9789127467644 by Smakprov Media AB

Biologi

åk 4 –6

Lärarhandledning med lärarwebb

Biologi

åk 4–6

Arbetsbok med elevwebb

Janna Malmgren

Jessica Hagström

Innehåll

Inledning

Komponenter i PULS Biologi 4

PULS Biologi och kursplanens centrala innehåll 5

Bedömningstabell biologi 6

Så här kan du arbeta med PULS Biologi 7

Metoder för språk- och kunskapsutvecklande undervisning i biologi 11

Vad är biologi? 18

Kost och hälsa 36

Den levande planeten 58

Människokroppen 112

Livets utveckling 182

Ekosystem 212

Relationer, sex och hälsa 236

PULS Biologi och kursplanens centrala innehåll

Innehållet i PULS Biologi är utvalt och skrivet i enlighet med biologiämnets syftesskrivningar och det centrala innehållet i kursplanerna för årskurs 4–6 i läroplanen Lgr22. För att ge en överblick visas här vilka delar av det centrala innehållet som behandlas i respektive kapitel.

På följande sida finns ett kopieringsunderlag med läroplanens betygskriterier i biologi för slutet av årskurs 6. Betygskriterierna presenteras i en tabell som kan användas för att dokumentera dina elevers kunskapsutveckling.

PULS Biologi består av 7 kapitel

1 Vad är biologi?

2 Kost och hälsa

3 Den levande planeten

4 Människokroppen

5 Livets utveckling

6 Ekosystem

7 Relationer, sex och hälsa

Kursplanernas centrala innehåll i biologi åk 4–6

Natur och miljö

Kapitel

Vad liv är och hur livets utveckling kan förklaras med evolutionsteorin. Biologisk mångfald och organismers anpassningar till miljön. 1 3 5

Näringskedjor och kretslopp i närmiljön. Djurs, växters och svampars samspel med varandra och hur några miljöfaktorer påverkar dem. Fotosyntes och cellandning. 3 5 6

Hur djur, växter och svampar kan identifieras och grupperas på ett systematiskt sätt, samt namn på några vanligt förekommande arter.

1 3 6

Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till naturbruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den. 6

Kropp och hälsa

Människans organsystem. Några organs namn, utseende, placering, funktion och samverkan. 1 4

Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av levnadsförhållanden, kost, sömn, hygien, motion och beroendeframkallande medel.

Människans pubertet, reproduktion, sexualitet och identitet samt frågor om relationer, kärlek och ansvar. 4

Systematiska undersökningar och granskning av information

Kapitel

4 7

Kapitel

Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller. 1 2 3 4 5 6

Några upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

Kritisk granskning och användning av information som rör biologi.

Bedömningstabell biologi

Namn:

Betygskriterier för slutet av årskurs 6

Eleven visar kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller.

Eleven använder begreppen och förklaringsmodellerna för att beskriva enkla biologiska samband i naturen och människokroppen.

E: grundläggande

C: goda

A: mycket goda

Eleven använder information som rör biologi för att föra resonemang i frågor som rör miljö och hälsa.

E: med viss användning

C: med relativt god användning

A: med god användning

Klass:

Eleven söker svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar på ett säkert och fungerande sätt.

E: med viss naturvetenskaplig underbyggnad

C: med relativt god naturvetenskaplig underbyggnad

A: med god naturvetenskaplig underbyggnad

Anteckningar

Eleven värderar resultaten och beskriver undersökningarna.

E: i huvudsak fungerande

C: fungerade

A: väl fungerande

E: på ett enkelt sätt

C: på ett vecklat sätt

A: på ett välutvecklat sätt

Grundskolans kursplaner består av tre delar: syfte, centralt innehåll och betygskriterier. Läs den fullständiga texten på skolverket.se

Vad är biologi?

I bokens första kapitel får eleverna en introduktion till ämnet biologi genom en kort presentation av de olika områden som boken kommer att handla om. Här får eleverna också en möjlighet att visa vad de kan sedan tidigare om till exempel kroppen, naturen och hur det är att arbeta på ett undersökande sätt.

I kapitlet kommer eleverna att få möta många för dem nya begrepp kopplade till biologiämnet. Flera av dessa begrepp återkommer och fördjupas senare i boken. Här i det första kapitlet är syftet att få en förståelse för vad biologi handlar om samt väcka nyfikenhet i ämnet.

På lärarwebben finns bilder, filmer och gemensamma uppgifter som hör till kapitlet.

I det här kapitlet får ni läsa om

• hur livet på jorden delas in i grupper

• hur människokroppen är uppbyggd

• vad du behöver för att må bra

• vad ett undersökande arbetssätt är.

Lgr22

Syfte i ämnet biologi

Undervisningen i ämnet biologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

• kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och människokroppen

• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i biologi.

Centralt innehåll, biologi

Natur och miljö

• Vad liv är och hur livets utveckling kan förklaras med evolutionsteorin. Biologisk mångfald och organismers anpassningar till miljön.

• Hur djur, växter och svampar kan identifieras och grupperas på ett systematiskt sätt, samt namn på några vanligt förekommande arter.

Kropp och hälsa

• Människans organsystem. Några organs namn, utseende, placering, funktion och samverkan. Systematiska undersökningar och granskning av information

• Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.

• Några upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

• Kritisk granskning och användning av information som rör biologi.

Introduktionsuppslag s. 4–5

Biologi kan sammanfattas som läran om de levande organismerna. Men biologi är ett stort ämne som innehåller många olika delar. När man läser och lär sig om växter handlar det om biologi, och undergruppen är botanik. När man läser om djur är det biologi och undergruppen zoologi. Det är därför djurparker ofta heter zoo, en förkortning av zoologisk trädgård. Zoologi delas i sin tur in i olika områden. Det finns till exempel morfologi och anatomi. Båda grenarna handlar om djurkroppen, men morfologi handlar både om de inre och yttre strukturerna medan anatomi fokuserar på de inre strukturerna. Vi människor har alltid varit intresserade av att förstå hur vår omgivning fungerar. Med hjälp av mikroskopet fick vi möjlighet att se hur olika organismer är uppbyggda. Vi lärde oss mer om hur celler fungerar och att det krävs en cell för att det ska bildas fler celler, alltså att liv ger liv. Det här kom att kallas för cellteorin och är en viktig del inom vetenskapen biologi.

Biologi som vetenskap har utvecklats snabbt genom åren. Detta genom att vi lärt oss att söka efter kunskaper på nya sätt. Vi använder mer och mer avancerade mikroskop och kan nu studera celler och DNA-molekyler i detalj. Vi gör också fältstudier för att lära oss mer om hur vår miljö fungerar och mår. Oavsett vilka verktyg vi använder så utgår alla studier inom biologi från en vetenskaplig metod.

Vad är biologi?

Biologi är läran om det levande. Det handlar också om hur människor kan ta hand om naturen och sig själva för att må bra. I ämnet biologi får du lära dig om livet på jorden och om hur naturen och din kropp fungerar.

Allt naturen hänger samman. Alla liv är beroende av den miljö de lever i. Det gäller även människor. Luften vi andas och maten vi äter kommer från naturen. Därför måste naturen fungera, annars kan vi människor inte klara oss. Vi är en del av naturen.

I det här kapitlet får du läsa om

• hur livet på jorden delas in i grupper

• hur människokroppen är uppbyggd

• vad du behöver för att må bra

• vad ett undersökande arbetssätt är.

Frågeställningar

• Titta på bilden på sidan 4 i grundboken. Vad i bilden hör ihop med ämnet biologi?

• Inom ämnet biologi beskrivs många olika typer av natur. Vilka typer av natur känner du till?

• Vi är en del av naturen. Vad tror du att det betyder?

• Vad tror du är skillnaden på miljö och natur?

Begrepp

biologi natur livet miljö

Startuppgift

Låt eleverna parvis prata om vad de vet sedan tidigare om ämnet biologi. Sedan får de berätta vilka ord de kopplar ihop med biologi. Skriv upp alla ord på tavlan.

Dela ut ett a4-papper till alla elevpar. Be eleverna att sortera de ord som står på tavlan i grupper. När eleverna är klara kan de berätta för varandra i tvärgrupper om hur de har sorterat. Låt gärna ett par av grupperna berätta för hela klassen hur de har tänkt.

Livet på jorden

Naturen ser väldigt olika ut i olika delar av Sverige, och skillnaderna är ännu större mellan olika delar av världen.

Men det finns liv nästan överallt på jorden, både i de djupaste haven och på de högsta bergstopparna. Vi har delat in livet på jorden i olika grupper för att det ska gå lättare att studera och jämföra dem. Det finns fyra stora grupper med liv: djur, växter, svampar och bakterier.

Djur

Alla djur behöver äta för att leva och växa. Vissa djur äter växter och andra äter kött. Det finns djur som föder levande ungar och djur som lägger ägg. Några djur simmar i havet medan andra rör sig på land eller flyger. Några undergrupper av djur är fiskar, kräldjur, nässeldjur och däggdjur. Människan tillhör gruppen däggdjur.

Växter

De flesta växter har rötter och gröna blad. Med hjälp av rötterna kan de suga upp vatten från marken. Med hjälp av solljuset kan de tillverka sin egen näring.

Vissa växter är små som sandkorn och driver omkring i havet. Andra är hundra meter höga träd som växer i skogen. Växterna delas in i två undergrupper: växter som har blommor och förökar sig med frön, och växter som saknar blommor och förökar sig med sporer.

Svampar

Svampar kan inte göra sin egen näring som växterna. De kan heller inte äta som djuren. Svampar suger i stället upp näringsämnen från växter och djur. Det finns många olika slags svampar. De första du tänker på är kanske de som du ser i skogen, som flugsvampar. Men möglet i sylten och på det gamla brödet är också svampar.

Bakterier

Bakterier är så små att vi inte kan se dem med blotta ögat. De finns överallt i naturen. Du kanske har hört att man kan smittas av bakterier och bli sjuk. Men de flesta bakterier är nyttiga, både för människor och för naturen.

Biosfären

Tänk dig att jordklotet vore stort som ett äpple. Då skulle området vid jordens yta, där vi människor och allt annat levande finns, vara tunnare än skalet på äpplet.

Livet på jorden s. 6–7

Människan har alltid gillat att sortera saker. Att sortera saker i olika grupper hjälper oss att hålla ordning och förstå naturens olika system. Inom biologiämnet sorterar vi också, till exempel i grupperna levande och icke-levande. Vi kan sortera djur utifrån om det har ryggrad eller saknar ryggrad. Det vi då tittar på är likheter och skillnader mellan olika organismer.

En av de vetenskapspersoner som ägnade mycket tid åt att sortera och gruppera var Carl von Linné. Han tyckte om att samla, var han än var någonstans så samlade han mängder med växter. De växter han plockade ordnade han sedan utifrån hur de såg ut såväl utanpå som inuti. Han sorterade växterna utifrån deras sexualsystem, det vill säga hur de fortplantar sig. Det var alltså växtens blomma som bestämde vilken grupp som växten skulle tillhöra.

Det system som Linné använde har vi gått ifrån för att använda evolutionär systematik. Den handlar mer om organismernas släktskapsförhållanden, det vill säga deras ursprung. Utifrån arternas gemensamma ursprung och släktskap finns det inom biologin ett hierarkiskt system. Den översta nivån kallas för domän och det finns tre olika domäner. Det är arkeér, bakterier och eukaryoter. Domänen för eukaryota organismer, det vill säga organismer med cellkärna, är i sin tur indelade i riken. Det finns fyra stora riken. Dessa riken är djur, växter, svampar och

organismer som enbart består av en enda cell, det vill säga encelliga organismer.

I de olika rikena finns det alltså arter som är besläktade med varandra. Utifrån hur arterna är besläktade är de sedan indelade i olika nivåer. Familj, släkte och art är olika exempel på nivåer.

Ämnesrelaterade begrepp

natur – ett annat ord för utomhusmiljö

liv – alla organismer som har ämnesomsättning och som förökar sig är levande

djur – en grupp av organismer som behöver äta en annan organism för att få energi

växt – en grupp av organismer som skapar sin energi med hjälp av solljus, koldioxid och vatten

svamp – en grupp av organismer som varken är

växter eller djur

bakterie – en grupp av encelliga organismer som saknar cellkärna

biosfär – den del av jordklotet där det finns levande organismer

Ämnesneutrala begrepp

jämföra hav suga

driva slags blotta

nyttiga smitta sjuk

Frågeställningar

• Hur kan vi förklara vad liv är?

• Känner du till några grupperingar inom biologi?

• Hur kan grupperingar i biologi vara till hjälp för oss?

• Vilka likheter och skillnader finns det mellan en växt och ett djur?

• Hur kan vi förklara vad en svamp är?

• Vad tror du menas med att en del bakterier är nyttiga?

Aktiviteter

Liv i biosfären

Dela in klassen i par. Ge varje par ett A4-papper. Visa eleverna på tavlan att de ska göra fyra olika kolumner på pappret. Kolumnerna ska ha rubrikerna: I vatten, I marken, På land, I luften. Berätta för eleverna att de har fem minuter på sig att skriva så många olika livsformer de kan komma på i de olika kolumnerna. Starta tiden.

När tiden är slut får varje par berätta om två av de livsformer de skrivit i varje kolumn och tillsammans fyller ni kolumnerna på tavlan. Avslutningsvis samtalar ni tillsammans om vad som krävs för att något ska vara levande.

Sortera djur i grupper

Dela in eleverna i par och ge varje par K1 (sidan 32).

Be eleverna att klippa ut bilderna och sortera organismerna i olika grupper. Eleverna väljer själva vilka grupper de vill använda sig av. När de är klara får de presentera i tvärgrupper och berätta om hur de har tänkt. Låt en eller två av grupperna presentera för klassen. Skriv upp följande på tavlan: fiskar, kräldjur, nässeldjur, däggdjur och insekter.

Be eleverna på nytt att gå igenom sina bilder och sortera bilderna utifrån de grupper som står på tavlan. Gå sedan tillsammans igenom vilken bild som hör till vilken grupp.

Svampmemory

Dela in klassen i par och dela ut K2 (sidorna 33–34). Be eleverna att klippa ut bilderna och korten med namnen på svamparna. Uppmuntra eleverna att prata om vad de olika svamparna heter medan de klipper, vilket ord matchar vilken svamp? Gå tillsammans i helklass igenom vad de olika svamparna heter. Låt eleverna sedan spela memory med bilderna och orden. För att få behålla paret ska rätt namn matchas med rätt bild. Blir eleverna snabbt klara kan de byta par och spela mot andra klasskompisar.

Exit ticket

Skriv namnet på två av de fyra grupper som allt levande delas in i.

Arbetsboken, s. 3

1–3 Eleven repeterar begrepp och befäster sina kunskaper om livets utveckling.

4 Eleven får träna på att förklara hur en svamp får näring.

5 Eleven får fundera på vad man kan lära av att observera ett träd.

kroppen

Från hjärtat forsar blodet först stora och kraftiga blodkärl. De kallas pulsådror eller artärer och är som ett slags motorvägar. Undan för undan delas artärerna fler och fler mindre vägar. De allra minsta blodkärlen kallas kapillärer. Kapillärerna är mycket små och deras väggar är väldigt tunna. Eftersom väggarna är så tunna kan syret och näringen lämna blodet, och komma in i cellerna som ligger intill. Cellerna släpper ifrån sig koldioxid och annat som de inte behöver. De ämnena åker igenom kapillärernas väggar och tas upp i blodet. Nu ska blodet tillbaka till hjärtat igen. På vägen dit går kapillärerna ihop till större och större blodkärl, som kallas vener. Men hur kan blodet rinna uppåt från fötterna? Det är musklerna runt venerna som hjälper till att pressa tillbaka blodet mot hjärtat. Inne i venerna finns dessutom små klaffar. De stänger till blodkärlen allteftersom, så att blodet inte kan rinna bakåt.

venklaff

alltså slå snabbare, och då får du högre puls. På det sättet kommer mer blod med syre och näring ut till musklerna. Vilopuls och arbetspuls

Den puls du har när du vilar kallas vilopuls. Det är den du kan mäta för att få veta vilken puls du har. Så fort du rör dig får du snabbare puls. Den pulsen kallas arbetspuls. Om du tränar blir ditt hjärta starkare, eftersom det är en muskel. Då kan det dra ihop sig kraftigare. Varje gång hjärtat slår trycker det ut mer blod och

Hjärtat pumpar blodet Ditt hjärta är en ihålig muskel som aldrig blir trött av att arbeta. Det pumpar ut blod i kroppen ungefär 90 gånger varje minut, dygnet runt. När blodet kommer tillbaka till hjärtat pumpas det först ett varv till lungorna. Där lämnar det av koldioxid och fyller på nytt syre. Sedan rinner blodet till hjärtat igen. Nu ska det pumpas mycket längre. Blodet ska ju ut till cellerna hela kroppen. När det har lämnat syret till cellerna, och hämtat upp koldioxiden, tar sig blodet tillbaka till hjärtat igen. Sedan går det på nytt till lungorna, rinner till hjärtat och pumpas ut i kroppen. Så fortsätter det, varv efter varv, i hela ditt liv. Hjärtat har fyra rum Ditt hjärta är ungefär lika stort som din knytnäve. Hjärtat har fyra rum – två förmak och två kammare. Mellan rummen i hjärtat sitter klaffar, som öppnas och stängs på ett smart sätt när blodet går genom hjärtat. Blodet kan bara komma fram åt ett håll. Därför är det ingen risk att blod som är på väg ut från hjärtat blandas ihop med blod som är på väg in.

förmak kammare

I lilla kretsloppet pumpas blodet till och från lungorna.

från lungorna till lungorna

I stora kretsloppet pumpas blodet runt till hela kroppen och tillbaka till hjärtat igen.

från kroppen till kroppen

Blodkärlen och hjärtat s. 80–83

Hjärtat är en ihålig muskel, stor som en knuten hand. Precis som skelettmuskler är hjärtat uppbyggt av tvärstrimmiga muskelceller, men till skillnad från skelettmusklerna kan inte hjärtmuskeln styras av viljan. Redan vid den femte veckan i en graviditet börjar fostrets hjärta att pumpa runt blod och sen slutar det inte pumpa förrän vi tar vårt sista andetag.

Hjärtats uppgift är att pumpa runt blod i kroppen för att på så sätt syresätta alla kroppens celler. Hjärtat är uppbyggt av fyra olika rum, vänster förmak, höger förmak, vänster kammare och höger kammare. Det är förmaken som tar emot blod och kamrarna som pumpar blodet vidare. Höger förmak tar emot syrefattigt blod och skickar det vidare till vänster kammare för att pumpas till lungorna där blodet lämnar av koldioxid och tar upp syre. Det syrerika blodet tas emot av vänster förmak och pumpas ut i kroppen av vänster kammare. För att det syrefattiga och det syrerika blodet inte ska blandas inuti hjärtats olika rum separeras rummen av klaffar, en sorts ventiler som öppnas och stängs. Det finns två sorters klaffar, segelklaffar och fickklaffar.

Precis som alla andra muskler i kroppen behöver hjärtats celler syre och näring. Runt hjärtat finns ett nät av kranskärl, det är små blodkärl. Med hjälp av de här kärlen får hjärtats egna celler näring och syre. Blodet leds sedan från hjärtat via kransvener för att på nytt fyllas på med syre via lungorna.

till kroppen till lungorna

från lungorna

förmak kammare klaff från kroppen

När hjärtat pumpar blod bildas det ett tryck i blodkärlen, det här trycket kallas för blodtryck. När man mäter blodtrycket får man två tal att förhålla sig till, till exempel 120/80. Det första talet anger vilket övertryck som bildas när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Det andra talet är det tryck som är när hjärtat slappnar av och åter fylls med blod. Man kan ha problem med sitt blodtryck, det kan till exempel vara högt. Då finns det en ökad risk för hjärt- och kärlproblem, till exempel att man kan drabbas av en stroke, hjärtinfarkt eller hjärtsvikt. Men det finns sätt att sänka sitt blodtryck om det är högt, man kan till exempel träna regelbundet.

Frågeställningar

• Vad är puls? Hur kan man ta reda på vilken puls man har?

• Hur tror ni att blodet hjälper till att läka ett sår?

• Blodomloppet är indelat i lilla kretsloppet och stora kretsloppet. Vad tror ni är skillnaden mellan dessa kretslopp?

• Varför låter hjärtat ”dunk dunk”?

• När slår hjärtat snabbt och när slår det långsamt?

• Hjärtat är en muskel precis som andra muskler i kroppen. Vad kan man göra för att hjärtmuskeln ska bli starkare?

Ämnesrelaterade begrepp

pulsåder – blodkärl som leder syrerikt blod från hjärtat ut till kroppens olika delar

artär – ett annat ord för pulsåder kapillär – de minsta och tunnaste blodkärlen i kroppen, här lämnar och hämtar blodet olika ämnen

ven – blodkärl som leder syrefattigt blod tillbaka till hjärtat

klaff – en ventil i hjärtat som kan öppnas och stängas lilla kretsloppet – blodets väg mellan hjärtat och lungorna

stora kretsloppet – blodets väg genom hela kroppen, från hjärtat och tillbaka

Ämnesneutrala begrepp

slår pumpa enkelriktad pressa allteftersom ihålig knytnäve stötar vältränad nyfödd sårkanter glipar sammanlagt

Aktiviteter

Sårskola

Dela in klassen i grupper. Varje grupp ska ha ett A3-papper. På pappret ska eleverna presentera vad man ska göra vid olika typer av sår. Här kan eleverna välja en sorts sår eller flera. Exempel på sår:

• små sår, till exempel skrubbsår eller sticksår

• stort sår, till exempel skärsår.

På det gemensamma pappret ska det framgå vad som kan ha orsakat såret, om det behövs vård, hur man ska ta hand om såret och hur man ska undvika en infektion. Till sin hjälp kan eleverna använda internet, till exempel Cederroths ”lilla sårskola” eller uppslagsverk i skolbiblioteket. Låt sedan eleverna presentera sina sårskolor för varandra i mindre grupper eller i helklass.

Hjärt- och kärlproblem

Förbered ett antal lappar och skriv ner olika sjukdomar på respektive lapp. Förslag på sjukdomar kan vara stroke, hjärtinfarkt, diabetes, hjärttransplantation, kärlkramp och plötsligt hjärtstopp. Vik ihop lapparna och lägg dessa i en skål. Dela in klassen i mindre grupper. Be varje grupp att dra en lapp ur

skålen. Den sjukdom eller det problem som står på lappen ska gruppen ta reda på mer fakta om. Först ska eleverna välja hur de vill presentera hjärt- och kärlproblemet; med en digital presentation, en plansch eller på något annat sätt. Därefter bör gruppen bestämma vad det är de vill veta om det här hjärt- och kärlproblemet. Tipsa eleverna om att använda Hjärt- och lungfondens hemsida när de söker efter information. När den tid ni bestämt är slut presenterar grupperna för varandra.

Exit ticket

Varför är vilopulsen lägre än arbetspulsen?

U ndersökning 9

Mät din vilopuls och arbetspuls

Eleverna ska undersöka sin vilopuls respektive arbetspuls samt hur snabbt de får tillbaka sin vilopuls efter att de har ansträngt sig.

Lärarinstruktioner och elevblad s. 176–178

Arbetsboken, s. 37–38

1 Eleven skriver begrepp till rätt förklaring.

2–7 Eleven repeterar och befäster sina kunskaper om hjärta, blodkärl och puls.

8 Eleven ger tips på hur man tar hand om ett sår. 9 Fördjupande uppgift om en röd blodkropps resa genom kroppen.

Vad kan vi se i ett blodprov?

Ett blodprov kan berätta mycket om vad som händer i kroppen.

Har du varit sjuk och gått till läkaren någon gång? Då kanske du har lämnat ett blodprov? Du kan ta blodprovet på en fingertopp eller ett armveck. Det finns en särskild sorts plåster som bedövar huden, där du blir stucken. Men det går ofta fint utan bedövning. Blodet samlas upp ett eller flera små rör. Sedan sätts rören apparater, som undersöker blodet på olika sätt. Ibland tittar laboratoriepersonalen också på provet ett mikroskop.

Några provresultat går snabbt att få fram. Andra blodprov behöver skickas till ett större laboratorium. Då tar det lite längre tid innan du får veta provsvaren.

I ett blodprov kan vi till exempel få information om:

• Vita blodkroppar. När du är sjuk uppför sig de vita blodkropparna lite annorlunda. De håller ju på att försvara dig mot en infektion.

Kroppens försvar

När du blir sjuk med till exempel feber och snuva eller ont i halsen, har du fått en infektion. För det mesta är det ett virus som har orsakat infektionen, men det kan också vara bakterier.

Vi har ett inbyggt skydd som försvarar kroppen mot infektioner. Immunsystemet består av olika sorters vita blodkroppar, lymfsystemet och mjälten.

Vita blodkroppar

De vita blodkropparna finns både i blodet och i en vätska som kallas lymfa. De finns också i mjälten och ute i kroppens alla organsystem. I tarmarna finns det till exempel många vita blodkroppar.

• CRP. CRP är ett protein blodet. Mängden ökar om det är bakterier du är sjuk av. I så fall kan du behöva medicin.

• Antikroppar. Det går att mäta dina antikroppar mot vissa sjukdomar och på det sättet se om du har haft dem. Genom ett blodprov kan du även få veta om du har tillräckligt mycket järn, salter och vitaminer i kroppen. Blodprov är också bra för att undersöka om du till exempel har glutenintolerans, diabetes eller allergier.

Man kan säga att immunsystemet vaktar kroppen. Vita blodkroppar passerar genom alla organ och letar efter tecken på om något är fel. Om de hittar ovälkomna bakterier eller virus skickar de signaler till varandra, så att de kan hjälpas åt med att få bort det som kan skada kroppen. Vissa vita blodkroppar kan också bilda antikroppar, som hjälper till att döda bakterier och virus.

Lymfsystemet

Lymfsystemet består av lymfvätskan, lymfkärlen, lymfkörtlarna och mjälten. Det är en del av immunsystemet och har till uppgift att hjälpa till att bekämpa bakterier och virus. Lymfvätskan transporterar också vätska och fett.

Fördjupning: Vad kan vi se i ett blodprov? s. 84

Uppslaget är tänkt att ge eleverna insikt i vilken information man kan få genom att ta ett blodprov. Arbeta med uppslaget på det sätt som passar din undervisning bäst. Du kan till exempel:

• visa och presentera uppslaget på storskärm som en gemensam inledning

• låta eleverna läsa texten på egen hand eller i par

• låta eleverna sammanfatta texten och förklara den med egna ord

• låta eleverna ta reda på varför man tar blodprov i fingret eller i armvecket.

Aktiviteter

Den egna ordboken

Låt eleverna göra en ordbok där de förklarar begrepp från texten. Varje elev ska välja ut ett antal ord från texten, skriva en förklaring samt rita en bild. Vik ett A4-papper på mitten så att det blir som en liten bok och fäst ihop sidorna. Dela sidorna i tre kolumner: en för begrepp, en för förklaring och en för bild. Det kommer då ungefär se ut så här:

blodprov att lämna en liten mängd blod som ska undersökas för att se hur kroppen mår

Boken ska ha en framsida med titel och det ska framgå vem som skapat boken. Häng gärna upp böckerna så att eleverna kan få ta del av varandras ordförklaringar.

vetenskapsperson

Florence Nightingale

första moderna sjuksköterskan hette

Florence Nightingale. Hon visade bland annat

viktig god hygien är när man vårdar sjuka.

Sjuksköterska blir ett yrke

Nightingale föddes i den italienska Florens, men växte upp i England.

Eftersom hennes föräldrar var rika kunde hon få till skillnad från fattiga barn som ofta tvungna att börja arbeta tidigt för att tjäna till sina familjer.

Florence valde att utbilda sig för att kunna fattiga och sjuka människor.

soldater dog av sjukdomar

Florence var 30-årsåldern fick hon i att vårda skadade soldater på ett militärsjukhus på Krimhalvön, där det var krig Storbritannien och Ryssland. Florence upptäckte snart att många av de soldaterna blev svårt sjuka när de var på sjukhuset. Där spreds farliga sjukdomar som tyfus och tuberkulos. Det var vanligt att soldaterna smittades och dog av sjukdomar, när

vårdades för sina krigsskador.

hygien gör stor skillnad

såg att vattnet, bandagen, lakanen och på sjukhuset var mycket smutsiga och att skadade soldaterna frös och var hungriga. Det dem svaga och bidrog till att de mycket fick infektioner. Därför ordnade Florence sårvård, tvätt och städning fungerade och

soldaterna fick filtar och bra mat. Det gjorde

många av soldaterna blev starkare och kunde sjukhuset!

MÄNNISKOKROPPEN

undersök

Har du bra eller dålig balans? Den frågan får vi ibland och svaret kan variera. Nu ska du få undersöka balansen olika situationer.

Gör så här:

1. Stå på ett ben och titta på en fast punkt.

När kriget var slut grundade Florence en sjuksköterskeskola hemma i London. Nu blev sjuksköterska ett yrke som byggde på vetenskap. Florence skrev egna läroböcker till utbildningen. Hon fortsatte också att själv hjälpa sjuka och fattiga under hela sitt liv.

God hygien är bra mot bakterier och virus

2. Stå på ett ben och flytta blicken från golv till tak.

3. Stå på ett ben och blunda.

4. Välj ett eget sätt. Genomför undersökningen och skriv ner vad du upptäcker. När du är klar ska du fundera över resultaten och varför det blev som det blev. Vad tror du påverkar vårt balanssinne?

En del bakterier försvinner när vi städar, tvättar och vädrar. De kan också sköljas bort när vi tvättar händerna med tvål och vatten. Ibland behövs desinfektionsmedel för att ta död på bakterier och virus.

De flesta bakterier i vår omgivning är ofarliga och gör nytta. Därför ska vi inte

förklara Vad händer med din puls om du springer eller hoppar?

Diskutera Vilka organ i kroppen är mest aktiva när vi rör på oss? På vilket sätt samarbetar olika organ med varandra när man till exempel cyklar?

MÄNNISKOKROPPEN 109

Undersök, förklara och diskutera s. 109

Undersök

Den här undersökningen tar upp balansen, det vill säga balansorganen som finns i innerörat och hur de samarbetar med lillhjärnan. Lillhjärnan i sin tur samarbetar med pannloben och skickar signaler till kroppens muskler för att justera kroppens läge. Prata gärna med eleverna innan om balansen för att se vad de minns av texten om hjärnan och hur sinnesorganen påverkar vår uppfattning om omgivningen.

Diskutera

Här kan det passa att använda sig av EPA-metoden. Ge eleverna fler frågeställningar att förhålla sig till, dels för att utmana, dels för att ge eleverna nya perspektiv.

• Vad händer i kroppen när vi rör på oss?

• Om kroppen får jobba hårt, hur påverkas vi då?

• Vilka delar av kroppen används när vi cyklar?

• Vad händer inuti i oss när vi cyklar?

Förklara

Börja med att repetera vad puls betyder. Om eleverna behöver hjälp att göra sin förklaring kan ni undersöka hur pulsen förändras genom att antingen springa på stället eller göra några höga hopp. Om eleverna behöver stöttning i varför pulsen förändras vid ansträngning kan eleverna titta på sidan 82 i grundboken och läsa om vilopuls och arbetspuls.

Förklara

Skelettbenen i händer och fötter är både små och många. Det är de för att händer och fötter ska kunna utföra många små och exakta rörelser. De många benen gör att kroppens läge kan justeras genom små och exakta rörelser.

förklara

LÄRARINSTRUKTION

Mät din vilopuls och arbetspuls

Syfte

Eleverna ska mäta sin vilopuls och sedan sin arbetspuls efter att ha genomfört en fysisk aktivitet. De får sedan undersöka hur lång tid det tar innan arbetspulsen återgår till vilopuls. Eleverna får träna på att visa sina resultat i en tabell och ett diagram.

Frågeställningar

f Vad har du för vilopuls och arbetspuls?

f Hur snabbt får du tillbaka din vilopuls efter att du har ansträngt dig?

MATERIEL

• elevblad

• klocka med sekundvisare (digital, sök på internet)

UNDERSÖKNING 9

Gör så här

• Välj aktivitet utifrån elevernas förutsättningar. Aktiviteten ska höja pulsen rejält. Förslag: Hoppa hopprep eller springa i backe/trappa.

• Dela ut elevbladet till alla elever. Gå igenom syftet med undersökningen och vad eleverna ska göra, så att alla förstår uppgiften.

• Låt eleverna genomföra undersökningen. Ta fram en klocka med sekundvisare på storskärm. Tipsa om att eleverna, om de vill, kan mäta sin puls i 15 sekunder och sedan multiplicera med 4 för att slippa räkna slagen i en hel minut. Poängtera att det är viktigt att de mäter sin arbetspuls direkt efter att de genomfört den fysiska aktiviteten. Därefter ska eleverna sitta still och mäta pulsen varannan minut. Ha hela tiden klockan på storskärm.

• Låt eleverna skriva sina resultat i tabellen. Därefter ska de göra ett diagram utifrån data i tabellen. Låt dem eventuellt arbeta i par.

• Låt eleverna undersöka hur lång tid det tog för arbetspulsen att återgå till vilopuls.

• Skriv en gemensam slutsats i klassen.

Slutsats

Hjärtat pumpar runt blod i kroppen för att kroppens celler behöver syre och näring. När man anstränger sig behöver kroppens muskelceller mer syre och näring. Hjärtat måste då slå snabbare, vilket leder till att man får högre puls. På så sätt kommer mer blod med syre och näring ut till musklerna.

Mät din vilopuls och arbetspuls

Syfte

Att undersöka ditt hjärtas vilopuls och arbetspuls.

Att undersöka hur snabbt du får tillbaka din vilopuls efter att du har ansträngt dig.

Att träna på att visa resultat i en tabell och ett diagram.

Frågeställningar

f Vad har du för vilopuls och arbetspuls?

f Hur snabbt får du tillbaka din vilopuls efter att du har ansträngt dig?

Hypotes

Vad tror du att du har för vilopuls?

Vad tror du att du har för arbetspuls?

Hur snabbt tror du att din puls går ner till vilopuls efter ansträngning?

Genomförande

1. Sitt ner och vila i minst 5 minuter.

2. Mät din vilopuls, det vill säga hur många gånger hjärtat slår per minut när du är i vila. Anteckna ditt resultat i tabellen.

3. Utför aktiviteten som din lärare har valt ut under 2–3 minuter.

4. Mät din arbetspuls så snabbt du kan efter att du har avslutat övningen. Anteckna din arbetspuls i tabellen.

5. Mät din puls varannan minut tills pulsen är tillbaka på din vilopuls. Anteckna din puls i tabellen.

6. Fyll i diagrammet och skriv hur lång tid det tog att komma tillbaka till vilopulsen.

7. Skriv en slutsats tillsammans i klassen.

Resultat

UNDERSÖKNING

Rita ett diagram med puls på den lodräta axeln (y-axeln) och antal minuter på den vågräta axeln (x-axeln). Lägg in alla resultat från tabellen och dra en linje mellan dem. Börja med vilopulsen.

PULS

MINUTEr

Hur lång tid tog det för din puls att gå tillbaka till vilopulsen?

Slutsats

Biologi

4 –6

PULS Biologi täcker kursplanens centrala innehåll i biologi för årskurserna 4–6 i läroplanen Lgr22.

Lärarhandledningen innehåller fördjupande fakta, frågeställningar, förslag på undersökande aktiviteter och begreppsförklaringar till grundbokens texter. Den ger dig stöd för att aktivera elevernas tänkande, arbeta språk- och kunskapsutvecklande samt följa upp arbetet.

På den tillhörande lärarwebben nns material för digital visning i klassrummet samt kunskapstester som ger dig underlag för bedömning.

PULS Biologi består av:

• Grundbok, tryckt och digital

• Arbetsbok med elewebb

• Lärarhandledning med lärarwebb