitt?! Så här börjar kapitlet Pippi flyttar in i Villa Villekulla, på arabiska.
11
Bilderbokens mångf.indd 11
08-09-22 10.11.34
Behöver barn böcker?
© Björn Berg, Ingrid Wang Nyman, Ilon Wikland
Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, eller ALMA (Astrid Lindgren Memorial Award), instiftades av den svenska regeringen 2002 för att stärka barn- och ungdomslitteraturens ställning i världen. ALMA-priset är internationellt och kan gå till författare, illustratörer, berättare och läsfrämjande verksamhet: projekt, organisationer eller personer. Läs mer på www.alma.se
Långt ifrån alla vuxna är bokfrälsta, kanske du i likhet med min elektriker tillhör dem som föredrar film och TV-dramatik för att tillfredsställa ditt behov av berättelser. Och det är ju gudskelov valfritt om man vill spendera sin fritid med att gräva i trädgården, titta på film, jogga, paddla kanot, umgås och laga mat, sticka färgglada koftor eller läsa. De flesta försöker väl hinna lite av varje, och somliga har förälskat sig i att tillägna sig berättelser, sanna eller osanna, livsskildringar eller deckare, genom just böcker och läser mycket, andra inte alls. Varför vill vi då så gärna att barn och unga ska läsa? Över hela världen arbetar man för att utrota analfabetism och främja läsning, och tilltron är stor till böckers förmåga att förändra och stärka människors, särskilt barns, möjligheter och rättigheter. Bokens och läsningens sprängkraft visar sig ju också från andra hållet: i diktaturer och andra icke-demokratiska styren är tidningar ofta censurerade, litteraturutgivningen kontrollerad och författare och andra intellektuella förföljs och tystas. 2007 års vinnare av Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne var organisationen Banco del Libro i Venezuela, som sedan tidigt 60-tal arbetat för att ge barn över hela landet bättre tillgång till böcker. Banco del Libro genomsyras av en självklar övertygelse om att läsning inte bara handlar om att utveckla språket och öppna vägen till utbildning utan att böcker påverkar på många plan. "Hela vår verksamhet utgår från tanken att läsning spelar en central roll för den emotionella, intellektuella och sociala utvecklingen hos barn och unga. Böckerna är en nyckel, ett fönster till samhället och världen". (Maria Beatriz Medina, VD, Banco del Libro)
12
Bilderbokens mångf.indd 12
08-09-22 10.11.34
November 2006: Club de Cuentos El Pequeño Dragon Azul, bokklubben Blå draken, har samlats på en bakgård i Vargas för bokbyte och högläsning. Mirjam, som leder klubben, har arbetat som volontär sedan 1999 då Banco del Libro startade projektet Leer para vivir, Läs för att leva, efter en regnkatastrof i området.
13
Bilderbokens mångf.indd 13
08-09-22 10.11.39
1. Boken ger oss underhållning och spänning. Den kan få oss att skratta och gråta.Den kan trösta och visa oss nya möjligheter.
7. Boken tränar vår förmåga till medkänsla. Den ger oss möjlighet att sätta oss in i andras situation och känsloliv. 8. Boken får oss att fundera över vad som är rätt eller fel, gott eller ont.
2. Boken hjälper oss att utveckla vårt språk och vårt ordförråd. 3. Boken stimulerar fantasin och övar oss i att skapa inre bilder.
9. Boken kan förklara verkligheten och hjälpa oss att förstå sammanhang. 10. Boken kan visa oss att det inte alltid finns bara ett svar på en fråga, att det mesta kan ses från olika håll.
4. Boken kan väcka nya frågor som engagerar och ger oss något att tänka vidare på. 5. Boken utvecklar vårt tänkande. Den ger oss begrepp att tänka med och nya idéer, den vidgar vårt medvetande och vår värld.
11. Boken hjälper oss att förstå oss själva. Det stärker vår självkänsla att upptäcka att det finns andra som tänker och känner likadant som vi.
13. Boken ger sällskap när vi är ensamma. Den är lätt att ta med och den kan läsas var som helst. Man kan låna den gratis på biblioteket.
14. Boken är en del av kulturarvet. Den ger oss gemensamma läsupplevelser och gemensamma referensramar.
Bilderbokens mångf.indd 14
15. En bra barnbok håller för att läsas högt så att både barn och vuxna har glädje av den. Den blir en brygga mellan generationerna.
08-09-22 10.11.40
6. Boken ger oss kunskap om andra länder och andra sätt att leva, om natur, teknik, historia och allt mellan himmel och jord som vi kan vilja veta mer om.
12. Boken hjälper oss att förstå att vi också är olika. Att läsa böcker av författare från olika tider och kulturer ökar toleransen och hjälper till att motverka fördomar.
Sjutton skäl för barnboken
Svenska barnboksakademin är en sammanslutning av barnbokskreatörer; författare, tecknare och konstnärer, som på ideell basis verkar för bokens och bibliotekens bästa i samma övertygelse om att läsning är viktigt. Barnboksakademin har tagit fram en trivsam och avväpnande liten skrift som – utan att det känns pekpinnigt – i små sentenser, illustrerade av Sven Nordqvist, berättar vad boken ger. Sjutton skäl för barnboken finns att ladda ner från barnboksakademins hemsida på flera språk, i skrivande stund är den förutom på svenska tillgänglig på engelska, spanska, ryska, arabiska, portugisiska och albanska – perfekt att dela ut på föräldramöten och vid bokprat, hänga upp på anslagstavlan, lägga i en korg på biblioteksdisken, på BVC och andra ställen där barn och deras föräldrar vistas. Gå ihop med biblioteket eller andra förskolor i ert område, kanske kan ni ta hjälp av kommunkontorets tryckeri och göra riktigt många exemplar i glada färger, varför inte en kulör för varje språk som är aktuellt hos er, och sprid Sjutton skäl för barnboken vitt och brett. Boken har verkligen – i flera bemärkelser – många bra sidor! Lustläsande vuxna behöver förstås inga argument alls för att som föräldrar eller pedagoger ägna mycket tid åt läsning med barnen, men deras möjlighet att möta böcker ska inte vara beroende av eldsjälar som förmedlar sin personliga passion. Om man som pedagog är införstådd med vilken nytta barn har av böcker blir det angeläget och meningsfullt även för den som inte själv läser att ägna tid, kraft och resurser åt att arbeta med litteratur på förskolan. Då läser man böcker och berättar sagor tillsammans med barnen utifrån en medveten professionell pedagogisk utgångspunkt, långt utöver att använda boken som tillfällig underhållning eller sövande medel. Nöjet får man på köpet!
16. Barnboken ger arbete åt en massa människor: författare, tecknare, redaktörer, tryckare, formgivare, korrekturläsare, fotografer, bibliotekarier, förläggare, bokhandlare, med flera. Den bidrar till ett rikt kulturliv och är en viktig kulturell exportvara som gör vårt land känt utomlands. 17. Barnboken är det första mötet med litteraturen – en oändlig värld som räcker livet ut.
Bilderbokens mångf.indd 15
15
08-09-22 10.11.41
Språket Informationssamhället ställer stora krav på förmågan att kunna uttrycka sig i tal och skrift så att man blir hörd och kan göra sig förstådd. Vi strävar efter att utveckla barnens ordförråd maximalt så att de kan argumentera för sin sak och verka i framtidens komplexa samhälle. * Barn som tidigt i livet får höra sagor och berättelser tillägnar sig ett rikt språk. * Att vara en funktionell läsare genom sin skoltid vet vi har stor betydelse. Birgitta Orlowski, rektor, Ann Ternstrand, bitr rektor, skolområdet Raus Plantering, Helsingborg
Det starkaste nyttoargumentet för boken är vad den gör för utvecklingen av språket. I vår tid och del av världen är att kunna läsa och skriva helt centralt för att ha tillgång till vad som erbjuds oss och för att fullgöra det vi som medborgare förväntas hantera. Kravet på läs- och skrivförmåga har ingalunda minskat med den tekniska utvecklingen, snarare är det högre än någonsin: kunskap är i huvudsak textöverförd, kommunikationen är blixtsnabb och mängden information enorm. I Sverige är vi lyckligt lottade som lever i ett rikt demokratiskt samhälle med stor bokutgivning och ett skolsystem tillgängligt för alla. Ändå kommer det med jämna mellanrum larmrapporter om sjunkande läsning och det bedrivs kampanjer för boken i media, på bibliotek och i skolor. Har alla barn här inte tillgång till böcker? Kan inte svenska barn läsa? Jo, men det ser väldigt olika ut. Inom skolvärlden hänger graden av tillgång till böcker, bibliotek och utbildade, engagerade förmedlare mycket på ledningens prioriteringar, men visst finns förutsättningarna för att göra barn läskunniga överallt. Och lär sig läsa gör med få undantag alla, dock inte alltid tillräckligt bra för att utan problem ta sig genom grundskolan, än mindre studera vidare, vilket begränsar deras valfrihet och möjligheter. Kruxet är framförallt att barnen kommer till skolan med så skiftande språkliga förutsättningar, så olika rustade för att möta böcker och andra texter. Den stora klyftan
Om man resonerar kring språkförmåga med hjälp av det lite trubbiga måttet ordförråd, får man syn på något viktigt. Hur många ord har en sexåring? Hur mycket språk behöver man i första klass? Vår svenske läsforskarnestor professor Ingvar Lundberg, menar att ”vi i Sverige inte har några övertygande undersökningar av vad en sex-sjuåring har i sitt språkliga bagage. Sådana studier är alltid vanskliga och olika forskare kommer fram till olika uppskattningar.” Låt oss därför avstå från falskt övertygande och eventuellt förledande sifferexercis och nöja oss
16
Bilderbokens mångf.indd 16
08-09-22 10.11.41
med att konstatera att det finns lyckligt lottade barn som kommer till sitt första skolår med en rejäl grundläggande språkbas med så mycket som upp mot tio tusen ord i förrådet. I samma klass kan det gå elever som endast behärskar femtedelen så många ord, genomsnittet torde ligga någonstans mittemellan. Det språkfattiga barnets brist har med största säkerhet märkts redan på förskolan, som när vissa av femåringarna inte förstår den höglästa boken om den inte kombineras med bilder eller annan visuell gestaltning, eller när de ska berätta något själva. Det betyder inte att de barnen inte knäcker läskoden, men vad hjälper det när så många ord och språkkonstruktioner är obekanta, obrukade och inte ger någon bild i hjärnan? Då blir texten full av hål och tappade betydelsemaskor. Det språkligt välförsedda barnet däremot har ett förråd av inre bilder som kan göra det lästa till något sammanhängande – liksom när han eller hon lyssnar till högläsning. I skolan blir gapet allt större för varje år mellan de språkrika eleverna som efter hand naturligt utökar sin vokabulär och utvidgar användningen av språket och de som varken har den grundläggande språkstrukturen eller basordförrådet. De som i exempelvis sjunde klass fortfarande inte har tillägnat sig för sin ålder adekvat läsförmåga har en lucka som är nästintill omöjlig att fylla, språkbyggets bas är för smal och vinglig. Hur kan skillnaderna bli så stora?
Hur kan det bli så stora skillnader? Låt oss ta en titt på vuxnas ordbagage så kommer vi närmare en förklaring. SAOL, Svenska Akademiens ordlista över svenska språket, innehåller omkring 125 000 ord. Av dem behärskar en genomsnittlig vuxen, med många reservationer för stora avvikelser och vida gränser, omkring hälften. Det kan alltså ligga mer än femtio tusen ord och skvalpa i våra hjärnor! Större delen av språket har vi tillägnat oss under grundskoleåren, endast omkring den sista femtedelen läggs till senare – man kan tänka sig att det är många korsordslösare och bokslukare i ordförrådstoppen! Men – här kommer poängen med vuxenjämförelsen – av alla de där orden vi mer eller mindre behärskar använder vi aktivt i
17
Bilderbokens mångf.indd 17
08-09-22 10.11.42
• Agneta Edwards Bilderbokens müngfald och mÜjligheter
mĂĽngfald och mĂśjligheter
Har du tänkt pü att illustrationerna i en bilderbok berättar minst lika mycket som texten? Vill du veta varfÜr det är sü viktigt att läsa massor av bÜcker tillsammans med fÜrskolebarn? BehÜver du metoder fÜr att skapa magiska lässtunder? Är du nyfiken pü att fÜrdjupa läsningen med boksamtal? Bilderbokens müngfald och mÜjligheter är en lustfylld, lättillgänglig handbok där teori och praktik gür hand i hand när vi betraktar bilderboken som litteratur, som konst, som pedagogiskt redskap och – fÜrstüs! – som läsupplevelse. Boken riktar sig framfÜrallt till pedagoger i fÜrskolan och visar pü mÜjligheter att använda bilderboken som en självklar ingrediens i den pedagogiska verksamheten. Metodiskt läggs tonvikten pü de äldre fÜrskolebarnen. Den tematiska delen innehüller även ett avsnitt om hur bilderbÜcker kan användas i skolans läs- och litteraturundervisning. Agneta Edwards är litteraturpedagog, barnbokskritiker och medlem i juryn fÜr ALMA-priset (Astrid Lindgren Memorial Award). I läsprojekten Boksnurran och Läsbiten har hon fortbildat fÜrskolepedagoger i tjugo skünska kommuner, och lärare och bibliotekarier Üver hela landet har mÜtt henne som inspirerande fÜreläsare. 2002 fick hon Svenska barnboksakademins Eldsjälspris. Lärare Lär Lärare Lär-serien inspirerar, väcker debatt och fÜr ut aktuell forskning inom pedagogik och lärande.
Bilderbokens
LĂ„RARE LĂ„R
LĂ„RARE LĂ„R
Bilderbokens
mĂĽngfald och mĂśjligheter
Agneta Edwards
*4#/
OMSLAG bilderbokens maĚŠngf_CS3.indd 1
08-10-13 13.42.56