Sv + SO = Sant
lärare gör
Hur man kan arbeta ämnesövergripande i skolan
Sofia Remdahl • Robert Nordin
Sv SO sant.indd 1
08-10-30 15.18.14
Svenska+SO=sant.indd 3
08-10-24 19.49.05
Innehållsförteckning En vanlig dag i skolan … eller!? Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Hur kan man arbeta ämnesintegrerat?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
9
Schemaläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Arbetsområden
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12
Livet i det forntida Rom – konst och skådespel åt folket . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Mål för arbetsområdet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Planering och genomförande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Efterarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Kopieringsunderlag 1–8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
Politik i praktiken – argumentera och agera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Mål för arbetsområdet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Planering och genomförande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Efterarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Kopieringsunderlag 1–4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39
Noveller om migration – livet blir inte alltid som man tänkt sig . . . . . . 47 Mål för arbetsområdet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Planering och genomförande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Efterarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Kopieringsunderlag 1–11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57
Lag och rätt – Vad säger lagen? Vad tycker du? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Mål för arbetsområdet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Planering och genomförande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Efterarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Lösning till kopieringsunderlagen 6 och 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Kopieringsunderlag 1–10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81
Tro i världen – Gud har många namn
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
99
Mål för arbetsområdet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Planering och genomförande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Efterarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Kopieringsunderlag 1–8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107
Svenska+SO=sant.indd 3
08-10-24 19.49.05
”En vanlig dag i skolan … eller!?” Nervösa fniss blandas med skrapandet av bänkar som dras på plats. Tempot är högt – det råder febril aktivitet. Ingen tid för misstag – allt måste vara perfekt. Förberedelserna har pågått ett tag och temperaturen i klassrummet är märkbart högre än vanligt. Inom kort är stunden inne. Stunden då de nya politiska partierna – Frihetspartiet, Ung Miljö, Nillas Unga och Telluspartiet ska möta sina potentiella väljare. I dag gäller det – vinna eller försvinna. ”Neeeej!” Ett vrål ljuder genom rummet. ”Jag har glömt slipsen!” Slipsen fixas snabbt till genom textillärarens försorg och en remsa gult tyg. Rummet har en färgprakt utan dess like. Varje parti stoltserar med ”sina” färger och symboler. Fantasin har flödat i skapandet av det fiktiva partiets ansikte utåt. Partiernas ”ministrar” är pålästa och uppklädda till tänderna. Förväntningarna är höga. Talen har slipats på och partiledarna kan dem näst intill utantill. Uppgiften har tagits på största allvar. Veckor av diskussioner inom partierna har resulterat i egenhändigt utformade partiprogram, snyggt upptryckta. Bakom borden hänger valaffischer med fyndiga texter uttänkta av ministrarna. Från ett anslutande rum hörs höga skratt från eleverna som förbereder visningen av partiernas propagandafilmer. Allt fungerar, nu ska väljarna övertygas! På avstånd iakttar vi våra elever, upprymda och förväntansfulla. Under fyra veckor har politiska frågor dagligen varit på tapeten. Varje lektion har inneburit nya utmaningar för eleverna. Hur gör man om man inte kan komma överens i sitt parti? Hur argumenterar man sakligt och undviker personangrepp? Hur ska man få väljarnas stöd? Taggade av gårdagens förberedande debatt i klassen väntar partierna ivrigt på att få framföra sitt budskap. Timmar av förberedelser och hårt arbete kulminerar nu i dagen D – mötet med väljarna … Det handlar om att våga som lärare. Att – med stöd av läroplanen – samarbeta med kolleger, gå utanför de traditionellt uppsatta lektions ramarna och om att tro på elevens inre drivkraft. I skolans värld är allt möjligt …
Svenska+SO=sant.indd 4
08-10-24 19.49.06
Inledning Sedan flera år arbetar vi ämnesintegrerat i svenska och SO. Arbetssättet har genom åren utvecklats och upplevs numera som en naturlig del av undervisningen såväl av elever som av kolleger. På klassernas scheman finns längre positioner benämnda svenska/SO där vi oftast båda är schema lagda. Tillsammans planerar, genomför och utvärderar vi gemensamma arbetsområden som utgår från läroplanens mål i svenska och SO. Här presenterar vi fem av dem. Tidsramen för arbetsområdena är 4–8 veckor. Arbetssätt och former för utvärdering skiljer dem åt. I samtliga områden ligger fokus på arbetsprocessen; eleverna ska, i enlighet med läroplanens intensioner utveckla olika förmågor, till exempel samarbete och källkritiskt tänkande. De får också ett ”annorlunda” slutmål att arbeta mot, till exempel en gala eller ett skådespel. Vi beskriver ämnesintegrering i svenska/SO där två lärare samarbetar, men de modeller och tankar vi har kring ämnesövergripande arbete kan lika gärna överföras till NO/SO, svenska/NO eller bild/svenska osv. Förutom vad läroplanen säger om att eleverna, i takt med arbetslivets allt högre krav, ska utveckla förmågor som ansvar, kreativitet och samarbete ser vi också likheter mellan vårt arbetssätt och ett entreprenöriellt/ företagsamt lärande. Genom detta sätt att lära kan vi stimulera olika förmågor hos eleverna, frigöra den grundläggande inre motivationen och initiativförmågan samtidigt som eleverna tillgodogör sig ämneskunskaperna.
Vad säger läroplanen om ämnesintegrerat arbete? Att arbeta ämnesintegrerat har stöd i läroplanen. I Lpo 94 står det bland annat under rektors ansvar: ”… undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet.” (s. 17 Lpo 94) Läroplanen uttrycker också att rektors ansvar är att: ”… ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger.” (s. 17 Lpo 94) Att tillämpa ett ämnesövergripande arbetssätt eller inte är egentligen inget val som varje skola har rätt att göra, utan något som alla skolor ska göra.
Svenska+SO=sant.indd 5
08-10-24 19.49.06
Inledning
Vilka förmågor vill vi utveckla hos eleverna? De arbetsområden som presenteras i boken syftar till att stimulera och utveckla följande förmågor: • engagemang • mod och förmåga att ta kontakt • kreativitet med människor • ansvarstagande • uttrycksförmåga • samarbetsförmåga • självinsikt. • förmåga att söka och värdera information
Engagemang Hur väcks elevernas lust att lära och känna engagemang? När känner du själv engagemang? När du får en strikt arbetsuppgift som någon annan bestämt hur du ska utföra, eller när du får en utmanande uppgift där du har möjlighet att påverka innehåll och utförande? Självklart när du får vara med och påverka! Vi kan aldrig tvinga fram engagemang, eleverna måste själva hitta drivkraften, och lärarens roll är att hitta metoder som stimulerar detta. Bara man har ett äkta engagemang kan det överföras till vilka typer av arbetsuppgifter som helst. Vår strävan är att alltid väcka elevernas engagemang. Nedan följer en elevkommentar dagen efter partiledardebatten under arbetsområdet Politik i praktiken. Eleven fick frågan: Hur känner du dig nu när arbets området är över? ”Det känns redan tomt. Det har varit en glädje att ha SO eller svenska. Så visst saknar man det, fast man är helt slut nu efter. Somnade när jag kom hem från skolan. Det var nog för all lättnad, vi har haft så mycket att tänka på.”
Kreativitet Förmågan att vara kreativ finns hos alla och lärarens uppgift är att byg ga en miljö där eleverna vågar och ges möjlighet att vara kreativa. Ett exempel på hur elevernas kreativitet kan stimuleras finns i arbetsområdet Livet i det forntida Rom. Eleverna får i uppdrag att spela upp ett skådespel där de gestaltar en dag i en romares liv för 2 000 år sedan. I uppdraget ingår också att skapa ett konstverk som är kopplat till skådespelet. Eleverna får använda sin kreativitet såväl intellektuellt som i praktiskt arbete.
Ansvarstagande För att eleverna ska lära sig ta ansvar måste de få möjlighet att ta ansvar. Vi tror att förmågan att ta ansvar behöver tränas och är en ständigt pågå ende process. Läraren leder elevernas lärande genom att sätta upp ramarna för arbetet, till exempel tydliga mål och tid till förfogande. Innan för ramarna finns ett stort frirum där eleverna planerar och väljer hur och
Svenska+SO=sant.indd 6
08-10-24 19.49.06
Inledning
var uppgiften ska lösas och där läraren har en handledande funktion. I arbetsområdet Lag och rätt får eleverna i uppdrag att regissera en rätte gång. Tänk dig en grupp elever som bara ägnar tid åt att diskutera och inte får något nedskrivet på papper. Hur agerar du då? Går du omedelbart in och styr upp arbetet, avvaktar du eller för du en dialog med eleverna? Vi lärare måste våga lämna över ansvar till eleverna och våga tro att de vill och klarar att ta eget ansvar. Detta betonas också i läroplanen: ”Eleverna skall få möjligheter att ta initiativ och ansvar. De skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och lösa problem.” (s. 6 Lpo 94) De arbetsområden som presenteras i boken ger eleverna möjlighet att ta olika grader av ansvar, med stöd av lärare och klasskamrater. En elev kommenterade vårt arbetssätt: ”Under de här fyra åren har svenska/SO-lektionerna varit en av schemats höjdpunkter. Det har varit ett sådant bra upplägg av meningsfulla upp gifter som man dessutom fått styra över ganska så mycket själv. Som till exempel partiarbetet och religionsarbetet, hur kommer ni på allt?”
Samarbetsförmåga Att kunna samarbeta och gemensamt lösa arbetsuppgifter är en förut sättning för att föreningar, organisationer och företag ska kunna utveck las. Ett av våra mål är att eleverna utvecklar sin förmåga att arbeta i grupp. Dels genom att de ofta arbetar tillsammans, dels genom att de får reflektera kring sin egen roll i gruppen. Utifrån reflektionen förs en dialog tillsammans med eleven. Samtalen inriktas på elevens styrkor och om det är något eleven vill förändra i sitt eget agerande vid nästa tillfälle då hon/ han arbetar i grupp. Vi strävar efter att ständigt variera gruppsammansättningar och låter aldrig eleverna sätta ihop grupperna. Det är viktigt att ingen elev känner obehag inför gruppbildningen eller riskerar att hamna utanför. Eleverna är dock delaktiga i utformandet av grupperna. Vi är tydliga med att beskriva hur processen ska gå till och att de får önska val av gruppkamrater skrift ligt. Utifrån elevernas val sätter vi sedan samman grupperna. Denna process beskrivs mer noggrant längre fram i texten.
Förmåga att söka och värdera information I dag finns ett överflöd av information. Att veta var man hittar specifik information och att sedan kunna värdera den är en stor utmaning. Gemen sam diskussion i grupp om informationens tillförlitlighet kan väcka intres santa tankar hos eleverna. I arbetsområdet Tro i världen är elevernas uppgift att förbereda och genomföra en lektion om en världsreligion. De källor eleverna brukar använda är oftast böcker, diverse sidor på Internet
Svenska+SO=sant.indd 7
08-10-24 19.49.07
Inledning
och intervjuer. Många gånger hittar de uppgifter som inte är samstämmiga. Att utgå från ett problem som eleverna själva uppmärksammar väcker engagemang.
Mod och förmåga att ta kontakt med okända människor Att ta kontakt med sakkunniga utanför skolans värld kan vara spännande för vissa elever medan andra känner en stor osäkerhet. Men när de väl har tagit kontakt med en person eller organisation känner de stolthet och engagemanget för uppgiften ökar. I de beskrivna arbetsområdena ges eleverna möjlighet att träna sin förmåga att möta och ställa relevanta frågor till människor ute i samhället. Under arbetet med området Tro i världen uppmuntras till exempel eleverna att ta kontakt med troende från olika samfund.
Uttrycksförmåga Den som har förmågan att uttrycka sig väl i olika sammanhang har skapat sig goda förutsättningar att bli hörd. Vi ger eleverna möjlighet att, på olika sätt, uttrycka sig i tal och skrift för att utveckla den språkliga förmågan. I arbetsområdet Politik i praktiken handlar det till exempel om att argumentera sakligt och hålla anföranden för att vinna väljarnas förtroende. I arbetsområdet Noveller om migration handlar det om att i skrift förmedla tankar och känslor så att mottagaren blir berörd. Arbetsområdena innehåller allt från att skriva deckargåtor, göra intervjuer och skriva reklamfoldrar till att framföra ett skådespel.
Självinsikt Att reflektera över sitt eget lärande ger eleverna insikt om vilka inlärningsstilar som passar dem bäst, men också om vilka som är deras styrkor och utvecklingsområden. De utvärderingar/reflektioner som följer då de olika arbetsområdena är avslutade syftar bland annat till att eleverna reflekterar kring sin egen roll i till exempel en grupp, eller hur de tycker att de lär bäst. Utvärderingen är också ett utmärkt underlag för diskussion vid upprättandet av den individuella utvecklingsplanen under utvecklingssamtalet. Elevreflektion efter arbetsområdet Politik i praktiken: ”Jag gillar att bestämma, fast det visste jag före partiarbetet. Nu har jag lärt mig att det inte är hela världen om man måste ge med sig och inte få rätt alla gånger. Det måste man acceptera och det har jag lärt mig.”
Förmågornas värde Är dessa förmågor viktiga i dagens samhälle? Läs tidningarnas platsannonser, företagen skriker efter ansvarstagande personer som är kommunikativa och vana att arbeta i grupp. Är det inte då vår skyldighet
Svenska+SO=sant.indd 8
08-10-24 19.49.07
Inledning
att arbeta på ett sätt som förbereder eleverna för det kommande arbetslivet? Det anser vi.
Hur kan man arbeta ämnesintegrerat? Vi anser att ämnesintegrerat arbete kan vara alla former av samarbete mellan ämnen: • En lärare integrerar sina egna ämnen – SO-läraren arbetar med ämnesområden som binder samman geografi/samhällskunskap/religion/ historia. Om eleverna till exempel arbetar med USA kan läraren hitta ingångar utifrån målen för samtliga ämnen. Målen för området USA kan vara att eleverna: a) Tillägnar sig kunskap om USA:s naturförhållanden (geografi). b) Kan diskutera kring USA:s statskick och jämföra det med Sveriges (samhällskunskap). c) Tillägnar sig kunskap om USA:s betydelse för världspolitiken efter 1945 (historia). d) Utvecklar kunskaper om religionens påverkan i det amerikanska samhället (religion). • Två lärare integrerar sina olika ämnen – lärarna arbetar gemensamt med klassen i till exempel svenska/SO. Lärarna har gemensamma lektioner med en klass eller följer upp varandras lektioner (beroende på hur schemat ser ut). Kärnan i samarbetet är gemensamt uppsatta mål för ett arbetsområde. Lärarna gör en gemensam planering för området och sätter upp gemensamma mål med utgångspunkt i läroplanen och respektive ämnes kursplan. Arbetsområdet ses som en helhet utan några klara avgränsningar vad som är svenska respektive SO. • Flera lärare integrerar olika ämnen – lärarna sätter upp gemensamma mål för ett arbetsområde och arbetar kring ett tema, till exempel Kärlek. Man kan arbeta med ett antal moment kopplade till kärlek. Under NO-lektionerna kan man diskutera sex och samlevnad, på SOlektionerna talar man om regler för giftermål och samboskap medan svensklärarens lektioner ägnas åt att eleverna skriver dikter på temat kärlek. Ett annat alternativ är att eleverna, i samtliga integrerade ämnen, arbetar mot en gemensam slutprodukt, till exempel ett skådespel eller en skoltidning.
Schemaläggning Om man väljer att arbeta ämnesintegrerat finns möjlighet för eleverna att få längre sammanhängande lektionstillfällen. Vi ser det som en fördel eftersom vi upplever att schemat oftast är alltför uppdelat i grundskolan. Schemapositioner med 40–50 minuter kan vara fördelaktigt om läraren vill föreläsa, men vara hämmande om eleverna själva söker information
Svenska+SO=sant.indd 9
08-10-24 19.49.08
Inledning
Schema för vårterminen 08.00
Måndag ReS
Tisdag ReS
Onsdag ReS
Torsdag ReS
Fredag ReS
20 40
08.30
08.30
08.30
08.30
En, 83 11
Sv, So, 93 11
Spr.v En, 83 Tysta rummet
Sv, So, 63 11
09.00 20 40
09.25
09.20 09.35
Sv, 63 11 10.00
10.00 10.10 20
10.20
Mentorssamling
40 11.00
11.00 20 40
11.15
En, 83 6 a
12.00
11.40
12.05
20 40 13.00 20
12.10
12.15
Sv, So, 63 6 NoR
12.25
En, 83 11 JöK resurs
12.55
Spr.v En, 83 Tysta rummet 13.25 13.35
40 13.50 14.00
Sv, So, 93 8,9
14.00
Mentorssamling
14.00
20 40 15.00
15.05
20 40 16.00
10
Svenska+SO=sant.indd 10
08-10-24 19.49.09
Inledning
som sedan ska bearbetas. Arbetar eleverna i grupp finns det också fördelar med att ha längre pass, då detta arbete oftast kräver uppstart, arbete och återsamling i gruppen. Vår skola strävar efter att schemalägga längre positioner, 60–190 minuter, där vi båda är schemalagda. De längre lektionspassen ger också möjlighet att göra studiebesök och bjuda in personer utifrån utan att det påverkar andra lärares lektioner. På sidan 10 ser ni Sofias schema under vårterminen 2007 (80-procentig tjänst). Observera de längre lektionspassen för klass 93 i svenska/SO under tisdagar och fredagar. Under dessa lektionspass har vi båda varit schemalagda. De långa gemensamma passen ger en stor valfrihet; möjligheten att stödja grupper och enskilda elever blir större när man är två, och vi kan tillsammans följa arbetsprocessen. Raster har anpassats efter våra och elevernas önskemål. Vid grupparbeten har eleverna ansvarat för att lägga in raster när det passat gruppens arbete. Och har vi velat dela klassen har det funnits möjlighet till det.
Förutsättningar för ett framgångsrikt ämnesintegrerat arbete Var säkra på att ni verkligen vill arbeta ämnesintegrerat tillsammans innan ni sätter igång. Finns viljan, tveka inte. Hinder som uppstår går oftast att lösa. Var inte rädda för att testa, man behöver inte börja i alltför stor skala. Den första terminen kan ni prova att lägga in ett gemensamt arbetspass i veckan och varva gemensamma arbetsområden med områden där ni arbetar ämnesvis. Tänk på att tillsammans diskutera fördelarna med arbetssättet. Det är ett stöd för undervisningen och en fördel när ni uttrycker era tankar för skolledning, kolleger, elever och föräldrar.
Skolans organisation Hur skolan är organiserad kan påverka arbetssättet. Har ni arbetslag? Ett väl inarbetat arbetslag med ett gemensamt ansvar där lärarna själva lägger delar av schemat kan underlätta ämnesintegrerat arbete. Finns det möjlighet att påverka schemats utformning? Ha en positiv inställning, och se möjligheter istället för problem. En organisation kan förändras. När ni börjar arbeta ämnesintegrerat kan det vara viktigt att få skolledningens stöd och uppmuntran. Berätta om varför ni ska arbeta tillsammans och vilka schematekniska detaljer som skulle gynna arbetssättet. Troligtvis kommer skolledningen att vara positiv och ge er stöd. Om inte, hänvisa till läroplanen; under rektors ansvar står att man ska integrera olika kunskapsområden.
Lokaler och utrustning Behovet av lokaler är beroende av klasstorlek och arbetssätt. För att ha möjlighet att vid vissa tillfällen dela klassen bör det finnas två klassrum tillgängliga. Arbetar man med områden med mycket arbete i grupp är det 11
Svenska+SO=sant.indd 11
08-10-24 19.49.10
Inledning
bättre att ha ett större klassrum för samlingar och redovisningar samt tillgång till mindre grupprum. Tänk på hur lokalerna ser ut i er skola, finns det något klassrum på skolan som skulle passa ett integrerat arbetssätt bra? Vad har skolan för teknisk utrustning? En digitalkamera och en videokamera kan på många sätt inspirera eleverna i deras arbete och även användas vid dokumentation. Eleverna lär av varandra när de fotograferar, klipper film och på olika sätt tar fram sin kreativitet. Datorprogrammen Publisher och PowerPoint är också viktiga verktyg för eleverna och kan höja kvaliteten på arbetet.
Arbetsområden I boken presenterar vi fem arbetsområden som bygger på samarbete mellan svenska och SO. Man kan välja att ha gemensamma lektioner eller följa upp varandras lektioner under arbetsområdenas gång. Under de avslutande framförandena; galan, skådespelet, partiledardebatten etc. bör man dock vara två lärare. Vi har satt ut en ungefärlig tidsram, men antalet veckor kan naturligtvis förlängas/förkortas beroende på vilka moment man väljer att arbeta med. Det finns även förslag på i vilka årskurser arbetsområdena passar bäst. Bedömningen är gjord utifrån våra erfarenheter. Till samtliga arbetsområden finns ett omfattande kopieringsmaterial.
Livet i det forntida Rom – konst och skådespel åt folket Ett grupparbete där eleverna får i uppdrag att sätta sig in i och gestalta hur en viss yrkesgrupp levde i romarriket under dess storhetstid. Under arbetsområdets gång får eleverna insikt i levnadsförhållandena för män, kvinnor och barn i det forntida Rom. Uppdragen ger, förutom historiska kunskaper, utlopp för fantasin genom drama och konst, samt utvecklar förmågan att arbeta i grupp. Årskurs: 6–8 Tid: 4–5 veckor
Politik i praktiken – argumentera och agera Ett grupparbete där eleverna bildar ett fiktivt parti som de senare representerar i en ”valrörelse”. Eleverna får bland annat kunskap om de svenska riksdagspartierna, tar ställning i olika samhällsfrågor samt tränar sin förmåga att argumentera och framträda. Området avslutas med en partiledardebatt och val. Årskurs: 8–9 Tid: 4–8 veckor 12
Svenska+SO=sant.indd 12
08-10-24 19.49.10
Inledning
Noveller om migration – livet blir inte alltid som man tänkt sig Ett flertal övningar där eleverna arbetar enskilt och i grupp. Eleverna skriver noveller kopplade till temat migration. Under den förberedande fasen arbetar eleverna med migration samt läser och disku terar noveller av olika karaktär. Utifrån de känslor och tankar som uppkommer i samband med arbetet om migration skriver eleverna en novell. Därefter följer juryarbete i grupp och områdets höjdpunkt, en ”novellgala”. Årskurs: 7–9 Tid: 4–5 veckor
Lag och rätt – Vad säger lagen? Vad tycker du? Ett flertal övningar kring lag och rätt där eleverna arbetar enskilt, i par och i grupp. Området innefattar bland annat att eleverna lämnar ett utförligt signa lement på en person, läser och skriver deckargåtor, förklarar begrepp och spelar upp en egen regisserad rättegång. Eleverna får också ta ställning till vad de tycker är rätt och fel samt fördjupa sina kunskaper om det svenska rättssystemet. Årskurs: 6–7 Tid: 4–6 veckor
Tro i världen – Gud har många namn Eleverna arbetar i grupp, planerar och genomför en 60-minuters lektion om en världsreligion. Under de elevledda lektionerna antecknar de lyss nande eleverna. Anteckningarna ligger till grund för en reflekterande uppsats som skrivs vid arbetsområdets slut. Årskurs: 8–9 Tid: 5–7 veckor Vi har i det följande varit mycket noggranna i beskrivningen av de olika momenten inom respektive område. Det går naturligtvis också bra att välja ut och arbeta med någon eller några av de föreslagna uppgifterna inom respektive arbetsområde. Lycka till! Halmstad i september 2008 Sofia och Robert
13
Svenska+SO=sant.indd 13
08-10-24 19.49.11
lärare gÜr
Sv + SO = Sant Boken innehüller lektionsfÜrslag och rüd och tips om hur du och dina kolleger kan lyckas ännu bättre med det ämnesÜvergripande arbetet i SO och svenska. FÜrslagen är konkreta och alla lektionsfÜrslag är använda �i verkligheten�: • Politik i praktiken – argumentera och agera. Ett grupparbete där eleverna bildar
ett fiktivt politiskt parti som de sedan representerar i en valrÜrelse. • Livet i det forntida Rom – konst och sküdespel üt folket. Ett grupparbete där
eleverna für sätta sig in i hur människor levde i romarriket. • Noveller om migration – livet blir inte alltid som man tänkt sig. Eleverna skriver
noveller kopplade till temat migration. Arbetsomrüdet avslutas med juryarbete och en �novellgala�. • Lag och rätt – Vad säger lagen? Vad tycker du? Ett arbetsomrüde med ett flertal
Üvningar kring lag och rätt, bl. a. ett där eleverna kan spela upp en rättegüng. • Tro i världen – Gud har münga namn. Ett grupparbete där eleverna planerar och
genomfÜr en lektion om en världsreligion. Samtliga lektionsfÜrslag innehüller kopieringsunderlag. Sofia Remdahl, 1–7 lärare i svenska/SO/engelska och Robert Nordin, SO-lärare fÜr ür 4–9.
Lärare GÜr Lärare GÜr-serien inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga skolarbetet. BÜckerna är avsedda att fungera som handbÜcker i den konkreta klassrumssituationen.
*4#/
Sv SO sant.indd 2
08-10-30 15.18.15