9789127411654

Anna Andersson och Anna FridĂŠn

Anna Andersson och Anna FridĂŠn

Klimatet – en Üdesfrüga?

Vad händer med klimatet?

Hur lĂśser vi vĂĽra energibehov?

Hur kan du minska dina koldioxidutsläpp?

Klimatet

– en Üdesfrüga?

Klimatet – en Üdesfrüga?

Svaren pü de här frügorna och münga till hittar du i den här boken, som ger en klar Üverblick Üver klimatproblematiken och som beskriver hur till exempel energi, utsläpp och vüra behov hänger ihop. Den redogÜr ocksü fÜr klimatarbetet i FN, i EU och i Sverige och vilka internationella Üverenskommelser som är gjorda.

Anna Andersson och Anna FridĂŠn

Boken är indelad i sju kapitel. Det sista handlar om vad du kan gÜra fÜr att leva ett mer klimatneutralt liv.

Klimatet püverkar hela Jorden Frün behov till utsläpp Energisektorn är värst LÜsningar fÜr klimatet Rättvis värld Ekonomi och klimat Vad kan du gÜra?

Dilemma-serien fÜrdjupar och problematiserar viktiga och aktuella ämnen. Hittills utgivna bÜcker är:

Dilemma

Politiska idĂŠer

Genus

Rättvisa

Global­ isering

Identitet

*4#/

Klimatet omslag.indd

1

08-02-18

11.56.48

Innehåll

Kyotoprotokollet Kontroll och uppföljning FN:s klimatmöte på Bali Forskningsrapporter Klimatarbetet inom EU Klimatarbete i Sverige Vad gör staten?

Kommunernas ansvar Att styra mot klimatmålen Skatt på koldioxid och fordon Skrotnings- och miljöpremier Elcertifikat och forskning

46 48 49 51 52 53 54 54 55 56 56 57

Rättvis värld Ekologiskt samspel Vinnare och förlorare Anpassa sig eller flytta?

Rättvisa mellan fattiga och rika Olika förutsättningar Rättvisa mellan generationer Rättvisa mellan alla människor på Jorden

59 59 59 61 61 66 66 67

Klimatet påverkar hela Jorden Vad är klimat?

Varför ändras klimatet? Ökad växthuseffekt Kolets betydelse Balansen är rubbad Temperaturen stiger Smältande isar och högre vattennivåer Extremare väder Nya klimatzoner Vad händer oss människor?

5 5 6 7 8 9 11 12 13 14 16

Från behov till utsläpp Våra behov Maten vi äter Långa varutransporter Mycket förpackningar Berg av sopor Drycker vi dricker Kläder och prylar Värme och ljus Persontransporter Våra utsläpp Vad händer med utsläppen?

Import ger minskade utsläpp

19 19 19 19 20 20 22 22 26 26 27 27 29

Ekonomi och klimat Ekonomi och utsläpp hänger ihop Det är priset som styr Ekonomiskt motstånd Betala nu eller senare?

Investeringar behövs Vilka val gör du?

69 69 71 71 72 76 77

Energisektorn är värst Vad är energi?

Det svenska energisystemet Tekniska lösningar Hybrid- och PlugIn-bilar Etanol och andra alternativa drivmedel Vind- och solkraft Mer kol – trots allt?

Svårt att ställa om

31 31 32 34 35 36 37 39 40

Vad kan du göra?

Finns det något att spara?

Bryt vanans makt Mat och dryck Resor Belysning Vatten och energi Sopor Öka upptaget av koldioxid

79 79 80 80 83 83 84 86 86

Lösningar för klimatet Internationellt samarbete FN:s klimatkonvention

45 45 45

Checklistor Register

88 92

Klimatet inlaga.indd

3

08-02-18

14.51.17

Smältande glaciär på Grönland.

4

Klimatet inlaga.indd

4

08-02-18

14.51.21

Klimatet påverkar hela Jorden Något håller på att hända med klimatet. Den globala medeltemperaturen ökar, snö och is smälter och den globala havsytenivån höjs. Forskarna menar att detta beror på klimatförändringarna, förändringar som vi människor skapat genom vårt moderna sätt att leva. Vad innebär det att klimatet förändras? Vilka konsekvenser får det och vad kan vi göra för att förhindra det? Vad händer om vi inte hindrar det?

Vad är klimat?

Klimatförändringarna framstår alltmer som vår tids stora ödesfråga. Forskare slår larm om tillståndet på Jorden och medierna skriver att vi måste göra något innan det är för sent, innan våra städer dränks av höjda vattennivåer eller begravs i sand när öknarna breder ut sig.

Det är lätt att bli pessimistisk när man tar del av varningarna.

Finns det en framtid för mänskligheten? För vårt sätt att leva? Svaret är både ja och nej. Det finns en framtid, men kanske inte för just vårt sätt att leva. Vi måste nog tänka om och börja leva på ett mer hållbart sätt. En bra början är lära sig mer om vad klimat är.

Begreppen väder och klimat hänger ihop men är inte samma sak. Väder är det som uppkommer just nu eller inom ett par dagar medan klimat är vädrets långsiktiga egenskaper, dess normala egenskaper. Klimatet är alltså detsamma under en mycket lång tid, hundratals eller tusentals år och anger levnadsförhållanden för människor, djur och natur.

När forskarna slår larm om att klimatet har förändrats, gör de det utifrån statistik som de samlat in under många år. De tittar på statistik för temperatur, vindar och nederbörd. De tittar på 5

Klimatet inlaga.indd

5

08-02-18

14.51.21

Klimatet påverkar hela Jorden

klimatet

medelvärden och på extremvärden för att kunna läsa av förändringar.

Med extremvärden menas hur ofta det stormar i Sverige eller över Atlanten, hur ofta en viss flod svämmar över och så vidare.

Det är ofta svårt att utläsa om klimatet har förändrats utifrån statistik från ett begränsat geografiskt område, till exempel Sverige. Men tittar man på hela Jordens medeltemperatur syns förändringarna tydligt. ²#

!VVIKELSEN FRÍN MEDELTEMPERATUREN

n

n

Avvikelsen från medel­ temperaturen.

n

¿R

Varför ändras klimatet?

Jordens klimat har alltid varit utsatt för långsamma förändringar.

Men under de senaste 100 åren har jordens medeltemperatur ökat med 0,74 grader. I klimatsammanhang räknas detta som en stor och snabb ökning. Vad beror denna ökning på?

Ett fåtal forskare menar att förändringen är naturlig, och att den inte har med människan att göra. De hävdar att den ökade temperaturen bland annat kan förklaras med solens aktivitet och vulkanism.

Solens aktivitet var hög i början 1900-talet samtidigt som det skedde få vulkanutbrott. Vulkanutbrott har en avkylande effekt på klimatet eftersom de partiklar och det stoft som vulkanen sprutar upp i atmosfären hindrar solstrålarna från att nå jorden. När inga utbrott sker uteblir den avkylande effekten.

De forskare (de flesta!) som anser att klimatförändringarna i första hand beror på människan håller med om att uppvärmningen i början på 1900-talet delvis kan ha naturliga orsaker. Men den snabba temperaturstegringen efter 1970 kan enligt dem i alla fall inte förklaras med en ökad solaktivitet eller minskat antal vulkanutbrott. För under denna period var vulkanutbrotten fler än tidigare och solaktiviteten följde sitt normala mönster. De menar 6

Klimatet inlaga.indd

6

08-02-18

14.51.21

kapitel 1

Klimatet påverkar hela Jorden

att det som bäst förklarar de senaste 40 årens temperaturstigning är den ökade växthuseffekten.

Svensk klimatpionjär 1 En forskare som tidigt påpekade att en fördubbling av koldioxidhalten i luften kunde höja medeltemperaturen på jorden med 5 till 6 grader, var fysikern, kemisten och nobelpristagaren Svante Arrhenius (1859–1927). Han gjorde sina beräkningar i slutet av 1800-talet och utgick från de utsläpp som skedde då. Arrhenius antog att det skulle ta cirka 3 000 år innan människan hade fördubblat koldioxidhalten. Den höjda medeltemperaturen skulle därför inte märkas av på länge än.

Arrhenius beräkningar blev genast ifrågasatta. Vissa menade att koldoxidhalten inte påverkade klimatet alls medan andra hävdade att världshaven skulle ta upp koldioxiden precis som de alltid hade gjort.

Nu, så här 100 år senare, vet vi att Svante Arrhenius räknade rätt – bortsett från tidsaspekten. Om vi fortsätter att släppa ut lika mycket koldioxid och andra växthusgaser som i dag, kommer koldioxidhalten i atmosfären att ha fördubblats ungefär år 2100. 2 800 år tidigare än vad Arrhenius trodde.

Ökad växthuseffekt Atmosfären kallas det tunna lager luft som omger vår planet. Atmosfären är sammansatt av olika gaser, som bidrar till en behaglig temperatur på Jorden. Gasernas ”uppvärmningsförmåga” kallas för växthuseffekten eftersom de fungerar ungefär som glasrutorna i ett växthus. Gaserna kallas för växthusgaser.

Växthusgaserna släpper igenom kortvågiga solstrålar samtidigt som de hindrar den långvågiga värmestrålningen att lämna Jorden. Den värmestrålning som ”träffar” en växthusgasmolekyl tas upp av växthusgasen och hindras från att lämna Jorden. En viss del av strålningen passerar däremot molekylerna och försvinner ut i rymden. Växthusgaserna håller på detta sätt kvar en del av värmen runt Jorden och gör att vi kan leva här utan att frysa ihjäl.

Om växthusgaserna ökar i atmosfären leder det till att en större del av den utgående värmestrålningen hindras att lämna jorden, vilket värmer upp Jorden ytterligare. Värmen stannar kvar och vi 7

Klimatet inlaga.indd

7

08-02-18

14.51.21

Klimatforskare har borrat ut långa ”isborrkärnor” från permanenta istäcken (glaciärer och is på nordoch sydpolen). Med hjälp av dessa isborrkärnor har forskarna kunnat beräkna halten koldioxid i atmosfä­ ren för flera tusen år tillbaka i tiden. Forskningen visar en naturlig variation mellan 180 och 300 ppm. År 2005 uppmättes en halt på 379 ppm. Så hög har halten inte varit på åtminstone 20 mil­ joner år. Ppm står för ”parts per million” och visar an­ delen växthusmolekyler av det totala antalet molekyler i torr luft. Exempel: 300 ppm betyder 300 molekyler av en växthusgas i en miljon molekyler torr luft.

klimatet

får en ökad växthuseffekt. Enligt en majoritet av klimatforskarna är det just detta som har skett det senaste århundradet. Enligt dem är det den ökande växthuseffekten som har skapat de klimatförändringar vars effekter vi nu börjar märka.

Kolets betydelse Växthusgaserna omfattar flera olika gaser, bland annat koldioxid, dikväveoxid och metan. Gemensamt för de flesta av dessa gaser är att de innehåller grundämnet kol. Detta grundämne spelar en stor roll för både livet och klimatet på Jorden.

Halten koldioxid och andra växthusgaser har varierat under Jordens historia. Halten koldioxid har varit lägre vid kallare perioder och högre vid varmare tider. Forskare har kunnat se att halten koldioxid har sjunkigt cirka tusen år efter att en ny istid inletts.

Klimatet har således ändrats först och halten koldioxid sen. Detta hänger troligen samman med att kallt vatten lättare tar upp koldioxid än varmare vatten.

Den klimatförändring som sker nu visar dock upp ett annat förlopp. Halten koldioxid har redan ändras, och nu är det den som påverkar klimatet.

8

Klimatet inlaga.indd

8

08-02-18

14.51.24

kapitel 1

Klimatet påverkar hela Jorden

Kolets kretslopp Växter tar under hela sin livstid upp koldioxid. Koldioxid består av grundämnena kol och syre. Kolet binds i växten medan syret frigörs.

Det frigjorda syret behöver både människor och djur för att kunna andas. Vi andas in syre och andas ut koldioxid. Koldioxiden vi andas ut är ”avgaserna” från vår förbränning av energi (mat). Vi äter för att få energi och maten innehåller grundämnet kol. Kolet binds upp i vår kropp, hamnar i vår avföring eller så andas vi ut den. Kolet försvinner inte – det bara omvandlas i olika former.

När växter och djur dör påbörjas en nedbrytningsprocess. Då övergår kolet till gasform igen. Det bildas ny koldioxid som kan tas upp av nya växter och som i sin tur kan ätas av nya djur. Det bildas ett naturligt kretslopp. En förutsättning för detta kretslopp är solen. Solen ger växterna energi.

I dag eldar vi biobränslen (trä, flis och energigrödor) för att få värme i våra hus och för att producera el. Förbränningen innebär en snabbare nedbrytningsprocess än den naturliga. Men så länge som tillväxten av nya träd och växter är lika stor som mängden vi eldar upp, så kan kolets kretslopp bibehållas.

Grundämnet kol finns även i fossila bränslen, olja, kol och naturgas.

Dessa bränslen har bildats av döda växter och djur under miljontals år. Så länge de finns lagrade i jordskorpan påverkar de inte kolets naturliga kretslopp. Men människan tar upp de fossila bränslena och eldar upp dem. Då frigörs enorma mängder koldioxid och det sker enormt snabbt. Fossila bränslen kan inte återbildas i samma takt som vi eldar upp dem – det är omöjligt.

Balansen är rubbad Växthusgaser har alltid funnits i Jordens atmosfär och halten växthusgaser har varierat, men sedan den senaste istiden har den varit ganska konstant. På 1800-talet började den dock sakta öka för att mot slutet av 1900-talet stiga mycket kraftigt. Koldioxidhalten är i dag ca 30 procent högre än för ett par hundra år sedan, och den fortsätter att öka.

Den främsta orsaken till att koldioxidhalten ökat så mycket hänger samman med att vi använder mer och mer fossila bränslen för att värma våra hus, driva våra fabriker och för att förflytta både 9

Klimatet inlaga.indd

9

08-02-18

14.51.24

Klimatet påverkar hela Jorden

klimatet

varor och oss själva. När vi förbränner olja, kol och naturgas tillför vi atmosfären mer koldioxid än vad den hinner göra av med.

Därmed rubbar vi kolets naturliga kretslopp och halten koldioxid stiger i atmosfären.

Utsläppen av växthusgaserna metan och dikväveoxid har också ökat under de senaste hundra åren. Halten metangas har mer än fördubblats medan halten dikväveoxid har stigit med drygt 15 procent. Människans utsläpp av metan härrör från soptippar, risodlingar och idisslande djur. Metan kan även läcka ut vid utvinning och transport av naturgas. Dikväveoxid frigörs framför allt vid gödsling av jordbruksmark. Dessa växthusgaser bildas dessutom vid förbränning av olika bränslen och i naturen, till exempel i sumpmarker. De naturliga utsläppen är ungefär lika stora som människans.

Människan har påverkat växthuseffekten på fler sätt än genom förbränning av fossila bränslen. Stora delar av Europas och södra Diagrammet visar hur utsläppen av växthusgaser fördelar sig i Sverige. Kol­ dioxid är den vanligaste växthusgasen människan släpper ut.

Flourerade gaser Dikväveoxid (lustgas)

1%

Metan Koldioxid

8% 12%

80%

(ALT KOLDIOXID I ATMOSFËREN PPM

År 1959 börjar amerikanen C. D. Keeling mäta luftens koldioxidhalt från berget Mauna Loa på Hawaii.

Ganska snart upptäcker han att halten är på väg uppåt.

Keelings mätningar var de första av sitt slag och pågår än i dag. Detta har gett en unik serie med data.

UPPMËTT PÍ -AUNA /BSERVATORY (AWAII ÍRSMEDELVËRDEN

10

Klimatet inlaga.indd

10

08-02-18

14.51.25

kapitel 1

Klimatet påverkar hela Jorden

Asiens skogar är nedhuggna sedan fler hundra år. Under 1800-talet höggs skogar ned i Nordamerika och under 1900-talet tropiska regnskogar i Sydamerika. Anledningen var att man behövde ved att elda med, plats för den växande befolkningen och mer jordbruksmark.

När man eldar med ved och andra biologiska bränslen, biobränslen, ingår utsläppen av koldioxid i kolets naturliga kretslopp – under förutsättning att de uppeldade träden ersätts med nya träd som kan ta upp den frigjorda koldioxiden igen. Gör man inte det rubbas balansen ytterligare. Till exempel kan inte jordbruksgrödor ta upp lika mycket koldioxid som träd.

Kolsänkor Kolsänkor är naturliga processer som befriar atmosfären från koldioxid. Kol binds i all levande materia, både i hav och på land. Haven och skogarna är de mest betydelsefulla kolsänkorna. I haven tas koldioxid upp av ytvattnet och transporteras ned i djuphaven. Det är en långsam process som tar flera hundra år. I skogarna tas koldioxiden upp av all vegetation, men framför allt av växande träd.

Havens och skogarnas förmåga att ta upp koldioxid är viktig för klimatet, men haven kan inte absorbera och balansera dagens snabba utsläppstakt och skogarnas upptagningsförmåga är begränsad.

Om utsläppen skulle upphöra helt kommer kolsänkorna att bidra till att halten av koldioxid i atmosfären minskar, men eftersom den koldioxid vi frigör i dag kommer att finnas kvar på Jorden i flera hundra år tar det lång tid innan minskningen påverkar klimatet.

Temperaturen stiger Forskare världen över har med hjälp av olika modeller försökt beräkna vilka temperaturökningar vi kan förvänta oss i framtiden.

FN har, genom IPCC (FN:s klimatpanel), sammanställt deras resultat och presenterat dem i IPCC:s utvärderingsrapporter (läs mer om IPCC i kapitlet Lösningar för klimatet).

Forskarna har i sina beräkningar utgått från olika scenarier. I ett scenario utgick de från att utsläppen av växthusgaser dämpades tack vare bättre teknik. I ett annat utgick de från att utsläppen stabiliserades på 2000 års nivå. I ett tredje, i ett värsta scenario, räknade de på vad som hände om utsläppen ökade i samma takt 11

Klimatet inlaga.indd

11

08-02-18

14.51.25

Anna Andersson och Anna FridĂŠn

Anna Andersson och Anna FridĂŠn

Klimatet – en Üdesfrüga?

Vad händer med klimatet?

Hur lĂśser vi vĂĽra energibehov?

Hur kan du minska dina koldioxidutsläpp?

Klimatet

– en Üdesfrüga?

Klimatet – en Üdesfrüga?

Svaren pü de här frügorna och münga till hittar du i den här boken, som ger en klar Üverblick Üver klimatproblematiken och som beskriver hur till exempel energi, utsläpp och vüra behov hänger ihop. Den redogÜr ocksü fÜr klimatarbetet i FN, i EU och i Sverige och vilka internationella Üverenskommelser som är gjorda.

Anna Andersson och Anna FridĂŠn

Boken är indelad i sju kapitel. Det sista handlar om vad du kan gÜra fÜr att leva ett mer klimatneutralt liv.

Klimatet püverkar hela Jorden Frün behov till utsläpp Energisektorn är värst LÜsningar fÜr klimatet Rättvis värld Ekonomi och klimat Vad kan du gÜra?

Dilemma-serien fÜrdjupar och problematiserar viktiga och aktuella ämnen. Hittills utgivna bÜcker är:

Dilemma

Politiska idĂŠer

Genus

Rättvisa

Global­ isering

Identitet

*4#/

Klimatet omslag.indd

1

08-02-18

11.56.48