9789127414570

PĂĽ, mellan och bortom raderna

LĂ„RARE GĂ–R

LĂ„RARE GĂ–R

LäsfÜrstüelseuppgifter till tolv bÜcker

Pü, mellan och bortom raderna LäsfÜrstüelse uppgifter till tolv bÜcker Lüt dina elever träna pü att reflektera Üver innehüllet i det de läser.

Här finns kopieringsunderlag med frügor till tolv utvalda skÜnlitterära bÜcker som passar barn i 9 –13-ürsüldern. Frügorna kan användas vid tystläsningen i klassrummet, vid hÜgläsning i grupp eller som läs- och skrivläxa.

Frügorna är av skilda karaktärer och kräver olika typer av svar. Istället fÜr att läsa med �ytfÜrstüelse� tränas eleverna att läsa med en fÜrstüelse som finns inte bara pü, utan ocksü mellan och bortom raderna.

Emma Frey-Skøtt är lärare med münga ürs erfarenhet av arbete i framfÜr allt

klasser där flertalet av eleverna har svenska som andrasprük. De senaste üren har hon arbetat i Tensta utanfÜr Stockholm.

Lärare GÜr Lärare GÜr-serien inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga skolarbetet. BÜckerna är avsedda att fungera som handbÜcker i den konkreta klassrumssituationen.

*4#/

Mellan raderna omslag.indd 1

Emma Frey-SkĂ˜tt

08-09-15 09.12.55

27414570_PaĚŠ,mellan_och_bortom_r3 3

08-09-15 19.37.18

Innehåll förord

4

inledning

5

Vad säger styrdokumenten? 5 Vad säger forskarna? 6 Bokens upplägg 7 Förslag på arbetssätt 8 p res e n ta t i o n a v b ö cke r na

12

kopieringsunderlag med läsförståelseuppgif ter

24

Drakskeppet av Maj Bylock 24 Kompisboken av Lin Hallberg 26 Min vän Percys magiska gymnastikskor av Ulf Stark 28 Snögrottan av Laura Trenter 30 Habib – meningen med livet av Douglas Foley 32 Hoppet av Moni Nilsson 34 Häxorna av Roald Dahl 36 Jag är en varulvsunge av Gunnel Linde 38 Molly Moons fantastiska bok om hypnos av Georgia Byng 40 Alex Dogboy av Monica Zak 42 Eldens hemlighet av Henning Mankell 44 Anne Franks dagbok av Anne Frank 46 läsprotokoll

27414570_På,mellan_och_bortom_r3 3

48

08-09-15 19.37.18

Förord Att läsa har gett mig oerhört mycket. Förutom ett stort ordförråd, har min fantasi utvecklats och jag har fått en djupare förståelse för hur världen är beskaffad. Jag har lärt mig att dra slutsatser utifrån det jag läser och koppla dessa till mitt eget liv och mina erfarenheter. Till stor del tror jag att jag har läsningen av skönlitteratur att tacka för att jag kan inta ett kritiskt förhållningssätt till information jag stöter på i andra sorters texter, t.ex. faktatexter och tidningstexter. Något som också bidragit positivt är att jag haft förmånen att växa upp i en familj där vi pratat mycket om det vi läst.

Det här som är en självklarhet för mig och många andra ”bok­ malar”, är det inte för alla, vilket blev tydligt när Skolverket presen­ terade PIRLS-studiens resultat för 2006. Studien visar att det har skett en tillbakagång i läsningen för elever i årskurs 4 mellan åren 2001 och 2006. Tillbakagången visar sig i att andelen starka och mycket starka läsare har minskat under de senaste fem åren. Studien visar också att färre elever klarar mer avancerade läsuppgifter, färre har en positiv atti­ tyd till läsning och färre läser böcker på fritiden. Andelen elever som kommer från hem där föräldrar läser mycket och där det finns en stor tillgång på böcker har också minskat.

Det har visat sig att det i undervisningen, främst läggs krut på den formella lästräningen, avkodningen, medan träning på förståelse och tolkning av texter kom­mer i skymundan. Mer om detta kan du läsa i Skolverkets rapport ”Vad händer med läsningen? En kunskapsöversikt om läsunder­visningen i Sverige 1995–2007”.

Under mina år som lärare har jag främst arbetat i Tensta. Av mina elever har cirka 98 % haft ut­ländsk bak­grund och varit tvåspråkiga.

Tyvärr haltar ofta såväl svenskan som moders­målet för dessa elever. Att aktivt arbeta med läsförståelse har varit en viktig del i mitt arbete med att utveckla elevernas språk.

Frågorna till böckerna skrev jag ofta själv. Många gånger har jag önskat att det redan funnits bra och genomtänkta frågor till boken vi läst. Det är bakgrunden till den här boken. Ibland kan det vara skönt att slippa uppfinna hjulet en gång till.

Emma Frey-Skøtt Stockholm 2008

1 PIRLS, Progress in International Reading Literacy Study, är en återkommande inter-­ nationell studie av elevers läskompetens.

sdsdsd 27414570_På,mellan_och_bortom_r4 4

08-09-15 19.37.18

Inledning Meningen med läsförståelseuppgifterna i den här boken är att eleverna ska träna på att reflektera över innehållet i det de läser. På så sätt får läs­­ningen en djupare innebörd och blir också en starkare upplevelse. De ska även få en insikt i att frågor kan ha olika syfte och kräva olika typer av svar.

Erfarenheterna av att besvara olika typer av frågor på olika sätt, kan eleverna sedan använda sig av när de läser andra texter än skönlitterära.

Istället för att läsa med ”ytflyt” och ”ytförståelse” kan de läsa med en förståelse som finns inte bara på, utan också mellan och bortom rad­erna.

Vad säger styrdokumenten?

I all undervisning måste du som pedagog utgå ifrån de styrdokument som rör skolan. I läroplanen under ”Mål att uppnå i grundskolan” står följande: ”Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka tankar och idéer i tal och skrift.”

I kursplanen för svenska står det under mål att stäva mot att ”Skolan ska i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: – utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt läser på egen hand och av eget intresse, – utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika slag och att anpassa läsningen och arbetet med texten till dess syfte och karaktär”

Bland de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av femte skolåret, står att eleven ska: ”kunna läsa med flyt både högt och tyst och uppfatta skeenden och bud­ skap i böcker och saklitteratur skrivna för barn och ungdom, kunna sam­ tala om läsningens upplevelser samt reflektera över texter”.

Kontentan av dessa citat är att aktiv läsning är något annat än att bara mekaniskt läsa och foga samman bokstäver. En aktiv läsning kräver för­ ståelse på djupet och förmåga att kunna dra egna slutsatser. Men detta kommer inte av sig självt. Vi pedagoger måste i vår undervisning träna detta med våra elever.

27414570_På,mellan_och_bortom_r5 5

08-09-15 19.37.19

Vad säger forskarna?

I boken God läsutveckling (2003) betonar Ingvar Lundberg och Katarina Herrlin vikten av ett aktivt förhållnigssätt vid läsning: ”Ett tydligt uttryck för att man har en aktiv hållning till det man läser, är att man kan koppla det till vad man själv varit med om eller vad man vet sedan tidigare om ämnet i texten/…/Det är också fråga om ett slags kognitivt mod: Man måste våga inse att man själv har något att bidra med som läsare. Det handlar alltså om tilltro till sin egen förmåga.”

Monica Reichenberg riktar i sin bok Vägar till läsförståelse (2008) främst in sig på elevers förståelse vid läsning av faktatexter, men hennes resonemang går även att föra över på läsning av skönlitterära texter.

Under det senaste decenniet har det varit populärt att låta eleverna ägna sig åt så kallat ”eget arbete”. De har satts att på egen hand exempelvis ”forska” om olika saker. Fördelen med ett sådant arbetssätt är att det är elevaktivt och att eleverna kan ha nytta av detta sätt att arbeta även utanför skolan. Nackdelen är att eleverna utelämnas då de ensamma ska ta sig an svåra texter. Det krävs en mycket hög läsförmåga att kunna plocka ut viktig information ur texter. Det är en förmåga som långt ifrån alla elever har.

Jag drar här paralleller till läsning av skönlitteratur. Alla känner vi nog igen konceptet ”tyst läsning”. Eleverna kanske inleder skoldagen med att läsa ur böcker de valt själva. Många elever sjunker snabbt in i sina böcker medan andra vrider sig i bänken, suckar högt och är okoncen­trerade under lässtunden. Många gånger beror det på att de helt enkelt har svårt att förstå vad de läser. Den kraft det tar för dem att koda av orden gör att innehållet i texten går dem förbi.

Det är viktigt att inte lämna eleverna ensamma i sin läsning. I den här boken presenteras ett av många sätt att aktivt undervisa i läsförståelse.

2 Lundberg, I. & Herrlin, K. God läsutveckling, Natur & Kultur (2003) s. 56 ff.

3 Reichenberg, M. Vägar till läsförståelse, Natur & Kultur (2008).

27414570_På,mellan_och_bortom_r6 6

08-09-15 19.37.19

08-09-15 19.37.19

PĂĽ, mellan och bortom raderna

LĂ„RARE GĂ–R

LĂ„RARE GĂ–R

LäsfÜrstüelseuppgifter till tolv bÜcker

Pü, mellan och bortom raderna LäsfÜrstüelse uppgifter till tolv bÜcker Lüt dina elever träna pü att reflektera Üver innehüllet i det de läser.

Här finns kopieringsunderlag med frügor till tolv utvalda skÜnlitterära bÜcker som passar barn i 9 –13-ürsüldern. Frügorna kan användas vid tystläsningen i klassrummet, vid hÜgläsning i grupp eller som läs- och skrivläxa.

Frügorna är av skilda karaktärer och kräver olika typer av svar. Istället fÜr att läsa med �ytfÜrstüelse� tränas eleverna att läsa med en fÜrstüelse som finns inte bara pü, utan ocksü mellan och bortom raderna.

Emma Frey-Skøtt är lärare med münga ürs erfarenhet av arbete i framfÜr allt

klasser där flertalet av eleverna har svenska som andrasprük. De senaste üren har hon arbetat i Tensta utanfÜr Stockholm.

Lärare GÜr Lärare GÜr-serien inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga skolarbetet. BÜckerna är avsedda att fungera som handbÜcker i den konkreta klassrumssituationen.

*4#/

Mellan raderna omslag.indd 1

Emma Frey-SkĂ˜tt

08-09-15 09.12.55