SIMSALABIM 4
Elevpaket – Tryckt + Digitalt
LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS
SAMTLIGA DELAR
SIMSALABIM 4
Elevpaket – Tryckt + Digitalt
Simsalabim 4 är ett elevpaket som består av tre delar.
GRUNDBOK
Grundboken står för inspiration och gemensamma genomgångar.
ARBETSBOK
I arbetsboken finns övningar till alla kapitel utifrån kursplanens innehåll och här kan dina elever arbeta vidare med sin språkutveckling.
Prova paketets digitala läromedel genom att klicka på bilden.
DIGITALT LÄROMEDEL
Det digitala läromedlet omfattar båda böckerna i digital form med inlästa texter och interaktiva övningar.
Övningar med tydlig koppling till kursplanen
Fungerar på dator och surfplatta
Eva Ingelsten
Lillemor Pollack
Studentlitteratur AB
Box 141
221 00 LUND
Besöksadress: Åkergränden 1
Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 33946
ISBN 978-91-44-16756-5 Upplaga 1:10
© Författarna och Studentlitteratur 2012
Redaktör: Åsa Sandberg
Formgivare: Helena Alvesalo
Illustratör: Maria Andersson
Printed by GPS Group, Austria 2024
Välkommen till Simsalabim!
Till den här boken finns det även ett digitalt läromedel och en arbetsbok!
I det digitala läromedlet finns hela boken inläst så att du kan läsa och lyssna samtidigt. Du kan själv välja om du vill följa texten i boken eller på skärmen. Svåra ord är förklarade och det finns övningar som tränar stavning, ordkunskap och läsförståelse. Här finns också hörövningar.
När du ser en knapp med en pil, betyder det att det finns något i det digitala läromedlet som du kan behöva använda.
Klickar du på pilen öppnas just den övningen eller det avsnittet som pilen hänvisar till.
Ibland visas en knapp med en liten bok på. Det betyder att det finns sidor i arbetsboken att arbeta vidare med.
Lycka till!
MYSTERIER OCH MODIGA BARN 6
texten – Tjuvjakt i natten���������������������
BÄSTA VÄN ELLER BARA
KOMPIS
Författarpresentation – Lin Hallberg���������������������������������� 75
Lyssna på texten – Den bästa presenten����������������������������� 76
Läs texten – Snattaren��������������������������������������������������� 77
Bearbeta texten – forumspel�������������������������������������������� 81
Lässtrategi – text och tanke 82
Grammatik – adjektiv����������������������������������������������������� 84
Utveckla skrivandet – variera inledningen av meningar 86 Texttyp – dikt�������������������������������������������������������������� 88 Organisera en muntlig presentation����������������������������������� 90
Författarpresentation – Lyman Frank Baum�������������������������� 91 Klassiker – Trollkarlen från
FLÄCKAR, PRICKAR OCH RÄNDER 104
Göra en berättelse levande 106
Författarpresentation – Alexander McCall Smith� ������������������ 107
Lyssna på texten – Krokodilmannen 108
Läs texten – Krokodilattacken���������������������������������������� 109
Bearbeta texten – tillverka��������������������������������������������� 113
Lässtrategi – sökläsning������������������������������������������������� 114
Lässtrategi – djupläsning����������������������������������������������� 115
Grammatik – verb 116
Utveckla skrivandet – styckeindelning������������������������������� 118
Texttyp – faktatext 120
Muntlig presentation���������������������������������������������������� 122
Författarpresentation – Rudyard Kipling����������������������������� 123
Klassiker – Djungelboken����������������������������������������������� 124
mera������������������������������������������������������������������ 129
Träna mera 136
SPEL, SPORT OCH SÅNT
138
Person, plats och problem 140
Författarpresentation – Viveca Lärn���������������������������������� 141
Lyssna på texten – Boston-Gurras överraskning������������������� 142
Läs texten – Fotbollsmatchen������������������������������������������ 143
Bearbeta texten – rappa������������������������������������������������ 147
Lässtrategi – förförståelse och läsförståelse 148
Grammatik – olika typer av ord��������������������������������������� 149
Utveckla skrivandet – personbeskrivningar 150
Texttyp – instruktion���������������������������������������������������� 152
Instruera������������������������������������������������������������������� 154
Författarporträtt – Lewis Carroll�������������������������������������� 155
Klassiker – Alice i Underlandet���������������������������������������� 156
Läsa mera 159
Träna mera����������������������������������������������������������������� 164 Trix�������������������������������������������������������������������������� 165
Källförteckning������������������������������������������������������������ 166 4 5
Mysterier och modiga barn
Vilka spännande böcker har du läst?
Har du löst något mysterium?
Har du varit med om något överraskande eller spännande?
KUNSKAPSINNEHÅLL
MUNTLIGT BERÄTTANDE
• Kunna förstå texters budskap genom muntligt berättande.
LYSSNA
• Kunna använda lässtrategier: förförståelse.
LÄSA
• Kunna läsa skönlitteratur med flyt: mysterieböcker.
• Kunna presentera texter i olika skapande former så att textens budskap blir tydligt: måla.
• Kunna använda lässtrategier: frågor på texten.
• Kunna läsa skönlitteratur med flyt: klassiker.
SKRIVA
• Kunna använda regler för skiljetecken.
• Kunna skriva en berättande text med tydlig handling.
• Kunna ge och använda respons för att bearbeta och utveckla texter.
• Kunna skriva en text med tydligt innehåll: berättande text.
TALA
• Kunna tala inför en grupp så att innehållet blir tydligt.
MUNTLIGT BERÄTTANDE
Introduktion till muntligt berättande
Att lyssna på andra som berättar och att själv berätta för andra är något som du säkert gjort många, många gånger.
Många berättelser lever kvar tack vare att människor har berättat dem för varandra från generation till generation.
I Simsalabim ska du få lära dig tekniker och knep för att utveckla ditt muntliga berättande.
Samtala om berättande
Tänk på någon som brukar berätta för dig.
Vad brukar den personen berätta?
Hur känns det när du lyssnar?
Kunna förstå texters budskap genom muntligt berättande.
xxx
MUNTLIGT BERÄTTANDE
Vågar du lyssna på några spännande berättelser?
Blodet droppar
Jakten på kyrkogården
Lyssna på berättelserna.
Samtala om berättelserna
Vad handlade berättelserna om?
Tror du att det som hände i berättelserna har hänt på riktigt?
Varför/varför inte?
Arbeta med berättelsernas budskap på sidorna 6–7.
FÖRFATTARE Kerstin Lundberg Hahn
Jag heter Kerstin Lundberg Hahn. Det är jag som har skrivit böckerna om Kajsa och Johan. Jag föddes den 22 april 1962 i Umeå. När jag var liten ville jag bli astronaut, upptäcktsresande eller författare. Och författare blev jag!
De här böckerna handlar om Kajsa och Johan:
Lyssna på texten
Nu ska du få lyssna på Havsörnarna, som är ett utdrag ur boken Fågeltjuvarna.
Innan du lyssnar
Läs bokens titel och titta på omslagsbilden.
Vad tror du boken handlar om?
Lyssna på Havsörnarna.
Författarnamn
Omslagsbild
Samtala om texten
Kajsa tyckte att örnhonan ville säga något till henne.
Vad tror du örnhonan ville säga?
Varför tror du örnarna är viktiga i boken Fågeltjuvarna?
Arbeta med texten Havsörnarna på sidorna 8–9.
Arbeta med texten Havsörnarna.
Kunna använda lässtrategier: förförståelse.
L YSSNA
Titel
Läs texten
Kajsa har som vanligt åkt till sin farmor, det har hon gjort varje sommar så länge hon minns. Men den här sommaren är inte allt som det brukar vara. Hennes bästa vän Johan ligger på sjukhus. Dessutom dyker det upp skumma typer i trakten. Kajsa har lagt ihop ett och annat och en natt måste hon undersöka om hon har tänkt rätt. Hon ger sig ut i natten på egen hand.
Här kommer den spännande fortsättningen på berättelsen om Kajsa från boken Fågeltjuvarna.
Innan du läser
Rubriken på texten är Tjuvjakt i natten. Vilka tankar får du om texten?
Tjuvjakt i natten
Om Johan hade varit här, tänkte hon. Två är modigare än en.
Men Johan var inte där och Kajsa var tvungen att vara modig på egen hand. Hon tassade iväg längs grusvägen bort till stigen. Inne i skogsdungen var det mörkare. Rötterna på stigen glänste i mörkret och man kunde inte vara helt säker på om det var rötter eller ormar
tassade – gick med små, tysta steg stigen – en smal gångväg i skogen skogsdunge – en liten skog
rötter – den del av trädet som håller fast trädet i marken
glänste – något som sken
Kunna läsa skönlitteratur med flyt: mysterieböcker.
som låg och vilade. En försiktig vind från havet prasslade i löven. Kajsa stannade till.
”Ta det lugnt!” sa hon till sig själv. ”Du är modigare än du tror!”
Hon tänkte på den gången förra sommaren när hon och Johan hade övernattat i tält i en glänta i skogen. Gläntan låg alldeles nära farmors hus, men när sensommarmörkret hade sänkt sig över tältet kändes det som om de var långt ute i en djungel någonstans. Det hade knakat och knäppt i skogen, och ett tag
hade Kajsa tyckt att hon hörde lätta fotsteg utanför tältet. Hon hade känt sig rädd, och hon hade märkt att Johan var rädd han också, utan att de ville visa det för varandra. För att glömma rädslan hade de berättat roliga historier för varandra, den ena efter den andra, och till sist skrattade de så mycket att de fick ont i magen och glömde bort mörkret. Sen hade de somnat.
Kajsa stod stilla på stigen och tänkte på den där natten i tältet.
Nu var det början på juni och mycket ljusare. Hon tog några djupa andetag och kände sig lugnare.
Men så fort hon kom ut på klipporna stelnade hon till:
Motorbåten kom tuffande långt utifrån havet, och den gick utan lanternor! Helt nedsläckt kom båten sakta vaggande och närmade sig Skäret. I skydd av natten skulle de röva bort örnungen.
Nu var det inte fråga om att samla fler örnarna skyddas! Kajsa snodde runt och satte av in i skogen
övernattat – sovit över på en tillfällig plats glänta – öppen plats i skogen tuffande – pustande ljud
L ÄSA
igen. Där hon nyss hade smugit galopperade hon som en vildhäst så det brakade och smällde i buskarna. Hon halkade och snubblade på rötterna i skogen, rusade den korta biten
längs grusvägen, störtade in i huset och väckte pappa:
”Motorbåten är här igen – den har släckta lanternor – de håller på att röva bort ungen – skynda dig – skynda dig!”
yrvaken upp, och i samma ögonblick kom farmor in i rummet i färd med att få på sig morgonrocken.
”Vad är det som står på?”
”Vi ska visst ut och jaga tjuvar”, sa pappa och klev upp.
Han fick på sig ett par byxor och en skjorta som han inte brydde sig om att knäppa.
”Hoppas du menar allvar”, sa han till Kajsa.
”Ja, det är allvar”, ropade Kajsa. ”Vi måste skynda oss!”
Med fladdrande kläder sprang de längs grusvägen och genom skogen samtidigt som solen gick upp över havet. Farmor halkade till på stigen, men behöll balansen. Pappa fick en i ansiktet och ropade förargat till.
”Fortare!” skrek Kajsa.
Samtala om texten
Ur boken Fågeltjuvarna av Kerstin Lundberg Hahn
Vad tycker du gjorde Tjuvjakt i natten spännande?
nyvaken, inte riktigt vaken med blad på förargat – ilsket
Bearbeta texten
Skapa – måla
Vilka bilder såg du när du läste texten?
Vilken bild tycker du bäst om? Måla den.
Vad kan du berätta för dina klasskamrater om din bild?
Uttryck i texten
I alla texter finns uttryck som gör texten levande. Uttrycken
hjälper dig att se bilder eller få en särskild känsla när du läser.
Vad uttrycken betyder kan du ibland behöva fundera på.
Samtala om uttryck i texten
Beskriv vilka bilder du ser och vilka känslor
du får när du läser de här uttrycken.
Sensommarmörkret hade sänkt sig …
Kajsa snodde runt och satte av …
I färd med att få på sig …
Med fladdrande kläder sprang de …
Arbeta med texten Tjuvjakt i natten på sidorna 10–11.
Arbeta med texten Tjuvjakt i natten.
Kunna presentera texter i olika skapande former så att textens budskap blir tydligt: måla.
Lässtrategi – frågor på texten
Lässtrategier är olika tekniker du kan använda när du arbetar med texter. När du lär dig använda lässtrategier blir det lättare att förstå det du läser. Du utvecklar din läsförståelse.
En av lässtrategierna är frågor på texten. När du svarar på frågor om en text lär du dig att förstå vad texten handlar om. Det finns flera olika slags frågor som du kan svara på.
Faktafrågor – svaren på de här frågorna hittar du lätt i texten.
Vad har farmor på sig när de springer ut i skogen?
Svar: Farmor har en morgonrock på sig.
Läsa mellan raderna-frågor – här måste du kunna lägga ihop det du har läst från olika delar av texten för att hitta och förstå vilket svar som är rätt.
Varför halkar farmor i skogen? Svar: Det är mörkt ute, farmor ser inte var hon sätter fötterna. Hon halkar på rötterna på stigen.
Reflektionsfrågor – de här frågorna kan ha olika svar och du får själv fundera på vad du tycker, tänker och känner. Vad tror du händer när pappa, farmor och Kajsa kommer ut till klipporna? Svar: Jag tror att pappa och farmor ser att en båt försvinner, så de tror på Kajsa.
Samtala om frågor på texten
Var i Tjuvjakt i natten hittar du svaren på de olika frågorna? Samarbeta med en kompis.
Arbeta med lässtrategin frågor på texten på sidorna 12–15.
Kunna använda lässtrategier: frågor på texten.
Grammatik – skiljetecken
Grammatik är regler för hur ord och tecken i ett språk ska användas för att vi ska förstå varandra när vi talar och skriver.
En typ av tecken kallas för skiljetecken.
Skiljetecken gör att det blir lättare att läsa en text.
De här skiljetecknen visar att en mening är slut.
Punkt används för att avsluta ett påstående.
Kajsa sprang ut i natten.
Utropstecken används vid utrop och uppmaningar.
Skynda dig, pappa!
Frågetecken används vid frågor.
Var fanns fågeltjuvarna?
Efter punkt, utropstecken och frågetecken börjar meningen efter alltid med en stor bokstav.
Örnhonan satt stilla ett ögonblick. Hon var ljusare än hannen.
Kommatecknet är ett skiljetecken som används vid uppräkningar.
Kajsa packade ner en kikare, en telefon och en ficklampa.
Obs! Före sista uppräkningen ska ordet och skrivas. . ! ? ,
Arbeta med skiljetecken på sidorna 16–18.
Arbeta med skiljetecken.
Kunna använda regler för skiljetecken.
Texttyp – berättelse
En berättelse kan handla om något som har hänt i verkligheten eller om något som är påhittat.
En berättelse kan se ut på många olika sätt men det är bra att den innehåller vissa delar.
Berättelsens delar
Person – den eller de som berättelsen ska handla om.
Miljö – var och när berättelsen utspelas.
Problem – för att berättelsen ska vara intressant att läsa finns det ofta ett problem.
Lösning – i många berättelser finns en lösning på problemet.
Slut – det måste förstås finnas ett slut på berättelsen också!
Nu ska jag berätta vad som hände en morgon och som jag aldrig kommer att glömma. Som vanligt skulle jag vara hos farmor hela sommaren.
Farmors stuga ligger precis vid en sjö och det finns inga andra hus runt omkring. Eftersom stugan egentligen är en husvagn som farmor har byggt ut finns det inte toalett inomhus. Istället har vi byggt ett utedass. Tidigt en morgon gick jag till utedasset för att jag var kissnödig.
person miljö
Kunna skriva en text med tydligt innehåll: berättande text.
På väg tillbaka hörde jag plötsligt ett ljud. Det lät som om det var någon som andades tungt. Jag tittade upp och stirrade rakt in i ett par ögon. Det var en älg!
Jag vände om blixtsnabbt och började springa tillbaka till utedasset. Älgen sprang efter mig. Jag snabbade på stegen och skyndade mig in och låste dörren. Utanför hörde jag hur älgen andades och puffade på dörren. Jag väntade och väntade på att älgen skulle försvinna. Men den stod kvar utanför.
När jag hade väntat i vad som kändes som en evighet hörde jag ett högt slamrande ljud. Det kom närmre och närmre. Rätt som det var knackade det på dörren till utedasset. Jag öppnade försiktigt dörren och där stod farmor! Hon hade skrämt iväg älgen med två grytlock!
Vi gick tillbaka till stugan och åt smörgås och drack varm choklad. Nu när allt var över kunde vi bara skratta åt det som hade hänt!
problem lösning
Arbeta med texttypen berättelse på sidan 19.
slut
Utveckla skrivandet – skrivprocessen
Lär dig att använda de sju stegen som kallas för skrivprocessen. Det hjälper dig att skriva bra texter.
1. Samla idéer
Skriv listor på sådant du skulle kunna skriva om.
2. Grafisk modell: tankekedja
Ordna dina tankar innan du börjar skriva.
Använd tankekedjan som stöd.
3. Skriv ett utkast
Använd tankekedjan och skriv din text. Du skriver då ditt första utkast.
4. Bearbeta
Du har nu skrivit ett första utkast. Läs igenom ditt utkast och ändra det som du ser behöver ändras.
Meningarna
• Kontrollera att punkt och stor bokstav finns på rätt plats.
• Kontrollera att alla ord kommer i rätt ordning.
Namn
• Alla namn ska skrivas med stor bokstav. person problem lösning miljö slut
Kunna skriva en berättande text med tydlig handling.
Stavning
• Ringa in alla ord som du inte är säker på hur de ska stavas.
• Slå upp ordet i en ordlista, fråga en kamrat eller en lärare.
Berättelsens innehåll
• Kontrollera att innehållet kommer i rätt ordning.
• Skriv till information som läsaren behöver för att förstå.
5. Respons
Be någon läsa din text och komma med frågor och synpunkter.
6. Skriva rent
Innan du skriver rent din berättelse är det viktigt att du tänker på hur du vill utforma texten. Fundera på om du ska ha bilder till din berättelse, skriva den på dator eller för hand, om du ska göra en bok eller skriva den i ditt skrivhäfte. Utifrån din egen bearbetning och den respons du har fått så ändrar du, tar bort, skriver till och rättar din text.
7. Presentera texten
Välj hur du ska presentera din text. Du kan läsa den högt för klassen eller låta någon eller några kamrater läsa den. Kanske kan din berättelse finnas tillgänglig i skolbiblioteket eller så presenterar du den digitalt, med bild och ljud.
Arbeta med skrivprocessen på sidorna 20–26.
Kunna ge och använda respons för att bearbeta och utveckla texter.
Att tala inför andra
Det är roligt att tala om sådant som har hänt, om något du har lärt dig eller om tankar, drömmar och spännande saker! Talaren och lyssnaren är båda viktiga i denna kommunikation.
Tycker du det är roligt att tala inför andra? Det finns många knep för hur du kan göra det bra.
En bra talare En bra lyssnare
Tittar på sin publik.
Talar lagom högt och tydligt.
Talar varken för långsamt
eller för fort.
Är väl förberedd.
Tittar på den som talar. Lyssnar uppmärksamt.
Använder ett positivt kroppsspråk.
Samtala om att tala inför en grupp
Hur fungerar det när du talar inför en grupp? Vad är du nöjd med? Vad vill du förbättra?
Arbeta med en uppgift där du talar inför andra på sidorna 27–28.
Kunna tala inför en grupp så att innehållet blir tydligt.
FÖRFATTARE Mark Twain
Mark Twain föddes den 30 november 1835 i USA. Han växte upp alldeles intill den stora floden Mississippi och han tyckte mycket om att titta på alla båtar som åkte förbi. När han var liten tyckte han också mycket om att lyssna på historier, gärna historier om andar och spöken.
De böcker Mark Twain är mest känd för heter Tom Sawyers äventyr och Huckleberry Finns äventyr.
L ÄSA
Klassiker
Klassiker kallas böcker som blir betydelsefulla för många människor. Författarna till böckerna dör, men böckerna lever vidare från generation till generation – de har blivit klassiker. Många klassiker har också blivit film.
Tom Sawyers äventyr handlar om den busiga pojken Tom, som bor hos sin moster eftersom hans mamma är död. En kväll är Tom ute på ett av alla sina äventyr med kompisen Huck. Det är mörkt, tyst och skrämmande och pojkarna känner sig lite rädda. Men vad gör man inte när man vill bota sina vårtor …
Nattligt äventyr
Sedan väntade de tysta under vad som tycktes dem vara en lång tid. Ett fjärran uggleskrik var det enda ljud som störde dödstystnaden. Toms betraktelser blev tryckande. Han måste framtvinga ett samtal.
Så viskade han: – Huck, tror du att de döda tycker om att vi är här?
Huckleberry viskade: – Jag önskar att jag visste det. Det känns hemskt allvarligt, tycker du inte det?
fjärran – långt, långt bort betraktelser – funderingar tryckande – besvärande, jobbiga framtvinga – tvinga fram
Kunna läsa skönlitteratur med flyt: klassiker.
– Usch jo!
Det blev en lång paus, varunder pojkarna inom sig begrundade denna fråga. Sedan viskade Tom:
– Säg, Huck – tror du Hoss Williams hör vad vi säger?
– Det är klart att han gör. Åtminstone hans ande.
Tom, efter en paus:
– Om jag hade sagt herr Williams ändå. Men jag menade inget illa. Alla människor kallar honom Hoss.
– Man kan aldrig vara nog försiktig, när man talar om de döda, Tom.
Detta var en kalldusch, och samtalet avstannade på nytt. Efter en stund högg Tom sin kamrat i armen och sade:
– Sch!
– Vad är det, Tom? Och de tryckte sig intill varann med bultande hjärtan.
– Sch! Där är det igen. Hörde du inte?
– Jag …
– Där! Nu hör du väl?
– Herre jösses, Tom, nu kommer de! De kommer säkert.
Vad ska vi göra?
Ur Tom Sawyers äventyr av Mark Twain
Arbeta med Nattligt äventyr på sidorna 29–31.
Arbeta med klassikern.
varunder – under tiden begrundade – tänkte på ande – själ, övernaturligt väsen
kalldusch – obehaglig överraskning bultande – slår med hårda slag
På de här sidorna hittar du fler texter om mysterier och modiga barn.
Faraos
förbannelse
För över tre tusen år sedan dog den mäktige Tutankhamon som var farao i Egypten. Hans grav låg sedan gömd i Konungarnas dal ända fram till år 1922. Då hittade Howard Carter och lord Carnarvon graven. De hade letat efter den i många år och de var mycket glada över upptäckten. Men vad de inte visste var att det vilade en förbannelse över graven.
Det de fann när de öppnade graven var tusen och åter tusen föremål av guld, juveler och andra rikedomar. De hittade också en kista av renaste guld och i den låg Tutankhamons mumie. Av en händelse hittade också lord Carnarvon en skärva av keramik med en förbannelse. Dessa ord var inristade: ”Döden skall med sina vingar slå den som stör Faraos grav”. Lord Carnarvon undrade nog om han hade stört graven. Några dagar senare dog lord Carnarvon av ett infekterat myggbett. Man kan ju undra …
Det ringde mitt i natten, ja, klockan tolv precis!
Jag famlade med luren, och den var kall som is.
I örat kom en kuslig fläkt.
– Hallå, hallå! sa jag förskräckt.
Hallå, hallå!
Först hördes någon sucka, sen hördes ej ett skvatt.
Sen sa han:
– Kommer Hulda till kyrkogårn i natt?
Jag stammade:
– Vem då? Hur så?
Då hade han lagt luren på.
Vem var han då?
Jag får väl aldrig veta
vem han och Hulda var.
Två spöken, det kan hända, ett gammalt kärlekspar.
Men varför ringde han till mej?
Det kan jag inte fatta, nej!
Jag undrar så …
Britt G. Hallqvist
Höökens grav
Ibland gör man saker som man egentligen inte törs.
Som det här med att vaka vid Mats Hööks grav natten till den femte augusti. Jag vågade inte men ändå gjorde jag det. Det hade varit illa nog förra gången, men då var i alla fall Monika med och så hade vi ett tält. Nu kurade Mirja och jag ihop oss bakom ett tätt snår, lindade in oss i filtarna och väntade. Vi vågade inte säga ett enda ord, för det var så tyst att minsta rörelse hördes. Månen hade gått upp över skogen och den var alldeles rund. Jag hade tyckt att det var otäckt förra gången när det var så mörkt, men på sätt och vis var det spöklika månskenet ännu värre. Buskar och träd kastade långa skuggor på marken och mitt i gläntan såg vi korset vid Höökens grav med sin skugga. Det stod där nästan som på en tom och övergiven teaterscen. Jag ryste och kröp ihop i min filt. Hela tiden tyckte jag att jag hörde ljud bakom mig och var tvungen att titta över axeln, men där fanns ingen alls.
Jag vet inte riktigt vad jag hade väntat mig av den här natten. Kanske att ingenting skulle hända. Eller att den där skuggfiguren skulle dyka upp igen. Vad det än var, så var det ändå inte det som verkligen hände.
Där satt vi tätt intill varandra, Mirja och jag. Matsäcken och ficklamporna låg på marken bredvid oss, men ingen av oss tänkte på smörgåsar just då. Jag höll upp min arm och visade Mirja att klockan var tolv. Då var det som om tystnaden blev intensivare än förut, vinden stannade upp och träden stod orörliga som om de varit gjorda av sten. Det var som om något var på gång, något som träden och vinden och månen visste om. De enda som inte
visste om det var vi. Vi satt bara knäpptysta och väntade, det var knappt att vi vågade byta ställning eller klia oss.
När man stirrar på någonting länge, särskilt när det är mörkt, tycker man till slut att man ser allt möjligt konstigt. Därför trodde jag att jag inbillade mig saker när en huvudlös figur klev ut i gläntan framför korset. Men när Mirja högg tag i mig och nöp mig förstod jag att hon såg samma sak.
Den huvudlöse figuren stod stilla mitt i gläntan och var nästan lika vit som månskenet. Han hängde med armarna och såg konstigt nog ledsen ut, trots att han saknade huvud. Jag tyckte riktigt synd om honom samtidigt som jag var rädd.
Det kunde inte vara någon annan än Mats Höök. Hur länge han stod där vet jag inte, men efter en liten stund upplöstes han som dimma och liksom gled iväg en bit ovanför marken. Gläntan blev tom igen. Skogen var alldeles tyst.
Jag kan inte riktigt förklara det, men det var precis som på en teater. Den huvudlöse Mats Höök hade inte varit särskilt skrämmande, det var som om han egentligen inte fanns där, utan någon annanstans, långt bort, bakom en glasruta eller kanske i en annan dimension. Mirja brukade ju säga att spöken är i en annan dimension än levande människor, och nu förstod jag vad hon menade. Det var som att se någonting som hände här men ändå på en helt annan plats. Jag var säker på att om jag hade gått fram och försökt ta tag i Mats Höök så skulle min hand bara ha gått rakt igenom, som genom dimma eller rök.
Ur Blommor på Höökens grav av Lena Arro
TRÄNA MERA
Vill du lära dig mer? Här finns övningar som du gör i det digitala läromedlet.
Stava rätt
Träna på stavningsregler
Uttryck i språket
Spännande ord och uttryck
Läsförståelse
Frågor på texten
Svenska som andraspråk
Vad betyder orden?
Var passar orden?
På den här sidan hittar du tips och trix som du kan göra i skolan eller hemma.
Osynligt bläck
Vill du skriva ett hemligt meddelande?
Du behöver:
• citronsaft
• tandpetare
• ett strykjärn
Gör så här:
1. Doppa tandpetaren i citronsaften och skriv ditt hemliga meddelande. Låt torka.
2. Den som ska läsa meddelandet stryker försiktigt på papperet med ett medelvarmt strykjärn. Lycka till!
Din egen trollstav
Du behöver:
• en pinne eller stav
• sandpapper
• lim
• färgade band
Gör så här:
1. Först sandpapprar du pinnen eller staven så att den blir slät.
2. Limma fast banden i ett fint mönster runt staven.
3. Sätt fast stenen eller kulan på toppen av pinnen eller staven med hjälp av metalltråden.
Nu är din trollstav klar att använda, men bara till god magi förstås!
Simsalabim är ett basläromedel i svenska för årskurs 4–6 med utgångspunkt i nyskriven och klassisk litteratur. Allt förpackat i ett praktiskt elevpaket – grundbok, digitalt läromedel och arbetsbok.
Grundboken står för inspiration och gemensamma genomgångar. Här finns också alla texter presenterade. Bokens uppgifter och övningar lyfter texternas innehåll och går in i språkets alla delar. Det handlar om läs- och skrivstrategier såväl som grammatik, muntligt berättande och skapande presentationer.
I det digitala läromedlet finns alla texter inlästa med textföljning. Det digitala läromedlet innehåller också en stor mängd interaktiva övningar, självrättande med direkt återkoppling. Här tränas grammatik, stavning, läsförståelse och ordkunskap.
Arbetsboken är ett häfte fyllt med språkutvecklande övningar. Här tränas de olika moment som lyfts i grundboken.
studentlitteratur.se
Art.nr 33946
Eva Ingelsten Lillemor Pollack arbetsbok 4
Klass:
OCH MODIGA BARN
1 3 5 2 4
I SAGANS VÄRLD
PRICKAR OCH RÄNDER
Stjärnan betyder att du
Mysterier och modiga barn 1
KUNSKAPSINNEHÅLL
MUNTLIGT BERÄTTANDE
• Kunna förstå texters budskap genom muntligt berättande�
LYSSNA
• Kunna kommentera och resonera kring texters innehåll�
LÄSA
• Kunna skriva texter med språklig variation: träna ord och uttryck�
• Kunna använda lässtrategier: frågor på texten
• Kunna läsa skönlitteratur med flyt: klassiker�
SKRIVA
• Kunna använda regler för skiljetecken�
• Kunna skriva en text med tydligt innehåll: berättande text
• Kunna skriva en berättande text med tydlig handling�
• Kunna ge och använda respons för att bearbeta och utveckla texter�
TALA
• Kunna tala inför en grupp så att innehållet blir tydligt�
Den här planeringen hjälper dig att se vad du har gjort och vad du har kvar att göra i kapitlet. Sätt ett kryss i rutan när du är klar med uppgiften. På raden skriver din lärare sin signatur när uppgiften är rättad.
Muntligt berättande
Blodet droppar .........................................
på kyrkogården ............................
kommer
för
ihåg?
Skriva – Grammatik
Skiljetecken ........................................... 16 Rätta texten ............................................ 17 Berättelsens delar ................................... 19
1 Blodet droppar
A När du lyssnar på någon som berättar är det nästan som om du spelar upp en film i huvudet. Rita en händelse du ”såg” när du lyssnade på Blodet droppar.
B Jämför din bild med en kamrat. Vilka likheter och skillnader har era bilder?
Kunna förstå texters budskap genom muntligt berättande.
C Varför blev barnen i Blodet droppar så rädda?
2 Jakten på kyrkogården
A Vad skulle du göra om du kände dig förföljd?
B I vilka situationer skulle du kunna känna dig förföljd?
L YSSNA
3 Vad kommer du ihåg?
Nu har du lyssnat på Havsörnarna. Svara på frågorna.
Arbeta tillsammans med en kamrat.
Hur ser det ut där Kajsa och farmor är?
Hur lyckas farmor hitta till Skäret?
Vad tror du Kajsa tycker om presenten hon fick av farmor?
Vad hade hänt ett år innan Kajsa föddes?
Kunna kommentera och resonera kring texters innehåll.
Varför tror du att det inte har bott några havsörnar på Skäret på nio år?
Vad tror du kommer att hända med havsörnarna i boken?
Beskriv hur du tänker dig att en örn ser ut. Du kan beskriva med ord, en teckning eller visa med kroppen.
4 Viktigast för mig
Vad i berättelsen om Kajsa tyckte du var den viktigaste händelsen?
5 Uttryck i texten
A I texten om Kajsa hittar du uttryck och beskrivningar som gör texten mer levande. Till exempel sensommar mörkret hade sänkt sig. Leta upp tre andra uttryck och skriv dem här.
B Rita en bild som passar till ett av uttrycken.
6 Ordjakt
Hitta de här orden i texten om Kajsa och skriv av meningen de finns i.
tassade lanternor bevis yrvaken
lövruska
Kunna skriva texter med språklig variation: träna ord och uttryck.
L ÄSA
7 Kors och tvärs
Kommer du ihåg vad orden från Tjuvjakt i natten betyder?
Lös korsordet!
Vågrätt
4. en kvist med blad på
5. en liten ö
6. en liten skog
7. tecken på att något är sant
8. öppen plats i skogen
9. ilsket
Lodrätt
1. nyvaken, inte riktigt vaken
2. pustande ljud
3. gick med små tysta steg
4. lampor på en båt
L ÄSA
8 Läsa och förstå
A Förklara vad de tre olika typerna av frågor innebär.
Faktafrågor
Läsa mellan raderna-frågor
Reflektionssfrågor
B Svara på frågorna till Tjuvjakt i natten. Tänk på att svara med en hel mening.
Faktafrågor
Vad har farmor på sig när de springer ut i skogen?
Kunna använda lässtrategier: frågor på texten.
L ÄSA
Var övernattade Kajsa och Johan förra sommaren?
Varför prasslar det i löven?
Läsa mellan raderna-frågor
Varför halkar farmor i skogen?
Varför har motorbåten nedsläckta lanternor?
Varför tänker Kajsa på vad hon och Johan gjorde förra sommaren?
L ÄSA
Reflektionsfrågor
Varför tror du farmor lyckades hålla balansen när hon halkade på stigen?
Vad tror du händer när pappa, farmor och Kajsa kommer ut till klipporna?
Hur skulle din familj reagera om de skulle bli väckta mitt i natten?
9 Skriv frågor till texten
Nu är det din tur att skriva frågor till Tjuvjakt i natten. Skriv frågor på tre olika sätt, som i förra övningen.
Faktafrågor
Läsa mellan raderna-frågor
Reflektionsfrågor
10 Fortsättning följer …
A Skriv och rita vad du tror händer sedan i berättelsen
Tjuvjakt i natten! Arbeta med en kamrat.
B Dramatisera slutet på berättelsen och spela upp i klassen.
GRAMMATIK
11 Skiljetecken
Skriv meningarna med rätt skiljetecken. I en av meningarna
ska det också in ett och.
1 vad har hänt
2 de tänker röva bort örnungen
3 idag fick jag en kikare av farmor
4 kom fort
5 vi måste packa ner kikaren mat ficklampan
6 vad ska tjuvarna göra med örnungen
7 vart tog de vägen
8 om johan ändå var här
Kunna använda regler för skiljetecken.
GRAMMATIK
12 Rätta texten
A Rätta och skriv texten här nedanför så att det blir riktiga meningar. Sätt in skiljetecken och ändra till stor bokstav där det passar.
det var en gång en gumma som bodde ensam på en ö mitt i sjön hon hade en get en anka en ko och en tupp som sällskap tuppen brukade gala klockan sju varje morgon då vaknade gumman och kände sig lycklig över att ha sin väckarklocketupp hon gick glatt upp och skötte om sina djur men en dag sov gumman ända tills mitt på dagen ingen tupp hade galt vad kunde ha hänt
GRAMMATIK
B Skriv en egen text utan skiljetecken. Låt en kamrat sätta ut skiljetecken och sedan skriva texten korrekt. Rätta sedan texten.
Text utan skiljetecken
Text med skiljetecken
13 Berättelsens delar
Vilka fem delar är viktiga att ha med när du ska skriva en berättelse?
Förklara vad de innebär.
Kunna skriva en text med tydligt innehåll: berättande text.
14 Samla idéer
Vilka spännande saker vill du skriva om?
Min skrivlista
Kunna skriva en berättande text med tydlig handling. Kunna ge och använda respons för att bearbeta och utveckla texter.
15 Tankekedja
Välj en av dina idéer och skriv den i en tankekedja.
person problem slut miljö
lösning
16 Skriva ett utkast
Nu ska du skriva ett utkast med hjälp av tankekedjan.
17 Bearbeta
Använd bearbetningslistan i grundboken. Gå igenom din berättelse med hjälp av de fyra punkterna.
18 Respons
A Läs nu din berättelse för en kamrat. Lyssna sedan på kamratens berättelse.
B Byt bok med varandra. Läs igenom kamratens berättelse. Hur kan du hjälpa till för att göra berättelsen ännu bättre?
Skriv frågor eller tankar du får när du läser din kamrats berättelse.
C Samtala med din kamrat om hur du tänkte.
19 Skriva rent
Du har nu fått respons på din berättelse. Ändra där du tycker det behövs och skriv berättelsen här.
20 Presentation
A På vilka olika sätt skulle du kunna presentera din berättelse?
B Vem eller vilka skulle du vilja läsa upp berättelsen för?
21 Hur gick det?
Vad tyckte du om att arbeta med skrivprocessen?
Hur ska du komma ihåg de olika stegen?
Vad ska du tänka på nästa gång?
Hur tränade du på att Ge och använda respons för att bearbeta och utveckla texter?
22
Min klasskamrat
Gör en muntlig presentation av en kamrat.
1. Intervjua din klasskamrat – använd frågorna nedan.
2. Anteckna svaren med stödord.
3. Träna på att berätta om din klasskamrat.
4. Presentera sedan din kamrat för klassen.
När fyller du år?
Vad är det bästa du vet?
Vad är det värsta du vet?
Vilken är din favoritbok?
Vilken är din favoritfilm?
Vad gör du på fritiden?
Kunna tala inför en grupp så att innehållet blir tydligt.
Vilket är ditt favoritland? Varför?
Vad vill du bli? Varför?
Har du varit med om något spännande?
Skriv egna frågor som du vill ställa till din klasskamrat.
23 Att tala inför andra
Vad ska du tänka på när du talar inför en grupp?
KLASSIKER
24 Nattligt äventyr
A Träna på att läsa texten Nattligt äventyr högt.
Läs den sedan för en kamrat.
B Hur tyckte du att det gick? Är det något du behöver träna mer på?
C Hur kan du se att texten Nattligt äventyr är skriven för länge sedan? Hitta två exempel.
D Var tror du att Tom och Huck är någonstans? Varför tror du det?
Kunna läsa skönlitteratur med flyt: klassiker.
E Texten Nattligt äventyr slutar med ”Herre jösses, Tom, nu kommer de! De kommer säkert. Vad ska vi göra?”
Vilka tror du att det är som kommer? Vad tror du händer sedan?
F Mark Twain föddes 1835. När föddes du? När föddes din mamma eller pappa? När föddes din mormor eller farfar?
Markera på tidslinjen.
Mark Twain 1835
25 Jämför texterna
A Vilka likheter ser du mellan texten Ett nattligt äventyr och Tjuvjakt i natten? Beskriv och förklara.
B Vilken text tycker du är mest spännande? Förklara varför.
Mysterier och modiga barn
Det är viktigt för dig att du vet vad du lär dig och hur du lär dig.
På så sätt blir det både lättare och roligare för dig att arbeta i skolan. De här frågorna hjälper dig att tydliggöra vad du redan kan men också vad du behöver arbeta mer med.
1. Kunna använda lässtrategier: frågor på texten
Dra streck från frågetyp till rätt fråga.
Faktafråga
Reflektionsfråga
Läsa mellan
Varför blev huvudpersonen rädd?
Vad heter huvudpersonen?
Vad skulle du ha gjort om du raderna-fråga var huvudpersonen?
2. Svara på frågorna
Vad har du lärt dig om skrivprocessen?
Vad har du lärt dig om lässtrategin frågor på texten?
Vad har du lärt dig om skiljetecken?
3. Svara på frågorna
Vad är du mest nöjd med av det du har arbetat med i det här kapitlet? Varför?
Vad behöver du arbeta mer med?
4. Kunskapsinnehåll
Vilket kunskapsinnehåll tycker du har varit roligast att arbeta med?
Simsalabim är ett basläromedel i svenska för årskurs 4–6 med utgångspunkt i nyskriven och klassisk litteratur. Allt förpackat i ett praktiskt elevpaket – grundbok, digitalt läromedel och arbetsbok.
Grundboken står för inspiration och gemensamma genomgångar. Här finns också alla texter presenterade. Bokens uppgifter och övningar lyfter texternas innehåll och går in i språkets alla delar.
Det handlar om läs- och skrivstrategier såväl som grammatik, muntligt berättande och skapande presentationer.
I det digitala läromedlet finns alla texter inlästa med textföljning.
Det digitala läromedlet innehåller också en stor mängd interaktiva övningar, självrättande med direkt återkoppling. Här tränas grammatik, stavning, läsförståelse och ordkunskap.
Arbetsboken är ett häfte fyllt med språkutvecklande övningar. Här tränas de olika moment som lyfts i grundboken.
studentlitteratur.se
Art.nr 33947 (avser 10-pack)