Mellan folkhem och Europa

Mellan folkhem och Europa

Mellan folkhem och Europa

– svensk politik i brytningstid

Svensk politik är i flera avseenden exceptionell i globalt perspektiv.

Vi har till exempel ett valdeltagande som ligger i topp i världen och en unik välfär dsmodell som internationellt ses som en förebild. Vi har trots stark statsmakt och omfattande offentlig sektor varit jämförelsevis förskonade från politisk och administrativ korruption. Vi har världens högsta kvinnorepresentation i parlamentet och vi har en svåröverträffad historia av sökande efter samförstånd och jämlikhet.

Samtidigt är svensk politik full av märkliga motsägelser. Valdeltagande och partimedlemskap sjunker trots att allt fler är intresserade av politik och tror på demokratin. Överlever svensk demokrati om medborgarna alltmer blir åskådare? Vilken makt har media i politiken? Är vi ett självständigt land eller en ”förbundsstat” i EU? Hur har den svenska välfärdsmodellen förändrats efter 1990-talets nedskärningar? Och hur har invandringen påverkat förutsättningarna för svensk politik?

Redaktörer är Li Bennich-Björkman och Paula Blomqvist, båda verksamma vid Uppsala universitet. Övriga författare: Shirin Ahlbäck Öberg, Christina Bergqvist, Björn Fryklund, Sverker Gustavsson, Leif Lewin, Stig Montin, Ulrika Mörth, Birgitta Niklasson, Svante Nycander, Henrik Oscarsson, Bo Rothstein, Jesper Strömbäck och Daniel Tarschys.

Best.nr 47-08652-8

Tryck.nr 47-08652-8-00

omslag.indd 1

Mellan folkhem och Europa – svensk politik i brytningstid

Bennich-Björkman & Blomqvist (red.)

Dessa frågor och många andra behandlas i denna bok, skriven av ett antal av Sveriges främsta statsvetare. Den tar både upp traditionella moment inom svensk politik och gör intressanta djupdykningar i vissa centrala politikområden. Boken är en grundbok för statsvetare, men även lämplig för andra utbildningar där kunskap krävs om det svenska politiska systemet.

Li Bennich-Björkman & Paula Blomqvist (red.)

08-05-29 11.54.16

Mellan folkhem och Europa ISBN 978-91-47-08652-8 © 2008 Författarna och Liber AB Förläggare: Peter Söderholm Förlagsredaktör: Charlotte Rudenstam Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Sättning: LundaText AB Upplaga 1:1 Tryckt på miljövänligt papper Printed in Slovenia by Korotan Ljubljana, Slovenien 2008

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Mellan folkhem s 1-2.indd 2

08-05-29 11.59.05

Innehåll 1. Inledning 9 Li Bennich-Björkman & Paula Blomqvist Globaliserad ekonomi och europeisk integration 9 Mellan folkhem och Europa 10 Tre genomgripande förändringar 11 Rättighetssamhället 11 Förändrade villkor för kvinnor 13 Ett mångkulturellt Sverige 13 Landet lagom är ändå unikt 14 En konstitutionell makt? 14 Eftersläparen Sverige 15 Folkhemmet 16 Bokens uppläggning 18 2. Samling kring ­folkhemmet 20 Leif Lewin Spelförutsättningar 20 Arvet från tullstriden 23 Striden om parlamentarismen 24 Folkhemmet 26 Skördetiden 31 Striden om tjänstepensionen 33 Kärnkraften, löntagarfonderna, Europa 35 Samarbete och ansvarsutkrävande 37 3. Medborgarsamhället: Politisk kultur och ­politiskt beteende i Sverige 40 Li Bennich-Björkman Den svenska politiska kulturen 41 Politiskt beteende i Sverige 53 Forskning 59

Mellan folkhem IH.indd 3

08-05-29 11.58.33

4

INNEHÅLL

4. Det svenska parti- och valsystemet 63 Henrik Oscarsson Representativ partidemokrati 63 Det svenska partisystemet 66 Partier i kris? 69 Hur val går till i Sverige 72 Nationella och kommunala folkomröstningar 82 Forskning om parti- och valsystem 85 5. Vem sätter den politiska dagordningen? 89 Jesper Strömbäck Om medier, makt och politik 89 Mediernas makt över tanken 91 Det svenska medielandskapet 94 Mediernas roll i svensk politik: Förändringar under efterkrigstiden 99 Forskning om medier och politik 106 6. Den politiska ­eliten 110 Birgitta Niklasson Varför är den politiska eliten intressant? 110 Elitbegreppet 112 En klass för sig? 114 Kontakter och karriärer 120 Vad tycker den politiska eliten? 125 En lagom exklusiv elit? 128 7. Att fästa makten på papper: Sveriges författning 131 Sverker Gustavsson Paradoxalt nyckelbegrepp 132 Vad är en grundlag? 134 Vad regleras i grundlag? 136 Författningsomvandling 140 Tre idéer om grundlagsreglering 143 Minimalism också i framtiden? 146 Författningsforskning 148

Mellan folkhem IH.indd 4

08-05-29 11.58.33

INNEHÅLL

5

8. Riksdag och regering: Den svenska modellen 151 Daniel Tarschys Sammanhållet eller delat parlament? 152 Arbetet i utskotten 154 Konflikt och konsensus i riksdagen 156 Att bilda regering 158 Regeringens arbetssätt 160 Statsrådens uppgifter 161 Maktbalans i utveckling? 163 Makten är inget nollsummespel 166 9. Den oundgängliga ­förvaltningen: Den verkställande makten 171 Shirin Ahlbäck Öberg Att styra förvaltningen 179 Att kontrollera förvaltningen 187 Forskning om den offentliga förvaltningen 189 10. Den lokala politiken 193 Stig Montin Enhetsstat med kommunal självstyrelse 193 Vad gör kommunerna? 196 Hur styrs kommunerna? 198 Den kommunala demokratin 201 Svenska kommunernas ställning 203 Relationen mellan stat och kommun 206 Förändrad ansvarsfördelning 207 Regionalisering 209 De svenska kommunernas förändrade roll 210 Forskning om kommunerna 212 11. Särintressen, ­demokrati och den svenska ­korporatismen 216 Bo Rothstein Den svenska korporatismen 217 EU:s stöd till jordbruket 219 Dubbla röster 219 Pluralism, marxism, elitism och korporatism 220

Mellan folkhem IH.indd 5

08-05-29 11.58.33

6

INNEHÅLL

Korporatismens rötter – en nyckel till dess politiska logik 224 Den svenska korporatismens fall 229 Mer individualism 232 Forskning om korporatism 233 12. Den svenska ­välfärdspolitiken 235 Paula Blomqvist Vad är en välfärdsstat? 236 Den svenska välfärdsstatens utveckling 240 Vad utmärker den svenska välfärdsstaten? 242 Den postindustriella välfärdsstatens nya utmaningar 246 Den svenska välfärdsstatens kris 248 Nyorientering av den svenska välfärdspolitiken? 250 Aktuella frågor inom den svenska välfärdspolitiken: Var går de politiska skiljelinjerna? 255 Debatt 1. Är arbete en rättighet eller skyldighet? 255 Debatt 2. Är det fult med vinst inom ­välfärdsområdet? 256 Debatt 3. Skolan: frihet att välja eller lika för alla? 257 Hur forskar vi vidare om välfärdspolitiken? 258 13. Den svenska ­jämställdhetspolitiken: Hur långt har vi nått? 261 Christina Bergqvist Feminism som teori, ideologi och politik 263 Dagens svenska jämställdhetspolitik 267 Orsaker till jämställdhetspolitikens utveckling 271 Statistik om jämställdhet i Sverige och omvärlden 273 14. Ett förändrat Sverige: Migrationen och dess ­konsekvenser 284 Björn Fryklund Migrationsmönster 1965–2007 285 Flyktinginvandringen ökar 288 Invandrare vill bo i storstäder 291 Integrationspolitikens olika faser 292 Från assimilation till integration 293 Från en liberal politik till en mer restriktiv 294 Situationen just nu 295

Mellan folkhem IH.indd 6

08-05-29 11.58.33

INNEHÅLL

7

Främlingsfientliga partier växer fram 296 Invandrares delaktighet i det svenska samhället 302 Mot en gemensam migrationspolitik i Europa 304 15. Svensk politik i den Europeiska unionen 311 Ulrika Mörth Vad är EU egentligen? 312 EU:s lagstiftande roll 314 EU som ett flernivåsystem? 322 16. Socialdemokratin och historiens list 330 Svante Nycander Ett folkrörelseparti 331 Det fackliga genombrottet först, det politiska sedan 333 Folkhemmet och den svenska medelvägen 337 Samarbetsmodellen och socialdemokratins guldålder 339 Socialdemokratin och politikens primat 342 Palmeperiodens visioner och verklighet 343 EU-medlemskap, globalisering och ekonomisk disciplin 344 Forskning om socialdemokratin 346 Författarpresentationer 351 Sakregister 354 Personregister 359

Mellan folkhem IH.indd 7

08-06-03 15.09.23

Mellan folkhem IH.indd 8

08-05-29 11.58.34

1. Inledning Li Bennich-Björkman & Paula Blomqvist

Länge dominerade studiet av svensk politik utbildningen i statsvetenskap. Det var heller inte särskilt svårt att avgränsa vad som avsågs med svensk politik. Sedan århundraden tillbaka var Sverige en suverän nationalstat som styrde sitt eget politiska öde. Så är det inte längre. Nu befinner sig Sverige i världen på ett annat sätt än tidigare. Utmaningen för oss som står bakom denna lärobok har varit att förmedla grundläggande kunskaper om hur svensk politik fungerar i dag och förklara hur det kommer sig. Vi har velat göra det genom att komma ihåg det historiska perspektivet och genom att sätta Sveriges politik i relation till andra länders. Vår ambition har varit att skriva en aktuell och lärorik bok om svensk politik.

Globaliserad ekonomi och europeisk integration När ekonomin har internationaliserats och politiken har europeiserats finns det de som anser att det inte längre finns någon svensk politik. Tesen är att politik och beslut som berör människor som lever och verkar i Sverige bestäms någon annanstans. De som står för den åsikten anser att avreglerade marknader där kapital och företag rör sig obehindrat över nationsgränser reducerar inflytandet av politiska beslut och processer i Sverige. Ett exempel skulle vara om Ericsson beslutade att flytta delar av sin produktion till Bangalore i Indien. Många svenskar skulle bli arbetslösa och det kan varken den svenska regeringen eller svenska kommunalråd påverka.

Avregleringen av den svenska ekonomin och kapitalismens segertåg över världen under 1990-talet – i de forna öststaterna men också i Indien och Kina – har förvisso inneburit att företagen har internationaliserats och att deras förhandlingsmakt gentemot stater och politiska aktörer har ökat. Men det finns inte fog för att dra slutsatsen att svenska politiker är maktlösa och att marknadsaktörer styr världen. Det spelar stor roll för människors vardag hur exempelvis inhemska politiker väljer att

Mellan folkhem.indd 9

08-05-29 12.43.48

10

M E L L A N F O L K H E M O C H E U RO PA

bemöta en utflyttning av arbeten till Indien. Underkastar de sig passivt eller använder de en aktiv arbetsmarknadspolitik? Svenska politiker kan aktivt försöka motverka lönedumpning. Dialogen med näringslivet kring etiska värderingar, socialt ansvar och normer, kan intensifieras. Kort sagt så står politiker långtifrån maktlösa inför marknadskrafterna.

En annan utveckling som påverkar svensk politik är den alltmer omfattande europeiska integrationen. Europadomstolens beslut gäller i Sverige oavsett vad den svenska regeringen anser. Lagar som beslutas på EU-nivå ska genomföras av svenska myndigheter och ämbetsverk, oavsett vad riksdagen tycker. Sverige gav upp delar av sin suveränitet när vi gick med i Europeiska unionen (EU). Men det är överdrivet och felaktigt att dra slutsatsen att Sverige styrs från EU:s högkvarter i Bryssel.

Svenska politiker förhandlar med andra medlemsstaters företrädare i ett komplicerat beslutsmaskineri för att bestämma innehållet i den övernationella lagstiftningen (acquis) och utformar därmed också regelsystemen tillsammans med de andra EU-länderna. Svenska politiker försöker påverka redan existerande lagstiftning som de tycker leder till oacceptabla konsekvenser genom opinionsbildning, lobbying och diskussion. Social omsorg och värdighet för den enskilde är värden som traditionellt betraktats som särskilt väsentliga i Sverige. Inom de områdena kan Sverige aktivt verka för att skapa gemensamma regler inom EU. Det är inte så att det bara är EU som styr Sverige, vi kan också påverka de beslut som fattas inom unionen.

Mellan folkhem och Europa Den svenska politiska kulturen formades länge med utgångspunkt i vad som hände och skedde här hemma. Därmed inte sagt att folkhemspolitiken, som präglade årtiondena efter andra världskriget, uppkom i ett Sverige som var isolerat från den europeiska omgivningen. Men på den tiden var inflödet av impulser från omvärlden och kunskaper om hur reformprogram bedrevs på andra håll mer begränsat och kontrollerat än nu. Idag är Sverige en integrerad del av ett Europa som ständigt befinner sig i utveckling och där erfarenheter, kunskaper och värderingar oavbrutet konfronteras, bryts mot varandra och formar nya insikter och ny politik. Politiker i hela Europa möts i ofta återkommande sammanträden och påverkar därmed varandra.

Tjänstemannakontakterna är fler och det sker en öppen samordning för att forma

Mellan folkhem.indd 10

08-05-29 12.43.49

1. INLEDNING

11

politik på olika områden i EU:s medlemsländer och för att driva dem i en mer samstämd riktning. På medborgarnivå finns det avsevärt många fler kontaktytor än tidigare. Det blir allt vanligare att studenter utbildar sig utomlands, att människor arbetar utanför sina hemländer och att organisationer är transnationella.

De erfarenheter, kunskaper och lärdomar som Sveriges integration i EU leder till påverkar politiken och den politiska kulturen indirekt. Påverkan filtreras genom de specifikt svenska erfarenheter och traditioner och genom den svenska politiska kultur som Sverige tar med sig in i den integrationsprocess som byggandet av EU är. På samma sätt fungerar det i Storbritannien, Tyskland, Frankrike eller Estland. EU är en sammanslutning av nationalstater. Den omfattande europeiska påverkan anpassas till de lokala förhållandena så att de nationella särarterna lever vidare samtidigt som den gemensamma europeiska kärnan växer. Svensk politik befinner sig idag mellan folkhem och Europa. Den specifikt svenska kulturen och de europeiska influenserna formar tillsammans politiken.

Tre genomgripande förändringar Ett antal förändringsprocesser har, utöver och oberoende av Sveriges inträde i EU och den avreglerade och starkt globaliserade världsekonomin, sedan 1970-talet förändrat förutsättningarna för och innehållet i den svenska politiken. De tre processer som vi pekar ut är av ekonomisk, kulturell och demografisk natur. Det motiverar att vi talar om att svensk politik idag befinner sig i en brytningstid. Vilka processer syftar vi på?

Rättighetssamhället Ett samhälles ekonomiska bas är central för vilka institutioner som uppkommer och för vilka värderingar som kommer att råda. Feodal- och jordbrukarsamhället gav upphov till andra institutioner och andra värderingar och betraktelsesätt än jägarsamhället. På motsvarande sätt innebar industrialismens genombrott att nya institutioner, ny lagstiftning och ny politik såg dagens ljus. Politiska partier växte fram som tillvaratog löntagarnas, kapitalisternas och bondeklassens intressen. Men det skedde när demokratiseringen väl satt igång på allvar och rösträtten hade utsträckts. I det historiska skedet bildades socialdemokratiska arbetarepartiet som satt sin prägel på

Mellan folkhem.indd 11

08-05-29 12.43.49

12

M E L L A N F O L K H E M O C H E U RO PA

svenskt samhällsliv och politik under 1900-talet. Politiska partier som byggt upp det moderna Sverige bildades också kring förra sekelskiftet. Högerpartiet, folkpartiet, centerpartiet (dåvarande bondeförbundet) och Sveriges kommunistiska parti (SKP) var alla etablerade när parlamentarismen 1917 segrade i Sverige.

Demokratiseringen, moderniseringen och den ekonomiska tillväxten har lett till att vi har ett någorlunda väl spritt välstånd. Det har i sin tur gjort att medborgarna uppfattar sig som starkare, mer kompetenta och mindre beroende av auktoriteter än förr.

I dag är den svenska utbildningsnivån högre än någonsin. Antalet ungdomar som utbildar sig inom högskolan har ökat dramatiskt på bara några decennier. Jobben har blivit mer kunskapskrävande och fordrar större teoretisk kompetens. Parallellt med det har människor och ibland hela bygder ställts vid sidan av utvecklingen. Det finns med andra ord också förlorare.

Den genomgripande förändringen har inneburit att tillvaron blivit mindre slitsam, åtminstone fysiskt. I kombination med utvecklingen av sjukvård och medicinsk teknik innebär det att Sverige (och västvärlden) har en åldrande befolkning som lever allt längre. På ett helt annat sätt än tidigare har tryggheten, utbildningen och medborgarskapet, sammantaget bidragit till att människor ställer krav på och är medvetna om sina rättigheter. De tycker att de är i sin fulla rätt att ställa krav på staten istället för att stå med mös­san i hand. Stundtals kallas den utvecklingen för en individualiseringsprocess.

Genomgripande värderingsförändringar har präglat det svenska och de västerländska samhällena under de senaste femtio åren. Politikens innehåll och former påverkas i hög grad av hur människor betraktar sin omgivning, vad de tycker är viktiga värden i livet och i den samhällsgemenskap de lever i. Övergången från det som ibland kallats ett materialistiskt värderingsmönster till ett postmaterialistiskt har enligt ledande forskare nått längst i Sverige. När fler har en lång utbildning med sig i bagaget och en säkrare social ställning tenderar fler att bli mer toleranta, att värdera valmöjligheter – när det gäller livsstil, äktenskapsformer, karriärvägar – högre än tidigare. Många i Sverige behöver inte oroa sig för den ekonomiska och fysiska överlevnaden som förr, utan kan räkna med en omfattande trygghet. Då kan andra prioriteringar än de som bara tar sikte på ökad materiell standard, ökad ekonomisk tillväxt och militärt försvar få starkare genomslag. Livskvalitet och möjligheter att förverkliga sig själv och sina inneboende resurser blir viktigare, och rättighets- och identitetsfrågor kommer högre på den samhälleliga och politiska agendan. Dessa individualiseringstendenser har blivit starkare sedan 1970-talet. De har satt sin prä-

Mellan folkhem.indd 12

08-05-29 12.43.49

1. INLEDNING

13

gel på politik och samhällsliv. Både i Henrik Oscarssons och Li Bennich-Björkmans kapitel tydliggörs dessa tendenser.

Förändrade villkor för kvinnor Kvinnors tillträde till arbetsliv och offentlighet sedan 1960-talet och framåt har stöpt om villkoren för svenskt politiskt liv i grunden. När kvinnor inte längre är ekonomiskt beroende av en manlig familjeförsörjare får de ett större svängrum. Flera av de svenska välfärdsrättigheterna kommer individer till del vilket också inneburit att kvinnornas ställning stärkts. Det belyser Christina Bergqvist i kapitlet om det jämställda Sverige. Inom i synnerhet offentligt genomlysta och ofta granskade verksamheter som politik har andelen kvinnor ökat dramatiskt. Den svenska riksdagen och regeringen är de mest jämställda i världen.

Ett mångkulturellt Sverige Sverige har på historiskt kort tid omvandlats till ett mångkulturellt land. 1960-talets och det tidiga 1970-talets arbetskraftsinvandring följdes av en flykting- och anhörig­ invand­ring som under 1980- och 1990-talen definitivt placerat Sverige i kategorin mångkulturella nationalstater. Från att ha varit ett förhållandevis homogent samhälle under 1930-, 1940- och 1950-talen är Sverige idag, inte minst i storstadsregionerna som Stockholm, Malmö och Göteborg, påfallande heterogent. Många av de flyktinggrupper som kommit är av utomeuropeisk härkomst. Många av dem har haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden vilket har lett till anklagelser om att de diskrimineras och stängs ute. Även andragenerationens invandrare, de barn och ungdomar som är födda i Sverige, möter ibland svårigheter i skola och på arbetsmarknaden. Det gör att det är svårt att säga att Sverige har lyckats fullt ut med integrationen.

De demografiska förändringarna påverkar det svenska politiska landskapet och speglas på medborgarnivå, till exempel genom framväxten av främlingsfientliga attityder. På partinivå är sverigedemokraterna det tydligaste exemplet. Partiet är representerat på kommunfullmäktigenivå i synnerhet i Skåne och Blekinge men har inte

Mellan folkhem.indd 13

08-05-29 12.43.49

14

M E L L A N F O L K H E M O C H E U RO PA

tagit sig över fyra procentsspärren till riksdagen. Björn Fryklund fördjupar kunskaperna om migration och invandrarpolitik som är ett viktigt område i svensk politik i kapitlet ”Ett förändrat Sverige: Migrationen och dess konsekvenser”.

Landet lagom är ändå unikt I flera avseenden är Sverige, trots beteckningen landet lagom, unikt vid en internationell jämförelse. En frihetlig och jämlikhetsorienterad politisk kultur med rötter långt tillbaka i historien har gett upphov till en stark och respekterad statsmakt med vittgående befogenheter. Politik i Sverige griper in i medborgarnas vardag och avgör många gånger deras faktiska livsvillkor, på ett sätt som vore omöjligt i exempelvis USA. Hur kan staten ha fått en sådan makt? Hur kan det komma sig att medborgarna i vårt starkt demokratiska samhälle har överlåtit så mycket ansvar för sin egen tillvaro till staten? Även om medborgarna känner ett starkt förtroende för statsmakten och dess institutioner vill de vara med och forma politiken på ett sätt som är ovanligt i många demokratiska länder. Svenska medborgare har länge gått man (och kvinna) ur huse för att rösta. Till för ett tiotal år sedan var de politiska partierna starka dragplåster för politiskt intresserade och aktiva. Idag spelar partierna mindre roll. Nu visar medborgarna sitt politiska engagemang mer genom att engagera sig i en enfrågerörelse, genom att kontakta media och genom att konsumera på ett politiskt medvetet sätt. Men svenska medborgare är alltjämt ett folk som deltar aktivt i politiken.

En konstitutionell makt?

Under århundraden har svensk politik formats i Sverige. I historisk tid var det kungamakten, riksrådet och ståndsriksdagarna som satte sin prägel på det politiska beslutsfattandet. I modern tid har det istället varit riksdag och regering som har haft makten i Sverige på central nivå. Maktfördelningen mellan dem, hur riksdagen kontrollerar regeringen och hur riksdag och regering faktiskt arbetar tar Daniel Tarschys upp i sitt kapitel ”Riksdag och regering: Den svenska modellen”. Samtidigt visar Sverker Gustavsson i kapitlet ”Att fästa makten på papper: Sveriges författning” att avgörande förhållanden och viktiga maktförskjutningar bara delvis skrivits in i

Mellan folkhem.indd 14

08-05-29 12.43.49

1. INLEDNING

15

grundlagarna. Fram till 1974 var det till exempel så att 1809 års regeringsform angav att kungen delade makten med riksdagen. I själva verket hade parlamentarism praktiserats i Sverige sedan 1917. Sedan dess har kungens makt i praktiken varit obefintlig. Det säger något om det förtroende svenska politiker har haft för varandra och även för sina politiska motståndare. 1917 kom partierna överens om att respektera principen om parlamentarism. Det innebar att de som hade mest att vinna på det – socialdemokrater och liberaler – litade på att de som hade mest att förlora – högern – inte skulle svika överenskommelsen även om den inte var grundlagsskyddad.

Samförståndet har gått över partigränserna i svensk politik.

Lika viktig för svensk politik har förvaltningen, svenska ämbetsverk, myndigheter och den kommunala organisationen, varit. Politik handlar nämligen, som Shirin Ahlbäck Öberg gör gällande i ”Den oundgängliga förvaltningen: Den verkställande makten”, både om att fatta beslut och om att genomföra dem. Det är den kommunala förvaltningen som till stor del ska genomföra den politik som beslutas i riksdagen. Andra centrala kuggar i det svenska politiska maskineriet är kommuner och landsting (landstingens främsta ansvarsområde är sjukvården). Stig Montin ägnar kapitlet ”Den lokala politiken” åt den lokala maktens väsentligaste institutioner.

När Sverige blev medlem i EU 1995 inträdde en ny ordning. Till de nationella institutionerna ska nu läggas alla de organ inom EU som bereder och beslutar om den politik som ska gälla inom unionen. Sverige ingår som en aktiv del i EU som verkar för att Europa alltmer ska integreras politiskt, ekonomiskt och på sikt kulturellt. I Ulrika Mörths kapitel ”Svensk politik i den Europeiska unionen” får den processen en grundlig belysning.

Eftersläparen Sverige Sverige demokratiserades sent. Först i slutet av 1800-talet och under 1900-talets första decennier började ett partiväsende ta form. Tullstriden i mitten av 1880-talet beskrivs i Leif Lewins kapitel ”Samling kring folkhemmet” som en avgörande händelse. Då engagerade sig storbönderna, som ville ha tullar på importerat spannmål som annars hotade deras inkomster, och städernas fattiga konsumenter, som gärna såg att livsviktig spannmål blev billigare genom import, i den politiska striden.

Först 1921 var rösträtt för både kvinnor och män genomförd helt och fullt. Redan då fanns ett fempartisystem på plats som kom att bestå intakt ända fram till 1988

Mellan folkhem.indd 15

08-05-29 12.43.49

16

M E L L A N F O L K H E M O C H E U RO PA

på nationell nivå, då miljöpartiet lyckades ta sig in i riksdagen. Det svenska partisystemet blev ”nedfruset” och konfliktlinjer kapslades in och fördes vidare framåt i historien. Henrik Oscarsson belyser i ”Det svenska parti- och valsystemet” hur stabilitet länge präglade väljarbeteendet i Sverige. Han visar också hur partisplittring, minskad partiidentifikation och minskat antal medlemmar i partierna lett fram till diskussionen om partiernas kris.

I partiernas kontakter med väljarna spelar medierna en allt större roll. Idag utspelar sig valkampanjer till stor del i medierna. Hur teve, tidningar, bloggar och andra medier vinklar händelser och personer får stor genomslagskraft. Det är svårt att förstå modern politik utan att se den roll som medierna spelar. Jesper Strömbäck tecknar i ”Vem sätter den politiska dagordningen?” bilden av det svenska medielandskapet och mediernas roll.

Organisationerna i Sverige har haft stort inflytande på politiken. Fack­förenings­ rörelsen är osedvanligt stark, folkrörelserna – frikyrkorna, nykterhetsorganisationerna och idrottsrörelsen – samlade som mest miljoner medlemmar. Det civila sam­hället har varit påfallande sammanflätat med staten. Länge hade många organisationer särskilt på arbetsmarknadens område också en institutionaliserad roll när politiska beslut skulle fattas eller verkställas. Den ordningen brukar kallas korporatism. Det gör att organisationerna haft en märklig dubbelroll. De har varit en del av den offentliga, institutionella, makten samtidigt som de företrädde medborgarna gentemot samma makt. Bo Rothstein behandlar den klassiska frågan om särintressenas roll i svensk politik i sitt kapitel om särintressen och demokrati. Är det överhuvudtaget förenligt med demokrati, där en man har en röst, att människor sluter sig samman i organisationer och försöker påverka i sina speciella frågor? Får inte dessa otillbörligt mycket inflytande då? Detta diskuterar Rothstein likaså.

Folkhemmet Sverige industrialiserades sent. Landet betraktades länge i europeiska sammanhang som en efterbliven nordeuropeisk periferi, präglad av fattiga bönder och utan närhet till eller kunskap om kontinentens urbana och kosmopolitiska centrum. Kring förra sekelskiftet exploderade den svenska ekonomin, en serie innovationer lade grunden till ett antal framgångsrika svenska företag. Svenska kullagerfabriken (SKF), Allmänna Gasaktiebolaget (AGA) och L. M. Ericsson (Ericsson) är välbekanta exempel. Många andra faktorer bidrog också till att Sverige industrialiserades snabbt.

Mellan folkhem.indd 16

08-05-29 12.43.49

1. INLEDNING

17

Socialdemokratiska partiet växte i politisk betydelse i takt med att arbetarklassen mobiliserades under 1900-talets första decennier. Tidigt intog partiet en hållning som skiljde det från rättrogna marxister och leninister runtom i Europa och i Ryssland. Kapitalismen, menade de svenska socialdemokraterna, skulle utnyttjas, inte avskaffas. Därmed lade partiet grunden till det som ibland gått under beteckningen tredje vägens politik: att utnyttja marknadsekonomins förmåga att skapa ekonomisk tillväxt för att genomföra politiskt initierade reformer. Ett framgångsrikt näringsliv var förutsättningen för att staten skulle kunna bedriva en ambitiös välfärdspolitik, som hade en strävan att på politisk väg skapa jämlikare livsvillkor hos befolkningen.

Tiden från 1930-talet och fram till 1970-talets början förknippas med att Sverige blev en välfärdsstat där människor mötte staten från vaggan till graven. Paula Blomqvist skriver om logiken bakom välfärdsstatens uppbyggnad i ”Den svenska välfärdspolitiken”. Socialdemokraterna, som framgångsrikt genomdrev välfärdsreformer under mer än 40 år, kom i regeringsställning 1932 och förlorade regeringsmakten för första gången i modern tid 1976. Partiet kom att forma den moderna svenska staten. Det skedde många gånger i samförstånd med de borgerliga partierna.

Socialdemokraterna ville bygga ett folkhem på politisk väg. Tanken var att människor, oavsett individuell framgång på marknaden, skulle kunna leva ett drägligt liv och ha rätt till utbildning, sjukvård och bostad istället för att tigga sig till det.

Det lyckades man också med. Sverige var, och är fortfarande, en av världens mest ambitiösa och generösa välfärdsstater, där social rättvisa i hög grad likställs med en förhållandevis långtgående jämlikhet.

Men trots att Sverige präglas av jämlikhet och demokrati finns det en svensk politisk elit. I svensk statsvetenskaplig forskning har elitperspektivet varit ganska frånvarande. Vi vill råda bot på det. Därför tar Birgitta Niklasson i sitt kapitel upp olika aspekter på den politiska eliten och tangerar frågan om Sverige fått en politisk klass, där släkt och vänskap är grunden för en karriär inom politiken.

Något hände med den svenska samförståndspolitiken under 1970-talet. På sina håll har det hävdats att temperaturen höjdes, konflikterna blev fler och den svenska modellen genomgick en förändring. Ett avgörande steg skulle då ha varit – som Svante Nycander pekar ut i sitt kapitel – att den tysta överenskommelse mellan arbete och kapital om att respektera varandras intressesfärer, som fungerat sedan 1930-talet, bröts genom LO:s förslag om löntagarfonder. Det lanserades i början av 1970-talet och innebar i sin radikala version att ägandet till företagen successivt skulle överföras till fackföreningsförvaltade fonder. 1970-talet är därför något av en

Mellan folkhem.indd 17

08-05-29 12.43.49

18

M E L L A N F O L K H E M O C H E U RO PA

brytpunkt i svensk politisk historia. Vi har tagit fasta på det och porträtterar vad som hänt med svensk politik sedan dess.

Bokens uppläggning Detta är en akademisk lärobok för grundutbildningen i statsvetenskap. Kapitlen byg­ ger på egen och andras forskning. Begrepp och definitioner är väsentliga i all akade­ misk analys, och diskussioner om centrala begrepp finns med genom hela boken.

Den ger också en orientering om forskningsläget på de olika områdena, och innehåller ofta en belysning av dominerande teoretiska/och eller metodologiska perspektiv.

I varje kapitel finns tips om centrala verk på området där man kan läsa vidare och fördjupa sig.

Efter detta inledande avsnitt följer ett kapitel om de väsentligaste politiska utvecklingslinjerna i Sverige sedan tullstriden på 1880-talet fram till det 1970-tal där denna lärobok tar avstamp. Kapitlet som kommer därnäst handlar om medborgarna, basen för all demokrati. Två kapitel belyser därnäst kanaler genom vilka medborgarna sätter sig i förbindelse med de politiska institutionerna. Det är kapitel som handlar om partier och allmänna val och om medierna och den roll de spelar för politiken. Det är också kanaler där opinioner, beslut och argument strömmar åt andra hållet, från institutionerna till medborgarna. Ett kapitel om den politiska eliten i Sverige återfinns också här.

Fyra kapitel tar upp olika typer av statliga och offentliga institutioner och deras makt. Ett kapitel handlar om grundlagarna, ett om riksdag och regering som central­ maktens yttersta utövare, ett om den lokala makten – i kommuner och landsting – och ett om den avgörande roll som den offentliga förvaltningen spelar. Här finns också ett kapitel som behandlar organisationernas roll i svensk politik.

Det som kommer ut från dessa institutioner kallar vi i Sverige för politik, på engelska policies. Det politiska innehållet är det som står i fokus för vårt fjärde kapitelblock. Där går författarna in på olika sakområden som är centrala i svensk politik: välfärdspolitikens utformning, jämställdhet, den politik och de förutsättningar som inramat framväxten av invandrings- och integrationspolitiken och Sveriges förändrade politik som medlem i EU. Givetvis finns det fler områden som är viktiga i svensk politik. Vi har gjort ett urval.

Boken avslutas med ett kapitel särskilt ägnat en av 1900-talets mest betydelsefulla

Mellan folkhem.indd 18

08-05-29 12.43.49

1. INLEDNING

19

politiska aktörer: socialdemokratin. Det är inte möjligt, menar vi, att förstå svensk politik utan att ägna intresse åt att förstå och förklara den roll detta parti spelat i formandet av det moderna och postmoderna Sverige.

Bokens budskap kan översiktligt sammanfattas som att svensk politik är på en gång påfallande unik i flera avseenden, samtidigt som det som händer här går att foga in i ett större mönster som går igen i de avancerade industriländerna. Rötterna till den svenska politiken finner vi långt tillbaka i historien likaväl som i 1900-talets omvälvande modernisering och demokratisering. Idag måste vi till det lägga medlemskapet i EU och Sveriges internationaliserade ekonomi. Dessa senare krafter påverkar den svenska politiken, men avgör den inte. För att förstå hur det svenska samhället fungerar, måste vi ha kunskaper om institutioner, medborgare, partier och medier i Sverige. Vår bok vill bidra till den kunskapen.

Mellan folkhem.indd 19

08-05-29 12.43.50

2. Samling kring ­folkhemmet Leif Lewin

Det här kapitlet berättar om vägen fram till allmän och lika rösträtt. Det berättar också om de mekanismer som gjorde att svenska politiker under lång tid valde samarbete framför konfrontation. Och det ger en exposé över viktiga händelser inom svensk politik under 1900-talet.

Spelförutsättningar 1900-talet blev inte så bra som vänstern hade hoppats men heller inte så dåligt som högern hade fruktat.

Vänstern hade förväntat sig ett långvarigt majoritetsstyre. Industrialiseringen förde allt flera väljare över det magiska inkomststrecket, vilket gav dem rätt att rösta.

Det rådde ingen tvekan om de nya röstberättigades politiska sympatier. Valkrets efter valkrets rödfärgades, medan högermännen greps av sådant missmod att det sägs att de inte vågade se sig själva i spegeln av ängslan att få se en högerman.

Men också i motgångens tid finns det i allmänhet något att göra. När högerledaren Arvid Lindman för en kort tid blev statsminister, beslöt han att genomföra den oundvikliga rösträttsreformen, som redan gått igenom i flertalet jämförbara länder, men på ett sådant sätt att det skadade högerpartiet så lite som möjligt. I sin proposition 1907 om allmän och lika rösträtt för män (med tillämpning från 1911) föreslog han att valmetoden samtidigt skulle ändras från majoritetsval till proportionella val.

Minoriteten, det vill säga högerpartiet, skulle därigenom bli representerat i samma utsträckning i riksdagen som bland väjarna. Om man istället hade valt att behålla metoden med majoritetsval hade högerpartiet riskerat att utplånas. Detta var den garanti högern begärde för att gå med på demokratiseringen av valsystemet.

Mellan folkhem.indd 20

08-05-29 12.43.50

2. SAMLING KRING FOLKHEMMET

21

Med taktisk skicklighet lotsade Lindman igenom rösträttsförslaget i riksdagen.

Genom en förhandlingsvilja parad med långsiktig målmedvetenhet, genom vältalighet och sarkastisk humor övervann Lindman motståndet även inom sina egna led och besegrade vänstern i dess egen hjärtefråga. Demokratin infördes av högern, som i princip var motståndare till denna styrelseform, medan vänsterblockets socialdemokrater och liberaler röstade nej trots att de i årtionden verkat för den. Skälet var rösträttspropositionens tillägg om valmetoden.

Tvåkammarsystemet behölls, även efter den fullständiga demokratiseringen 1918 (med tillämpning från 1921) när också kvinnor fick rösträtt.

Majoritetsdemokrati Införandet av den proportionella valmetoden ändrade förutsättningarna för det politiska spelet i grunden. Vänsterns ideal hade varit majoritetsdemokratin. I varje valkrets valdes den riksdagsman som fick flest röster. Det parti som fick flest mandat bildade regering. Minoriteten skulle få den viktiga uppgiften att utgöra opposition och utkräva ansvar av regeringen med förhoppningen att själv få bilda regering efter nästa val. Genom att utkräva ett sådant ansvar ville vänstern vädra ut det oskarianska samhällets punschdoftande och kungatrogna salonger och ersätta det dittills rådande etablissemanget med en folkets regering.

Samarbetsdemokrati Högerns konstitutionella ideal, däremot, var samarbetsdemokratin. Om högermännen skulle ta ordet demokrati i sin mun, ville de att allas åsikter skulle respekteras, att alla skulle få vara med och ingen få lämnas utanför. Med andra ord borde majoriteten inte bara hävda sin egen vilja utan också ta hänsyn till minoriteten.

Kompromiss och samverkan låg i den svenska konstitutionens anda. Tävlande politiska block som växlade vid makten och ensidigt försökte driva igenom sin politik skulle bara leda till ryckighet och tvära kast och osäkerhet om framtiden. Så hade Louis De Geer, upphovsmannen till den svenska riksdagsordningen, resonerat och det tyckte högern skulle fortsätta vara en ledstjärna i det politiska arbetet.

Rösträttsbeslutet 1907–1909 innebar att Sverige valde samarbetsdemokratins väg.

Reformen konserverade högerns författningsmodell. Genom proportionalismen blev det lättare att bli invald till riksdagen. Eftersom det blev lättare att bli invald blev

Mellan folkhem.indd 21

08-05-29 12.43.50

22

M E L L A N F O L K H E M O C H E U RO PA

Här ser vi bl a Gunnar Myrdal (s) med en tallrik i handen, strax bakom Myrdal står Knut Ewerlöf (h). Till höger om Ewerlöf står dåvarande folkpartiledaren Bertil Ohlin och samtalar med den avgående finansministern Ernst Wigforss. Hitom Ohlin står den då nytillträdde ordföranden i bondeförbundet, Gunnar Hedlund i Rådom.

Mannen som står närmast i bild till höger, är den tillträdande finansministern Per Edvin Sköld. Kocken är naturligtvis Tage Erlander och värd­innan är Karin Kock, som var Sveriges första kvinnliga statsråd. ”Efter valet bjuder regeringen på samarbetskalas.” Stockholms-Högern.

Organ för Stockholms-Högerns Förbund nr 3–4 1949.

fler partier representerade. När det var flera partier som blev representerade var det svårare att få egen majoritet och samarbete mellan partierna blev inte bara önskvärt utan oundvikligt. Nya partier föddes och uppdelningen i en höger och en vänster beroende på inställningen i rösträttsfrågan ersattes av ett mångpartisystem. Ingen fick egen majoritet. Minoritetsregeringar, ofta socialdemokratiska, som företrädde ungefär 40 procent av de röstande skulle bli det vanliga i vårt land. Samtidigt fick oppositionen stort inflytande. De gamla högermännen skulle i sin himmel ha nickat nådigt åt Sveriges utveckling under 1900-talet – inte bara för att vi uppnådde ett ofattbart ekonomiskt välstånd. Sedan industrialiseringen på 1890-talet nått Sverige, hade vi ända fram till omkring 1970 en snabbare ekonomisk tillväxttakt än omvärlden. Det nödvändiga samarbetet ledde till att extremståndpunkter mönstrades ut från den politiska dagordningen och till att partierna samlades kring det gemensamma. Det är djupt symboliskt att namnet på denna mittenlinje blev ett ord som uppfanns av en högerman, men som annekterades av en socialdemokrat: folkhemmet.

Innan det politiska kraftfältet stabiliserades, skakades emellertid landet av en sista konvulsion i demokratiseringens efterföljd.

Mellan folkhem.indd 22

08-05-29 12.43.50

2. SAMLING KRING FOLKHEMMET

23

Arvet från tullstriden Kampen om demokratin stod mellan en höger och en vänster, som båda var ett arv från tullstriden tjugo år tidigare. Före 1887 hade det inte funnits partipolitik i Sverige. I den starka stat som grundats av Gustav Vasa på 1500-talet och Gustav II Adolf på 1600-talet var också den kommunala självstyrelsen väl utvecklad. Men bara ett begränsat antal förmögna män hade rösträtt och få av dem utnyttjade den.

Riksdagsmännen valdes på personligt anseende, ofta godsägaren på orten eller borgmästaren i staden. Herrarna tala om allmänna opinionen, vad är det för slag? I min ort är det jag. Några program presenterades inte. De förtroendevalda förutsattes självständigt bilda sig en uppfattning om vad som var bäst för landet som helhet, inte för några särintressen eller regioner. De var uttryckligen förbjudna att följa några instruktioner från väljarna. Det har sagts att inget annat folk med motsvarande bildningsnivå visade så lite intresse för politik som det svenska.

Tullstriden ändrade detta. De nya ångbåtarna förde billig säd och billigt fläsk till Sverige från de uppstigande stormakterna USA och Ryssland. Under den frihandel som funnits alltsedan Napoleonkrigen under tidigt artonhundratal kände de europeiska jordbrukarna sig hotade. I Sverige bildades tullföreningar som propagerade för att skydda det svenska jordbruket. Men för de allra flesta människor var billigt bröd ett livsvillkor och frihandelsklubbar upprättades till försvar av den ordning som rådde.

Situationen var märklig. Plötsligt hade ett livligt politiskt intresse flammat upp; broschyrer publicerades, insändare strömmade till tidningarna, debattkvällar ar­ range­rades. Men det var tyst i Sveriges riksdag. För om en riksdagsman tog ställning, band han sig till utomparlamentariska grupper. Skulle han göra det bröt han mot riksdagsordningens förbud och spelade bort sin konstitutionella självständighet. I valrörelsen 1884 yttrades därför inte ett ord om tullar. Debatten bröt ut efter valet.

Nu hade riksdagsmännen tre år på sig att göra upp, innan de mötte väljarna igen. I glansfulla retoriska utgjutelser tog de bladet från munnen och deklarerade sin syn på tullar eller frihandel.

Då ändrades förloppet genom ett oväntat ingripande. Vid en votering om rågtullen hade kamrarna kommit till olika beslut och ärendet skulle gå till gemensam omröstning. Den voteringen väntades tullvännerna vinna. Plötsligt vidtog kungen Oscar II, som själv var frihandelsvänlig, den extraordinära åtgärden att upplösa riksdagen före voteringen och utlysa nyval. Han hade länge väntat på ett tillfälle att få

Mellan folkhem.indd 23

08-05-29 12.43.50

Mellan folkhem och Europa

Mellan folkhem och Europa

– svensk politik i brytningstid

Svensk politik är i flera avseenden exceptionell i globalt perspektiv.

Vi har till exempel ett valdeltagande som ligger i topp i världen och en unik välfär dsmodell som internationellt ses som en förebild. Vi har trots stark statsmakt och omfattande offentlig sektor varit jämförelsevis förskonade från politisk och administrativ korruption. Vi har världens högsta kvinnorepresentation i parlamentet och vi har en svåröverträffad historia av sökande efter samförstånd och jämlikhet.

Samtidigt är svensk politik full av märkliga motsägelser. Valdeltagande och partimedlemskap sjunker trots att allt fler är intresserade av politik och tror på demokratin. Överlever svensk demokrati om medborgarna alltmer blir åskådare? Vilken makt har media i politiken? Är vi ett självständigt land eller en ”förbundsstat” i EU? Hur har den svenska välfärdsmodellen förändrats efter 1990-talets nedskärningar? Och hur har invandringen påverkat förutsättningarna för svensk politik?

Redaktörer är Li Bennich-Björkman och Paula Blomqvist, båda verksamma vid Uppsala universitet. Övriga författare: Shirin Ahlbäck Öberg, Christina Bergqvist, Björn Fryklund, Sverker Gustavsson, Leif Lewin, Stig Montin, Ulrika Mörth, Birgitta Niklasson, Svante Nycander, Henrik Oscarsson, Bo Rothstein, Jesper Strömbäck och Daniel Tarschys.

Best.nr 47-08652-8

Tryck.nr 47-08652-8-00

omslag.indd 1

Mellan folkhem och Europa – svensk politik i brytningstid

Bennich-Björkman & Blomqvist (red.)

Dessa frågor och många andra behandlas i denna bok, skriven av ett antal av Sveriges främsta statsvetare. Den tar både upp traditionella moment inom svensk politik och gör intressanta djupdykningar i vissa centrala politikområden. Boken är en grundbok för statsvetare, men även lämplig för andra utbildningar där kunskap krävs om det svenska politiska systemet.

Li Bennich-Björkman & Paula Blomqvist (red.)

08-05-29 11.54.16