9789127762152

ESS I SVENSKA

Lärobok 8

ESS I SVENSKA

fjärde generationen

Lärobok 8

fjärde generationen

FĂśr grundskolans senare del

ESS I SVENSKA

Annika Lyberg Mogensen ♌ Runo Lindskog EwaLisa Carlstrand-Skoog ♌ Dixie Eriksson Lennart HusÊn ♌ Hugo RydÊn ♌ Gunnar Stenhag Hans ThorbjÜrnsson ♌ Dick Widing

♌ Lärobok 8

ESS i svenska Lärobok 8 gür igenom svenskämnets alla moment. Lärobokstext fÜljs av uppgifter av olika svürighetsgrad och kompletteras av ESS i svenska Studiebok 8.

I ESS i svenska ingür allt som du behÜver i svenskämnet.

Det är ett heltäckande läromedel och omfattar fÜr skolür 6–9 grundbÜckerna Lärobok, Studiebok, Antologi och Lärarbok. I serien ingür även Grammatiken i praktiken, studiebÜckerna Öva lätt, ESSens (fÜr dig som vill uppnü betyget godkänd), en litteraturhistoria och era spännande antologier.

Vissa titlar inom denna serie ďŹ nns inlästa som ljudbĂścker och kan beställas hos inläsningstjänst, www.inlasningstjanst.se ESS i svenska Lärobok 8 ESS i svenska Studiebok 8 ESS i svenska Ă–va lätt 8 ESS i svenska Antologi 8 ESS i svenska Lärarbok 8 *4#/

001418_Omslag_ESS i sv_KWC.indd 1

07-12-07 07.58.31

Förord Många lärare har använt ESS i svenska i sitt arbete med att förverkliga läroplanens mål, ge eleverna en helhetssyn på svenskämnet och låta eleverna träna färdigheterna läsa, tala och skriva i meningsfulla och funktionella sammanhang. Grundsynen bakom ESS i svenska gör detta möjligt: • Språket och litteraturen ger svenskämnet dess profil. Ämnets innehåll ska ge eleverna en helhetssyn på studierna och bilda utgångspunkt för all planering.

• Skönlitterära texter ska stå i centrum för undervisningen. Litteraturläsningen ska ge eleverna nya perspektiv, engagera dem och väcka lust till fortsatt läsning.

• Elevernas läsning är utgångspunkten för arbetet med språket. Eleverna ska finna ett samband mellan läsning och färdighetsträning. På så sätt integreras språkträningen i ett funktionellt sammanhang och färdighetsträningen framstår inte som isolerad från svenskämnets innehåll.

• Ett läromedel i svenska bör innehålla ett rikt och varierat övningsmaterial för elevernas språkliga träning. Övningarna bör vara av olika svårighetsgrad, så att även elever med brister i kunskaper och färdigheter får arbeta med uppgifter som de klarar av.

ESS i svenska är ett heltäckande läromedel i svenska för år 6–9 och består av många olika komponenter. Huvudkomponenterna för resINNEHÅLL

pektive år är Lärobok, Studiebok och Antologi.

För den lärare som vill ha guidning i ESS-paketet, stöd i sin pedagogiska gärning, tips eller ett större urval uppgifter att förse eleverna med finns en Lärarbok per år.

ESS är väl beprövat och många lärare och elever är bekanta med dess struktur och innehåll. Denna upplaga av ESS i svenska är den fjärde, men revideringen har genomförts försiktigt med respekt för alla dem som uppskattar vad ESS står för. Förnyelsen har i första hand skett i bild och form, i moderna texter, som ofta måste bytas ut för att behålla sin aktualitet, samt i nya komponenter som breddar grundmaterialet.

Tack till de lärare som lämnat sina synpunkter i enkäter eller spontana brev och till redaktör Christina Brochmann som gått igenom alla komponenterna i paketet och kommit med förslag till förändringar.

Sedan den förra upplagan har ESS i svenska kompletterats med en bok om grammatik och skrivregler, Grammatiken i praktiken. Med den som rättesnöre har grammatikkapitlet setts över inför denna upplaga.

Böckerna som ingår i ESS i svenska kompletterar varandra, men kan även användas separat. Information om samtliga böcker i serien finns på internetadressen www.essisvenska.nu.

Här finns även länkar till intressanta hemsidor, undervisningstips och mycket annat.

Välkommen!

Författarna 3

INNEHÅLL Läsa Att läsa och återge det viktiga Flygfärder i dikt och verklighet Att läsa mellan raderna Subjektivt eller objektivt?

Tala Att läsa dialog Scener ur vardagslivet Att dramatisera en text

Skriva Skrivprocessen Skriva uppsats Berättarens synvinkel Berätta Uppsatsdags Referera Ingress Instruera

6 7 8 14 14

18 18 21 22

26 26 32 34 37 38 42 44 46

LITTERATUR

Tre klassiker Miguel de Cervantes Att använda sitt förnuft …

Daniel Defoe Jonathan Swift

4

48 49 49 50 51

Svenska 1700-talsklassiker Carl Michael Bellman Anna Maria Lenngren Johan Henric Kellgren

Svenska 1800-talsklassiker Erik Gustaf Geijer Esaias Tegnér Carl Jonas Love Almqvist Johan Ludvig Runeberg Fredrika Bremer Carl Snoilsky Victoria Benedictsson Emelie Flygare-Carlén

54 55 61 64

66 68 69 72 75 78 80 82 84

1900-talets ungdomslitteratur 86 Ungdomsbokens genombrott Australien och England Sverige

88 90 91

Mod och rädsla

94

Mod i litteraturen Vad är ungdomar rädda för?

Rädda hundar skäller mest!

95 99 102

Kärlek och relationer

106

Kärlek i litteraturen Kärlek i framtiden Vardagens kärlek

108 110 110

IN N E H Å L L

Språk Slang och hemliga språk Fult språk Norska

112 116 122 124

SPRÅKTRÄNING

Ordkunskap Att förstå bildspråk Främmande ord Bilda ord Rätt och fel – om vanliga uttryck

Skrivregler Stor eller liten bokstav?

Avstavning Förkortningar Att skriva ihop eller isär?

Stora skiljetecken Kommatecken Andra skiljetecken

Rättstavning Regler att tänka på 80 vanliga ord 60 mindre vanliga ord

INNEHÅLL

136 137 142 145 149

150 150 151 151 152 152 152 153

154

Formlära Substantiv Adjektiv Pronomen Räkneord Verb Adverb Prepositioner Konjunktioner Subjunktioner Interjektioner Repetition

Satslära Huvudsats och bisats Samordning och underordning Predikat och subjekt Objekt Predikatsfyllnad Adverbial Agent Attribut Huvudord och bestämning

162 163 165 166 171 172 174 176 176 177 178 179

180 180 182 183 186 187 188 189 190 191

159 160 161

5

Läsa Studieboken s. 6–22

I ESS i svenska Lärobok 7 (s. 48) berättade en skribent hur man lär sig att skriva bättre. Här berättar en journalist hur man lär sig att läsa bättre: – Som färsk journalist trodde jag att det enda viktiga i yrket var att kunna skriva. Snart upptäckte jag att det var minst lika viktigt att kunna läsa. Kan man inte läsa på rätt sätt, kan man inte heller skriva. För att kunna skriva en artikel krävs kunskap om ämnet, och kunskap skaffar man sig oftast genom att läsa om den person, det företag eller den stad som artikeln ska handla om.

Det är viktigt att kunna läsa så bra att man förstår vilka stycken eller meningar i texten som är särskilt väsentliga. Syftet med läsningen har också betydelse: Räcker det att snabbt skumma texten eller måste jag läsa och bearbeta den noggrant?

6

Sid 006-017.indd 6

När man läst måste man fråga sig: Har jag förstått texten? Behöver jag gå tillbaka och läsa någonting igen?

Många gånger sägs inte det viktigaste rent ut i texten – det bara antyds. Då gäller det att kunna läsa också det som inte står skrivet.

Tro inte allt som står skrivet! Försöker texten påverka mig som läsare? Är uppgifterna verkligen sanna? Det som en journalist sedan skriver måste ju vara korrekt.

TA L A · S K R I VA

1. Vad anser journalisten att det krävs av en god läsare? Formulera hans åsikter i fem punkter.

LÄSA

07-12-06 10.30.47

Att läsa och återge det viktiga vad övar vi på här?

Här i Läroboken och i Studieboken får du öva dig på: • att läsa och ange det viktiga i texten • att läsa mellan raderna • att läsa kritiskt och med omdöme

LÄSA

Sid 006-017.indd 7

Texten Flygfärder i dikt och verklighet, som börjar på s. 8, handlar om människans flygdrömmar, och hur svårt det var att förverkliga dem.

Men steg för steg och med två olika flygmetoder löstes problemen. Hur? Har verkligheten överträffat dikten? Kan dikten ge oss råd i fråga om satsningen på rymdfärder? Tänk på de här frågorna när du läser texten och sedan arbetar med uppgifterna på s. 12.

7

07-12-06 10.31.00

Flygfärder i dikt och verklighet Fåglarnas flykt har alltid intresserat människorna.

Vi har drömt om att sväva fritt i lufthavet och på så sätt kunna lämna den grå vardagen och få se andra länder och världar. Men drömmarna har varit svåra att förverkliga.

Myten om Ikaros Myter har i årtusenden berättat om människofåglar eller änglar. Den mest kända myten om människofåglar är grekisk och handlar om uppfinnaren Daedalus och hans son Ikaros, som satt fångna i labyrinten på Kreta. För att komma därifrån byggde Daedalus vingar åt sig och sin son. Vingarna fäste han vid deras armar med vax. Daedalus varnade uttryckligen Ikaros för att flyga för nära solen eftersom vaxet då skulle smälta. Men i sitt övermod svävade den unge Ikaros allt högre, vaxet smälte och han störtade i havet.

Under århundradenas lopp och ända in i våra dagar har otaliga försök gjorts att med hjälp av vingar flyga som en fågel – men alla har misslyckats.

De djärva människor som har störtat sig ut från ett torn eller en klippavsats har, trots att de flaxat med vingarna, fallit handlöst till marken och slagit ihjäl sig. Den viktigaste orsaken till att människan inte lyckats flyga med konstgjorda vingar är helt enkelt att hennes muskelkraft är för liten i förhållande till hennes kroppsvikt.

Leonardo da Vinci De första verkligt genomtänkta förberedelserna till flygning gjordes av en italienare, det mångsidiga geniet Leonardo da Vinci, på 1400-talet. Han arbetade med ett stort antal flygplanskonstruktioner.

Snart förstod da Vinci att människans armstyrka var otillräcklig, och därför lade han till benens muskelkraft. Men inte ens armarnas och benens sammantagna styrka, vilken överfördes till en hävstång, räckte för att hans flygfarkost skulle kunna lyfta.

Leonardo da Vinci gjorde också ett utkast till en 8

Sid 006-017.indd 8

Leonardo da Vincis skiss till helixpteron, 1400-tal.

roterande vinge i form av en spiralformad skruv, som tillsammans med en farkost skulle ”skruva sig” uppåt genom luften. Hans vinge kallades på grekiska för helixpteron som just betyder skruvvinge. Det är ursprunget till ordet helikopter.

Något allvarligt försök att flyga med sin farkost gjorde han antagligen inte.

Sedan gick det ca 300 år utan att några framsteg gjordes mot målet, att flyga som fåglar. Leonardo da Vinci och andra efter honom försökte hitta principer för att få ett föremål tyngre än luft att hålla sig svävande – men alla misslyckades grundligt. Det var med luftfarkoster lättare än luft som människan först lyckades lämna marken.

LÄSA

07-12-06 10.31.09

Montgolfiers luftballong De två franska bröderna Joseph och Etienne Montgolfier, som ägde ett pappersbruk, lade på 1700-talet märke till att sotflagor lyfts uppåt över en eld.

Bröderna började experimentera med uppochnervända papperspåsar över eld för att se hur de rörde sig. Ett otal papperspåsar brändes upp, minst lika många som de brännblåsor bröderna fick på händerna. Men trots motgångarna fortsatte de sina experiment med allt större och mer ballongliknande papperspåsar. Till slut hade de tillverkat en ballong av tyg och papper som var 13 meter i diameter.

Den var öppen nertill och där fanns det plats för en eldstad.

Den 4 juni 1783 tändes elden, och den väldiga ballongen fylldes av varm luft.

Eftersom varm luft är lättare än kall steg ballongen till väders – ända upp mot 1 800 meters höjd. Snart ersattes den varma luften av vätgas, som är avsevärt lättare än varm luft, och samma år, 1783, gjordes den första luftfärden med människor ombord. En ”ballongfeber” spred sig över Europa.

Ballongen tillslöts nertill. Allt högre steg den och allt längre bort från startplatsen flög den. Men den hade en allvarlig svaghet. Den var inte styrbar utan måste följa vinden. En ballong kunde alltså inte frakta människor och gods till en bestämd plats. Därför fick den inte någon större praktisk betydelse.

En rekonstruktion av bröderna Montgolfiers varmluftsballong.

Den första ballongen steg till väders år 1783.

LÄSA

Sid 006-017.indd 9

9

07-12-06 10.31.16

Bröderna Wrights motordrivna plan På 1800-talet hade ångmaskinen utvecklats så mycket att ingenjörer gjorde försök med motordrivna luftfartyg, s.k. luftskepp. Det dröjde dock in på 1900-talet innan dessa kunde användas för transport.

Fortfarande var det stora problemet att flyga med farkoster tyngre än luft olöst. Omkring år 1900 gjordes ett flertal försök att få flygplan med motorer upp i luften. Misslyckandena var många och berodde främst på att bensinmotorerna var för tunga.

Två amerikanska bröder, Wilbur och Orville Wright, vilka ägde en liten cykelfabrik, blev de första som flög med en farkost tyngre än luft. De byggde ett flygplan, Flyer 1, försett med en tretton hästkrafters bensinmotor och med kedjor som 10

Sid 006-017.indd 10

drev två stora propellrar. Den 17 december 1903 gjorde bröderna de första flygproven på en blåsig strand utanför staden Kitty Hawk i den amerikanska delstaten North Carolina. Det längsta av de tre försöken var 230 meter och varade i 59 sekunder.

Bröderna Wrights lyckade försök sporrade andra till längre flygningar, och sex år senare, 1909, flög en fransman över Engelska kanalen.

Spirit of S:t Louis och utvecklingen går framåt Nu gick flygplansbyggandet snabbt framåt – under första världskriget 1914–1918 byggdes ca 150 000 flygplan!

Särskilt kraftigt ökade intresset för flyget sedan amerikanen Charles Lindbergh, den 20–21 maj 1927, ensam i sin enmotoriga Spirit of S:t Louis, i kyla och regn, flög från New York till Paris.

LÄSA

07-12-06 10.31.25

Resan tog 33 timmar och 30 minuter och medelhastigheten var 173 km i timmen.

Flygtekniken utvecklades i allt snabbare takt.

Under andra världskriget 1939–1945 framställde man i Tyskland och England reaktions- och jetmaskiner. De passerade snart ljudhastigheten (överljudsflygning). Vid överljudsfart bildas tryckvågor, som ger upphov till en s.k. bang, en dov knall som man kan höra nere på marken. En av vår tids snabbaste trafikplan, Concorde, flög från London till New York på tre timmar. Men Concorde slutade flyga år 2003, efter ett par olyckor.

Men hur gick det med luftskeppen? Jo, de hade en glansperiod under 1920- och 30-talen.

Enorma ”cigarrer” brummade fram över Atlanten.

De flög över Nordpolen och jorden runt på 21 dagar. Luftskeppen kallades zeppelinare efter konstruktören greve von Zeppelin. De var emellertid svåra att manövrera i storm och kunde trots sin storlek inte ta med särskilt många personer, och inte heller någon tyngre last. Den väldiga branden ombord på luftskeppet Hindenburg år 1937, då 37 personer omkom, blev slutet för zeppelinarna.

Olyckan inträffade just som luftskeppet gick ner för landning i Lakehurst i New York.

Astronauten Christer Fuglesang blev den första svenska rymdfararen den 9 december 2006.

LÄSA

Sid 006-017.indd 11

Människan i rymden Att flyga som fågeln – fast mycket snabbare – var inte lika fantasieggande längre vare sig för flygplanskonstruktörer eller författare. Redan på 1800-talet skrev Jules Verne fantastiska rese- och äventyrsromaner. Han spann vidare på dåtidens tekniska uppfinningar, fantiserade och skrev om framtidens flygfärder ut i rymden. Bland annat skulle människorna kunna nå månen med hjälp av en bemannad kanonkula.

Detta var otrolig science fiction i slutet av 1800-talet. Men inom ett århundrade hade verkligheten överträffat fantasin. I början av 1960talet genomförde ryssar och amerikaner de första bemannade rymdfärderna runt jorden, och den 21 juli 1969 satte amerikanen Neil Armstrong som första jordvarelse sin fot på månen.

Men hur är det i dag? Är människor fortfarande herrar över tekniken? Allt fler tvivlar. En av dem som var ytterst kritisk mot den alltmer invecklade maskintekniken var den svenske författaren och nobelpristagaren i litteratur, Harry Martinson. I sin diktsvit Aniara, som utkom 1956, beskriver han hur 8 000 passagerare i rymdskeppet Aniara flyr från den strålningsskadade jorden. Rymdskeppet kommer ur kurs och rusar vidare ut i den öde rymden, mot sin förintelse. Aniara var för Martinson en symbol för mänskligheten, och dikten en varning till oss människor.

11

07-12-06 10.31.33

TA L A · S K R I VA

1. Formulera de två flygmetoder, huvudprinciper, som människor har tillämpat när de försökt flyga.

2. I slutet av texten står det om Harry Martinsons dikt Aniara. Med diktens hjälp beskriver Martinson sina känslor inför den nya tekniken och vad den kan leda till. Beskriv hans tankar med egna ord.

3. De nio teckningarna på det här uppslaget visar händelser som nämns i texten om flyget. Disponera om och ändra i texten med hjälp av bilderna. a) Placera de bilder som visar verkliga händelser i kronologisk ordning, dvs. i tidsföljd. Sätt bokstaven för den första händelsen överst på ett papper och skriv en bildtext till den. Fortsätt sedan med nästa bild osv. b) Gör sedan på samma sätt med bilderna ur diktens värld. Placera bokstäverna i rätt tidsföljd och skriv en bildtext till.

A

B

C

12

Sid 006-017.indd 12

LÄSA

07-12-06 10.31.37

D

G

E

H

F

LÄSA

Sid 006-017.indd 13

I

13

07-12-06 10.31.37

Att läsa mellan raderna En text är ofta skriven så att läsaren ska tänka vidare och själv komma på vad författaren menar. Att kunna läsa mellan raderna är att förstå vad författaren vill ha sagt, även om han inte direkt skrivit ut det. Att läsa och förstå är alltså mycket mer än att bara förstå ord, uttryck och meningar.

Läs berättelsen om Pia. Vad handlar den om?

En dag med Pia Bussen kom klockan halv åtta. Pia, 14 år, hann fram till hållplatsen just som den skulle starta. Mamma hade tvingat upp henne ur sängen och föst i väg henne hemifrån. Malin och Peter på sätet längst fram var fördjupade i en bok men tittade upp och hejade på Pia. Malin sa något om ”Jättesvårt”. Pia svarade inte. Hon satte sig längst bak och tittade ut genom fönstret.

Så reste sig Pia plötsligt och steg av en hållplats före den vanliga. Hon gick planlöst omkring i köpcentret och tittade i skyltfönstren. Så öppnades Bloms konditori. Pia gick in och beställde en läsk.

Hon satte sig och bläddrade i veckotidningarna. Sen såg hon på klockan – 10.45 – och lämnade snabbt konditoriet. Hon småsprang till stadsparken, där hon satte sig längst bort på en bänk bakom en häck.

Klockan tolv gick hon tillbaka till centrum och köpte en hamburgare. Hon lyssnade på några skivor i musikaffären och gick sedan över torget till en second hand-affär, där hon provade en topp.

Klockan två gick hon hem. Hon kom fram ungefär samtidigt med bussen. Hemma igen märkte hon hur hungrig hon var. När hon bredde sig ett par smörgåsar, ringde telefonen. Pia svarade inte.

14

Sid 006-017.indd 14

TA L A · S K R I VA

1. Svara på de här två frågorna. a) Vad gjorde Pia på konditoriet? b) Vad gjorde hon sedan hon lämnat konditoriet och innan hon gick hem?

2. Det är enkelt att svara på de två frågorna i första uppgiften. Men vad Pia dricker, äter och lyssnar på osv. är egentligen inte det som är intressant i texten. Den handlar nämligen om någonting helt annat. Om vad? På vilka ställen i texten antyds det egentliga innehållet? Ange alltså var man läser mellan raderna.

3. En dag med Pia kunde också ha berättats så att det Pia tänkte och kände klart kom till uttryck. Vad tror du Pia tycker, tänker och känner? Berätta muntligt eller skriftligt. Jämför era berättelser.

Subjektivt eller objektivt?

En skildring som består av värderingar och personliga tyckanden kallas subjektiv. En framställning som enbart består av fakta, som är saklig, kallas objektiv.

Studera tabellen på s. 15. En subjektiv framställning kan bestå av positivt laddade ord och uttryck som ”beundransvärd” och ”att hon vågade”. Men den kan också präglas av negativt laddade ord som ”göra sig märkvärdig”, ”låtsades” och ”talar obegriplig tyska”.

Nästan alla texter är subjektiva. Den som skriver skildrar någonting så att läsaren förstår att författaren tycker att det som hänt var bra eller dåligt, positivt eller negativt. Men det finns även texter som strävar efter att vara objektiva, som lagtexter, rapporter och tidningsartiklar.

LÄSA

07-12-06 10.31.39

Subjektivt

Objektivt

Positivt

Negativt

Sandra är beundransvärd.

Hon gick fram till tyskarna och talade om när och varifrån tåget till Umeå gick.

Att hon vågade!

Sandra, som alltid ska göra sig märkvärdig, låtsades att hon gav besked till de tyska turisterna om tåget till Umeå, men hon talar ju helt obegriplig tyska. Konstigt att de kom med tåget.

Sandra, som läst tyska i ett år, talade om för de tyska turisterna när och från vilken plattform tåget till Umeå gick.

TA L A · S K R I VA

1. Är de två tidningsnotiserna här intill subjektiva eller objektiva?

2. Arbeta tillsammans i par och läs några olika slags artiklar ur dagseller kvällstidningar. Är artiklarna subjektiva eller objektiva? Är det svårt att bedöma om artiklarna skildrar situationerna subjektivt eller objektivt? Fundera över vilket syftet med varje artikel är.

Viss halkrisk Morgonens väglag innebär inga stora problem för trafikanter. Vägbanorna längs kusten är mestadels bara våta, samma i inlandet.

Där kan dock det mindre vägnätet, främst grusvägarna, vara lite halkiga. I fjällen kan vägarna vara fläckvis isiga.

Gafsele skola blir kvar?

Som VK tidigare har berättat har barnoch grundskolenämnden i Åsele beslutat att Gafsele skola ska läggas ner vid årsskiftet, trots att det finns pengar för att driva skolan i ytterligare ett år. I går revs beslutet om nerläggningen upp vid ett extrainsatt möte, rapporterar Radio Västerbotten. I Gafsele skola går 24 elever i åldrarna sex till 11 år.

LÄSA

Sid 006-017.indd 15

15

07-12-06 10.31.39

olika recensioner – samma konsert Så här skrev tre tidningar om en konsert som rockbandet The Success gav i konsertlokalen ”Solos”. De tre journalisterna hade olika åsikter om konserten. Läs deras recensioner.

Bye, bye The Success!

Läktarna i Solos var glest besatta och det ekade spöklikt, när det engelska rockbandet The Success på lördagskvällen spelade för något tusental allt mindre entusiastiska rockvänner.

De som stannade hemma är att gratulera, för det som Janet Scream och hennes fem ”medmusikanter” presterade handlade mer om decibel än om musik. Gruppen tycktes dessutom helt nonchalera publiken, som fick vänta närmare en timme, innan de stökiga medlemmarna orkade släpa sig upp på den vulgärt utsmyckade och alldeles för stora scenen.

Sedan tröskade gruppen under en timme igenom ett tiotal nummer, som sannerligen inte bjöd på några överraskningar. Frågan är hur deras skivproducent lockats att satsa på inspelning och utgivning av två nya album.

Nej, låt oss i stället hoppas att ryktet om gruppens upplösning talar sant. Och måtte det dröja innan stans rockvänner tvingas uppleva fler konserter av det här slaget!

Gruppen kallar sig The Success, vilket som bekant betyder framgång. Nu kunde vi konstatera att gruppen knappast gör skäl för sitt namn. Det gör däremot gruppens sångerska Janet Scream. Hon är verkligen en riktig gaphals.

16

Sid 006-017.indd 16

Ett fulländat rockband!

Hela Solos gungade, när Janet Scream och hennes band The Success på lördagen avslutade sin fantastiska konsert med ett bejublat extranummer. Sällan eller aldrig har en rockpublik fått höra så häftiga låtar, framförda med inspiration och överraskande effekter.

Trots tre månader på turné är gruppens förberedelser fortfarande ytterst noggranna inför varje konsert. I går fick därför publiken vänta en dryg halvtimme, eftersom ett lysrör gått sönder på den specialbyggda scenen, som har detaljer och effekter för varje enskilt nummer. Ingenting får klicka. Det vet publiken, som därför snällt väntade.

Redan efter två nummer hade flera i publiken lämnat sina sittplatser för att komma närmare scenen och sina idoler. Snart sjöng de 5 000 ungdomarna med, dansade och svängde armarna i takt med musiken. När det senare kom några stillsammare nummer lyssnade man andaktsfullt. Atmosfären var laddad, nästan vemodig – kanske därför att det sannolikt var sista gången vi fick höra detta fulländade rockband. Janet Scream börjar ju snart en karriär som skådespelerska.

Men om rockgudinnan en dag har tid för en come back, är Janet och hennes band välkomna på ett nytt besök.

The Success sista konsert Om en månad börjar Janet Scream, sångerska och ledare för det välkända engelska rockbandet The Success, en ny karriär som skådespelerska.

Kanske var gruppens lördagskonsert i Solos det sista mötet med svensk rockpublik.

4 600 personer, mest ungdomar, hade kommit för att se och höra gruppen och då inte minst Janet Screams sång och hennes

LÄSA

07-12-06 10.31.40

särpräglade historier, som blivit gruppens kännemärke. Publiken fick höra 13 nummer, alla hämtade från gruppens två senaste skivor. Starkaste bifallet fick det avslutande extranumret ”Born”.

The Success, hemmahörande i Manchester, använder sig under turnén av en specialbyggd scen som har en yta på närmare 700 kvadratmeter. Scen och kostymer, ljusramper, rökmaskiner och andra märkliga tillbehör sätter sin prägel på gruppens konserter.

Publiken i Solos bjöds följaktligen på en effektfull show. Om den musikaliska kvaliteten är det svårare att uttala sig. Solos är knappast rätt arena för ett band som The Success. Ljudet far lätt vilse i den akustiskt dåliga lokalen.

Men publiken verkade trivas när gruppen i lördags, efter en viss försening, drog i gång sin sannolikt sista konsert i Sverige.

LÄSA

Sid 006-017.indd 17

TA L A · S K R I VA

1. Vilken text är klart positiv i sina värderingar? Ge några exempel på hur den inställningen kommer fram.

2. Vilken text är klart negativ? Hur kommer det till uttryck?

3. Vilken text har en objektiv prägel och beskriver föreställningen neutralt och sakligt? Ge några exempel.

4. Hur färgar journalisternas inställning till rockbandet av sig på deras skildringar av förhållandena kring själva uppträdandet? Jämför t.ex. hur de tre journalisterna beskriver publiken.

17

07-12-06 10.31.41

Tala

Att läsa dialog En dialog är ett samtal mellan olika personer.

Det som en person säger kallas replik. Dialoger finns i alla slags texter: prosatext (vanlig text), poesi och dramatik. Att läsa dialog högt kräver övning. Hur du ska läsa replikerna beror på vilken person som uttalar dem.

Det gäller alltså att ta reda på vilka personerna i dialogen är och i vilken situation de befinner sig. Först därefter kan du läsa på rätt sätt.

18

Sid 018-025.indd 18

TA L A · S K R I VA

1. Läs meningen Jag tror inte att det är sant! på olika sätt. Tänk dig t.ex. att du vunnit på lotto och låt glatt överraskad, att du tappat nycklarna och låt förtvivlad, eller att du får höra en lögn om din bästa vän och låt bestämd. Be gärna en kompis att lyssna och försöka gissa hur du försöker låta!

2. Vilka är personerna i de här texterna?

Läs igenom dialogerna på s. 19–20 ordentligt och spela sedan upp dem.

TA L A

07-12-14 08.50.59

Klockan är 7!

A: Per-Olof, du måste stiga upp med detsamma och gå till skolan – klockan är redan sju.

B: Nej, mamma, jag vill inte stiga upp!

A: Men du måste upp, annars kommer du för sent och får skäll!

B: Nej, jag hatar skolan! Och jag har inte gjort skrivningen i matematik. Jag kan inte med skolan!

A: Du tänker alltså skolka från skolan. Vad ska jag ta mig till med dig?

B: Men mamma, jag orkar inte. Grabbarna mobbar mig. I går knuffade de mig då jag gick in i klassrummet.

A: Vad är det för struntprat, upp med dig!

B: Och flickorna, de bara skrattar åt mig då jag säger något.

A: Du är omöjlig. Stiger du inte upp genast, ringer jag studierektorn och talar om att du skolkar.

B: Men mamma, låt mig åtminstone få ligga tio minuter till.

A: Nog borde du kunna räkna ut att du kommer för sent till skolan om du inte stiger upp genast – du som är 25 år och matematiklärare. Så bums upp, annars så ... !

TA L A

Sid 018-025.indd 19

Nattarbete A: Dags att ge sig ut igen då.

B: Ja, fy sjutton. Det känns inget vidare. Kulet och regnigt.

A: Ja, och kallt är det också.

B: Och mörkt. Jag avskyr mörker. Det är kusligt.

A: Vad menar du med det? Vi måste ju ha mörker, annars kan vi ju inte jobba.

B: Nä, det förstås. Folk väntar sig ju knappast att få syn på oss mitt på ljusa dagen.

A: Folk väntar sig inte att få syn på oss alls. Det är själva vitsen, fattar du inte det, efter så här många år.

B: Ja, hur lång tid har vi hållit på nu ... fem hundra år ... sex hundra?

A: Minst. Men det är inte meningen att vi ska sluta. Vi är ju i herrans namn döda. Vi ska hålla på så här i evighet!

B: OK då. Hur ser jag ut? Fungerar det gröna ljuset? Lyser det ur ögonen som det ska?

A: Jadå, som alltid. Och mina glödande kol i stället för ögon? Bra! Då ger vi oss av och ser om vi kan hitta någon lättskrämd typ!

19

07-12-06 13.16.08

ESS I SVENSKA

Lärobok 8

ESS I SVENSKA

fjärde generationen

Lärobok 8

fjärde generationen

FĂśr grundskolans senare del

ESS I SVENSKA

Annika Lyberg Mogensen ♌ Runo Lindskog EwaLisa Carlstrand-Skoog ♌ Dixie Eriksson Lennart HusÊn ♌ Hugo RydÊn ♌ Gunnar Stenhag Hans ThorbjÜrnsson ♌ Dick Widing

♌ Lärobok 8

ESS i svenska Lärobok 8 gür igenom svenskämnets alla moment. Lärobokstext fÜljs av uppgifter av olika svürighetsgrad och kompletteras av ESS i svenska Studiebok 8.

I ESS i svenska ingür allt som du behÜver i svenskämnet.

Det är ett heltäckande läromedel och omfattar fÜr skolür 6–9 grundbÜckerna Lärobok, Studiebok, Antologi och Lärarbok. I serien ingür även Grammatiken i praktiken, studiebÜckerna Öva lätt, ESSens (fÜr dig som vill uppnü betyget godkänd), en litteraturhistoria och era spännande antologier.

Vissa titlar inom denna serie ďŹ nns inlästa som ljudbĂścker och kan beställas hos inläsningstjänst, www.inlasningstjanst.se ESS i svenska Lärobok 8 ESS i svenska Studiebok 8 ESS i svenska Ă–va lätt 8 ESS i svenska Antologi 8 ESS i svenska Lärarbok 8 *4#/

001418_Omslag_ESS i sv_KWC.indd 1

07-12-07 07.58.31