Socialpolitiska klassiker by Smakprov Media AB

Lennart Nygren, professor i socialt arbete vid Umeå universitet

Socialpolitiska klassiker Har välfärdsstaten någonsin varit universell och kan dagens välfärdsstat sträva efter universella lösningar? Vilka rättigheter och skyldigheter inr yms i begreppet socialt medborgarskap? Vilka olika utformningar kan välfärdsstaten ha?

Boken ger en värdefull introduktion till klassiska texter och till aktuella forskningsdebatter, både för forskare och studenter med intresse för välfärdsstatlig och socialpolitisk forskning. Håkan Johansson är docent i socialt arbete och verksam vid Växjö univer sitet.

Best.nr 47-07740-3

Tryck.nr 47-07740-3-00

Håkan Johansson

I den här boken presenteras tre klassiska socialpolitiska teoretiker : T.H. Marshall, R.M. Titmuss och G. Esping-Andersen. Dessa författare har haft stor t inflytande på den socialpolitiska forskningen och har det for tfarande. Även om flera av de begrepp, analyser och idéer som de presenterade är mer än 50 år gamla, har de for tfarande mycket stor genomslagskraft. Med utgångspunkt i de tre teoretikernas texter diskuterar författaren begreppen socialt medborgarskap, universalism och selektivism samt välfärdsstatsregimer.

Socialpolitiska klassiker

Det här är ett pionjärarbete på många sätt och boken ger en mycket bra introduktion och fördjupning i de väsentliga principiella diskussionerna inom den komparativa socialpolitiska forskningen.

Socialpolitiska klassiker

Håkan Johansson

Redaktörer: Peter Söderholm och Carina Blohmé Omslag: Christina Eldon Grafisk formgivning: Fredrik Elvander

Upplaga 1:1

Tryckt på miljövänligt papper Sättning: Gyllene Snittet, Helsingborg Teckensnitt: Brödtext: Minion. Rubriker: Syntax Printed in Sweden by: Kristianstads Boktryckeri AB, Kristianstad 2008 På omslaget, från vänster: G. Esping-Andersen, T.H. Marshall, R.M. Titmuss

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Socialpolitiska_klassiker_slutkorr.indd 2

08-03-03 10.36.18

Innehåll

Förord......................................................................................................

1. Introduktion ..................................................................................... 9 Varför socialpolitiska klassiker? ........................................................... 9 Översikt och upplägg ........................................................................... 12 2. De socialpolitiska klassikerna .......................................................... 19 Vad är en klassiker? .............................................................................. 19 Vilka var de socialpolitiska klassikerna?.............................................. 22 3. Välfärdsstaten inför nya utmaningar .............................................. 31 Tryck ”utifrån” ...................................................................................... 32 Tryck ”inifrån” ...................................................................................... 38 4. T.H. Marshall och socialt medborgarskap ...................................... Vad innebär det moderna medborgarskapet?..................................... Medborgarskapets civila och politiska rättigheter.............................. Medborgarskapets sociala rättigheter ................................................. Det sociala medborgarskapets rättigheter och skyldigheter .............. Socialt medborgarskap och (o)jämlikhet............................................

43 44 48 51 54 57

5. Kritiken av det sociala medborgarskapet ........................................ En historisk kritik av det sociala medborgarskapets utveckling ........ En sociologisk kritik av socialt medborgarskap ................................. En juridisk kritik av sociala rättigheter ...............................................

59 60 62 66

Socialpolitiska_klassiker_slutkorr.indd 3

08-03-03 10.36.18

6. Medborgarskapsbegreppet i ny tid .................................................. Ett feministiskt medborgarskapsbegrepp ........................................... Mot ett mer aktivt medborgarskap ..................................................... Socialt medborgarskap bortom nationalstaten ..................................

71 72 76 81

7. Titmuss och välfärden ...................................................................... 87 En samhällsmoral byggd på krigets vedermödor ............................... 88 Definitionen av en välfärdsstat ............................................................ 92 Visionen om det goda välfärdssamhället ............................................ 99 Hur bör socialpolitiken organiseras?................................................... 103 Utmaningen för välfärdsstaten ............................................................ 110 Altruism och egoism i välfärdsmodeller ............................................. 112 8. Nya förutsättningar för rättvisa och jämlikhet .............................. 117 Universella lösningar i ett globalt samhälle ........................................ 118 Individualisering som uppluckring av den universella välfärden ...... 122 Rättvisa som omfördelning och erkännande...................................... 128 9. Esping-Andersen och välfärdsstatsregimer .................................... 135 Den komparativa välfärdsstatsforskningen ........................................ 136 Välfärdsstatsregimer och välfärdsregimer........................................... 139 Definitionen av välfärdsstaten ............................................................. 141 Begreppet de-kommodifiering ............................................................ 142 Vad avses med välfärdsstatens stratifiering?........................................ 145 Tre välfärdsstatsregimer ....................................................................... 147 10. Kritiken av teorin om välfärdsstatsregimer .................................... 155 Feministisk kritik av teorin om välfärdsstatsregimer ......................... 156 Finns det fler än tre välfärdsstatsregimer? .......................................... 163 Välfärdsstatsregimer baserade på social service och socialbidrag ..... 171

Socialpolitiska_klassiker_slutkorr.indd 4

08-03-03 10.36.18

11. Regimer bortom välfärdsstaten ........................................................... 179 En europeisk social modell ..................................................................... 180 Europeisering och ”den sociala dimensionen” ...................................... 184 Välfärdsstatsforskning om utvecklingsländer ........................................ 189 Tre familjer av välfärdsregimer ............................................................... 193 12. Avslutning: klassiker inför nya utmaningar........................................ 201 Gemensamma utgångspunkter hos klassikerna .................................... 202 Tema I: Omfördelning av resurser eller erkännande av olikheter ........ 206 Tema II: Passiva eller aktiva medborgare ............................................... 210 Tema III: Nationella eller internationella perspektiv på välfärdsstaten 215 Referenser.................................................................................................... 221 Sakregister................................................................................................... 233

Tabeller och figurer Tabell 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Tabell 5 Tabell 6 Tabell 7 Tabell 8

Tryck på välfärdsstater......................................................................31 Omfördelningens och erkännandets dilemma .............................133 OECD-länder indelade i välfärdsstatsregimer ..............................148 Välfärdsstatsregimer .......................................................................149 Könsrollsregimer ............................................................................162 Östasiatisk välfärdsregim ...............................................................169 Översikt socialbidragsregimer (24 OECD-länder) .......................174 Institutionellt analytiskt ramverk för utvecklingsländer ..............195

Figur 1 Relationen mellan universella och selektiva lösningar .................106 Figur 2 Välfärdsregimer ..............................................................................200

Socialpolitiska_klassiker_slutkorr.indd 5

08-03-03 10.36.18

Socialpolitiska_klassiker_slutkorr.indd 6

08-03-03 10.36.18

Förord

Idén till denna bok föddes i mötet med studenter på kurser i svensk och komparativ socialpolitik. När de tröttnat på de engelska artiklar och böcker som jag ville att de skulle läsa frågade de mig efter svensk litteratur inom området. Jag svarade att det inte fanns svenska böcker om centrala begrepp och teorier inom det socialpolitiska och välfärdsstatliga forskningsfältet. Då frågade de: varför skriver du inte en? Förutom mina studenter finns det många personer som jag vill rikta ett varmt tack till för deras engagemang och stöd under arbetets gång. I första hand vill jag tacka vänner och kollegor vid Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete vid Växjö universitet och speciellt Kia Graffman, Helene Jacobsson-Pettersson, Lars Sørnsen och Rickard Ulmestig som kommenterade utkastet till ett tidigare manus. Jag vill även tacka Peter Söderholm och Carina Blohmé på Liber för ett konstruktivt och kreativt samarbete med boken. Sist men inte minst vill jag rikta ett kärleksfullt tack till min familj, Marie-Louise & Edith. Malmö, februari 2008 Håkan Johansson

Socialpolitiska_klassiker_slutkorr.indd 7

08-03-03 10.36.18

Socialpolitiska_klassiker_slutkorr.indd 8

08-03-03 10.36.18

Kapitel 1

Introduktion

Varför socialpolitiska klassiker? Socialpolitik engagerar många i samhället och inte minst i Sverige. En av anledningarna är att socialpolitik materialiserar en uppsättning principiella frågor om ansvarsuppdelningen mellan välfärdsstaten och medborgarna: Vilka är medborgarnas sociala rättigheter? Vilka skyldigheter har invånarna i den svenska välfärdsstaten och vilka skyldigheter skall de ha? Vilka sociala risker täcks av socialförsäkringarna och vilka risker måste individerna lösa på egen hand? Står välfärdsstatens system i motsättning till individernas frihet eller är socialpolitiken en garant för att människor skall kunna delta i samhällslivet som fullvärdiga medborgare? Varför känner sig medborgarna passiviserade eller kanske till och med kränkta när de ansöker om stöd och service från välfärdsstaten? Hur kan välfärdsstaten engagera medborgarna i planeringen och utvecklingen av lokala välfärdstjänster? Varför skiljer olika välfärdsstater sig åt och hur kan den svenska välfärdsstaten lära av hur man gör i andra länder? Vi känner igen en del av de här frågorna från den politiska debatten där statliga socialpolitiska insatser ofta sätts i ett motsatsförhållande till medborgarnas frihet och där offentliga och privata lösningar ses som varandras motpoler. När forskare analyserar liknande frågeställningar pekar man oftare på hur socialpolitiken har förändrats, hur den påverkar olika grupper i samhället och hur man som forskare kan förklara den aktuella utvecklingen.

Socialpolitiska_klassiker_slutkorr.indd 9

08-03-03 10.36.18

1 Int rodukt ion

Den här boken är ett försök att ta ett steg tillbaka och peka på de teorier och begrepp som ligger till grund för stora delar av den aktuella socialpolitiska och välfärdsstatliga forskningen. De som intresserar sig för svensk och internationell socialpolitisk och välfärdsstatlig forskning kan nämligen inte undgå att det finns tre teoretiker som har dominerat området under lång tid och som vi kan beteckna som dess klassiker: Thomas Humphrey Marshall, Richard Morris Titmuss och Gøsta Esping-Andersen. I mitten av 1900-talet skrev T.H. Marshall en känd essä om socialt medborgarskap och sociala rättigheter. Han menade att sociala rättigheter var välfärdsstatens normativa grundfundament och ställde sig frågan om det sociala medborgarskapet vände upp och ner på det etablerade klassamhället och gjorde människorna mer jämlika. Några decennier senare utvecklade Titmuss en uppsättning begrepp som visade på socialpolitikens universella och selektiva sidor. Han argumenterade för att om välfärdsstaten hade en ambition att ge medborgarna möjlighet till social delaktighet i samhället var det viktigt att de socialpolitiska systemen organiserades efter universella principer, eftersom selektiva insatser hade en tendens att stigmatisera individerna. Mot slutet av 1900-talet lanserade Esping-Andersen en teori om hur man kunde förklara likheter och skillnader mellan olika välfärdsstater. Han visade på att välfärdsstater kunde delas in i tre olika välfärdsstatsregimer där Sverige pekades ut som tillhörande en socialdemokratisk välfärdsstatsregim. Trots att vissa av dessa teorier är mer än femtio år gamla fortsätter de att fascinera forskare. Till viss del beror det på att de anlägger olika perspektiv på hur vi kan förstå och förklara välfärdsstater och socialpolitisk utveckling: T.H. Marshall formulerade sin teori vid den tid då välfärdsstaten och den moderna socialpolitiken var på väg att sjösättas och för honom var det naturligt att fundera på de grundläggande frågorna om relationen mellan välfärdsstat och individ, socialt medborgarskap och sociala rättigheter. Titmuss utvecklade snarare sina begrepp och idéer vid en tidpunkt då merparten av de centrala socialpolitiska systemen hade tagit form och framtidstron var omfattande. Detta inte minst i Sverige där väl-

Socialpolitiska_klassiker_slutkorr.indd 10

08-03-03 10.36.18

1 Int rodukt ion

färdsstaten skulle vara det starka samhället som garanterade människor trygghet, omsorg och service från vaggan till graven. Följaktligen handlade hans analyser mer om hur de socialpolitiska systemen kunde och/eller borde organiseras för att i möjligaste mån inkludera alla medborgare i samhället. Den sistnämnde av de tre forskarna, Esping-Andersen, utvecklade sin teori då internationella influenser blev en allt tydligare del av samhällsvetenskapen, och hans analyser riktades mot komparationer av välfärdsstater. Som klassiker betraktat är de således barn av sin tid. Men den främsta anledningen till att T.H. Marshall, Titmuss och Esping-Andersen fascinerar forskare är på grund av deras banbrytande insatser inom området. De ställde frågor som ingen annan hade gjort tidigare, eller i alla fall som ingen annan hade gjort med samma skärpa och finess. De genomförde empiriska analyser för att ge svar på nydanande frågor, ofta med ett material som tidigare inte hade använts. De utvecklade originella teorier och begrepp för att analysera den socialpolitiska utvecklingen och välfärdsstater i allmänhet. Tack vare dessa nyskapande analytiska och empiriska insatser utgör de fortfarande det centrala tankegodset inom den socialpolitiska och välfärdsstatliga forskningen och i mer eller mindre varje bok och artikel som publiceras inom detta område är de antingen omnämnda eller den direkta referenspunkten för stora delar av analysen. I denna bok presenteras respektive teori. Genom en detaljerad analys av forskarnas ursprungstexter kommer boken att lyfta fram de centrala begreppen, hur de definierades och hur de hänger samman i ett övergripande analytiskt system. Presentationen kommer även att belysa svagheterna i respektive teori. I takt med att välfärdsstaten förändras ställs vi som forskare inför utmaningen att överväga om våra begrepp och teorier är anpassade för att analysera nya problem och frågeställningar eller hur vi kan vidareutveckla de klassiska begreppen i förhållande till en föränderlig omvärld. Det är också vad som skett under senare år. T. H. Marshalls, Titmuss och Esping-Andersens teorier har kritiserats för att vara alltför otidsenliga, inte minst eftersom dagens välfärdsstater och socialpolitiska system förändras i snabb takt. De utsätts för ”tryck uti-

Socialpolitiska_klassiker_slutkorr.indd 11

08-03-03 10.36.18

1 Int rodukt ion

från” som handlar om att våra samhällen blir allt mer internationella. Den svenska välfärdsstaten och socialpolitiken existerar i en värld som sätter helt andra ramar för välfärdsstatliga reformer än vid den tidpunkt då välfärdsstaten utvecklades och exempelvis T.H. Marshall och Titmuss formulerade sina teorier. Föga förvånande finns det idag en omfattande forskningsdebatt som handlar just om att se de klassiska teorierna i ljuset av internationalisering och globalisering. Ett stort antal försök har gjorts för att utveckla de centrala begreppen så att de är bättre anpassade för att analysera en värld där socialpolitiken ingår i internationella sociala, politiska, ekonomiska och kulturella system. På liknande sätt utmanas de klassiska teorierna av vad man kan benämna som ”tryck inifrån”. Människors beteenden och värderingar förändras. Invånarna i dagens välfärdsstater har helt andra värderingar och förväntningar på välfärdsstaten, om hur den skall ge stöd och service vid olika tidpunkter i en människas liv och hur den kan anpassas till ändrade familjemönster, sätt att arbeta m.m. Återigen finns det ett stort antal försök att vidareutveckla och anpassa de klassiska teorierna till dessa nya sociala mönster i våra samtida samhällen. Ambitionen med denna bok är inte endast att presentera de klassiska teorierna och hur centrala begrepp definierades och hängde samman, utan också att visa hur klassikerna används i den samtida forskningen. Exempelvis behandlas frågor som: Vad menar andra forskare är klassikernas svagheter? Hur har teorierna kritiserats? Hur tolkar och använder samtida forskare teorierna i relation till den aktuella samhällsutvecklingen? Vilka nya begrepp har utvecklats för att bättre anpassa klassikerna till en föränderlig omvärld?

Översikt och upplägg Efter detta inledningskapitel följer ytterligare två kapitel som sätter ramarna för den fortsatta diskussionen om de tre klassikerna inom den socialpolitiska och välfärdsstatliga forskningen. Kapitel två behandlar frågan om vad som avses med en klassiker. Inom skiftande discipliner finns det en

Socialpolitiska_klassiker_slutkorr.indd 12

08-03-03 10.36.18

1 Int rodukt ion

omfattande diskussion om att klassikerna – vid sidan om att ge ett originellt bidrag och vara banbrytande – också hjälper till med att socialisera in nya forskare i ämnet, markera gränser gentemot andra discipliner m.m. Syftet med detta kapitel är att problematisera vad som avses med en klassiker och vad vi således kan säga om de socialpolitiska klassikerna. Vid sidan av den akademiska diskussionen om klassikern som fenomen presenteras även kortfattat respektive klassiker, dvs. när de var verksamma, deras bakgrund och en kort översikt över deras respektive publikationer. I kapitel tre ges en översiktlig analys av den pågående välfärdsstatsforskningen och vad många forskare ser som grundläggande utmaningar och ”tryck” på de etablerade välfärdssystemen. Internationalisering och globalisering är exempel på sådana tryck, men mycket av forskningen ser även migration, nya familjebildnings- och arbetsmönster som ”tryck” mot etablerade välfärdsstatslösningar. Kapitlet gör inga anspråk på att ge en heltäckande diskussion över välfärdsstatens utmaningar (vare sig i termer av ekonomiska, politiska, sociala eller demografiska), utan syftet med detta kapitel är snarare att bilda en gemensam bas som de resterande diskussionerna kan ta avstamp från. Det är uppenbart att beroende på vilken klassiker som diskuteras så utmanas denna på skiftande sätt av samhällets omvandling. Efter dessa tre inledande kapitel ger boken sig i kast med att presentera och analysera respektive klassiker. Framställningen följer en uttänkt modell. • I det första steget presenteras den klassiska teorin, centrala begrepp och teoretikerns uppfattningar om centrala frågor inom den socialpolitiska och välfärdsstatliga forskningen. Ambitionen har varit att relativt detaljerat presentera den aktuella teorin och ”låta klassikerna komma till tals”, dvs. resonemanget präglas av flera citat och diskussionen ligger bitvis ”nära” originaltexterna. • I det andra steget analyseras och presenteras den kritik som har riktats mot den klassiska teorin. I detta steg behandlas exempelvis frågor rörande: Hur kritiserades de centrala begreppen? Vilka olika

Socialpolitiska_klassiker_slutkorr.indd 13

08-03-03 10.36.18

1 Int rodukt ion

typer av kritik är det möjligt att urskilja i forskningsdebatten? Är de helt avvisande till den klassiska teorin, eller vill de endast modifiera de centrala begreppen? I vissa fall har det visat sig vara en enkel uppgift att urskilja kritiken. I andra fall är kritiken av klassikerna snårig och omfattande. Återigen gör boken inga anspråk på att diskutera alla former av kritiska inlägg, utan avsikten är att ge en översikt och en introduktion till vad som ses som klassikerns mest avgörande problem och svagheter. • Det tredje steget strävar efter att höja blicken och peka på nya analytiska modeller eller begrepp som lanserats i relation till den ursprungliga klassiska teorin. Det kan handla om att de ursprungliga begreppen och teorierna används i en annan disciplinär kontext eller att samhällsutvecklingen kräver förfinade och nya analytiska modeller för att vara applicerbara i dagens samhälle. I vissa fall finns det en given uppdelning mellan det andra (det kritiserande) och det tredje (nya modeller) steget. I andra fall har denna gränsdragning inte varit lika tydlig och istället tenderar diskussionerna att bitvis överlappa varandra. Således är kapitel fyra en presentation av T.H. Marshalls teori om socialt medborgarskap och sociala rättigheter. Detta kapitel redogör för hur T.H. Marshall såg på civila, politiska och sociala rättigheter och vad respektive kategori av rättigheter innebar för invånarnas status som medborgare i samhället. I närmare detalj analyserar kapitlet de två grundläggande frågeställningar som T.H. Marshall försökte att besvara: för det första, om inträdet av ett socialt medborgarskap innebar att samhällets ojämlikhet hade förändrats från grunden och att människor nu var mer jämlika, och för det andra, om inträdet av sociala rättigheter innebar att invånarna kunde ställa krav på staten, eller om medborgarskapet fortfarande bäst kunde karakteriseras som innehållande en stor uppsättning skyldigheter och plikter. T.H. Marshalls teori om socialt medborgarskap och sociala rättigheter har rönt stor uppmärksamhet, både inom och utom samhällsvetenskapen.

Socialpolitiska_klassiker_slutkorr.indd 14

08-03-03 10.36.18

1 Int rodukt ion

I kapitel fem presenteras tre olika kritiska perspektiv på hans teori om medborgarskap. Historiker påpekar ofta att hans syn på socialt medborgarskap har stora brister, inte minst eftersom han gav uttryck för en kumulativ syn på hur medborgarskap uppkom och helt förbisåg de konflikter och motsättningar som kantade det moderna medborgarskapets uppkomst. Sociologer framhåller snarare att hans syn på medborgarskap har en tendens att bli alltför rättighetsorienterad, dvs. att T.H. Marshall fokuserade på rättigheter och de institutioner som upprätthåller dessa rättigheter. Istället menar de att rättigheter i allmänhet och sociala rättigheter i synnerhet måste förstås utifrån de institutioner som verkställer dessa formella rättigheter. För den kritiske samhällsvetaren är det uppenbart att formella rättigheter inte nödvändigtvis är detsamma som substantiella rättigheter. Jurister kompletterar dessa ovanstående kritiska perspektiv i och med att de argumenterar för att sociala rättigheter är ett vanskligt begrepp, inte minst eftersom de juridiska kraven på vad som skall kunna definieras som en rättighet är mycket höga. Ekonomiska och sociala förmåner har sällan den utformningen att de uppfyller dessa krav. Kapitel sex diskuterar olika utmaningar för det sociala medborgarskapet och uppkomsten av nya medborgarskapsmodeller eller teorier om medborgarskap. Kapitlet urskiljer tre olika utvecklingslinjer i denna diskussion om medborgarskap i allmänhet och socialt medborgarskap i synnerhet: Feministiskt inriktade forskare har argumenterat för att T.H. Marshall helt förbisåg skillnaderna mellan kvinnor och män när han diskuterade medborgarskap. Inom denna forskningsgren har ett flertal olika analytiska modeller utvecklats som syftar till att nyansera den ursprungliga synen på socialt medborgarskap och göra den mottaglig för kvinnors och mäns skiftande status: det omfattande samhällsarbete som kvinnor gör som ofta inte uppmärksammas inom medborgarskapsforskningen och att tidigare samhälleliga medborgarskapsmodeller inte inkluderade kvinnor i samhällsgemenskapen, utan snarare exkluderade kvinnor. En annan diskussion med normativa förtecken lyfter fram balansen mellan rättigheter och skyldigheter som en av de stora svagheterna i T.H. Marshalls teori-

Socialpolitiska_klassiker_slutkorr.indd 15

08-03-03 10.36.18

1 Int rodukt ion

bildning och argumenterar för att denna balans i mycket högre grad bör fästa vikt vid medborgarnas skyldigheter och plikter. Den tredje utvecklingslinjen ser till utvecklingen på EU-nivå och de rättigheter som knyts till invånarnas status som EU-medborgare. Ersätter denna dimension invånarnas status som medborgare i medlemsländerna? Hur påverkar detta de sociala rättigheter som finns på nationell nivå? Kapitel sju presenterar Titmuss diskussioner om välfärdsstat och socialpolitik. I hans fall finns det ingen enhetlig teori, utan hans analyser spänner över ett vitt fält som bl.a. inkluderar analyser av hur välfärdsstaten uppkom, varför universella socialpolitiska insatser är att föredra framför selektiva socialpolitiska system, hur välfärdsstaten kan skapa positiv selektion inom socialpolitiken och varför människor är mer solidariska och altruistiska i välfärdsstater där det finns universella system, snarare än selektiva system. Titmuss gjorde inte enbart empiriska analyser av den socialpolitiska utvecklingen vid sin samtid, utan var den av de tre som var mest tydligt normativ i sin forskning. Han var uttryckligen för en universell välfärdsmodell och mot selektiva insatser. Han såg den förstnämnda som mer rättvis och det var vad han ansåg att socialpolitiken syftade till, dvs. att skapa social rättvisa och social delaktighet. Titmuss skiljer sig något från de övriga två teoretikerna i och med att han inte har rönt lika stor uppmärksamhet. Exempelvis har diskussionerna om medborgarskap genomgått en renässans sedan slutet av 1980-talet. I merparten av de böcker och artiklar som presenteras är T.H. Marshall den självklara referensen och utgångspunkten. Trots att Titmuss inte utgör en lika självklar referenspunkt menar jag att många av hans idéer präglar den aktuella debatten om hur man kan förstå social rättvisa i en föränderlig värld där de socialpolitiska systemen ifrågasätts av både ”tryck utifrån” och ”tryck inifrån”. Av den anledningen finns det endast ett kapitel (kapitel åtta) som visar på hur vi kan förstå Titmuss i relation till aktuell teoriutveckling inom samhällsvetenskapen och aktuell politisk teori, antingen det handlar om förutsättningarna för social rättvisa eller modeller för social rättvisa i dagens samhälle.

Socialpolitiska_klassiker_slutkorr.indd 16

08-03-03 10.36.18

1 Int rodukt ion

I kapitel nio presenteras Esping-Andersens teori om välfärdsstatsregimer och hans centrala begrepp om de-kommodifiering och stratifiering. Sedan han lanserade denna teori i början av 1990-talet har den komparativa välfärdsstatsforskningen fått ett oerhört uppsving. I stora delar av denna forskning framstår Esping-Andersens teori som dess centrala tankegods. Hans teori utgår från att det finns tre olika regimer som välfärdsstater kan sorteras in i: liberal, konservativ eller socialdemokratisk välfärdsstatsregim, och i respektive regim har staten, marknaden och familjen olika roller. I den socialdemokratiska välfärdsstatsregimen är det staten som står för merparten av välfärdslösningarna, medan den liberala regimen präglas av privata marknadslösningar för välfärden. I den konservativa regimen å andra sidan, spelar familjen en stark roll när det kommer till att lösa människors välfärdsproblem. I kapitel tio tar boken upp den efterföljande kritiken av teorin om välfärdsstatsregimer. Sedan Esping-Andersen publicerade teorin har den rönt omfattande uppmärksamhet och exempelvis har feministiskt inriktade forskare argumenterat för att de centrala begreppen i teorin förbiser skillnaderna mellan män och kvinnor. Hans analyser har också kritiserats för att vara alltför oprecisa när det kommer till slutsatserna om vilka länder som tillhör vilken regim. Exempelvis har en rad forskare vidareutvecklat tredelningen mellan liberala, konservativa och socialdemokratiska välfärdsstatsregimer och exempelvis argumenterat för att det likaledes bör adderas en sydeuropeisk välfärdsstatsregim, en antipodisk välfärdsstatsregim och en sydostasiatisk välfärdsstatsregim. Andra forskare har ifrågasatt Esping-Andersens fokus på socialförsäkringar och istället genomfört komparationer av socialbidrag eller social service i skiftande välfärdsstater och frågat sig om dessa analyser påverkat de grundläggande regimkonfigurationerna. I kapitel elva diskuteras två olika vidareutvecklingar av Esping-Andersens teori om välfärdsstatsregimer. Den första av dessa knyter an till utvecklingen på EU-nivå och diskussionen om en europeisk social modell. Olika perspektiv på europeisering utmanar Esping-Andersens idé om att

Socialpolitiska_klassiker_slutkorr.indd 17

08-03-03 10.36.18

1 Int rodukt ion

de tre typerna av regimer är väl förankrade i respektive lands institutionella struktur och i de olika överenskommelser som gjordes vid skapandet av socialpolitiken under tidigt 1900-tal. Innebörden av en europeisk social dimension och av socialpolitiken på EU-nivå är fortfarande omtvistad, men utgör likväl en intressant relief att förstå Esping-Andersens teori mot. Den andra vidareutvecklingen utgörs av ett försök att föra samman den etablerade välfärdsstatsforskningen med forskning om utvecklingsländer. Esping-Andersens klassiska teori om välfärdsstater var starkt förankrad i västvärlden, men mot bakgrund av studier om välfärdslösningar i utvecklingsländer har forskare utvecklat nya regimtyper och begrepp för att förklara och analysera välfärdsutveckling utanför den industrialiserade delen av världen. Boken avslutas med ett kapitel som lyfter fram de mest centrala resultaten i tidigare analyser. De tre klassikerna har en rad saker gemensamt rörande deras syn på välfärdsstaten och socialpolitiken och vilka faktorer som påverkade uppkomsten av desamma. Med andra ord, finns det en röd tråd som förenar den klassiska socialpolitiska och välfärdsstatliga forskningen? Men mot bakgrund av den kritik och teoriutveckling som skett inom forskningsområdet identifieras tre olika teman som på olika sätt utmanar T.H. Marshalls, Titmuss och Esping-Andersens syn på socialpolitiken och välfärdsstaten. Dessa tre teman behandlar frågor om omfördelning och erkännande, utvecklingen av nya medborgarskapsmodeller och betydelsen av att anlägga ett internationellt perspektiv på den klassiska socialpolitiska och välfärdsstatliga forskningen.

Socialpolitiska_klassiker_slutkorr.indd 18

08-03-03 10.36.18

Kapitel 2

De socialpolitiska klassikerna

Detta kapitel kommer att behandla socialpolitiska klassiker ur två olika perspektiv. Inom humaniora och samhällsvetenskap finns det en lång tradition av att diskutera klassika teorier och begrepp. Dessa anses ha en stor betydelse för ämnets utveckling, antingen vi pratar om filosofi, statsvetenskap eller sociologi. Den första delen av detta kapitel tar upp dessa diskussioner och identifierar några olika karaktärsdrag för vad som allmänt anses vara en klassiker. Den andra delen av kapitlet introducerar de tre författare som kan betecknas som klassikerna inom den socialpolitiska och välfärdsstatliga forskningen.

Vad är en klassiker? En klassiker kan i allmänna ordalag betecknas som en teoretiker som har formulerat en central teori inom ett ämne, som ger uttryck för kärnan inom en akademisk disciplin och utgör en stor del av ämnets självbild (den följande diskussionen baseras bl.a. på Baehr & O’Brien, 1994; Boglind m.fl., 2005). Klassikern tolkas således både som en person och som ett verk. Inom många samhällsvetenskapliga ämnen är det naturligt att föra dessa diskussioner om ämnets klassiker. Studenter som börjar på grundutbildningen får snabbt stifta bekantskap med klassikerna, antingen deras texter i original eller texter om klassikerna. Senare i utbildningen förväntas studenterna utveckla ett mer självständigt förhållningssätt och kanske till och med en egen uppfattning om klassikerna. På grundutbildningsnivå i

Socialpolitiska_klassiker_slutkorr.indd 19

08-03-03 10.36.18

2 D e s oc i a l p o l i t i s k a k l a s s i ke r n a

sociologi finner vi ofta kursmoment med just dessa beteckningar och för en sociolog är det mer eller mindre självklart vilka som är ämnets klassiker: Marx, Weber och Durkheim är självskrivna och Simmel kan inkluderas som något av en outsider. Om vi ser till listan inom sociologi får vi intrycket att klassikerna kännetecknas av att författaren är avliden och att majoriteten av sociologins klassiker är män. Få klassiska verk har skrivits av kvinnor eller av personer som fortfarande är i livet. I många fall har de klassiska verken flera hundra år på nacken, eller kanske till och med ännu mer om vi ser till ett ämne som filosofi. Hur gamla klassikerna är beror givetvis på när ämnet utvecklades, men också när det fick en akademisk plattform. Att flera av sociologins klassiker skrevs antingen under 1800-talets senare hälft eller under 1900-talets första decennier är utmärkande. Men sociologins klassiker framstår som relativt unga i jämförelse med statsvetenskapens klassiker, där flera levde under 1500-, 1600- och 1700-talen. Det räcker givetvis inte med att vara död för att bli en klassiker inom ett ämne. Det finns en rad exempel på centrala verk inom ämnen som trots att författaren är avliden inte ses som ämnets klassiker. En klassiker fyller flera funktioner för ett akademiskt ämne. Universitetsinstitutioner rymmer ofta en person (eller möjligtvis flera) som anses vara expert på någon klassiker. Denna person har författarens samlade verk stående i bokhyllan, har läst dem från pärm till pärm och drar paralleller mellan de frågor som diskuteras på seminarier och hur klassikern behandlade samma fråga. Men än mer är klassikerna ett medel för att socialisera in nya utövare inom ämnet och de utgör den gemensamma kärnan runt vilken ämnets förespråkare kan samlas eller utbyta meningsskiljaktigheter om. Inom vissa ämnen är det mer eller mindre en omöjlighet att inte ha läst klassikerna. Om så ändå är fallet är det något som man helst talar tyst om, eller möjligtvis gör till en poäng. Endast i undantagsfall verkar det vara möjligt att inte hänvisa till en klassiker och det är om personen ifråga (oftast en professor) besitter en så pass oomtvistad kompetens och position att han eller hon undgår frågan om de verkligen känner

Socialpolitiska_klassiker_slutkorr.indd 20

08-03-03 10.36.18

2 D e s o c i a l p o l i t i s k a k l a s s i ke r n a

till eller har läst klassikern. Mark Twain lär dock ha sagt att klassiker är böcker som alla berömmer, men som ingen har läst. De klassiska texterna är på så vis kollektiva ägodelar inom ett ämne. De har förlorat sin direkta koppling till författaren som en fysisk person och istället är de en gemensam angelägenhet för alla som är verksamma inom ämnet. Det som utmärker en klassiker är nämligen att den fortfarande diskuteras och debatteras. Att ingående kritisera, dissekera och vidareutveckla en teori underlättas givetvis av att det inte finns en levande person som kan träda fram och leverera den ”korrekta” tolkningen eller läsningen. Vi närmar oss nu det som jag ser som ett av klassikerns mest utmärkande kännetecken. Den fångar ämnets centrala frågeställningar och problem. De idéer, problem och teorier som klassikerna formulerade (ofta för ett stort antal år sedan) appellerar alltjämt till oss som studenter och forskare. Oavsett om texterna skrevs för hundra år sedan eller kanske till och med för två tusen år sedan, ger de oss stöd i att finna svar på frågor som vi ställs inför i början på 2000-talet. Vi börjar nu se de grundläggande elementen i en definition av en klassiker. En klassiker formulerar ämnets grundläggande problem och frågeställningar. Den stakar ut gränser mot andra discipliner. I de ämnen där det inte finns självklara klassiker ser vi ofta försök att lansera eller upptäcka vad som skulle kunna vara ämnets klassiker. Dessutom utmärks klassiker av att de fortfarande läses, diskuteras och debatteras. Som texter betraktade är de så pass centrala att det är omöjligt att frångå dem när man resonerar om ett ämnes utveckling och fortlevnad. Inom sociologin och statskunskapen har man till och med försökt att skapa listor på vad som utmärker en klassiker. En sådan lista kan innehålla följande punkter: • Hög intellektuell kvalitet • Originellt innehåll • Påverkan på andra teoretiker • Det främsta exemplet på forskning inom dess område • Relevans bortom den tid då den publicerades

Socialpolitiska_klassiker_slutkorr.indd 21

08-03-03 10.36.18

Lennart Nygren, professor i socialt arbete vid Umeå universitet

Best.nr 47-07740-3

Tryck.nr 47-07740-3-00

Håkan Johansson

Socialpolitiska klassiker

Håkan Johansson