FÖRDJUPA ELEVERS LÄRANDE
Handbok i undervisningsanalys
Simon Hjort
Pether Sundström
Förord
Den här boken handlar om hur du som lärare kan analysera din undervisning för att förbättra den. Du som läser boken kanske är ute efter att utveckla din egen undervisning, eller så vill du kunna stödja andra i ett sådant arbete. Tillsammans kommer vi att utforska hur du kan tänka och göra för att skruva på det som sker i klassrummet.
Bokens innehåll och de sju dimensioner av undervisning vi kommer att presentera bygger på det som brukar kallas vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. När det gäller den vetenskapliga grunden så har vi utgått från forskning om hur elever lär sig och hur de kan undervisas på ett effektivt sätt. En av oss, Simon, har tidigare skrivit två böcker på just detta tema. Målsättningen har varit att använda den mest tillförlitliga och användbara forskningen som finns tillgänglig. Detta innebär välgjord, kontrollerad forskning som undersöker effekter av olika tillvägagångssätt på elevers lärande.
Den beprövade erfarenheten grundar sig i att vi båda är lektorer och kollegor på utbildningsförvaltningen i Linköpings kommun. Vi arbetar till vardags med att stödja lärare och skolor i att analysera och förbättra sin undervisning. En av oss, Pether, har arbetat under många år på lärarutbildningen vid Linköpings universitet och har genomfört studier och samarbetsprojekt med skolor inriktade mot matematikdidaktik. Den första grundidén till dimensionerna av under visning bygger på erfarenheter från dessa projekt.
Under flera års tid har vi haft möjligheten att praktiskt testa, utvärdera och successivt förfina våra idéer om undervisningsanalys tillsammans med lärare på många olika skolor. Lärdomar från detta arbete, men också olika former av samarbeten med forskare runtom i Sverige har möjliggjort innehållet i den här boken. Vi har helt enkelt utarbetat ett sätt att analysera och förbättra undervisning på som fungerar väldigt väl och som vi nu vill dela med oss av till fler.
Vi hoppas att du som läsare ska ha stor glädje och praktisk nytta av den här boken!
Simon Hjort och Pether Sundström
Innehåll
Inledning 7
Vad är undervisningsanalys? 7
Varför är det viktigt med undervisningsanalys? 8
Hur kan vi tänka kring undervisning? 9
Vad behöver justeras? 10
Dimensioner av undervisning 12
Undervisningsförbättring i skolan 15
Kapitelstruktur 18
Vidare läsning 19
1. Lärandefokus 21
Vad innebär dimensionen? 22
Vad blir avgörande i undervisningen? 24
Stärk elevernas uppmärksamhet 25
Specificera vad eleverna ska lära sig 27
Engagera eleverna genom hela lektionen 30
Frågor för undervisningsanalys 34
Vidare läsning 35
2. Förkunskap 37
Vad innebär dimensionen? 38
Vad blir avgörande i undervisningen? 40
Ta reda på vad eleverna kan 40
Förstå elevernas förkunskaper 44
Hantera förkunskaper 48
Frågor för undervisningsanalys 54
Vidare läsning 55
3. Kritiska steg 57
Vad innebär dimensionen? 58
Vad blir avgörande i undervisningen? 61
Identifiera kritiska steg 61
Exemplifiera och strukturera innehållet 67
Öva på avgörande steg 73
Frågor för undervisningsanalys 78
Vidare läsning 79
4. Förklaring 81
Vad innebär dimensionen? 82
Vad blir avgörande i undervisningen? 84
Presentera information 84
Aktivera tänkande vid förklaringar 88
Förklara så att eleverna förstår 91
Frågor för undervisningsanalys 96
Vidare läsning 97
5. Organisering 99
Vad innebär dimensionen? 100
Vad blir avgörande i undervisningen? 102
Bygg upp tydliga lektionsstrukturer, rutiner och regler 102
Kombinera olika undervisningsformer 106
Anpassa stöd till elever 110
Frågor för undervisningsanalys 113
Vidare läsning 114
6. Förankring 115
Vad innebär dimensionen? 116
Vad blir avgörande i undervisningen? 119
Framplockning av tidigare innehåll 119
Systematik i innehåll och över tid 122
Strategier för att lära sig 127
Frågor för undervisningsanalys 132
Vidare läsning 133
7. Kunskapskontroll 135
Vad innebär dimensionen? 136
Vad blir avgörande i undervisningen? 138
Kontinuerlig kunskapskontroll 138
Planering och utformning 142
Återkoppling som gynnar lärandet 148
Frågor för undervisningsanalys 152
Vidare läsning 153
8. Förbättra din undervisning 155
Hur kan dimensionerna vara till hjälp? 156
Fyra steg för bättre undervisning 156
1. Identifiera vad som behöver utvecklas 157
2. Tänk igenom dina alternativ 159
3. Planera för din justering 160
4. Pröva dig fram och utvärdera 161
Tre exempel på undervisningsförbättring 162
Planering av arbetsområden och lektioner – frågor och beskrivningar 166
Reflektion efter lektion – frågor att fundera över 168
Analys av elevernas framsteg – schematiskt
tillvägagångssätt 169
Lektionsobservationer – stödfrågor vid observation 171
Elevers tankar om undervisningen – exempel på frågor till eleverna 175
Vidare läsning 178
Efterord 179
Litteratur 180
Register 184
Inledning
Vad är undervisningsanalys?
Om du undervisar elever så ägnar du dig sannolikt redan åt någon form av analys av det du gör i klassrummet. Efter en lektion eller ett genomfört arbetsområde kanske du funderar över hur väl upplägget fungerade för olika elever och vilka förändringar du skulle kunna göra framöver. Detta kan göras mer eller mindre strukturerat och innebär att du ägnar dig åt att analysera din undervisning.
När vi analyserar något så bryter vi ner det i mindre delar som vi undersöker. Detta hjälper oss att förstå vad vi skulle kunna testa för att uppnå förbättringar. Ju mer specifikt vi kan identifiera och förstå vilka utvecklingsområden som finns, ju klarare ser vi också tänkbara lösningar eller vägar framåt.
Analysen du gör ska med andra ord hjälpa dig att hitta justeringar i undervisningen. Vi använder begreppet justering för att peka på att det handlar om att skruva på det vi redan gör. Vi förespråkar med andra ord en gradvis reformation, med små stegvisa konkreta förbättringar, snarare än en revolution där det handlar om att ompröva det mesta vi gör. Att förändra mycket samtidigt i klassrummet blir sällan hållbart och det blir dessutom svårt att avgöra vad det faktiskt är i det nya som fungerar mer eller mindre bra.
Här kan det vara på sin plats att säga något om skillnaden mellan förändring och förbättring. För att uppnå förbättringar behöver vi genomföra förändringar, men alla förändringar är inte av godo.
Lärare ska inte förändra sin undervisning för sakens skull, utan målet är att nå förbättringar som gynnar eleverna. Undervisningsanalysen ska alltså hjälpa dig att identifiera vad som faktiskt innebär en förbättring.
Varför är det viktigt med undervisningsanalys?
Det finns många olika faktorer som bidrar till lärandet, men av det som vi kan påverka i skolan så spelar undervisningskvaliteten störst roll. Undervisningsanalysen handlar därför om att undersöka det vi gör i klassrummet för att hitta justeringar, eller konkreta förändringar, som vi tänker i förlängningen skulle kunna gynna eleverna.
Att undervisning blir bättre handlar nämligen ytterst om att uppnå positiva effekter för eleverna eftersom det är för deras skull vi undervisar. Ju bättre undervisningen blir, desto mer fördjupas elevernas lärande.
Boken du håller i handen ger dig kunskap om vad som kan justeras i undervisningen. Den är tänkt att handfast användas för att stödja dig och andra lärare i att finna justeringar utifrån dimensioner av undervisning som forskning har visat är betydelsefulla för ett framgångsrikt lärande. Utmaningen ligger i att få syn på vilka konkreta justeringar det kan handla om, att testa dem i praktiken och undersöka vad som fungerar och inte.
Vad vi vill uppnå med den här boken är kort sagt att inspirera och stötta dig i att fördjupa det du sannolikt redan gör. Vi vill med andra ord att undervisningsanalysen ska passa in i ditt dagliga arbete i klassrummet och inte vara ett sidoprojekt. Men det finns ingen anledning att komplicera saker i onödan, att analysera undervisning är svårt och lärare har redan mycket att göra. Därför förespråkar vi ett tankesätt som passar med att planera, genomföra och utvärdera din vardagliga undervisning. Det är när du gör det du redan gör som förhållningssätten och strategierna i den här boken kommer till användning. Tricket är att höja blicken och försöka ta det till nästa nivå.
Hur kan vi tänka
kring undervisning?
När du analyserar din undervisning handlar detta i grund och botten om att fundera djupare över hur du som lärare hanterar innehållet, samspelar med eleverna och undersöker om eleverna har förstått. Enkelt på ett sätt, men samtidigt väldigt komplext.
Undervisning handlar om att någon försöker lära någon annan något, vilket kan illustreras med hjälp av den klassiska didaktiska triangeln (figur 1). Den visar att undervisning rymmer lärare, elever och ett innehåll.
Figur 1. Den didaktiska triangeln. Hjort (2014, s. 29).
För att lyckas med undervisningen behöver du som lärare ha både kunskap om innehållet och om hur det kan presenteras för dina elever på ett bra sätt. De båda sakerna hänger ihop, men det är självklart möjligt att kunna mycket om något utan att för den sakens skull kunna förklara det på ett tydligt och pedagogiskt vis så att någon annan förstår. Det är exempelvis inte säkert att en skicklig matematiker också är en skicklig matematiklärare.
Förutom att du behöver behärska innehållet så är ditt sätt att samspela med eleverna naturligtvis avgörande för undervisningen. Det räcker inte att vara duktig på ett innehåll, utan läraren behöver också kunna interagera med eleverna för att nå fram i sin undervisning. För att lyckas med detta behöver du förstå dig på och avläsa dina elever och hitta sätt att få dem att engagera sig i innehållet så att ett lärande
Innehåll
Lärare Elever
Förklaring Förståelse Samspel
kan ske. Förutom ditt samspel med eleverna så interagerar de också med varandra på olika sätt i klassrummet. Här blir det självfallet vik-
tigt att fundera över hur detta samspel kan nyttjas för att gynna lärandet i undervisningen på bästa möjliga sätt.
Det är också skillnad på hur du som lärare presenterar innehållet och hur eleverna sedan upplever det. Även om du förklarar innehållet på samma sätt för hela klassen så kommer olika elever att förstå och tolka det på olika sätt utifrån sina förkunskaper och förutsättningar.
Den här distinktionen, att det finns en skillnad mellan hur du presenterar innehållet och hur eleverna sedan förstår det, är avgörande att ha i åtanke när du analyserar din undervisning. Dina avsikter med undervisningen och det lärande den faktiskt leder till är helt enkelt olika saker. Vi kan därför aldrig förutsätta att eleverna lär sig eller förstår saker på det sätt vi har tänkt, utan det behöver undersökas på olika sätt.
Vad behöver justeras?
Att hitta lämpliga justeringar i undervisningen är naturligtvis lättare sagt än gjort. Exakt vad som behöver justeras beror på hur ditt utgångsläge ser ut. Olika lärare behöver justera olika saker av den enkla anledningen att de undervisar på olika vis, har olika elevgrupper/ämnen och har nått fram olika långt i sin tidigare undervisning. Du behöver med andra ord alltid utgå från din egen situation.
Som en hjälp i att fundera över ditt sätt att undervisa har vi tagit fram sju dimensioner av undervisning som pekar ut olika områden att fokusera på i analysen. De kommer att introduceras översiktligt under nästa rubrik. Avsikten med dimensionerna är att peka ut områden som är avgörande för elevernas lärande och där det därför finns möjligheter att hitta lämpliga justeringar.
Grundtanken är alltså att utgå från hur elever lär sig när vi funderar över hur vi ska utforma vår undervisning (figur 2). Detta kan tyckas självklart, men vår erfarenhet är att det ofta glöms bort när rekommendationer ges om hur lärare bör tänka och göra i sin undervisning. I stället sprids populära idéer som är inne för stunden, ofta
baserade på ideologiska föreställningar kring vad som är ”rätt” sätt att undervisa på. Om du reflekterar över de förändringar du har gjort i ditt sätt att undervisa eller de rekommendationer du har fått – hur tydlig har då kopplingen mellan elevernas lärande och den konkreta utformningen av undervisningen varit för dig?
Hur elever lär sig
Utformning av undervisning
Figur 2. Elevers lärande och utformning av undervisning.
När du funderar över en konkret justering i undervisningen behöver du med andra ord svara på frågan: ”Varför tänker jag mig att denna justering kommer att gynna elevernas lärande?” Svaret på denna fråga är inte alltid helt lätt att komma fram till.
En viktig utgångspunkt för att kunna svara på frågan handlar om dina kunskaper om hur elever lär sig och vad som konkret kan göras i undervisningen för att stärka lärandet. Dimensionerna i boken fångar därför precis detta. Vi har utgått från hur elevernas minne och tänkande fungerar samt hur kunskapsstrukturer byggs upp i hjärnan, ett så kallat kognitivt perspektiv på lärande. Inom detta område finns välgjord forskning med ett stort praktiskt värde för undervisning. Vi har även tagit fasta på aspekter av lärandet som handlar om uthållighet, motivation och att få eleverna att tro på sig själva. Slutligen har vi också nyttjat insikter som handlar om socialt samspel och att stärka positivt beteende – aspekter som skapar viktiga förutsättningar för lärandet i klassrum.
Att bli bra på att analysera undervisning kräver träning och erfarenhet. När du analyserar din undervisning genomgår du en lärprocess. Vi kommer att diskutera detta mer ingående i bokens sista kapitel. Men vi vill redan här peka på två viktiga faktorer. För det första: gör det inte för omfattande. Börja med ett avgränsat område och inrikta dig inte på för mycket innehåll. Vårt tips är att göra det så enkelt som möjligt inledningsvis. Det gäller att hitta sätt att göra
gradvisa förändringar som leder till långsiktig, hållbar förbättring över tid. För det andra: det är svårt att analysera sin egen undervisning helt själv. Orsaken till detta är att vi investerar så mycket av oss själva i vårt sätt att undervisa. Det blir lätt personligt och det kan vara svårt att få distans till det vi gör i klassrummet. Det är därför en stor fördel att arbeta kollegialt med undervisningsanalysen. Analysen underlättas av dialog med andra, för när du behöver sätta ord på hur du tänker så fördjupas ditt eget lärande. När det är svårt blir du förhoppningsvis inte lämnad ensam, utan ni kan hjälpas åt i kollegiet. Det brukar dessutom vara mycket roligare att få vända och vrida på saker tillsammans med andra!
Dimensioner av undervisning
Vi kommer som sagt att fördjupa oss i sju olika dimensioner av undervisning i den här boken (figur 3). I de kommande kapitlen behandlas en dimension i taget. Där beskriver vi varför dimensionen är viktig för dina elevers lärande och hur den kan användas för att analysera din undervisning. Dimensionerna kan analyseras var för sig, men är också sammanlänkade med varandra på olika sätt. Här vill vi ge dig en kort introduktion till dem för att du ska få en överblick.
1. Lärandefokus
7. Kunskapskontroll
6. Förankring
2. Förkunskap
DIMENSIONER AV
5. Organisering
UNDERVISNING
3. Kritiska steg
4. Förklaring
Figur 3. Dimensioner av undervisning.
1. Lärandefokus
”Är dina elever fokuserade på att lära sig ett specifikt innehåll i undervisningen?”
För att ett lärande ska ske behöver dina elever vara uppmärksamma på och bearbeta innehållet i undervisningen. Du behöver därför fånga och rikta elevernas uppmärksamhet mot rätt saker. Det gäller att ha en klar bild över vad eleverna ska lära sig och engagera eleverna i innehållet på lämpligt sätt.
2. Förkunskap
”Möter undervisningen upp dina elever där de befinner sig kunskapsmässigt?”
Vad dina elever lär sig i undervisningen påverkas i stor utsträckning av vad de redan kan. Du behöver undersöka elevernas förkunskap och fundera över vilka möjligheter de har att tillgodogöra sig innehållet. Detta möjliggör att eleverna utmanas på rätt nivå i undervisningen.
3. Kritiska steg
”Får dina elever träna på avgörande steg på vägen i det som de ska lära sig?”
Det finns kritiska steg på vägen i det mesta som dina elever ska lära sig. Förståelse av ett ämnesinnehåll byggs upp successivt och det finns delar som eleverna behöver förstå för att kunna ta till sig av helheten.
Stegen behöver synliggöras och ordningen struktureras i undervisningen så att eleverna kan öva på dem.
4. Förklaring
”Förklaras information på ett sätt så att dina elever förstår innehållet?”
För att dina elever ska lära sig är det nödvändigt att du berättar, beskriver och visar innehållet på ett lämpligt vis. I undervisningen blir det därför avgörande att presentera information och aktivera elevernas tänkande kring den, så att de får goda möjligheter att förstå.
5. Organisering
”Är arbetet i klassrummet organiserat på ett effektivt sätt för att gynna dina elevers lärande?”
Hur arbetet organiseras av dig under lektionen påverkar vad dina elever gör och därmed vilka möjligheter till att lära som uppstår. Det är nödvändigt att skapa en bra lärmiljö med hög grad av struktur, där det samtidigt finns en lyhördhet inför elevernas behov av stöd. En god organisering kan dessutom bidra till att eleverna blir resurser för varandra i undervisningen.
6. Förankring
”Ges dina elever möjlighet att befästa kunskaper och utveckla strategier för att lära sig?”
En avgörande del av dina elevers lärandeprocess handlar om att befästa central kunskap så att den är enkel att använda sig av. Det är därför av största vikt att eleverna får minnas tidigare innehåll och koppla detta till det nya de ska lära sig. Det är också viktigt att eleverna lär sig effektiva strategier för att lära sig.
7. Kunskapskontroll
”Kontrolleras dina elevers kunskaper i undervisningen och används resultatet för att planera nästa steg i lärandet?”
Det är avgörande att du kontinuerligt kontrollerar dina elevers framsteg och deras förståelse av innehållet. Förutom att detta gynnar lärandet så är det viktigt för att kunna justera i ditt upplägg, eftersom det ger dig en bild av vad eleverna kan och inte kan efter genomförd undervisning. Samtidigt kan du ge eleverna återkoppling med fokus på nästa steg i lärandet.
Undervisningsförbättring i skolan
Innan vi ger oss i kast med att fördjupa oss i den första dimensionen av undervisning vill vi säga något om vad som krävs för att lyckas med undervisningsförbättringar. Det finns fem olika aspekter som enligt vår erfarenhet är viktiga och de genomsyrar hela den här boken. De är förklaringen till att vi har skrivit den här boken och utformat den på det sätt vi har gjort.
Ägarskap
För att utvecklingsarbete ska leda till att du gör förändringar i ditt sätt att undervisa behöver du äga din egen utveckling. Om du ser på arbetet som ett projekt som du gör för någon annans skull, så kommer det sannolikt inte att leda till förbättringar.
Detta kan tyckas självklart – men det är vanligt på skolor att lärare tänker att olika utvecklingsinitiativ består av aktiviteter som ska göras, som att läsa en bok eller diskutera i grupper, för att rektor har bestämt det. Processen leder då sällan till ett djupgående lärande och bestående förbättringar i klassrummet. För att stärka ägarskapet är det viktigt att du själv analyserar din egen undervisning och bestämmer dig för vad du vill åstadkomma.
Analys av utgångsläget
Det är lätt att planera framåt, ryckas med och känna engagemang kring olika pedagogiska idéer. Men vi glömmer ofta att titta bakåt och ställa oss frågan var vi befinner oss innan vi börjar. Problemet med detta är att om vi bortser från att förstå den nuvarande praktiken i klassrummet, så riskerar vi att missa avgörande aspekter som krävs för att nå förbättringar i undervisningen. Det här leder till olika projekt som bygger på att nya idéer ska tillämpas utan att en analys först har gjorts av hur behovet ser ut. Risken med detta är att förändringarna
inte leder till förbättringar eller att läraren inte ser behovet av förändring, vilket gör att det hela rinner ut i sanden. För att du ska veta vad du behöver ta tag i behöver du känna till vilka dina styrkor och utvecklingsområden är i undervisningen, det kräver en analys av ditt utgångsläge.
Fokus på det som går att påverka
Att försöka förbättra sin egen undervisning är för det mesta riktigt intressant, men också krävande och svårt. Saker som är verkligt meningsfulla att göra kräver helt enkelt mycket av oss.
Det är lätt hänt när vi står inför utmaningar eller problem att vi fokuserar på förklaringsmodeller som ligger utanför det vi kan påverka. Detta är inget konstigt utan ett allmänmänskligt drag. Vårt fokus på dessa externa faktorer gör att vi undviker att analysera problemet och i stället söker lösningar utanför oss själva. I värsta fall lägger vi skulden på eleverna och tänker att det inte går att göra något åt situationen.
Problemet med att fokusera på det som ligger utanför vår kontroll är att det gör oss maktlösa. Det kan vara skönt för stunden, eftersom vi intalar oss själva att vi inte behöver göra något, men det leder ingen vart. Vägen framåt ligger i stället i att fokusera på det vi kan påverka, vår egen undervisning och vårt möte med eleven. Vissa saker kan vi påverka eller förändra, annat som ligger utanför vår kontroll behöver vi bara hantera. Analysen hjälper dig att vända blicken mot det du kan påverka och komma vidare i.
Precisa förklaringar och specifika åtgärder
Lärare vill förbättra sin undervisning men det kan ibland kännas svårt att få grepp om hur det konkret ska gå till och varför ett visst tillvägagångssätt är bättre än ett annat. Om svaret på detta inte är väldigt tydligt för läraren är det osannolikt att förbättringar kommer att uppnås. Risken blir då att man
fokuserar på någon allmän idé utan tydlig koppling till konkreta undervisningsstrategier.
För att kunna lösa problem eller komma vidare i utvecklingsområden krävs specifika svar på vad problemet kan tänkas bero på och vad som kan göras åt det. Att exempelvis konstatera att elever har svårt i matematiken räcker inte speciellt långt, utan det gäller då att ta reda på exakt vad det är eleverna har svårt för, vad det beror på och vad som konkret kan göras i undervisningen för att hjälpa eleverna vidare. Analysen syftar till att du ska kunna komma fram till allt mer precisa förklaringar och specifika åtgärder över tid.
Enkla åtgärder som går att hålla i och utvärdera
Det är svårt att undervisa och det är krävande att förändra sättet som vi gör saker på. Vill vi lyckas med undervisningsförbättring är det därför, som vi konstaterade tidigare, viktigt att göra åtgärderna enkla. Det är också viktigt att fokusera på några få saker i taget. Detta gör det möjligt att utvärdera om det vi har förändrat faktiskt inneburit en förbättring eller inte. Det komplicerade låter ofta lockande, men risken blir att vi kanske orkar göra något några gånger men sedan tappar vi det i längden. Hela poängen med att utveckla undervisningen är att nå en bestående förändring som gör skillnad för eleverna, och då måste vi kunna hålla i justeringen över tid.
Enligt vår erfarenhet handlar verklig undervisningsförbättring för det mesta om att börja i det lilla, med något väldigt enkelt, att lyckas med det, och sedan ta det vidare därifrån. Problemet är att det finns en föreställning som säger att det komplicerade på något sätt är finare än det enkla. Undervisningsanalys handlar inte om något projekt du ska genomföra, utan den ska bli en del av din vardag och går ut på att komma fram till många små framgångar över tid som gör din undervisning successivt lite bättre för de elever du möter.
Kapitelstruktur
I kommande kapitel behandlas de sju dimensionerna i tur och ordning. Varje kapitel följer strukturen som beskrivs i tabell 1.
RUBRIK
BESKRIVNING
Vad innebär dimensionen? Här förklaras varför dimensionen är viktig ur ett lärandeperspektiv.
Vad blir avgörande i undervisningen?
Frågor för undervisningsanalys
Vidare läsning
Här fördjupar och exemplifierar vi tre stycken områden som är centrala för undervisningsanalysen.
Här presenterar vi en huvudfråga och underfrågor att fokusera på i analysen.
Här beskriver vi centrala referenser för kapitlet som förslag till fördjupning.
Tabell 1. Beskrivning av kapitelstruktur.
Tanken med strukturen är att det ska bli så tydligt som möjligt för dig varför dimensionen är viktig för elevernas lärande och vad som konkret är betydelsefullt att tänka på i undervisningen. På så vis blir det förhoppningsvis enklare för dig att komma fram till hur du kan göra för att förbättra din undervisning.
Den avgörande delen i detta arbete handlar om att du reflekterar över ditt sätt att undervisa. Mot slutet av varje kapitel presenteras därför frågor för undervisningsanalys som ett stöd för din reflektion.
Den första frågan har vi valt att benämna huvudfrågan. Det är samma frågor som nämndes i avsnittet ovan när dimensionerna introducerades. Denna övergripande fråga sammanfattar dimensionen och är därmed den centrala frågan att arbeta med. De följande frågorna har vi valt att kalla underfrågor. De är mer specifika och syftar till att lyfta fram olika aspekter att fokusera på för att förbättra undervisningen.
I det aktuella kapitlet strävar vi efter att ge dig en förståelse för hur frågorna kan tolkas och förstås. De utgör ett urval baserat på vår erfarenhet av att arbeta med undervisningsanalys. Men det kan självfallet uppkomma andra underfrågor med koppling till dimensionen som blir relevanta utifrån din undervisning. Du använder frågorna för att
identifiera justeringar genom att fundera över hur du (eller någon annan lärare) arbetar med det som tas upp i frågan.
I bokens sista kapitel kommer vi att fördjupa hur dimensionerna kan användas för att analysera och förbättra din undervisning. Där finns bland annat ytterligare frågor, stödmallar och exempel som en hjälp i arbetet.
VIDARE LÄSNING
• Simons böcker heter Effektiv undervisning, meningsfullt lärande (2016) och Från tyckare till tänkare – effektiva undervisningsstrategier (2019). Böckerna bygger på omfattande forskning som kopplas till lärarens konkreta klassrumspraktik. Här presenteras en mängd olika verktyg att testa i undervisningen.
• Ett ramverk som ger en utmärkt forskningsgrund för undervisning och som vi varmt vill rekommendera är Great Teaching Toolkit – Evidence Review av Rob Coe m.fl. (2020). På svenska heter den En forskningsöversikt för framgångsrik undervisning och finns gratis tillgänglig på webben. Detta ramverk pekar ut fyra dimensioner av undervisning som rymmer sjutton olika komponenter.
Vi har haft stor nytta av detta ramverk och den forskning som ligger till grund för detta i arbetet med den här boken. I översikten diskuteras flera andra olika ramverk, bland annat Praetorius m.fl. (2018), som exempelvis argumenterar för tre grundläggande dimensioner.
• I antologin Undervisningskvalitet i svenska klassrum (2022) presenteras omfattande undersökningar av undervisning i drygt 80 högstadieklassrum.
Här används observationsinstrumentet PLATO som bygger på fyra dimensioner, vilka bryts ner i tolv olika element. Resultaten visar på stora kvalitetsskillnader mellan klassrummen, men också att undervisningen skiljer sig åt mellan olika ämnen.
• Ett exempel på en detaljerad undervisningsanalys utifrån den didaktiska triangeln finns i Simons lic-avhandling Kritiskt tänkande i klassrummet (2014), som finns fritt tillgänglig på nätet. Där analyseras undervisning utifrån observationer och intervjuer med lärare.
FÖRDJUPA ELEVERS LÄRANDE
Handbok i undervisningsanalys
Vill du utveckla din undervisning och se bättre resultat hos dina elever?
Undervisningens kvalitet är avgörande för elevernas lärande, men att analysera och utveckla sin undervisning är en utmaning.
Den här boken ger dig en praktisk modell för att identi era förbättringsområden och konkret vägledning. Med utgångspunkt i forskning och mångårig erfarenhet ly s sju centrala dimensioner fram, kompletterade med evidensbaserade lärstrategier och klassrumsnära perspektiv.
Boken riktar sig till verksamma lärare i grundskolan och gymnasiet, men även lärarstudenter och skolledare. Oavsett om du arbetar enskilt eller i kollegialt lärande ger boken dig stöd att utveckla undervisningen – och i förlängningen, elevernas lärande och resultat.
Simon Hjort, lektor och lärare. Arbetar till vardags med skolutveckling och undervisningsförbättring i Linköpings kommun. Utöver det är han föreläsare och utbildare och samarbetar med olika huvudmän runtom i Sverige. Han har tidigare även skrivit två böcker om undervisning och elevers lärande för Natur & Kultur.
Pether Sundström, lektor i matematikdidaktik och lärare. Arbetar tillsammans med Simon med skolutveckling och undervisningsförbättring i Linköping. Med en bakgrund inom forskning och undervisning vid lärarutbildningen på Linköpings universitet har han under många år även utbildat verksamma lärare i olika kommuner och arbetat nära skolor för att stärka undervisning och lärande.