Det sociala livets emotionella grunder by Smakprov Media AB

Det sociala livets emotionella grunder

Förutom att för första gången på svenska introducera den internationella emotionssociologins ledande namn, syftar boken till att presentera inspirerande exempel på tillämpningar av ett emotionsperspektiv i den samhällsvetenskapliga forskningen. Emotionsforskningen fyller ett tomrum såväl i förståelsen av människors hälsa och välfärd som i analyser av socialt kapital, status- och maktrelationer, liksom i motstånd och social förändring. Texterna i boken behandlar alla dessa områden och belyser situationer både på arbetsplatsen och i privatlivet samt inte minst där dessa sfärer överlappar varandra. De riktar sig till studenter, lärare och forskare inom hela det samhällsvetenskapliga området, men kan också med fördel läsas av yrkesutövare inom socialt arbete, psykiatri, omsorg och omvårdnad, utbildning och personaladministration. Bokens redaktörer Åsa Wettergren, Bengt Starrin och Gerd Lindgren är verksamma vid Karlstads universitet.

Åsa Wettergren, Bengt Starrin, Gerd Lindgren (red)

Intresset för denna klassiska sociologiska fråga har ökat kraftigt på senare tid, efter att länge ha fått stå tillbaka för kognitiva och rationella förklaringsaspekter. I den här antologin ger några av den moderna emotionssociologins internationellt mest framstående forskare sina perspektiv på olika aktuella fenomen.

Det sociala livets emotionella grunder

Vilken betydelse har känslor när vi ska förstå och förklara samspelet mellan människor?

Det sociala livets emotionella a grunder Åsa Wettergren, Bengt Starrin, Gerd Lindgren (red)

Best.nr 47-08713-6

Tryck.nr 47-08713-6-00

A r l i e H o c h s c h i l d , T h o m a s S c h e f f, R a n d a l l C o l l i n s , J a c k B a r b a l e t , C h a r lot t e B lo c h , H e l e n a F l a m o c h B r i g i t t e B e a u z a m y, M a r y H o l m e s , O d d L i n d b e r g o c h B j ö r n J o h a n s s o n , E r i k F lyg a r e , E v a O l s s o n .

omslag.indd 1

08-06-13 09.42.04

Det sociala livets emotionella grunder ISBN 978-91-47-08713-6 © 2008 författarna och Liber AB Redaktörer: Åsa Wettergren, Bengt Starrin och Gerd Lindgren Grafisk formgivning: Fredrik Elvander Översättning: Lisa Sjösten Omslag: Christina Eldon

Upplaga 1:1

Tryckt på miljövänligt papper Sättning: Gyllene Snittet, Helsingborg Teckensnitt: Brödtext: Minion. Rubriker: Syntax Printed in Slovenia by Korotan Ljubljana, Slovenien 2008

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

SOCIALA_LIVETS_4.indd 2

08-06-09 15.58.53

Innehållsförteckning Förord................................................................................................... 5

Inledning Känslornas återkomst i socialvetenskaperna.................................. 11 Bengt Starrin, Åsa Wettergren och Gerd Lindgren

Del 1. Emotioner i socialt liv Universella behov? Efter Maslow .................................................... 31 Thomas J. Scheff Tillitens emotionella bas och dess följder........................................ 57 Jack Barbalet Framstötens panik och de våldsamma övergreppens emotioner... 78 Randall Collins Emotioner i rörelse – motstånd, musik och utopiska skratt........ 100 Åsa Wettergren och Bengt Starrin

Del 2. Emotioner i omsorg Emotionellt arbete med förhinder................................................. 123 Gerd Lindgren och Eva Olsson Emotionellt avstånd? Om känslor i distansförhållanden............. 145 Mary Holmes Kärlek och guld................................................................................ 167 Arlie Russel Hochschild Läkande relationer som interaktionsritualer – om emotionella band vid återhämtning från svåra psykiska störningar . ............. 187 Erik Flygare

SOCIALA_LIVETS_4.indd 3

08-06-09 15.58.54

Del 3. Emotioner och social positionering Akademins lunchrum – mys eller hierarki?................................... 215 Charlotte Bloch Mobbningens ritualer och emotionella konsekvenser ................ 237 Odd Lindberg och Björn Johansson Symboliskt våld: Om nationens inre gränser................................ 255 Helena Flam och Brigitte Beauzamy Sakregister........................................................................................ 283 Personregister.................................................................................. 291

SOCIALA_LIVETS_4.indd 4

08-06-09 15.58.54

Förord Arbetet med den här boken har varit mycket roligt och lärorikt. Vi är speciellt stolta över att få möjlighet att introducera några av de främsta internationella emotionssociologerna på svenska. Ett varmt tack till alla medförfattare, både inhemska och utländska, som genom sina bidrag gjort boken möjlig. Ett särskilt tack vill vi rikta till Peter Söderholm på Liber som varit en utmärkt coach hela vägen, samt till Lisa Sjösten, översättare och lektör. Sist men inte minst vill vi tacka Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS), avdelningen för sociala studier, Karlstad universitet och socialt arbete vid Örebro universitet, som alla bidragit med ekonomiskt stöd till utgivningen. Karlstad, maj 2008 Åsa Wettergren, Bengt Starrin och Gerd Lindgren

SOCIALA_LIVETS_4.indd 5

08-06-09 15.58.54

SOCIALA_LIVETS_4.indd 6

08-06-09 15.58.54

Författare Gerd Lindgren är professor i sociologi vid Karlstads universitet. Hon har sitt forskningsfokus på organisationsfältet, med ett särskilt intresse för frågor kring kön, klass och homosociala maktstrukturer. Hon har bland annat skrivit böckerna Doktorer, systrar och Flickor (1992) och Klass, kön och kirurgi (1999). Eva Olsson är doktorand i sociologi vid Karlstads universitet. Hon bedriver forskning inom det emotionssociologiska fältet, med inriktning på emotioner i arbetslivet. Hennes avhandling handlar om hur anställda inom sjukvården upplever sina arbetsplatser, sina arbetsvillkor och sin arbetsmiljö. Den kommer att publiceras under våren 2008 och har titeln Emotioner i arbete. En studie av vårdarbetares upplevelser av arbetsmiljö och arbetsvillkor. Åsa Wettergren FD är forskarassistent i sociologi vid Avdelningen för sociala studier på Karlstads universitet. Hon disputerade 2005 med en avhandling om kulturjam ur ett emotionssociologiskt och rörelseteoretiskt perspektiv. Hon har bland annat publicerat ”Kulturjam – nya vägar till politiskt motstånd i informationssamhället” i Kultur, plats, identitet! (2003) och ”Mobilisering och den moraliska chocken – fallet Adbusters Media Foundation” i Sociala rörelser, politik och kultur (2006). Hon är också en av redaktörerna för den sistnämnda antologin. Jack Barbalet har varit professor i sociologi vid University of Leicester sedan 1999. Han forskar om sociologisk teori, politisk sociologi, ekonomisk sociologi och emotionssociologi. Bland hans senaste publicerade verk återfinns Emotion, social theory, and social structure: A macrosociological approach (1998 och 2001), Emotions and sociology (2002) och Weber, passion and profits: The protestant ethic and the spirit of capitalism in context (2008).

SOCIALA_LIVETS_4.indd 7

08-06-09 15.58.54

För fattare

Mary Holmes är docent i sociologi vid Flinders University i Adelaide, Australien. Förutom sin forskning om distansförhållanden har hon skrivit om emotioner och politik och om kroppens sociologi. Hon är författare till What is gender? (2007) och den kommande Gender and everyday life. Charlotte Bloch är docent i kultursociologi vid Sociologisk Institut på Köpenhamns universitet. Hon har i många år forskat om ”känslornas sociologi” och har främst ägnat sig åt emotioner som relationella fenomen i vardagsliv och arbetsliv. Hon har bland annat skrivit Flow og stress: Stemninger og følelseskultur i hverdagslivet (2001) och Passion og Paranoia: Følelser og følelseskultur i Akademia (2007). Randall Collins är professor i sociologi vid University of Pennsylvania. Han har bland annat skrivit The sociology of philosophies: A global theory of intellectual change (1998), Interaction ritual chains (2004) och senast Violence: A micro-sociological theory (2008). Arlie Russell Hochschild är professor emeritus i sociologi på Berkeley University. Hon har bland annat skrivit The managed heart (1983), The second shift (1989), The time bind (1997), The commercialization of intimate life (2003) och Global woman (2003) (tillsammans med Barbara Ehrenreich). Björn Johansson är universitetslektor i socialt arbete vid Örebro universitet och har i sin forskning främst fokuserat på fenomen som kriminalitet, missbruk, mobbning och mental ohälsa samt dessa fenomens rituella och emotionella dimensioner. Erik Flygare är universitetslektor i socialt arbete vid Örebro universitet och har vid sidan av undervisningen huvudsakligen kommit att intressera sig för multifaktoriella fenomen som mental ohälsa, mobbning och återhämtning – inte minst när det gäller dess emotionella dimensioner. Odd Lindberg är docent i socialt arbete vid Örebro universitet. Han har tidigare publicerat artiklar och rapporter om missbrukskarriärer, mobbning i skolan och kvinnor i fängelse. Han är nu involverad i två större forsk-

SOCIALA_LIVETS_4.indd 8

08-06-09 15.58.54

För fattare

ningsprojekt: ”Kriminalvårdare i anstalt. En studie av yrkeskultur/er, yrkesidentitet och arbetstillfredsställelse” samt ”Utvärdering av mobbningsprogram i skolan”. Helena Flam har varit professor i sociologi vid universitetet i Leipzig sedan 1993. Om emotioner har hon skrivit The emotional ”man” and the problem of collective action (2000), Soziologie der emotionen (2002) och hon är redaktör för boken Emotions and social movements (2005). Hon är också en av initiativtagarna till emotionsnätverket inom ESA, och är för närvarande dess sammankallande. Brigitte Beauzamy håller för närvarande på att färdigställa sin doktorsavhandling som handlar om direkt aktion och diskurs i anti-globaliseringsrörelser och föreläser för tillfället i statsvetenskap vid Université de Paris XIII. Hon har bland annat skrivit ”L’espace d’action des mouvements dits anti-globalisation: Le transnational, la Palestine, la banlieue” (om anti-globaliseringsrörelsernas handlingsutrymme) i Génie des Lieux (2006) och tillsammans med Helena Flam ”Symbolic violence and symbolic exclusion” i Migrant voices and belonging (2007). Thomas Scheff är professor emeritus i sociologi vid University of California at Santa Barbara samt hedersdoktor vid Karlstads universitet. Han är författare till en rad böcker som Being mentally ill (1966), Catharsis in healing ritual and drama (1979), Microsociology (1990), Bloody revenge: Emotions, nationalism and war (1994), Emotions, the social bond, and human reality (1997) och Goffman unbound (2006). Han har även producerat filmen A wake on the pier (2006). Bengt Starrin är professor i socialt arbete vid Karlstads universitet samt professor i socialpolitik vid Högskolan i Lillehammer. Han har tidigare tillsammans med Lars Dahlgren givit ut boken Emotioner, vardagsliv och samhälle: En introduktion till emotionssociologi (2004). Han har också publicerat böcker inom flera andra områden som kvalitativ metod, ”empowerment”, arbetslöshet och utbrändhet.

SOCIALA_LIVETS_4.indd 9

08-06-09 15.58.54

SOCIALA_LIVETS_4.indd 10

08-06-09 15.58.55

Kapitel 1

Känslornas återkomst i socialvetenskaperna Bengt Starrin, Åsa Wettergren och Gerd Lindgren

Intresset för att studera den betydelse känslor har för att förstå sociala företeelser och processer har ökat kraftigt under de senaste 25 åren. Visserligen var känslor intressanta för flera av de mer namnkunniga klassikerna inom sociologi och andra samhällsvetenskapliga ämnen, men detta intresse satte inga egentliga spår hos den generation sociologer som verkade fram till mitten av 1970-talet. Känslorna hamnade i skymundan och kom för merparten av samhällsvetarna inte att spela någon större roll i analyserna av samhälleliga processer. Vi ska börja med att nämna något om det intresse för emotioner som fanns hos den första generationen sociologer och andra samhällsvetare. Den engelske nationalekonomen Adam Smith skrev redan för 250 år sedan en hel bok om känslor. Han skrev om känslor som han betecknade som asociala, exempelvis hat och vrede; om känslor som medkänsla och god het; om kärlek; om sorg och glädje; om sympati; om skam och förödmjukelse (Smith 1759/2000). Adam Smith föregriper mycket av det som kommer att vara centrala frågor för det förnyade intresse för emotioner som uppstår i mitten av 1970-talet, som känsloregler och emotionernas klass mässighet. Även Karl Marx var intresserad av känslor. Hans teori om alienation

SOCIALA_LIVETS_4.indd 11

08-06-09 15.58.55

Inle dning

innebär inte bara att människor i det kapitalistiska samhället känner sig främmande inför produktionsmedlen utan också att känslor av främlingskap uppstår i förhållande till andra människor, och till och med i förhållande till den egna personen. Med andra ord genererar och reflekterar det kapitalistiska samhället störningar i de sociala relationerna och inom individen, och påverkar således den relationella/emotionella världen. Alienation ger upphov till både skam och ilska (Scheff 2006a). Man finner också ett stort intresse för emotioner hos flera av den första generationens amerikanska sociologer som exempelvis Lester Ward. En nyläsning av hans bok Dynamic sociology från 1883 visar på intresset för emotioner och han betraktas till och med som en av emotionssociologins grundare (Chriss 2006). Önskan om att bli lycklig, skriver han, är en grundläggande önskan hos människan, som också ligger till grund för alla sociala rörelser. Lester Ward ansåg att sociologin skulle kunna bidra till en större samhällelig lycka genom att påvisa hur människornas förmåga att göra nytta skulle kunna användas i samhällsbygget. För varje samhällelig verksamhet är intellektet medlet och känslan målet. Liknande tankar hade tidigare formulerats av den engelske upplysningsfilosofen Jeremy Bentham (1748–1832). Ett viktigt mått på ett lands välstånd var människornas lycka och lust. Bentham är också upphovsman till devisen ”Största möjliga lycka för största möjliga antal människor”. En annan viktig klassiker som har haft betydelse för den moderna emotionssociologin är den franske sociologen Emile Durkheim. Han intresserade sig för den roll som emotioner spelar för att förstå de processer som binder samman människor och därmed gör samhället möjligt. I sina studier av det religiösa livets elementära former intresserade han sig för ritualer och deras sammanbindande funktion (Durkheim 1912). Han observe rade att när människor var samlade för massmöten hände det att de påver kades av ett gemensamt patos, som gjorde dem mottagliga för känslor och handlingar som de inte var förmögna att känna eller utföra på egen hand. De blev uppspelta, hänförda och upprymda. Den kollektiva upprymdhet som då uppstår (collective effervescence) förändrar individens sinnestill

SOCIALA_LIVETS_4.indd 12

08-06-09 15.58.55

1. Känslor nas åte r komst i s oc ialve te nskap e r na

stånd så att han i stället för att vara självupptagen känner samhörighet och solidaritet med andra. Emile Durkheim har utgjort en inspirationskälla för många, bland annat för de amerikanska sociologerna Erving Goffman och Randall Collins. Sociologin är intimt sammanvävd med frågor om hur samhället är möjligt, om vad som håller ihop det, om utstötnings- och infogningsmekanismer och om social kontroll. Vissa emotioner är mer centrala för dessa frågor än andra. Durkheim intresserade sig för solidaritet. Känslor som är centrala för frågor som rör social kontroll, och kanske främst utvecklandet av självkontroll, är skam (innefattande pinsamhet) och skuld. Två av de mer kända sociologiska klassikerna kom att ta sig an skamkänslan, och de gör det vid ungefär vid samma tidpunkt, i början av 1900-talet. Först ut var den tyske sociologen Georg Simmel. Redan 1901 skriver han utförligt om skammens psykologi; Zur pschologie der scham (1901/1983). Av någon anledning tillhör den artikeln det fåtal av Simmels arbeten som ännu inte är översatta till engelska. För Simmel är skam ett vitt begrepp. Det rymmer alltifrån en lätt förlägenhet som till exempel en knappt synlig fläck på kostymen till grova moraliska överträdelser, det vill säga allt från en lätt pinsamhet till den grövsta vanäran. Denna vida definition kommer flera moderna sociologer att an sluta sig till. Simmel diskuterar också skam i relation till individ och kollektiv. Han menar att när vi människor agerar som en del av en grupp, förening eller sammanslutning är vi beredda att utföra handlingar som vi skulle skämmas för om vi var ensamma om att utföra dem. För en grupp, där den enskilde och det enskilda ansvaret försvinner, är bristen på skamkänsla ett kännetecknande drag. Det här är en tanke som Simmel återkommer till i sina resonemang om mode. En central tanke är att om vi människor avviker för mycket från hur andra uppträder så känner vi skam, eller som man kanske i dag skulle föredra att säga: ”det blir pinsamt”. Men vi behöver också förnyelse och variation i tillvaron. Mode gör det möjligt att tillfredsställa detta behov utan att skämmas, därför att man förändrar sig tillsammans med andra. På detta sätt kan människor undvika att bli en

SOCIALA_LIVETS_4.indd 13

08-06-09 15.58.55

Inle dning

samma och isolerade i exempelvis sin klädsmak, något som annars skulle kunna få dem att känna skam. Det spelar ingen roll hur man uppträder och ser ut så länge det är modernt. Och så länge det är mode skyddar det individen från att känna sig förlägen, eftersom hon inte är ensam utan gör precis på samma sätt som många andra. Även den amerikanske sociologen Charles Horton Cooley intresserade sig för skamkänslan. Han verkade samtidigt som Simmel. Cooley är berömd för sin tes om spegeljaget (looking glass-self) som rymmer känslorna skam och stolthet (1902/1922). Skam och stolthet är, för Cooley, känslor som uppstår som en följd av att man ser sig själv ur den andres perspektiv. Om man bedömer att den andre ser negativt på en själv ger detta upphov till skam och om man bedömer att den andre ser positivt på en själv ger detta upphov till stolthet. Cooleys teori om spegeljaget har varit en populär tes som de flesta kommer i kontakt med under sociologistudierna eller socionomutbildningen. Men av någon anledning har det varit vanligt att läroböckerna undvikit att kommentera passagen om skam och stolthet. Kanske beror detta på att man inte riktigt vetat vad man ska göra av den eller vad den egentligen står för. Det dröjer nästan 90 år innan Cooleys tes om skam och stolthet som självreflekterande känslor blir föremål för mer noggrann uppmärksamhet. Det är de två amerikanska sociologerna Thomas Scheff (1990, 2006b) och Suzanne Retzinger (1991) som kommer att stå för en utveckling av spegeljagstesen och därmed också föra in skam och stolthet i en mer tydlig sociologisk referensram. Vi återkommer till detta senare i kapitlet.

Emotionernas ställning försvagas För flera av pionjärerna var emotioner alltså viktiga för att förstå samhället och samspelet mellan individ och samhälle. Men emotionernas ställning kommer att försvagas kraftigt och mer eller mindre drivas ut ur sociologin och andra samhällsvetenskaper. Omkring år 1930 går sociologin in i en fas som sociologen Jack Barbalet (1999) betecknar som sociologins kognitiva

SOCIALA_LIVETS_4.indd 14

08-06-09 15.58.55

1. Känslor nas åte r komst i s oc ialve te nskap e r na

fas, och denna varar fram till mitten av 1970-talet. Den kognitiva orienter ingen gör sig gällande inom flera sociologiska inriktningar som funk tionalism, symbolisk interaktionism, rational choice, etnometodologi och konfliktteori. Känslor kom nu att få en oroväckande svag ställning. Sociologin blir under en följd av år en alltmer integrerad del av det moderna projektet. Samhället skulle styras med förnuft och rationell planering. Man ansåg att känslor hörde till det förmoderna och primitiva och var något som skulle lyda under förnuftets kontroll. Detta kommer kanske tydligast fram i den amerikanske sociologen Talcott Parsons syn på vad som är funktionellt och ändamålsenligt i samhället (Parsons 1964). Emotioner är irrelevanta i samhällsbygget, i arbetslivet och i de institutioner där viktiga beslut om hur samhället bör fungera fattas. Emotioner kommer där att kunna äventyra samhällsutvecklingen och dess plats måste begränsas till familjen. Sådana synsätt kom under den här perioden att bli allt vanligare bland sociologer och andra samhällsvetare. Det fanns nu inte längre någon given plats för emotioner och det gäller inte bara inom sociologin utan inom all form av vetenskaplig kunskaps produktion. Känslor ställs mot förnuft. Känslor anses vara något irratio nellt som vi ska akta oss för. Men som den norske filosofen Arne Naess påpekar i sin bok Livsfilosofi: Ett personligt bidrag om känslor och förnuft (Naess 1999) är detta en mycket snäv och inskränkt uppfattning om vad som är rationellt. ”Ratio” var ursprungligen en beteckning som innefattade positiva känslor. Att driva ut positiva känslor från vad som uppfattas som förnuftigt och rationellt leder till ett inskränkt och missvisande ra tionalitets- och förnuftsbegrepp.

Några uppstickare Känslor kom nu under många år att spela en perifer roll. Men det fanns ett antal uppstickare och vi ska nämna några av de mer betydelsefulla, som har kommit att påverka den inriktning som den moderna emotionssociologiska forskningen har fått. År 1939, samma år som andra

SOCIALA_LIVETS_4.indd 15

08-06-09 15.58.55

Inle dning

världskriget bryter ut, publicerar den tysk-österrikiske sociologen Norbert Elias sitt stora arbete om civilisationsprocessen (Elias 1939/1989). Han intresserade sig bland annat för hur det kommer sig att människornas vanor och seder förändras. Hans analys av utvecklingen från medeltid till modern tid är en historia om hur människor lär sig att i allt högre grad lägga band på sina känslor och på så sätt hålla tillbaka aggressiva impulser, starka känslor och beteenden som skulle kunna leda till konflikter och våldsamheter. Och ett av Elias allra viktigaste bidrag var att han upptäckte den sociala betydelsen av skam och den centrala roll som skamkänslan spelar för att förstå förändringar i människornas uppträdande. Förklaringen till att vissa beteenden och (o)vanor, som att spotta på golvet och snyta sig i näven, upphörde var att de med tiden kom att uppfattas som skamliga. Och rädslan för att skämmas gjorde att allt fler slutade bete sig på det sätt som väckte anstöt. Elias förklarade allt detta med att skamtröskeln med tiden kom att sänkas. Beteenden som på medeltiden inte var skamliga blev med tiden något man fick skämmas för. Norbert Elias har utgjort en viktig inspirationskälla för flera inriktningar inom den moderna sociologin, exempelvis de som har velat fördjupa kunskaperna om skamkänslan1 och de som har intresserat sig för frågor som rör förändringar i den emotionella kulturen2. Under 1940-talet skriver den till USA inflyttade tyske sociologen Kurt Riezler två artiklar i den ansedda tidskriften American Journal of Sociology, som då inte väcker någon större uppmärksamhet. Den ena handlar om skam (1943) och den andra om rädsla (1944). Det är först under senare år som som man har börjat intressera sig för hans arbeten. I sin skamartikel tar Kurt Riezler upp en tanketråd som kommer att bli centralt för Erving Goffman i hans utläggningar om förlägenhet (embarrassment), nämligen att vi hela tiden riskerar att hamna i situationer som är pinsamma. Vi 1 Exempel är Thomas Scheff och Suzanne Retzinger. 2 Ett exempel är den amerikanske idéhistorikern Peter Stearns bok American cool (1994) och ett annat den holländske sociologen Cas Wouters och hans arbete om sedernas förändring (2007).

SOCIALA_LIVETS_4.indd 16

08-06-09 15.58.55

1. Känslor nas åte r komst i s oc ialve te nskap e r na

måste därför ständigt vara beredda, för att inte skapa eller hamna i sådana situationer. När vi ser att en person blir förlägen kan det hända att vi själva som åskådare också blir förlägna. Sociologin har under 1950- och 1960-talen fortfarande en tydlig kognitiv orientering och det finns enbart några få sociologer som på allvar gör försök att bryta den. Emotioner förekommer i organisationer, skriver Goffman, och emotioner som förlägenhet är inte irrationella element utan en del av det naturliga livet i en organisation. Med begreppet ”intryckshantering” (impression management) visar Goffman hur undvikande av förlägenhet och skam är den centrala drivkraften i mellanmänskligt beteende (Goffman 1959). Goffman skriver att vi människor är desperat oroliga över vilken bild andra har av oss och vi försöker hela tiden att visa oss från vår bästa sida för att undgå skam. Goffmans teorier utvecklar och levande gör Cooleys abstrakta idéer om hur skam genereras. Goffman pekar också på det sociologiskt mest intressanta när det gäller förlägenhet. Förlägenhet uppstår som en följd av verklig, förväntad eller inbillad brist på respekt, oavsett hur obetydlig denna är. Alla människor är extremt känsliga för hur mycket respekt andra människor visar dem. Denna insikt är Goffmans viktigaste bidrag till förståelsen av skammens dynamik och den gör det motiverat att betrakta skam som den viktigaste emotionen vid social interaktion. Under 1950-talet skriver den amerikanska sociologen Helen Lynd en hel bok om skam. Den har titeln On shame and the search for identity och utkommer 1958. Hon är då den första sociolog som i bokform ägnar begreppet en mer omfattande uppmärksamhet. I början på 1950-talet ger Charles Wright Mills ut boken White collar som handlar om den växande amerikanska medelklassen. Han tar där upp en fråga som kommer att bli föremål för en mer djuplodande behandling av Arlie Russel Hochschild drygt 30 år senare. Känslor har, skriver Mills, i det kapitalistiska samhället kommit att bli en vara precis som alla andra varor. Varor säljs med hjälp av känslor. När butiksbiträdet möter kunden vid disken måste hon eller han arbeta med sina känslor för att göra varan mer attraktiv. För att varor och tjänster ska kunna säljas och distribueras

SOCIALA_LIVETS_4.indd 17

08-06-09 15.58.56

Inle dning

måste den nya framväxande medelklassen inte bara sälja sin tid och sin energi. Den måste också sälja sin personlighet. Den säljer sina leenden och sina vänliga gester och den måste förtränga andra känslor som förbittring och ilska för att varan eller tjänsten ska kunna säljas.

Det förnyade intresset för emotioner – Hochschild, Scheff och Collins År 1975 inträffar ett antal händelser som markerar starten för det nya intresset för emotioner inom sociologin. Det var då som Randall Collins gav ut sin bok Conflict sociology i vilken emotioner intar en central plats för att förstå stratifieringens mikrodynamik. I den lägger han grunden för sin teori om interaktionsritualer som han kommer att utveckla i ett antal arbeten (se till exempel Collins 1990, 2004). Samma år publicerar Arlie Russel Hochschild sina inledande analyser av emotionellt arbete (Hochschild 1975) som hon senare utvecklar i boken Managed heart (1983). År 1975 inträffar ytterligare en viktig händelse. Då organiserar Thomas Scheff den första emotionssociologiska sessionen vid amerikanska socio logförbundets årsmöte, och några år senare kommer hans bok Catharsis in ritual and drama (1979) ut. Året innan publicerar Theodore Kemper sin bok A social interactional theory of emotions (1978). I den understryker han behovet av att utveckla teorier som förklarar emotioner som ett resultat av socialt samspel och strukturella processer. Hochschilds teori om emotionshantering och emotionellt utbyte, Scheffs teori om skam och sociala band och Collins interaktionsritualteori utgör viktiga teoretiska referensramar för flera av bokens kapitel och vi ska därför kort redogöra för huvuddragen i dessa teorier. Arlie Russel Hochschild är den första som på ett mer systematiskt sätt uppmärksammar emotionernas allt större betydelse på våra arbetsplatser. Där utförs inte bara muskel- och tankearbete utan även känslomässigt arbete. Många jobb kräver att man visar upp ett trevligt yttre, ett inbjudande ansikte och en vänlig röst. Andra jobb kräver att man inger respekt med

SOCIALA_LIVETS_4.indd 18

08-06-09 15.58.56

1. Känslor nas åte r komst i s oc ialve te nskap e r na

hjälp av ett bistert ansikte för att visa att man har befogenhet att hålla ordning. Hochschild utvecklade på 1970-talet en teori om emotionellt arbete och emotionshantering där hon bygger vidare på bland andra Erving Goffman (1959). Hon menar att känslor fungerar som ett sjätte sinne som orienterar människor i det sociala rummet. Känslor produceras och formas inom givna kulturella ramar. Alla människor utför ”emotionellt arbete” eller ”emotionshantering” i förhållande till ”känsloregler” och ”uttrycksregler” – normer som anger vad som är ”rätt” känsla och ”rätt” känslouttryck i en given situation. Man kan hantera sina känslor genom ”ytagerande” eller ”djupagerande”, menar Hochschild. Ytagerande är när man uttrycker en känsla men känner något annat. Det uppstår då en skillnad mellan vad man känner och vad man visar. Djupagerande är när man genom att föreställa sig situationen annorlunda frammanar den känsla man vill uttrycka (och alltså också känner den). Den känsla man visar är då också den känsla som man känner. Känslan blir således äkta genom ett känsloarbete. Till detta vardagliga emotionsarbete fogar hon så kallat emotionellt lönearbete (emotion labour). När Hochschild 1983 kom ut med sin bok Managed heart uppskattade hon att cirka en tredjedel av amerikanerna hade yrken som inbegrep emotionellt lönearbete. Bland kvinnor var siffran ungefär 50 procent. Emotionella lönearbeten har, skriver hon, tre drag. För det första krävs att kontakten med andra människor sker ansiktemot-ansikte eller röst-mot-röst. För det andra krävs att den enskilde förväntas producera ett emotionellt tillstånd hos andra personer, till exempel tacksamhet, lugn, trygghet eller rädsla, och för det tredje att arbetsgivaren genom träning eller övervakning utövar en kontroll över den enskildes emotionella aktiviteter. Detta kan handla om hur man ska bemöta en kund eller hur man ska bemöta en patient, med andra ord om vad man får göra och inte får göra. Eftersom servicesektorn blir allt större i dag efterfrågas den här typen av emotionellt lönearbete mer och mer. Thomas Scheffs viktigaste bidrag till det förnyade emotionsintresset är att han har utvecklat en socialvetenskaplig förståelse av skam och stolthet

SOCIALA_LIVETS_4.indd 19

08-06-09 15.58.56

Inle dning

(Scheff 1990, 2003, 2006b). För Scheff är skam den klart mest dominerande av alla känslor, på grund av att den fyller fler funktioner än andra känslor gör. Skam är för det första en nyckelkomponent hos medvetandet och den moraliska känslan, som informerar oss om när vi gör något som vi inte enligt gängse moral borde göra. Skam uppstår för det andra i situationer när de sociala banden hotas. Skam är en signal om osäkra och hotade sociala relationer. Skam spelar för det tredje en viktig roll när det gäller att reglera uttrycken för och faktiskt också medvetenheten om alla våra andra emotioner, som exempelvis ilska, rädsla, skuld och kärlek. Om man skäms för att visa ilska håller man ilskan inom sig. Skäms man för att visa rädsla så döljer man sin rädsla för andra. Man kan till och med skämmas så mycket för sina känslor att man undertrycker dem helt och hållet (Scheff 1990, 2003, 2006b). Scheff vänder sig mot uppfattningen att skam enbart skulle handla om kris, vanära eller förlorad heder, vilket är en vanlig uppfattning i vårt samhälle. Merparten av skamkänslorna innefattar inte kriser och är inte vanhedrande, utan är snarare av ”pinsamhetskaraktär”. Därför föreslår Scheff att skam bör betraktas som ett samlingsnamn för en stor grupp känslor som uppstår när man ser sig själv negativt genom den andres ögon, även om det bara handlar om lätt negativt. Dessa känslor kan också uppstå enbart för att man förväntar sig en sådan reaktion. Ett sådant steg skulle inkludera både mindre intensiva former av skam, som förlägenhet, och mer kraftfulla former, som förnedring och vanära. Skamkänslan är för Scheff en komplex känsla, bland annat för att den rymmer en dubbelhet. Å ena sidan är den ett naturligt och normalt inslag i socialt liv. Den signalerar att det finns en fnurra på tråden mellan människor och gör dem uppmärksamma på att det föreligger en risk att de sociala banden kan komma att upplösas om inte något görs för att reparera dem. Å andra sidan kan skamkänslan vara förtryckande, nedbrytande och exkluderande och föra med sig en rad negativa konsekvenser. Och det är när skamkänslan undertrycks och inte uppmärksammas som de skadliga konsekvenserna blir som mest tydliga.

SOCIALA_LIVETS_4.indd 20

08-06-09 15.58.56

1. Känslor nas åte r komst i s oc ialve te nskap e r na

Randall Collins teori om interaktionsritualkedjor (Collins 1990, 2004) bygger på bland andra Goffman och Durkheim (Durkheim 1994). Collins visar att känslor utgör själva ”fogmassan” i den sociala sammanhållningen. Det är genom känslor som det vi kallar solidaritet och gemensamma normer konsolideras och reproduceras. En typisk interaktionsritual utmärks av att en grupp individer (minst två) möts ansikte mot ansikte i en situation där det finns symboliska eller fysiska gränser mot omvärlden (som skiljer deltagare från icke-deltagare), där deltagarna delar samma sinnesstämning och där deras uppmärksamhet koncentreras på gemensamma symboler. Det finns dock flera olika typer av ritualer som modifierar dessa ingredienser på olika vis, och man kan här nämna ”formella” ritualer (exempelvis religiösa), ”naturliga” ritualer (exempelvis interaktioner med familjemedlemmar eller vänner i informella sammanhang), ”medierade” ritualer (exempelvis via TV, telefon eller internet) och ”ansikte-motansikte”-ritualer. Lyckade ritualer genererar stark sammanhållning och solidaritet mellan gruppmedlemmarna samt emotionell energi (EE) hos de enskilda medlemmarna. Lyckade interaktionsritualer som genererar EE till alla medlemmar stärker banden mellan dem och gör att de gärna vill träffas igen och fortsätta göra saker tillsammans. Det omvända förhållandet råder vid misslyckade interaktionsritualer, där EE inte uppstår och känslorna av gemenskap och samhörighet uteblir. EE distribueras inte lika mellan medlemmarna i gruppen utan varierar beroende på vilken gruppstatus en individ har i varje given situation. Ju mer EE desto mer självförtroende och lust att vara delaktig känner individen, och vice versa. Människor är enligt Collins EE-styrda – de tenderar att medvetet eller omedvetet uppsöka situationer där deras EE fylls på. Dessutom tenderar det att vara så att personer med hög EE för med sig den in i nästa interaktion, där de till följd av sitt självförtroende och sin lust intar en central plats. Detta leder i sin tur till att de fylls på med ännu mer EE och så fortsätter det. Känslor är ”smittsamma”: Negativ såväl som positiv emotionell energi kan sprida sig i ett sällskap eller en situation. Smittoeffekten möjliggörs genom rytmisk

SOCIALA_LIVETS_4.indd 21

08-06-09 15.58.56

Inle dning

Emotion (s)

Feeling (s)

Antal 400

369

300

207 200 149

100

68 17

–1965

1966–1975

1976–1985

1986–1995

1996–2005

Figur 1. Förekomsten av orden ”emotion(s)” och ”feeling(s)” i titeln på artiklar som indexerats i databasen ”Sociological abstracts” fram till år 2005 (så kallade ”peerreview”-artiklar).

samklang, det vill säga kroppars fysiska närvaro och förhållande till var andra. Skratt sprider sig exempelvis då kroppar imiterar varandras läten och fysiska uttryck. För att ge en bild av det allmänt ökande intresset för emotioner har vi undersökt förekomsten av orden ”emotion(s)” och ”feeling(s)” i titeln på artiklar som indexerats i den sociologiska databasen ”Sociological ab stracts”. Fram till år 1965 förekom orden sporadiskt och låg i stort sett kvar på samma nivå under nästkommande tioårsperiod. Därefter började förekomsten öka kraftigt. Mest ökar användningen av ordet emotion.3

3 Det kan tilläggas att beteckningen ”sociology of emotions” förekom redan för 100 år sedan (se Hayes 1906).

SOCIALA_LIVETS_4.indd 22

08-06-09 15.58.56

1. Känslor nas åte r komst i s oc ialve te nskap e r na

Emotioner och känslor Ordet emotion är ett lånord som används mycket sällan i det svenska vardagsspråket. I stället används ordet känsla. Emotion kommer ur latinets e movere som betyder att sätta i rörelse. Ordet associerar således till ”motion” som vi vanligtvis förknippar med fysisk rörelse. Inom emotionssociologin används ordet emotion flitigt som begrepp och ofta synonymt med det vardagliga ordet känsla. Känsla är dock ett mindre avgränsat begrepp än emotion: alla emotioner är också känslor, men alla känslor är inte emotioner. Vilka känslor som ska räknas som emotioner råder det dock delade meningar om. Hochschild har föreslagit en definition av emotioner som består av fyra komponenter: 1) bedömning av situationen, 2) förändringar i kroppens sinnesförnimmelser, 3) fritt eller hämmat uttryck av expressiva gester, 4) en kulturell beteckning (som ”arg”, ”ledsen”, ”glad”) för specifika kombinationer av de tre föregående komponenterna (Hochschild 1990). För att vi ska tala om en emotion måste alla fyra komponenterna vara närvarande. Även om många emotionssociologer skriver under på en sådan definition råder det knappast någon enighet om exakt vad emotioner är, vare sig inom emotionssociologin eller om man ser till forskningsfältet i stort (som alltså innefattar många olika både naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga discipliner). För sociologer och andra samhällsvetenskaper är intresset för emotioner i första hand inriktat mot att studera emotioner i ett socialt sammanhang, utifrån antagandet att emotioner uppstår i och genom interaktioner mellan människor. Man är alltså överens om att emotioner är ett fenomen som har sitt ursprung i situationer som är sociala och att emotioner ligger till grund för att vi överhuvudtaget handlar. Det mångdisciplinära forskningsfältet tycks också vara överrens om att emotioner fyller en viktig signalfunktion. De informerar oss om något väsentligt och säger till oss att vi ska rikta större uppmärksamhet på vad som försiggår runt omkring oss. Det finns också många olika förslag på hur emotioner bör klassificeras. Sociologen Theodore Kemper (Kemper 1984) föreslår till exempel att man

SOCIALA_LIVETS_4.indd 23

08-06-09 15.58.57

Det sociala livets emotionella grunder

Åsa Wettergren, Bengt Starrin, Gerd Lindgren (red)

Det sociala livets emotionella grunder

Vilken betydelse har känslor när vi ska förstå och förklara samspelet mellan människor?

Det sociala livets emotionella a grunder Åsa Wettergren, Bengt Starrin, Gerd Lindgren (red)

Best.nr 47-08713-6

Tryck.nr 47-08713-6-00

omslag.indd 1

08-06-13 09.42.04