VALLMOMODELLEN DEL 1
Balanserad läs- och skrivinlärning
LÄS OCH PROVA PAKETETS BÅDA DELAR
VALLMOMODELLEN DEL 1
Balanserad läs- och skrivinlärning
Vallmomodellen del 1 består av två delar: tryckt bok och digitala resurser.
På följande sidor kan du provläsa och bilda dig en uppfattning om såväl den tryckta boken som de digitala resurserna.
ELEVBOK
Vallmomodellen del 1 presenterar en balanserad syn på den tidiga läs- och skrivinlärningen för höstterminen i årskurs 1, där såväl den tekniska sidan som den språkliga förståelsen har sina givna platser. Detta illustreras med hjälp av vallmoblommans kronblad, ett kronblad för varje huvudområde: avkodning, inkodning, förståelse samt kreativt skrivande. Fröställningen i blommans mitt symboliserar den språkliga färdigheten som har direkt inverkan på samtliga fyra huvudområden.
DIGITALT LÄROMEDEL
De digitala resurserna innehåller den tryckta boken som e-bok samt kopieringsunderlag med Lottospel, svarsprotokoll och sammanställning av tester.
Den tryckta boken som e-bok
Kopieringsunderlag som kan laddas ner och skrivas ut
Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon
Vallmomodellen
Del 1
Balanserad läs- och skrivinlärning
Inger Fridolfsson
Studentlitteratur AB
Box 141
221 00 LUND
Besöksadress: Åkergränden 1
Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden.
Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 39091
ISBN 978-91-44-19343-4 Upplaga 2:5
© Författaren och Studentlitteratur 2016, 2019
studentlitteratur.se
Studentlitteratur AB, Lund
Omslagslayout: Francisco Ortega
Omslagsbild: Val_Iva/Shutterstock.com
Printed by Eurographic Group, 2024
Förord 7
Författarpresentation 9
Tillhörande material 10
1 Framgångsrik läs- och skrivinlärning 11
Läs- och skrivundervisning utifrån en vetenskaplig grund 11
Lärarens kunskaper 11
Tidiga insatser 12
The Simple View of Reading 13
Kopplingen grafem–fonem 14
RTI, Response to intervention 14
Vallmomodellens innehåll 16
Ett innehåll med variation 17
Kontinuerliga kartläggningar 18
Undervisningsmateriel för tidig läs- och skrivinlärning 19 Organisation och upplägg 20
2 Kartläggning 25
Kartläggningsschemat 25
Trösklar som stöd till kartläggningen 26
Organisering av undervisningen 28
Tröskel 1 28
Tröskel 2 28
Tröskel 3 29
Tröskel 4 30
Innehållet i kartläggningen 31
Kartläggning av bokstavskännedom 31
Kartläggning av den fonemiska medvetenheten 32
Kartläggning avkodning och inkodning 36
Kartläggningsschema höstterminen årskurs 1 37
Analys av Stinas förmågor 37
3 Schema med veckans innehåll 41
Innehållet i undervisningen 41
Kontroll av tröskel 2 45
4 Avkodning och inkodning 47
Skriftspråkets formsida 47
Fonologisk medvetenhet 48
Fonologisk medvetenhet – progressionen i övningarna 50
Övningar till tröskel 1 50
Övningar till tröskel 2 52
Övningar till tröskel 3 53
Övningar till tröskel 4 54
Bokstavsinlärning 54
Gemensamma övningar 55
Förslag på i vilken ordning bokstäverna lärs in 57
Individuella övningar 58
Skapande övningar 59
Att knäcka koden 60
Färdighetsträning 63
Individuell färdighetsträning 64
Läsning och skrivning med de tio första bokstäverna 72
Tröskel 2 73
Tröskel 3 74
Tröskel 4 76
Strukturerad skrivinlärning 78
5 Förståelse 81
Stimulerande texter 81
Språklig stimulering med fokus på ordinlärning 82
Förklara svårförståeliga ord – före eller efter läsningen? 84
Antonymer och synonymer 84
Strategier för att förstå ord och uttryck 85
Nivå-2-ord 86
Övning av nivå-2-ord i praktiken 87
Repetition 89
Olika frågetyper 89
Frågor på ytan 90
Frågor under ytan 90
Att utveckla läsförståelsestrategier 91
Aktivera egna erfarenheter 92
Aktivera förkunskaper 93
Att förutspå 93
Aktivera bakgrundsinformation 94
Gemensamma aktiviteter 95
Högläsning av skönlitteratur 96
Högläsning av faktatexter 101
6 Kreativt skrivande 105
Skrivande startar i det muntliga 105
Gemensamt kreativt skrivande och muntliga aktiviteter 106
Dikteringar 106
Berättelser med hjälp av sekvensbilder 108
Figurativt språk 110
Individuellt och kreativt skrivande 114
Listor 114
Upptäckarskrivning 115
Bildserier – individuellt 116
Läsplattor och läs- och skrivinlärning 117
Litteraturförteckning 119
Vallmomodellens innehåll
Vallmomodellen omfattar den första terminen i första klass. Förutom att Vallmomodellen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, överensstämmer den även väl med det centrala innehållet i läroplanen. Inom Vallmomodellen återfinns flera av de huvudområden som utgör det centrala innehållet: Läsa och skriva, Tala lyssna och samtala, Berättande texter och sakprosa samt Språkbruk
Som redan nämnts är intentionen med Vallmomodellen att presentera ett helhetsgrepp på skriftspråksinlärningen där såväl läsningens form och funktion som skrivningens form och funktion har sina givna roller. Figur 1.2 illustrerar detta via vallmoblommans fyra kronblad, ett kronblad för varje huvudområde i läs- och skrivutvecklingen: avkodning, inkodning, förståelse samt kreativt skrivande. Fröställningen i blommans mitt symboliserar den språkliga färdigheten som har direkt inverkan på samtliga fyra huvudområden.
Inkodning
Avkodning
För s tåelse
Figur 1.2
Vallmoblommans fyra kronblad – ett kronblad för varje huvudområde i läs- och skrivutvecklingen. Illustration: Anastasia Mazeina/ Shutterstock.com
K reativ t sk rivande
ETT INNEHÅLL MED VARIATION
Vi vet att god läs- och skrivundervisning innehåller en variation av övningar. Detta har visats i flera studier (däribland t.ex. Fälth 2013). Vallmomodellen ger tips på övningar och förslag på texter från redan existerande läromedel. Utgångsläget för dessa val har varit att det ska vara texter som håller en hög kvalitet rent språkligt och innehållsligt och att övningarna i grundläggande färdigheter överensstämmer väl med vad forskningen kommit fram till. Dessutom finns i bokens digitala resurser kopieringsunderlag med ytterligare övningar. Avsikten är att underlätta för läraren att göra bra och genomtänkta val men även att det ska vara lättare att avgöra vilken typ av övningar som bäst passar klassen och den enskilda eleven. Vallmomodellen innehåller:
• Övningar i basfärdigheter
– bokstavskännedom
– fonemisk medvetenhet
– ordkunskap
• Läsning
– avkodning
– förståelsestrategier
• Skrivning
– Inkodning
– kreativt skrivande
Det är sällan en övning stimulerar enbart en färdighet utan de flesta övningar som presenteras stimulerar flera färdigheter samtidigt. Exempelvis kan aktiviteter som stärker ordförrådet ge effekt på såväl läsförståelse som kreativt skrivande. Att till exempel lägga ord med bokstavskort kan påverka såväl fonemisk medvetenhet, bokstavskännedom och avkodning som inkodning.
Det är viktigt att samtliga områden återfinns i veckan och att det inte blir för mycket tonvikt på en viss typ av övningar. Däremot kan enskilda elever vara i behov av fler övningar inom vissa områden. Till exempel bör elever som har en långsam utveckling av avkodningen ges många fler tillfällen till denna typ av övning än de som redan är igång och börjar närma sig ett läsflyt.
För att tidsmässigt kunna hinna med alla delar sker undervisningen ämnesövergripande, där förutom svenska även samhällsorienterande (so) och naturorienterande (no) ämnen, musik och bild ingår. Flera av de språkutvecklande och gemensamma aktiviteterna kan mycket väl genomföras i samband med naturorienterande ämnen. I Vallmomodel-
len har jag valt att integrera texter som handlar om naturen på hösten eftersom det är vanligt att man undervisar om detta område under höstterminen i årskurs 1. Detta återkommer jag till i kapitel 5.
I Vallmomodellen varvas gemensamma övningar med individuella. I de gemensamma aktiviteterna läggs betoning på interaktion och samspel mellan lärare och elever eller mellan elev och elev. I det individuella får eleverna möjlighet att enskilt öva färdigheter utifrån sina egna förutsättningar.
Med hjälp av ett schema med veckans innehåll synliggörs de olika aktiviteterna vecka för vecka. Läraren fördelar själv de olika aktiviteterna under veckan. Schemats roll är att belysa variationen i undervisningen och i vilken utsträckning och hur ofta aktiviteterna bör genomföras. Exempelvis återkommer färdighetsträning i avkodning och inkodning varje dag i kortare pass medan man mera sällan har gemensamma dikteringar. Schemat finns i kapitel 3.
KONTINUERLIGA KARTLÄGGNINGAR
I slutet av årskurs 3 bör eleverna klara av att avkoda ord och orddelar som enheter – den ortografisk-morfemiska läsningen. Det kan upplevas som ett högt mål men en någotsånär säkerhet och ett flyt i läsningen förutsätts för att kunna läsa och förstå mellanstadiets texter. Det är ju på mellanstadiet eleverna alltmer läser för att lära sig. När avkodningen är automatiserad frigörs minnesutrymme som istället kan användas till att förstå (Adams 1990; Høien & Lundberg 2013).
Att tidigt och kontinuerligt kartlägga elevernas förmågor är ett led i lärarens arbete för att försäkra sig om att alla elever i slutet av årskurs 3 verkligen kan läsa ortografiskt. Denna kontinuerliga kartläggning är en av de grundläggande komponenterna för Vallmomodellen. I synnerhet är det de långsammaste elevernas utveckling som noga behöver följas och dokumenteras. Det grundläggande syftet är att samtliga elever redan från början hänger med och att inget barn hamnar på efterkälke. För att klara det krävs att man redan vid höstterminens start i första klass kontinuerligt utvärderar och kartlägger elevens läs- och skrivförmåga. Att noga dokumentera elevernas läs- och skrivutveckling behöver inte vara så omfattande som det kanske kan låta. Det handlar istället om att välja ut de områden i läs- och skrivinlärningen som inledningsvis är särskilt viktiga att följa. Dessutom behöver långt ifrån alla elever dokumenteras lika ingående. Då det gäller den tidiga läs- och skrivutvecklingen bör fokus i kartläggningen främst ligga på elevernas avkodning- och inkodningsfärdighet. Argumentet för detta är att elev-
erna så snabbt som möjligt ska bli självständiga läsare och skrivare. Med tiden ska kartläggningen övergå till att gälla även läsförståelse och det kreativa skrivandet. Dokumentationen ska heller inte innehålla långa texter utan det räcker med korta noteringar om elevernas framsteg.
Kartläggning med hjälp av trösklar
I Vallmomodellen finns tydliga anvisningar för vilka färdigheter i avkodning och inkodning eleverna kontinuerligt bör uppnå under höstterminen i årskurs 1. I det som följer ges en kort överblick av hur kartläggningen är tänkt. I kapitel 2 ges en utförligare beskrivning av hur man praktiskt kan genomföra kartläggningarna.
Som hjälp i kartläggningsarbetet finns olika trösklar som eleverna bör uppnå. I trösklarna finns noga angivet olika grundmål som eleverna bör ha tillägnat sig vad gäller avkodning och inkodning. Exempel på vilka grundmål eleverna bör klara av finns närmare förklarat i kapitel 2. Där finns även angivet vilken typ av organisatoriska åtgärder man kan behöva vidta och där framgår även vilken typ av övningar eleven behöver öva på. I kapitel 4 finns sedan förslag på praktiska övningar som kan genomföras för att eleverna ska uppnå de olika trösklarnas grundmål. Detta förfaringssätt överensstämmer väl med RTI men även med formativ bedömning.
Som ett ytterligare stöd i kartläggningen finns kopieringsunderlag som kan kopieras för varje enskild elev. (Kopieringsunderlaget finns för nedladdning i bokens digitala resurser.) Det finns ett för elevens bokstavskännedom och ytterligare ett som ska fungera som en sammanställning av elevens fonologiska medvetenhet, avkodning och inkodning.
UNDERVISNINGSMATERIEL FÖR TIDIG
LÄS- OCH SKRIVINLÄRNING
Vallmomodellen ska i första hand betraktas som en vägledning i den tidiga läs- och skrivinlärningen där teori kopplas till praktisk tillämpning. I boken finns flera förslag på övningar och därutöver finns det i de digitala resurserna övningsmateriel ämnade för färdighetsträning som är fritt att kopieras. Dessa kopieringsunderlag är främst avsedda för de elever som har en långsam inlärningstakt och som därför behöver öva många gånger på samma moment. Progressionen i kopieringsunderlagens övningar är därför väldigt långsam. Syftet med denna långsamma progression är att man i möjligaste mån ska kunna möta dessa elevers behov av omfattande färdighetsträning. I Vallmomodellen finns för-
utom kopieringsunderlagen även vägledning och tips på materiel och övningar som andra författare har utarbetat. Urvalet har gjorts med hänsyn till vad forskningen har kommit fram till vad gäller läs- och skrivinlärning. Då det gäller material som avser att öva avkodningsfärdigheten är detta urval främst baserat på den omfattande forskning som visar på vikten av strukturerade övningar som tränar kopplingarna mellan bokstav och ljud. En del av de föreslagna materialen är relativt nyproducerade medan andra kan ha några år på nacken och kanske redan finns ute på skolorna. Även om en del materiel kan upplevas som omoderna när det gäller layout, kan de mycket väl ha en genomtänkt pedagogisk tanke och en tydlig struktur och därför vara värdefulla.
Vallmomodellen är inte knuten till någon särskild läsebok. Det finns en poäng med detta. Dagens nybörjare skiljer sig åt vad gäller den skriftspråkliga förmågan. En stor andel elever lär sig att läsa redan under året i förskoleklass, några till och med ännu tidigare. Spridningen mellan eleverna i fråga om läs- och skrivförmåga är därför stor. För att alla ska få rätt stimulans behöver texterna som eleverna läser därför vara på många olika svårighetsnivåer. Läseböcker har vanligtvis endast en eller ett par nivåer som kanske inte alls stämmer överens med vad majoriteten av eleverna behöver öva på. Som ett alternativ till läseboken ges i Vallmomodellen förslag på annan läsning som kan ske tillsammans eller individuellt.
Då det gäller exempelvis läsförståelse av skönlitterära berättelser och faktatexter finns förslag på ett antal texter som lämpar sig att läsas högt för barnen. I samband med dessa högläsningsaktiviteter kan eleverna dels få språklig stimulans, dels möjlighet att öva sig i olika läsförståelsestrategier och jag ger exempel på detta. I valet av ett par texter har jag tagit stor hänsyn till det språkliga innehållet och till att texterna är återgivna på ett sätt som kan vara intressant och givande för eleverna. Av den orsaken har exempelvis korta och faktaspäckade faktatexter undvikits.
ORGANISATION OCH UPPLÄGG
Varierad och ämnesövergripande undervisning
Den primära idén med Vallmomodellen är att alla barn ska få en så pass gynnsam skriftspråklig start som möjligt. Även om alla elever kan ha nytta av strukturen i Vallmomodellen är det framförallt de som strävar med skriftspråket som gynnas bäst. Det huvudsakliga målet är att man med hjälp av arbetssättet ska kunna reducera antalet elever som senare kan komma att vara i behov av extra stöd.
Schema med veckans innehåll
I det här kapitlet ges förslag på det innehåll som bör finnas med då det gäller svenskundervisningen under en vecka. Här ges också vägledning för i vilken omfattning och hur ofta olika övningar bör äga rum.
Innehållet i undervisningen
Schemat nedan ger förslag på innehåll i undervisningen de sex första veckorna i första klass. Hur de olika aktiviteterna ska fördelas över veckans dagar är det läraren själv som bäst avgör. Schemat ska främst fungera som en idébank och ska därför inte uppfattas som något man slaviskt måste följa. Det är istället elevernas behov som styr innehållet. Tanken med schemat är att belysa innehållet under veckan och att det blir en jämn fördelning mellan undervisningens olika delar: avkodning, förståelse, inkodning och kreativt skrivande. Det som är viktigt att beakta är att det varje dag finns tillfällen att färdighetsträna. Eftersom man räknar med att en elev behöver åtskilliga timmars färdighetsträning för att uppnå läsflyt betyder det att eleverna måste få många tillfällen – helst ett par varje dag – till avkodningsträning.
I det som följer ges riktlinjer för vilka övningar som bör förekomma dagligen och övningar som inte behöver genomföras fullt så frekvent.
Varje dag:
• Bokstavsövningar – repetition eller genomgång av ny bokstav.
• Fonemisk medvetenhet – analys, syntes eller segmentering. Dessa övningar avtar i takt med att avkodningen och inkodningen utvecklas.
• Avkodningsträning (för de som knäckt koden) gemensamt och individuellt.
3
• Inkodning (för de som knäckt koden) gemensamt och individuellt.
• Högläsning av narrativ text där syftet främst är att lyssna på innehållet.
Två, tre tillfällen i veckan:
• Högläsning av faktatext eller kort text där syftet är att öva läsförståelsestrategier.
• Ordkunskap (nivå-2-ord).
• Figurativt språk.
En gång i veckan eller varannan vecka:
• Bilduppgift med anknytning till genomgången bokstav.
• Gemensam diktering/Bildberättelse.
• Rita och skriva utifrån dikteringen.
• Skriva listor.
Inför första veckan i skolan genomförs kartläggningen av samtliga elever. Elever som inför skolstarten inte når upp till tröskel 1 bör få extra och riktade genomgångar i liten grupp inom klassrummets ram. Dessa genomgångar kan med fördel ske under de individuella passen som återfinns på schemat. Övriga elever arbetar då enskilt med väl avpassade övningar. Tänk på att övningarna ska vara så pass enkla för de elever som ska arbeta på egen hand att de inte stör gruppen som har genomgång. Ett bra tips är att i förväg duka fram allt det eleverna behöver. På så sätt slipper man flera störningsmoment när elever ska hämta material.
Vecka 1
Avkodning
Gemensamt
• Bokstäverna A och S, lyssna och känna igen
• Fonemanalys, fonemsyntes
Individuellt
• Fonemanalys av A och S*
LÄSA SKRIVA
Förståelse Inkodning Kreativ skrivning
Gemensamt
• Läsförståelsestrategier från kort text
• Högläsning av narrativ text
Individuellt
• Läsa småböcker (för läsarna)
Gemensamt
• Bokstäverna A och S, lyssna och forma
• Fonemsegmentering
Individuellt
• Bilduppgift med anknytning till bokstav och no
• Bokstavsarbete, forma och skriva
Gemensamt
• Diktering, t.ex. ”Att börja skolan”
• Figurativt språk
Individuellt
• Rita och skriva utifrån gemensam diktering *Analysövningar finns bland annat i
Vecka 2 LÄSA SKRIVA
Avkodning Förståelse
Gemensamt
• Bokstäverna L och O, lyssna och känna igen
• Repetition av A och S
• Fonemanalys, fonemsyntes
Individuellt
• Analys av L och O
Gemensamt
• Läsförståelsestrategier från kort text – välj någon/ några av strategierna
• Högläsning av narrativ text
• Ordkunskap, 2–3 nya ord
Individuellt
• Läsa småböcker (för läsarna)
• Arbetsbok (för läsarna)*
Inkodning Kreativ skrivning
Gemensamt
• Bokstäverna L och O, lyssna och forma
• Lägga ord med A, S, L, O
Gemensamt
• Figurativt språk
• Bildberättelse
Individuellt
• Bilduppgift med anknytning till bokstav och no
• Bokstavsarbete, forma och skriva
*Arbetsböcker kan vara av typen fristående arbetsböcker som jag beskriver i kapitel 4.
Individuellt
• Rita och skriva utifrån bildberättelsen
Vecka 3
LÄSA SKRIVA
Avkodning Förståelse Inkodning Kreativ skrivning
Gemensamt
• Repetition av A, S, L, O
• Fonemanalys, fonemsyntes*
Individuellt
• Repetera analys av L och O
Gemensamt
• Högläsning, faktatext VÖL
• Högläsning av narrativ text
• Ordkunskap, 2–3 nya ord
Individuellt
• Läsa småböcker (för läsarna)
• Arbetsbok (för läsarna)
Gemensamt
• Repetition av A, S, L, O
• Lägga och skriva ord och stavelser med A, S, L, O
Individuellt
• Bilduppgift med anknytning till bokstav och no
• Bokstavsarbete, forma och skriva
• Nya Lästräna 2 eller SkrivLäs 1
Gemensamt
• Gemensam diktering utifrån faktatexten
• Figurativt språk
• Skriva listor
Individuellt
• Rita och skriva utifrån dikteringen
* I fortsättningen genomförs fonologiska övningar enbart med de elever som behöver en långsammare inlärningstakt. Allteftersom avkodningen utvecklas ersätts de fonologiska övningarna med avkodningsträning.
Vecka 4
LÄSA
SKRIVA
Avkodning Förståelse Inkodning Kreativ skrivning
Gemensam
• Bokstaven R, lyssna och känna igen
• Repetition av A, S, L, O
• Sammanljuda ord och stavelser med A, S, L, O, R
• Genomgång av Lotto*
• Spela Lotto parvis
Individuellt
• Analys av R
Gemensamt
• Läsförståelsestrategier från kort text – välj någon eller några av strategierna
• Högläsning av narrativ text
• Ordkunskap, 2–3 nya ord
Individuellt
• Läsa småböcker (för läsarna)
• Arbetsbok (för läsarna)
Gemensamt
• Bokstaven R lyssna och forma
• Repetition av A, S, L, O
• Lägga och skriva ord och stavelser med A, S, L, O, R
Gemensamt
• Figurativt språk
• Bildberättelse
* Lotto finns som kopieringsunderlag i bokens digitala resurser.
Individuellt
• Bilduppgift med anknytning till bokstav och no
• Bokstavsarbete, forma och skriva
• Nya Lästräna 2 eller SkrivLäs 1
Individuellt
• Rita och skriva utifrån bildberättelsen
• Skriva listor
Kontroll av tröskel 2
Inför den femte skolveckan är det dags att göra en ny kartläggning. Denna gång bör kartläggningen fokusera på de elever som riskerar att inte nå upp till målen i tröskel 2.
De elever som vid skolstart inte klarade målen för tröskel 1 bör testas med dessa uppgifter igen. Elever som efter dessa fyra veckor inte når upp till målen för tröskel 1, trots undervisning i liten grupp inom klassrummets ram, bör få extra och riktade genomgångar i liten grupp inom ramen för särskilda åtgärder.
Elever som fyra veckor efter skolstart inte når upp till tröskel 2 bör få extra och riktade genomgångar i liten grupp inom klassrummets ram.
5
LÄSA SKRIVA
Avkodning Förståelse Inkodning Kreativ skrivning
Gemensamt
• Bokstaven E, lyssna och känna igen
• Repetition av A, S, L, O, R
• Sammanljuda ord och stavelser med
A, S, L, O, R, E
• Spela Lotto parvis
Individuellt
• Analys av E
• Lägga ord med A, S, L, O, R, E samt läsa och skriva dem
Gemensamt
• Högläsning, faktatext VÖL
• Högläsning av narrativ text
• Ordkunskap, 2–3 nya ord
Individuell
• Läsa småböcker (för läsarna)
• Arbetsbok (för läsarna)
Gemensamt
• Bokstaven E, lyssna och forma
• Repetition av A, S, L, O, R
• Lägga och skriva ord och stavelser med A, S, L, O, R, E
Individuellt
• Bilduppgift med anknytning till bokstav och no
• Bokstavsarbete, forma och skriva
• Nya Lästräna 2 eller SkrivLäs 1
Gemensamt
• Gemensam diktering utifrån faktatexten
• Figurativt språk
Individuellt
• Rita och skriva utifrån dikteringen
Vecka
LÄSA SKRIVA
Avkodning Förståelse Inkodning Kreativ skrivning
Gemensamt
• Bokstaven N, lyssna och känna igen
• Repetition av
A, S, L, O, R, E
• Sammanljuda ord och stavelser med
A, S, L, O, R, E, N
• Spela Lotto parvis
Individuellt
• Palinspel (för läsare)
• Lägga ord med
A, S, L, O, R, E, N samt läsa och skriva dem
Gemensamt
• Läsförståelsestrategier från kort text – välj någon eller några av strategierna
• Högläsning av narrativ text
• Ordkunskap, 2–3 nya ord
Individuellt
• Läsa småböcker (för läsarna)
• Arbetsbok (för läsarna)
Gemensamt
• Bokstaven N, lyssna och forma
• Repetition av A, S, L, O, R, E
• Lägga och skriva ord och stavelser med
A, S, L, O, R, E, N
Individuellt
• Bilduppgift med anknytning till bokstav och no
• Bokstavsarbete, forma och skriva
• Nya Lästräna 2 eller SkrivLäs 1
Gemensamt
• Figurativt språk
• Bildberättelse
Individuellt
• Rita och skriva utifrån bildberättelsen
• Skriva listor
Kontroll av tröskel 3 och tröskel 4 sker sedan efter de anvisningar som finns i kapitel 2.
Inger Fridolfsson är fil.mag. i specialpedagogik med många års erfarenhet av arbete med elevers läs- och skrivinlärning och läs- och skrivsvårigheter. Hon har varit lärarutbildare och deltagit i forskningsprojekt om läs- och skrivutveckling vid Linköpings universitet.
Vallmomodellen Del 1
Balanserad läs- och skrivinlärning
Vallmomodellen del 1 presenterar en balanserad syn på den tidiga läs- och skrivinlärningen (första terminens arbete med första delen av alfabetet), där såväl den tekniska sidan som den språkliga förståelsen har sina givna platser. Detta illustreras med hjälp av vallmoblommans kronblad, ett kronblad för varje huvudområde: avkodning, inkodning, förståelse samt kreativt skrivande. Fröställningen i blommans mitt symboliserar den språkliga färdigheten som har direkt inverkan på samtliga fyra huvudområden.
Författaren ger en tydlig vägledning i läs- och skrivinlärningens olika steg och de moment som elever ibland har bekymmer med. Syftet med Vallmomodellen är att ge läraren ett verkningsfullt redskap för att så tidigt som möjligt fånga upp de elever som riskerar att få läs- och skrivsvårigheter.
Till boken finns digitala resurser med kompletterande material som Lottospel, svarsprotokoll och sammanställning av tester.
Denna andra upplaga av boken har kompletterats med två arbetsböcker riktade till eleverna: Vallmomodellen Arbetsbok 1 och Vallmomodellen Arbetsbok 2. Dessa kan köpas i 5-pack.
Vallmomodellen är utvecklad för att användas i grundskolans tidigare år och vänder sig främst till verksamma lärare i F–3, men även till lärarstudenter med samma inriktning samt till specialpedagoger och speciallärare.
Andra upplagan