SKRIVANDE PÅGÅR 4
Elevpaket – Tryckt + Digitalt
LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS
SAMTLIGA DELAR
SKRIVANDE PÅGÅR 4
Elevpaket – Tryckt + Digitalt
Skrivande pågår 4 är ett elevpaket som består av två delar
ELEVBOK
Skrivande pågår 4-6 är en serie som tränar skrivande utifrån olika texttyper. Boken
inleds med en tankekarta som tydligt presenterar de olika texttyperna och deras kännetecken. Använd tankekartan både som introduktion för arbetet med läsförståelseträning och som repetition och inspiration i det fortsatta arbetet. Varje textuppslag inleds med kännetecknen för den aktuella texttypen i punktform. Därefter presenteras en text. På högersidan bearbetas textens innehåll i form av uppgifter på tre nivåer:
• sök information i texten
• förstå texten
• reflektera över texten
DIGITALT LÄROMEDEL
I det medföljande digitala läromedlet finns samtliga texter inlästa med textföljning. Det finns också interaktiva uppgifter med direkt återkoppling. Facit till bokens uppgifter ingår också i det digitala läromedlet.
Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning
Interaktiva övningar
Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon
SKRIVANDE PÅGÅR
Trine Gedde-Dahl • Anne Kristine Øgreid
Tankekarta över texttyper
När du läser en text kan det vara bra att tänka på vilket sätt den är skriven. Texter kan vara berättande, beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande.
Den här tankekartan visar de olika uttryckssätt som du kan hitta i olika typer av texter. Du får också reda på i vilka texter de olika uttryckssätten används i den här boken.
Skrivande pågår hjälper dig att skriva olika slags texter. Skrivande är en grundläggande färdighet, som du använder dig av i samtliga ämnen. Du skriver för att lära dig och för att visa vad du har lärt dig. Texterna du ska arbeta med i den här boken är indelade i sex olika texttyper:
• berättande texter
• beskrivande texter
• förklarande texter
• instruerande texter
• argumenterande texter
• text kombinerat med bild.
Läs mer om de olika texttyperna på sidorna 46–47.
Texterna ger dig idéer till något att skriva om och fungerar som en modell till din egen text. När du skriver måste du förbereda dig noga. Du får hjälp med planering och förberedelse genom tre olika rubriker:
• Studera texten: Frågor som hjälper dig att läsa och bearbeta texten.
• Samtala om texten: Arbeta tillsammans med en eller flera klasskompisar. Läs frågorna, diskutera dem och hitta svaren tillsammans.
• Skriv en text: Nu får du användning av de idéer du fått genom att studera texten själv och genom att samtala om den med andra. Med hjälp av frågor leds du genom ditt skrivande steg för steg.
Berättande
• Berättar om något som är sant eller påhittat.
• Kan vara en blandning av sådant som hänt i verkligheten eller utspelas i en fantasivärld.
Exempel
Berättande texter
När leken försvann s. 28
Vitsar s. 30
Fågeln som var för vacker för att arbeta .................................... s. 34
2–1 mot Italien s. 44
Lyrik Jag skulle bara s. 4 Poesi poeså s. 36
Text kombinerat med bild
• Bildspråk och textspråk kompletterar varandra.
• Ger ett tydligare budskap tillsammans än var för sig.
Exempel
Recensera mera s. 22 Skrattar bäst som skrattar sist ............. s. 32
Beskrivande
• Informerar och beskriver.
• Kan vara en del av nästan alla andra typer av texter.
Exempel
Sakprosatexter
Tre favoriter s. 8
Biblioteket s. 14
Extremt skicklig flygare ................... s. 18
Mobila multimanicken s. 24
3 2
Texttyper
4
Förklarande
• Reder ut och förklarar.
• Inga egna tankar och åsikter.
• Innehåller ofta underrubriker, korta stycken och illustrationer.
Exempel
Sakprosatexter
Världens största språk s. 10
Notiser s. 16
Lämmeln – djuret som blir så ilsket att det dör ................................... s. 38
Det pratar vi inte om s. 40
Argumenterande
• Talar om vad man tänker och tycker och varför.
• Presenterar en eller fler åsikter.
• Försöker påverka och övertyga andra.
Exempel
Sakprosatexter
Vad ska eleverna få bestämma i skolan? s. 20
Plastskräp i sjön s. 26 5
Instruerande
• Beskriver steg för steg.
• Visar hur något fungerar.
Exempel
Sakprosatexter
Fallskärm s. 6
Mobilvett s. 12
!BERÄTTANDE TEXT – DIKT | underhåller och ger kunskap
• Berättar om något som är sant eller påhittat.
• Kan vara en blandning av sanning och uppdiktat.
Jag skulle bara …
Jo, jag lovar! Jag skulle visst storstäda.
Men så råkade jag bara hitta min bräda.
Jag skulle bara leta efter dammråttor under min säng, när jag hittade brädan, min mobil och en peng.
Jo, jag hade faktiskt börjat att röja, flyttat en stol och plockat upp min svarta tröja.
Jo, jag tänkte visst bädda och allting, när jag plötsligt hörde ett slags ”pling”!
Jo, jag trodde förstås att det var ni, annars skulle jag självklart låtit bli.
Jag la mig med datorn på min sköna röda matta.
Jo, det var visst de andra som började chatta.
Jag skrev flera gånger: ”Jag måste sluta snart!”
”Jag vill inget hellre än att städa klart!”
Sen hörde de att jag hittat min bräda.
Någon sa: ”Hey! Dina ben är för späda!”
”Du kan inte trixa! Din kropp är för stel!”
Jag skulle bara visa att de hade fel.
Jo, jag lovar och svär. NU ska jag städa klart!
Jag skulle bara vilja kolla en grej på teve som börjar snart …
tolka = tyda
slutrim = orden i slutet av två meningar eller rader rimmar
Studera texten
1 Vilka olika möbler och saker beskrivs i texten?
2 Dikten heter Jag skulle bara … Varför tror du den heter så?
3 Hur tolkar du dikten? Vad handlar den om?
4 Vilka ord i dikten rimmar?
Studera texten.
Samtala om texten
1 Berätta för varandra hur ni tolkar dikten. Vad handlar den om?
2 Beskriv hur rummet på bilden ser ut. Vad är det för rum ni ser framför er när ni läser texten?
3 Berätta för varandra vad ni har för saker på era egna rum.
4 Välj tre av sakerna. Försök hitta ord som rimmar på sakerna.
5 Är det stökigt på ditt rum ibland? Är det du som stökar till det eller är det någon annan? Det kanske är en syster eller bror, ett husdjur eller någon annan person. Berätta hur det kan se ut på ditt rum, när du eller någon annan har stökat till det.
Förstå texten.
Skriv en dikt
Skriv en dikt om att någon har stökat till det på ditt rum. Dikten ska ha slutrim.
1 Beskriv i dikten vad man ser och hör när man tittar in i ditt stökiga rum.
2 Skriv rent din färdiga dikt på ett pappersark.
3 Rita en bild av en dörr.
4 Klistra fast dikten på bilden av dörren.
Kontrollera texten
• Har du berättat om att någon stökar till det på ditt rum?
• Har dikten slutrim?
Reflektera över texten.
INSTRUERANDE TEXT | ger anvisningar och instruerar
• Beskriver steg för steg.
• Visar hur något fungerar.
Fallskärm
Du behöver: en näsduk, fyra snören, en liten sten eller leksaksfigur.
Gör så här:
1. Knyt fast ett snöre i varje hörn på näsduken.
2. Bind de andra ändarna runt det som ska föreställa en fallskärmshoppare.
3. Rulla ihop allt till en boll och kasta det så högt upp i luften som du kan.
Om du har gjort rätt, kommer skärmen att vika ut sig och sedan dala sakta nedåt.
Studera texten
1 Vad behöver du för att tillverka en fallskärm?
2 Vilken punkt i instruktionen passar bilden bäst till?
3 Punkt 1–3 i instruktionen börjar med samma typ av ord.
Vilken ordklass tillhör orden?
Studera texten.
Samtala om texten
Diskutera hur man tillverkar de här sakerna: pappersplan, papperspropeller, leksaksbåt, styltor och slangbella.
Förstå texten.
Skriv en instruerande text
Din klass ska ordna en idrottsdag för eleverna i årskurs 1–3. Skriv en instruktion till en idrott. Skriv texten på samma sätt som instruktionen till ”Fallskärm”.
1 Välj en idrott som du vill beskriva. Använd namnet på idrotten som rubrik.
2 Skriv vad man behöver för utrustning till idrotten.
3 Skriv en numrerad punktlista om hur man ska göra. Börja varje punkt med ett verb.
4 Rita en bild som illustrerar idrotten.
5 Testa instruktionen på en klasskompis. Om klasskompisen tycker att något var svårt att förstå, behöver du ändra din text så den blir lättare att förstå.
6 Skriv färdigt instruktionen.
Kontrollera texten
• Består instruktionen av de här delarna: rubrik, utrustningslista, punktlista och en bild?
Reflektera över texten.
• Beskriver och förmedlar.
• Kan vara en del av nästan alla andra typer av texter.
Tre favoriter
Pannkaka är gott. Det är svensk husmanskost, som är enkel och billig att laga. Ingredienserna kostar nästan ingenting. Du rör ihop mjöl, mjölk och ägg. Sedan behöver du bara lite smör i stekpannan när du gräddar. Doften av nygräddade pannkakor kan kännas på långt håll. På hösten äter många pannkaka och jordgubbssylt som dessert efter en tallrik rykande het ärtsoppa. Men bara på torsdagar förstås.
Couscous är godast. Jag har en kompis som kan laga det. Det är inte bara att det smakar så gott. Rätten är så inbjudande. Alla färgerna. Dofterna som möter mig i dörren när jag kommer hem till honom. Couscous i sig smakar egentligen ingenting, det är ju bara små gryn, utan det är allt man lagar till couscousen som gör det. Det är som en smak av världen. Det är som våren: en försmak av allt sommaren ska ge.
Pizza är godare. Men det ska vara hemlagad pizza. Det finns väl inget bättre än pizza i soffan och en bra film. Att få kura ihop sig inomhus i värmen med vintermörkret och kylan utanför. En liten smak av sommar rätt in i vardagsrummet. Först måste man göra degen. Medan den jäser kan man förbereda alla ingredienser, skära tomater och riva ost. Var och en får bestämma vad den ska ha på sin del av pizzan. Min brorsa vill alltid ha oliver på sin del och jag vill ha svamp. Båda två tycker att det smakar Italien och sommar.
Studera texten
1 Vad berättar rubriken om temat i de tre texterna?
2 Hitta adjektivet i den första meningen i var och en av de tre texterna.
Studera texten.
Samtala om texten
1 Diskutera svaren till ”Studera texten”.
2 Tänk dig att du ska skriva om tre favoriter bland tecknade serier.
a) Vilka tre serier skulle du skriva om?
b) Vad är bra med de olika serierna?
c) Karaktärisera serierna med tre olika adjektiv, till exempel: spännande, fängslande eller rolig.
Förstå texten.
Skriv en beskrivande text
Arbeta i grupper om tre. Skriv en ”Tre favoriter”text.
1 Välj ett gemensamt ämne att skriva om, eller arbeta vidare med temat om tecknade serier.
2 Hitta adjektiv som beskriver era favoriter till innehåll, smak, färg, form, längd, höjd eller liknande.
3 Skriv den första meningen i varje textdel.
4 Bestäm er för två saker ni vill berätta om varje favorit. Skriv några stödord för varje textdel.
5 Skriv färdigt texterna.
Kontrollera texten
• Visar den första meningen i varje text hur de tre texterna hänger samman?
• Handlar texterna om ett gemensamt tema?
Reflektera över texten.
FÖRKLARANDE TEXT | reder ut och förklarar
• Förklarar och informerar, utan tankar och åsikter.
• Lätt att förstå och hämta information ur.
• Innehåller ofta underrubriker, korta stycken och illustrationer.
Världens största språk
Vet du vilket språk i världen som pratas av flest människor? Det är inte engelska, utan kinesiska. Nästan alla i världen kan prata lite engelska. Om du däremot vill prata det språk som flest människor kan prata flytande, är det kinesiska som gäller.
Kinesiska är inte bara ett språk. Alla som bor i Kina pratar kinesiska, men det är inte alla som förstår varandra. Kineserna brukar säga att de har olika dialekter, precis som svenska språket har olika dialekter. I Sverige är det inte speciellt svårt att förstå olika dialekter, men i Kina kan det vara riktigt svårt. De kinesiska dialekterna kan vara så olika varandra som svenska språket är olikt holländska eller tyska.
Alla i Kina använder däremot samma skriftsystem, nämligen kinesiska tecken. Alla tecken har en egen betydelse. Även om det ser obegripligt ut för oss som inte kan dem, så finns det ett system för hur de är gjorda och vad de betyder. Varje tecken är sammansatt av flera andra tecken. När man har lärt sig hur det fungerar och hur de sätts samman, blir det lättare.
För att kunna läsa en kinesisk tidning behöver du kunna mellan 4 000 och 6 000 tecken. Om du ska studera i Kina behöver du lära dig runt 8 000 tecken för att förstå de svårare orden. Det finns ordböcker med upp till 80 000 kinesiska tecken. Men som tur är för alla kineser och folk som vill lära sig kinesiska, blir de flesta av dessa ord sällan eller aldrig använda. Skriftsystemet kan läsas med en slags standarddialekt. Den används på tv, i radio och i skolan. Standarddialekten kallas för mandarin på svenska och engelska. På kinesiska säger man ”putonghua”. Mandarin betyder standardtal.
Med så många olika dialekter och ett skriftsystem som är helt annorlunda mot vårt, kan det vara en ganska krävande uppgift att lära sig kinesiska.
Vad är ett stycke?
En text är indelad i stycken, precis som texten i ”Världens största språk”. Varje stycke handlar om en sak. I texten ”Världens största språk” används radbrytning för att visa var styckena är. Du kan också använda indrag. Se faktarutan på sidan 18.
Studera texten
1 Hur många stycken finns det i texten ”Världens största språk”? Tips: Läs i faktarutan.
2 Första stycket i texten kallas inledning. Vad gör författaren i inledningen för att läsaren ska bli nyfiken på att läsa resten av texten?
3 Det sista stycket kallas avslutning. Vad handlar avslutningen om?
4 De tre styckena i mitten av texten kallas huvuddel. Vad handlar vart och ett av dessa stycken om? Sammanfatta innehållet i varje stycke i en mening.
Studera texten.
Samtala om texten
• Vilka språk eller dialekter känner ni till? Vilka kan ni tala? Skriv en lista och se hur många gruppen får ihop tillsammans.
Förstå texten.
Skriv en förklarande text
Skriv en text om ett språk eller en dialekt.
1 Skriv en inledning där du berättar lite om det språk eller den dialekt du valt.
2 Skriv tre stycken där varje stycke ger en viktig upplysning om språket eller dialekten. Skriv tre–fem meningar i varje stycke.
3 Skriv en avslutning där du förklarar vad du tycker är mest intressant med språket eller dialekten du valt.
4 Hitta på en rubrik som passar till din text.
Kontrollera texten
• Består din text av fem stycken: inledning, tre stycken i huvuddelen och en avslutning?
Reflektera över texten.
INSTRUERANDE TEXT | ger anvisningar och instruerar
• Beskriver steg för steg.
• Visar hur något fungerar.
Mobilvett
1. Man pratar inte om privata saker eller sådant som ingen annan ska veta om på bussen, vid busshållplatsen, i affären eller andra liknande platser.
2. Man ska ha regler för mobilanvändning som alla kan respektera, både på jobbet och hemma.
3. Måltider och mobiler hör inte ihop. Man går från bordet om man behöver prata eller skicka ett meddelande.
4. Man pratar inte i telefonen när man blir expedierad i en affär eller på andra ställen. Man visar respekt och ger expediten lika mycket uppmärksamhet, som man själv som kund vill ha.
5. Expediter och anställda pratar inte i telefonen när de har kunder.
6. På bio, teater och i kyrkan stänger man av mobilen helt.
7. Under möten bör man ha all uppmärksamhet på de människor man pratar med. Man berättar i förväg om det är nödvändigt att ha på mobilen.
8. Mötesordföranden, lärare och föreläsare bör aldrig använda telefonen framför sina mötesdeltagare, elever eller åhörare.
Studera texten
1 Läs igenom reglerna för mobilvett.
2 Vilka av reglerna är formulerade som förbud, där ordet inte används?
3 Välj de tre regler du håller mest med om.
Studera texten.
Samtala om texten
1 Kom överens om tre regler för mobilanvändning hemma.
2 Kom överens om tre regler för mobilanvändning i skolan.
3 Diskutera om det bör vara olika regler för barn och vuxna, lärare och elever.
Förstå texten.
Skriv en instruerande text
Gör en affisch med fem regler för mobilvett.
1 Förbered texten:
a) Bestäm om du ska göra en affisch för mobilanvändning hemma eller i skolan.
b) Gör först en skiss.
c) Formulera fem regler där ordet inte ingår. Exempel: På Storskolan pratar vi inte med hög röst inomhus.
d) Formulera samma regler utan att använda ordet inte. Exempel: På Storskolan pratar vi med låg röst inomhus.
2 Välj fem av reglerna. Rita en bild utifrån skissen. Skapa din affisch.
Kontrollera texten
• Har du skapat regler både med och utan ordet inte?
• Visar dina illustrationer det som beskrivs i texten?
Reflektera över texten.
BESKRIVANDE TEXT | informerar och beskriver
• Beskriver och förmedlar.
• Kan vara en del av nästan alla andra typer av texter.
Biblioteket
Studera texten
Läs faktarutan och svara på frågorna:
1 Vad för slags information hittar du på den här ingångssidan?
2 Vad kan man göra på biblioteken?
3 Vad kan man göra, och få reda på mer om, på den här webbplatsen?
Studera texten.
Samtala om texten
1 Diskutera svaren till ”Studera texten”.
2 Var på en liknande webbsida finns vanligtvis:
• adress och telefonnummer?
• information om aktuella händelser?
• sökfält och inloggningsrutor?
3 Vilken information bör finnas på ett biblioteks webbplats?
4 Hur vill du att en ingångssida till ett bibliotek ska se ut? Vilken text måste finnas? Vilka bilder eller illustrationer bör vara med?
Förstå texten.
Skriv en beskrivande text
Arbeta i par och gör en skiss till en ingångssida för ett bibliotek, som ni brukar använda er av.
1 Rita en skiss till ingångssidan som ni sedan kan fylla på med bilder, text och illustrationer.
2 Skriv in den informationstext som ni tycker måste finnas med.
3 Fyll på med bilder och illustrationer.
Kontrollera texten
• Är all viktig information med på ingångssidan?
• Vad på din webbsida tror du gör att elever får lust att besöka biblioteket?
Reflektera över texten.
Studentlitteratur AB
Box 141
221 00 Lund
Besöksadress Åkergränden 1
Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se
Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Originalets titel: Skriving pågår A © 2013 Trine Gedde-Dahl, Anne Kristine Øgreid och GAN Aschehoug, Oslo
Redaktion: Hippas Eriksson
Omslag: Tanor / Shutterstock.com
Grafisk form: Johanna Szemenkar Remgard
Illustrationer: Johanna Kristiansson
Art.nr 38590
ISBN 978-91-44-16760-2
Upplaga 1:4
© För den svenska utgåvan Studentlitteratur AB 2015
Printed by Eurographic Group, 2023
Textkällor
nysgjerrigper.no/Øystein N. Øksenvåg: ”Verdens største språk”. Bearbeidet etter avtale.
www.bibliotekvarmland.se
Aftenposten Junior: ”Sjøfolk vinner kampen mot sjørøverne”
Liodden, Ole Jørgen: ”Ekstremt flyvedyktig – og ganske hissig”
Rise-Lynum, Nana: ”Plastsøppel i sjøen”, Norsk Barneblad, 2012
© Saltkråkan AB/Astrid Lindgren: ”Vad vi lekte mina syskon och jag!” ur Fyra syskon berättar, 1992, ”Jag minns det så tydligt” ur Astrids Klokbok, 1997
Boye, Karin: Jag vill möta …
Ferlin, Nils: INFALL ur Barfotabarn
Micaelsen, Vera: ”Lemen – dyret som blir så sint at det dør”, Å klemme fingeren i døra, Kagge forlag, 2011
Grimstad, Arnljot: ”Det snakkar vi ikkje om …”, Norsk Barneblad, 2011
Bildkällor
Johanna Kristiansson: 4, 32, 47
Shutterstock.com: 6, 8, 10, 12, 16, 20, 24, 26, 28 (Copyright: Lisa-Lisa), 30, 34, 36, 40–42, 44, 47
Ole Jørgen Liodden: 18
Håkon Mosvold Larsen/TT: 38
Skrivande pågår
Skrivande pågår 4–6 är en serie som tränar skrivande utifrån olika texttyper. Boken inleds med en tankekarta som tydligt presenterar de olika texttyperna och deras kännetecken. Använd tankekartan både som introduktion för arbetet med texter och som repetition och inspiration i det fortsatta arbetet.
Varje textuppslag inleds med kännetecknen för den aktuella texttypen i punktform. Därefter presenteras en text. På högersidan bearbetas textens innehåll i form av uppgifter på tre nivåer:
• studera texten
• samtala om texten
• skriv en text.
I det medföljande digitala läromedlet finns samtliga texter inlästa. Det gör att eleverna kan lyssna till texten eller läsa och lyssna samtidigt. De interaktiva uppgifterna ger förberedelse inför arbetet med den aktuella texten eller fördjupad träning efter att man har löst bokens uppgifter. Facit till bokens uppgifter ingår också i den digitala delen.