BokGym
HUSBYGGNAD 2
Britt-Marie Ekbergh
1Centralt innehåll:
■ Olika aktörers ansvar på byggarbetsplatsen, till exempel det gemensamma ansvaret för säkerhet och arbetsmiljö.
■ Vanligt förekommande arbetsprocesser och arbetsmetoder inom olika husbyggnadsyrken, till exempel bland specialyrken som glastekniker, golvläggare, håltagare, plattsättare, stenmontör, ställningsbyggare, tak- och tätskiktsmontör eller undertaksmontör.
■ Avtal och lagar som reglerar anställningen, däribland anställningsavtal, kollektivavtal, yrkesutbildningsavtal och arbetsmiljölagen.
■ Övergripande om lagar och andra bestämmelser samt myndighetsbeslut som gäller byggande, däribland Boverkets byggregler (BBR) och plan- och bygglagen.
■ Branschens ansvar för ett hållbart byggande, till exempel vid materialval och materialhantering.
■ Övergripande om byggmetoder för energieffektiva och smarta byggnadskonstruktioner.
■ Entreprenörskap och företagande inom yrkesområdet.
■ Hur samhällsförändringar och klimatet har påverkat arkitekturens och infrastrukturens utveckling. Fältstudier, till exempel stadsvandringar.
Husbyggnadsprocessen
En process är en sekvens av aktiviteter som genomförs i en specifik ordning med syfte att nå ett bestämt mål eller resultat När vi talar om husbyggnadsprocessen refererar vi till hela förloppet från planeringen till det slutgiltiga färdigställandet av ett byggprojekt� Inledningsvis genomförs planeringen, där projektets omfattning och mål definieras� Därefter följer designfasen, där detaljerade ritningar och specifikationer tas fram�
Efter designen måste nödvändiga bygglov och tillstånd inhämtas för att säkerställa att projektet följer alla lagar och regler Sedan påbörjas själva byggnationen, där fysiska strukturer och system arbetas fram enligt de tidigare fastställda planerna� Slutligen nås färdigställande och slutbesiktning, där projektet granskas för att säkerställa att det uppfyller alla krav och är redo att tas i bruk�
Alla inblandade i byggprocessen har olika ansvarsområden och uppgifter, och alla har en del i ansvaret för säkerheten på arbetsplatsen.
Aktörers ansvar på byggarbetsplatsen
På en byggarbetsplats finns för det mesta flera olika projektörer, entreprenörer och yrkeskategorier, var och en med olika roller och ansvar� Här är en översikt över några vanliga aktörer och deras ansvar, med särskild hänsyn till säkerhet och arbetsmiljö�
• Myndigheter och tillsynsorgan: har en roll i att övervaka och säkerställa att säkerhets- och arbetsmiljölagar följs på byggarbetsplatser De kan utföra inspektioner, ge råd och föreskriva åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och säkerheten�
• Byggherren: är ansvarig för att starta och planera byggprojektet samt säkerställa att det finns tillräckliga resurser och att arbetet genomförs enligt fastställda planer� Byggherren har en viktig roll i att säkerställa att arbetsplatsen är säker och att arbetsmiljön uppfyller lagkraven I detta ingår att upprätthålla säkerhets- och arbetsmiljöstandarder på arbetsplatsen, samt anlita entreprenörer och leverantörer som uppfyller kraven så att säkerhetsåtgärder och riktlinjer följs under hela byggprocessen�
• Arbetsgivaren: vanligtvis entreprenören eller byggföretaget, har det övergripande ansvaret för att säkerställa en säker arbetsmiljö för sina anställda och andra som arbetar på platsen� Detta inkluderar att tillhandahålla lämplig utrustning och utbildning, genomföra riskbedömningar och säkerhetskontroller samt se till att eventuella faror förebyggs�
• Byggledare/projektledare: är ansvariga för att övervaka och koordinera byggprojektet, exempelvis genom att säkerställa att alla parter samarbetar effektivt och att tidsplaner följs� Rollen kan även innefatta att övervaka och genomföra säkerhets- och arbetsmiljöinspektioner
• Arbetsmiljöansvarig: är ansvarig för att övervaka och genomföra säkerhets- och arbetsmiljöinspektioner� Är även ansvarig för att säkerställa att alla lagar och föreskrifter som gäller för arbetsmiljön följs på arbetsplatsen Kan ge utbildning och rådgivning om säkerhetsfrågor�
• Entreprenörer: utför konkreta arbetsuppgifter som är en del av byggprojektet Yrkesgruppen innefattar exempelvis byggföretag, VVS-företag, elentreprenörer med flera� Dessa är ansvariga för att utföra arbete enligt projektets ritningar och beskrivningar� Entreprenörer är ansvariga för att deras anställda och underentreprenörer har en säker arbetsmiljö, och att de känner till och följer lagar, föreskrifter och de särskilda regler som gäller för arbetsplatsen�
FAKTA:
Underentreprenörer
Underentreprenörerna utför specialiserade uppgifter inom sitt område, ofta anlitade av huvudentreprenören. De är ansvariga för att utföra sina uppgifter enligt avtal och följa säkerhets- och arbetsmiljöstandarder.
FAKTA:
Arbetstagarna
Arbetstagarna har ett ansvar att följa arbetsgivarens säkerhets- och arbetsmiljöinstruktioner samt att använda tillhandahållen skyddsutrustning och rapportera eventuella risker eller farliga situationer.
2
Planering och utförande
Ett byggprojekt planeras för att säkerställa att man effektivt och säkert ska kunna utföra byggnationen Planeringen hjälper till att minimera risker, optimera resursanvändningen och säkerställa att projektet uppfyller ställda krav� Dessutom underlättar planeringen samarbete och kommunikation mellan olika aktörer inom byggprocessen�
CENTRALT INNEHÅLL:
Centralt innehåll:
■ Tolkning av ritningar, arbetsbeskrivningar och utförandekrav, däribland analoga och digitala bygghandlingar inom husbyggnad.
■ Planering för att lösa arbetsuppgifter i enlighet med branschkrav.
■ Byggtekniska beräkningar, till exempel av volym, area och materialåtgång.
■ Grundläggande arbetsuppgifter med utsättning och uppförande av profiler.
■ Klippning, bockning och montering av olika typer av armering. Grundläggande monteringsarbeten av armering i betongkonstruktioner.
■ Stomkomplettering och beklädnad av byggnadskonstruktioner, till exempel med glas, murverk, plåt, puts eller trä.
■ Montering av isolering, vindskydd och diffusionsspärr i byggnadskonstruktioner.
■ Täckning och dammbindning, däribland vid ombyggnadsarbeten.
■ Problemlösning i samband med arbetsuppgifterna.
■ Dokumentation och egenkontroll före, under och efter utfört arbete.
■ Värdering av utfört arbete och användning av utvärderingar i förbättringsarbete.
Utförande
I ett projekt finns det många krav som styr hur byggnaden utformas� Det viktigaste är lagstiftningen och bygglovet som fastställs av kommunen för att säkerställa att byggnaden uppfyller kraven på utförande samt säkerhets- och hållbarhetskrav�
I bygglovet har kommunen tagit ställning till arkitektonisk design och ritningar som skapats för att uppfylla byggherrens krav på utseende och funktion De har också tagit ställning till konstruktionsmetoder, materialval, ingenjörsberäkningar och teknisk expertis för att säkerställa att byggnaden är stabil och säker under alla förhållanden�
På ett större projekt är det oftast en platschef eller arbetsledare som har den övergripande kontrollen och fördelar specifika arbetsuppgifter till hantverkare� På mindre projekt, eller om du blir egenföretagare, behöver du ha kännedom om alla handlingar som styr byggnationen�
FAKTA:
Lantmäteriet
Lantmäteriet är en myndighet som ansvarar för kartor, geografisk information, mätning av mark och fastighetsregistret. De hanterar även processer såsom fastighetsbildning och inskrivningar, vilket är avgörande för att reglera fastighetsägande och användning av mark. Lantmäteriet spelar en central roll i att stödja samhällsplanering, byggande och tillgång till digital geografisk information i Sverige.
Bygg- och marklov
Förutom de uppgifter som behövs för byggprojektet och som redan finns i ritningar och beskrivningar, kan det finnas annat man behöver ta reda på� Exempel på uppgifter som kan finnas i bygglovet eller i kommunens ordningsregler är följande:
• Finns det lokala regler för buller som kan påverka arbetstidens förläggning?
• Hur får vi stänga av vägen vid beläggningsarbete?
• Kan vi stänga av farleden när vi bygger bron?
• Får vi spränga så här nära sjukhuset?
För att slippa göra om ett arbete och betala dyra viteskostnader, eller till och med behöva riva det man byggt, ska man ha fakta innan man påbörjar en byggnation� I stort sett alla uppgifter i kommunens register är offentliga� Det betyder att vem som helst kan begära ut uppgifter om exempelvis detaljplaner och beviljade bygglov
Behöver man veta tomtgränser för en fastighet är det Lantmäteriet som har svar� Lantmäteriet har även uppgifter om servitut och annat som berör en fastighet� Det går att söka uppgifter som berör fastigheter, även om det inte är din egen
Byggherrens idé om hur byggnaden ska se ut beskrivs av arkitekten och andra projektörer genom ritningar och andra bygghandlingar. Byggarna tolkar handlingarna och omsätter sedan ritningar och beskrivningar till ett hus.
Hantering av material och utrustning
CENTRALT INNEHÅLL:
Centralt innehåll:
■ Materialhantering, materialförbrukning och återanvändning av material i syfte att främja ett cirkulärt och hållbart byggande.
■ Vanligt förekommande material i byggnadskonstruktioner, däribland olika materials användningsområden, egenskaper och beständighet.
■ Val, användning och hantering av byggmaterial i förhållande till arbetsuppgiften och information från olika bygghandlingar och säkerhetsdatablad.
■ Val och användning av infästningsmaterial och metod för säkra infästningar i olika byggnadsdelar och byggmaterial.
■ Val, användning och vård av för arbetsuppgiften lämpliga verktyg, maskiner och tillsatsutrustningar, däribland av avvägnings- och mätverktyg.
■ Transport, hantering, förvaring och skyddande av byggnadsmaterial och byggnadsdelar enligt anvisningar.
Hantering av byggmaterial och utrustning som maskiner och verktyg är viktigt för att säkerställa säkerhet, kvalitet, effektivitet och ekonomi i byggprojekt� I detta kapitel kommer vi därför utforska olika aspekter av materialhantering inom byggbranschen, med särskilt fokus på att främja en cirkulär och hållbar byggpraxis�
Vi kommer att granska hela livscykeln för byggmaterial — från val och användning till återanvändning� Kapitlet ger dig som läsare en förståelse för hur material väljs, används och hanteras på ett sätt som minimerar miljöpåverkan och stödjer hållbar utveckling�
Hantering och förbrukning av material
Rätt val och korrekt hantering av material och utrustning är avgörande för ett säkert och effektivt byggande� Det innebär att ha rätt material tillgängligt i rätt mängd och plats, samt att använda och förvara utrustningen på ett säkert sätt Genom att organisera och underhålla material och utrustning kan byggprojekt genomföras smidigt och med små risker för skador eller förseningar�
Varje materialval i en byggnadskonstruktion bör övervägas noggrant baserat på de specifika behoven i projektet, inklusive kostnad, hållbarhet, estetik och miljöpåverkan. Byggnadsmaterial kompletterar ofta varandra och används i kombination för att utnyttja deras unika egenskaper och uppnå optimal funktionalitet och hållbarhet.
FAKTA:
Råvara
Råvara är en obearbetad naturresurs som ännu inte har förädlats och behandlats, exempelvis skog, olja och metaller.
Montera solpaneler på gamla byggnader är ett sätt att försöka upprätthålla ett byggande med hållbar utveckling. Bilden visar solpaneler monterade på en gammal lada i Sverige.
Material och hållbart byggande
Allt vi gör påverkar vår omgivning och vår miljö� Det vi bygger har en stor påverkan, bland annat i form av intrång i naturen, materialförbrukning och transporter Detta sker både under byggtiden och under den tid då byggnaden eller anläggningen används� Byggandet påverkar också samhället i övrigt�
Målet med hållbar utveckling och hållbart byggande brukar beskrivas som att människan ska kunna leva ett bra liv på en planet med begränsade resurser� I alla delar av byggprocessen, från en idé om ett hus och projektering, till byggande, förvaltning och boende, ska målsättningen vara att använda alla resurser på ett effektivt sätt
Linjär ekonomi
I en linjär ekonomi är produktionen och konsumtionen linjär, vilket innebär att produkter tillverkas, används och sedan kastas bort efter att de har tjänat sitt syfte Denna modell är vanlig i den traditionella ekonomin där resurser används i en enkelriktad rörelse från råmaterial till produkt och sedan avfall
I en linjär ekonomi är resursutnyttjandet ofta ineffektivt och genererar stora mängder avfall och utsläpp, vilket leder till miljöförstöring och utarmning av naturresurser� Exempel på en linjär ekonomi inkluderar tillverkningsindustrin där råvaror extraheras, förädlas till produkter och sedan kastas efter användning
Cirkulär ekonomi
I en cirkulär ekonomi är målet att minimera avfall och resursförbrukning genom så stor andel återvinning och återanvändning av resurser och material som möjligt
I en cirkulär ekonomi utformas produkter och byggprocesser för att vara mer hållbara och resurseffektiva från början� Produkter utformas med tanken att kunna återvinnas eller återanvändas när de har tjänat sitt syfte, vilket minskar avfall och förlänger resursers livslängd�
Genom att skapa slutna kretsar för material, där avfall från en process blir råvara för en annan process, kan en cirkulär ekonomi minska behovet av nyttjande av råvaror och miljöbelastningen�
Säkerhet
Arbetsmiljö är allt som omger dig när du är i skolan eller på arbetsplatsen Det är lokalen du arbetar i, luften du andas, vädret om du är utomhus, det är din lärare, dina chefer och dina arbetskamrater� Du själv är också en del av arbetsmiljön� Hur du arbetar och hur du behandlar din omgivning är viktigt för dig, din chef, dina arbetskamrater och för det arbete du utför�
CENTRALT INNEHÅLL:
Centralt innehåll:
■ Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om säkra lyft och arbete från ställning och arbetsplattform.
■ Riskbedömningar för att förebygga olycksfall, brand eller skada i samband med arbetsmoment.
■ Användning av personlig skyddsutrustning och ergonomiska hjälpmedel, till exempel för att minska påverkan av buller, damm, vibrationer och felaktiga arbetsställningar.
■ Förebyggande åtgärder för att skydda person, verktyg och material mot fall vid arbeten på höjd och från ställningar.
■ Avspärrning av ett arbetsområde i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
■ Tillträdes- och utrymningsvägar på arbetsplatsen.
■ Nödlägesrutiner vid krissituationer och olycksfall.
Olyckor, ibland med dödlig utgång och arbetssjukdomar är dubbelt så vanliga bland byggnadsarbetare som hos andra arbetstagare� Orsaker till skador och sjukdomar är bland annat fall från höjd, olika slags belastningsskador och olyckor vid användning av maskiner� En viktig bidragande orsak är också stress under arbetet och att man inte hinner planera sitt arbete innan man utför det
Lagar och bestämmelser
Det finns olika myndigheter, organisationer, företag och personer som arbetar med arbetsmiljö Ett företag kan ha högre krav för arbetsmiljön än den miniminivå som myndigheter bestämmer� En myndighet är den som beslutar om föreskrifter, det vill säga fastslår hur man inte får göra eller hur man måste göra Exempel på myndigheter som påverkar arbetsmiljöarbetet är:
• Arbetsmiljöverket
• Arbetsdomstolen
• Boverket
• Kemikalieinspektionen
• Elsäkerhetsverket
Utöver dessa myndigheter har Diskrimineringsombudsmannen, Försäkringskassan, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten, påverkan på hur arbetsmiljön ska utformas och vad som händer om arbetsgivare eller arbetstagare bryter mot regelverket�
Arbetsmiljölagen (AML) är den övergripande lagstiftningen om arbetsmiljön Under arbetsmiljölagen finns arbetsmiljöförordningen och föreskrifter som också måste följas�
Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön Både att se till att arbetsmiljön är så säker som möjligt och att alla på arbetsplatsen känner till de regler som gäller, samt att kontrollera att reglerna också följs De anställda har alltid ansvar att följa lagstiftningen och de regler som arbetsgivaren ställer, samt att använda den skyddsutrustning som arbetsgivaren anvisar
Personlig skyddsutrustning är avgörande för att minska riskern för olyckor och skador. Det inkluderar bland annat hjälm, skyddsskor, hörselskydd och skyddsglasögon.
Arbetsmiljölagen
Arbetsmiljölagen är den lag som reglerar arbetsmiljön för arbetstagare och är till för att främja en god arbetsmiljö samt förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen Arbetsmiljölagen beskriver de regler och krav som företag och arbetsgivare måste följa för att arbetsmiljön ska vara trygg och säker�
I Sverige regleras arbetsmiljön främst genom Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) och Arbetsmiljöförordningen (AFS 2001:1)� Här är några av de grundläggande principerna och områden som täcks av Arbetsmiljölagen:
• Riskbedömning och åtgärder; Arbetsgivaren ska genomföra en riskbedömning av arbetsmiljön för att identifiera och bedöma risker Åtgärder ska vidtas för att ta bort eller minimera dessa risker�
• Arbetsplatsens utformning; Arbetsgivaren ska se till att arbetsplatsen är utformad på ett sådant sätt att den främjar arbetstagarnas hälsa och säkerhet�
• Arbetsutrustning och maskiner; Krav ställs på att arbetsutrustning och maskiner ska vara säkra att använda Det innebär även krav på regelbunden kontroll och underhåll�
• Arbetsorganisation; Arbetsgivaren ska organisera arbetet på ett sådant sätt att det främjar hälsa och säkerhet� Det kan inkludera arbetstider, pauser och möjligheter till återhämtning�
• Information och utbildning; Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna har tillräcklig information och utbildning för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt�
• Medverkan och inflytande; Arbetstagarna ska ha möjlighet att delta i beslut som rör arbetsmiljön och ha inflytande över sitt eget arbete och sin arbetsmiljö
FAKTA:
Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket är den myndighet som ansvarar för att övervaka och förbättra arbetsmiljön på svenska arbetsplatser. Dess huvudsakliga uppgifter är att skapa regler och riktlinjer för arbetsmiljön, inspektera arbetsplatser för att säkerställa efterlevnad av lagar och föreskrifter, och att erbjuda stöd och vägledning till arbetsgivare och arbetstagare.
FAKTA:
Arbetsmiljöpolicy
En arbetsmiljöpolicy innebär att ett företag kommer överens om hur arbetsförhållandena ska se ut på sikt. Det är en förklaring till hur man avser att arbeta med arbetsmiljön och vilken målsättning man har. Helst ska arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud diskutera fram policyn gemensamt. Om företaget har tio eller fler arbetstagare ska policyn dokumenteras. För den del av arbetsmiljön som utgörs av trafik ska även en trafiksäkerhetspolicy finnas.
Samverkan och kommunikation
CENTRALT INNEHÅLL:
Centralt innehåll:
xyz
■ Fackspråk på både svenska och engelska.
■ Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, däribland bemötande och inkluderande arbetssätt.
■ Samverkan och kommunikation på arbetsplatsen samt med kund eller beställare.
Samverkan och kommunikation på en byggarbetsplats är avgörande för att säkerställa projektets framgång i form av ett effektivt och säkert byggande Det är också viktigt för att vi ska må bra på arbetet och orka vara effektiva� Genom att prioritera samverkan och kommunikation på byggarbetsplatsen kan man skapa en miljö där alla parter arbetar effektivt tillsammans för att uppnå gemensamma mål och minimera risken för problem och förseningar
Att samverka
Vid de flesta byggprojekt är många människor inblandade i processen� Det är beställare, kanske hyresgäster, projektörer och entreprenörer Kommunikation är nyckeln till ett bra samarbete och ett lyckat projekt, och brister i kommunikationen medför ofta onödiga ekonomiska och tidsmässiga konsekvenser� Störst framgång med samverkan får man genom att arbeta intensivt i projektets tidiga skede�
Genom att samarbeta och diskutera igenom arbetsmomenten kan man undvika att onödiga konflikter uppstår.
Att samverka kan vara svårt� Människor är olika bra på att samverka och samarbeta, och många arbetar helst själva� Trots det måste man lära sig att samverka med andra för att arbetet ska bli effektivt Nedan följer flera exempel på hur man kan göra för att främja samverkan�
• Möten och planering: Regelbundna möten mellan olika aktörer på byggarbetsplatsen, såsom entreprenörer, arkitekter, ingenjörer och arbetsledare, är avgörande för att diskutera och planera arbetet� Genom att kommunicera och samarbeta vid dessa möten kan man identifiera potentiella problem i förväg och komma överens om lösningar�
• Tydlig kommunikation av mål och förväntningar: Det är viktigt att alla som är inblandade i projektet förstår de övergripande målen och de specifika kraven på just deras arbete� Det kan exempelvis vara tidplaner, kvalitetskrav, säkerhet och budget
• Riskhantering: Genom öppen kommunikation kan eventuella risker med arbetsmomenten identifieras och hanteras tidigt Det kan vara allt från säkerhetsrisker till förseningar på grund av väderförhållanden eller materialbrist� Genom att samverka kan man utveckla planer för att minimera dessa risker och hålla projektet på rätt spår�
• Samordning av resurser: Att kommunicera och samarbeta för att säkerställa att alla nödvändiga resurser är tillgängliga vid rätt tidpunkt är avgörande för att undvika förseningar och effektivisera arbetet� Det kan inkludera materialleveranser, maskiner och arbetskraft�
• Konfliktlösning: Konflikter och meningsskiljaktigheter kan uppstå på en byggarbetsplats, men genom öppen kommunikation och samarbete kan man arbeta igenom dem och hitta lösningar som alla parter är nöjda med� Det kan innebära att lyssna på olika synpunkter, kompromissa och vara beredd att anpassa planer om det behövs�
I byggbranschen betyder oftast ordet samverkan en motsats till konkurrens� Om den ena ökar, minskar den andra� Även om man ibland är parter i en löneförhandling, i en upphandling, eller konkurrenter om utrymme på en arbetsplats, är det viktigt att kunna samverka och samarbeta när produktionen pågår� Detta för att kunna arbeta fram ett bra resultat
Konkurrens har ofta effekten att man skärper till sig, kanske arbetar snabbare och bara gör det som ingår i sin entreprenad eller sitt yrke� Konkurrens kan ha den negativa effekten att man inte hjälps åt, inte tar hänsyn och att man inte ser de andra entreprenörernas svårigheter� Olika entreprenörer och yrkesgrupper konkurrerar om utrymmet, men de är också beroende av varandra för att kunna utföra sitt arbete
FAKTA:
Samverkan
Samverkan kan betyda att en sammanslutning eller grupp av personer arbetar för att uppnå ett gemensamt mål. Man kan också översätta det till samarbete, stödja, hjälpa och att samordna. Samverkan kan i konstruktionssammanhang betyda att två material samverkar, exempelvis betong och armering. Tillsammans blir materialen betydligt starkare än var för sig.
FAKTA:
Kommunikation
Kommunikation är utbyte av information, tankar, känslor eller idéer mellan människor eller grupper, vanligtvis genom språk, kroppsspråk eller andra symboler för att förstå och samverka med varandra. Kommunikation innebär att man både pratar med människor och lyssnar på vad de har att säga.
BokGym
HUSBYGGNAD 2
Britt-Marie Ekbergh
Husbyggnad nivå 2 riktar sig till studerande på gymnasiet och vuxenutbildningar. Läromedlet täcker alla centrala delar inom ämnet, inklusive bygglagstiftning, entreprenörskap och företagande, materialhushållning, hållbart byggande, samverkan och kommunikation, facktermer på svenska och engelska, material, verktyg, arbetsmiljö och säkerhet. Genom att behandla dessa områden på ett detaljerat sätt ges de studerande goda förutsättningar att klara Skolverkets betygskriterier. Boken är strukturerad med kunskapskontroller och övningsuppgifter som de studerande kontinuerligt kan arbeta med.