Rapport boken

Ett av målen med högskoleutbildning är att man självständigt

FINN WIEDERSHEIM-PAUL

Rapport boken na o så a ed ör m a n för m se no no re sa ge n p en na te am kun ta x tt e ra ul

rti

r,

un

kla

gr

d

fö

ts ig ar. g nd tä nin ni lvs sök ed sjä er utr an nd er, ken u t m a sats bo at att r är ans upp hä m ter, Den r. kt. s ga oje pr

Professor Lars Torsten Eriksson och docent Finn Wiedersheim-Paul är båda forskare med lång erfarenhet av studenthandledning och praktiska utredningar. På Liber har de tidigare publicerat bland annat den numera klassiska fördjupningsboken Att utreda, forska och rapportera.

FINN WIEDERSHEIM-PAUL

Rapportboken både ger en snabb överblick över utrednings- och forskningsuppdrag och fungerar som guide vid de enskilda stegen i undersökningsprocessen. Författarnas avsikt är att boken ska studeras i samband med granskning och genomförande av undersökningar för att parallellt diskuteras med handledare och i grupp. Därigenom finns möjlighet att nyansera och fördjupa bokens grundläggande resonemang.

LARS TORSTEN ERIKSSON

ska kunna genomföra längre och mer sammansatta undersökningar. Resultaten presenteras i form av rapporter, uppsatser, utredningar, artiklar, examensarbeten och avhandlingar. Den här boken ger en grund för att kunna genomföra sådana projekt.

Rapportboken

Rapport boken

LARS TORSTEN ERIKSSON

– hur man skriver uppsatser, artiklar och examensarbeten

Best.nr 47-08845-4 Tryck.nr 47-08845-4-00

Liber

Rapportboken - omslag.indd 1

07-11-26 15.58.45

Rapportboken ISBN 978-91-47-08845-4 © 2008 Författarna och Liber AB Redaktör: Anders Abrahamsson Formgivning och omslag: Fredrik Elvander Illustrationer: Lars Gylldorff Sättning: LundaText AB

Upplaga 1:1 Tryckt på miljövänligt papper Printed in Slovenia by Korotan Ljubljana, Slovenien 2008

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Rapportboken.indd 2

07-11-22 14.26.12

Innehåll 1. Förord – ”Det här lärde jag mig av mitt exjobb”.........

5

2. En tydlig undersökningsmodell.....................................

9

3. Börja med en fråga........................................................ 13

Problematisering............................................................... 15

Syften............................................................................... 16 4. Planera och sök information......................................... 19

Planering.......................................................................... 20

Informationssökning......................................................... 20 5. Referensram...................................................................

Kunskapsöversikter...........................................................

Modeller...........................................................................

Teorier..............................................................................

24 25 26 29

6. Metoder för datainsamling............................................

Datainsamlingen...............................................................

Uppläggning av intervjuer och enkäter...............................

Uppläggning av fallstudier.................................................

Uppläggning av mätning, experiment och orsaksstudier......

Tio fallgropar....................................................................

30 32 34 36 36 39

7. Analysera och tolka........................................................

Kvantitativ analys..............................................................

Kvalitativ analys................................................................

Kvantitativ och kvalitativ analys kompletterar varandra.......

Källkritik..........................................................................

41 43 47 51 53

8. Slutsatser, rekommendationer och reflektioner...........

Problemlösning.................................................................

Generalisering...................................................................

Reflektioner och slutsatser.................................................

56 57 58 59

9. Rapportens former........................................................ 61

Teknisk utformning av skriftliga rapporter.......................... 62

Skrivråd............................................................................ 72 10. Handledarens tio bästa råd för ett lyckat exjobb.......... 75

Användbara källor för utredare.......................................... 77 Sakregister............................................................................ 79

Rapportboken.indd 3

07-11-26 15.52.18

Rapportboken.indd 4

07-11-22 14.26.13

1. Förord – ”Det här lärde jag mig av mitt exjobb” ” … Du undrar vad jag lärde mig av mitt examensarbete? Jag vet inte om du någon gång tvivlat på dig själv och din egen förmåga? Jag har det i alla fall. Definitivt flera gånger när jag höll på med mitt exa­mens­ arbete. Det tog så lång tid att komma igång. Alldeles för lång tid. Och ofta förvirrade jag mig också. Såg inte skogen för bara träd. Och jag tror snarare det är regel än undantag att känna självtvivel, när man arbetar med kreativt arbete – det må vara som konstnär, skådespelare, forskare eller studerande. Jag menar, det kan ju vara bra att kom­ ma ihåg – att det är normalt. Men jag tror man kan minska stressen avsevärt genom att skapa en bättre förståelse (förförståelse) för vad som väntar under de olika stegen i en större undersökningsuppgift.

Kraven inför nya uppgifter växer ju snabbt och det visade sig senare när jag började yrkesarbeta att det var något viktigt jag kunde.”

(Sammandrag ur intervju med tidigare student)

Den här boken innehåller en översikt över de viktigaste delarna i en kvalificerad undersökning – ett utredningsprojekt eller en forsknings­ uppgift. Du har lämnat läxläsningens och föreläsningarnas trygga värld. Du förväntas nu istället visa både att du kan bestämma vad du ska studera och hur det ska gå till. Olika utredningsuppgifter under stu­dier­nas gång syftar till att successivt öka förmågan att arbeta själv­ ständigt och att lösa alltmer komplexa problem.

Det är en hög ambitionsnivå, som ligger långt ifrån följande tolk­ ning av kravutvecklingen på skolprov i matematik (författare för sä­ kerhets skull okänd): • På 1960-talet: ”En skogsarbetare hugger och säljer en last timmer för 1 000 kr. Hans produktionskostnad är fyra femtedelar av det beloppet. Hur stor blir hans vinst?”

• På 1970-talet infördes mängdläran: ”En skogsarbetare byter en viss mängd timmer (T) mot en viss mängd pengar (P). Mängden

Rapportboken.indd 5

07-11-22 14.26.13

Rapportboken

P har en storhet av 100. Produktionskostnaden (K) innehåller 20 färre punkter. Vad motsvarar storheten av vinsten (V)?”

• På 1980-talet plockades mängdläran bort för en mer direkt metod: ”En skogsarbetare hugger och säljer en billast timmer för 1 000 kr.

Hans kostnader är 800 kr och vinsten 200 kr. Leta upp och ringa in siffran 200.”

• På 1990-talet breddades perspektivet: ”En icke miljömedveten skogs­arbetare hugger ner en vacker skogsdunge med 100 träd för att göra en vinst på 200 kr. Skriv en uppsats och förklara vad du anser om detta sätta att tjäna pengar. Diskussionsämne: Hur tror du det kändes för de fåglar och ekorrar som bodde i skogen?”

Det har snart gått ett decennium av 2000-talet och hela 10 procent av samhällets resurser avsätts årligen till utbildning och forskning.

Tanken är att pengarna ska ge både en personlig utveckling och en ökad kompetens. Näringsliv och politiker vill att utbildning ska re­ sultera i en förmåga att effektivt genomföra sådana ostrukturerade, komplexa uppgifter som utredning och forskning handlar om. Målet är dels att skaffa kunskaper om de enskilda stegen i undersökningar, dels att successivt öka förmågan att hantera allt större uppgifter av forskningskaraktär. De grundläggande kvalitetskraven är lika på en kort och en lång undersökning, men det kräver avsevärt större kom­ petens att hålla ihop en mer omfattande uppgift. Den här boken bi­ drar med ett ramverk för detta.

Man kan i viss utsträckning läsa sig till kunskap om de enskilda momenten i en undersökning, men förmågan att hålla ihop större undersökningar (som till exempel ett examensarbete) kräver övning.

Det är skillnad på att veta vad man ska göra och att veta hur man gör det. Att cykla (dansa, simma etc) kan knappast reduceras bara till att veta vad man ska göra i form av enskilda fakta. Att foga samman kun­ skapen och verkligen kunna cykla eller simma är en annan och mer komplicerad sak. Man kan se denna utveckling mot ökad förmåga i tre faser, där man går från att vara novis, till en avancerad nybörjare och småningom en kompetent utredare och forskare.

Som novis lär man sig fakta och regler. Ungefär som man lär sig köra bil för första gången, då man lär sig växla vid en förutbestämd hastighet på bilen. Vi behöver råd om rapportens form, till exempel

Rapportboken.indd 6

07-11-22 14.26.13

1. Förord – ”Det här lärde jag mig av mitt exjobb”

hur en framsida ska se ut, hur fotnoter skrivs och källförteckning upp­ rättas. Vi behöver stöd så att den färdiga utredningen är strukturerad så som man förväntar sig.

I den andra fasen är man en avancerad nybörjare. Vi vet att när vi kör bilen uppför en backe, så ska vi lyssna till hur ansträngd mo­ torn är för att växla. Viss erfarenhet har med andra ord fått betydelse för vad vi gör. Som avancerad nybörjare identifierar vi uppgifter som mer eller mindre sammanhängande, men arbetar fortfarande igenom varje steg i processen för sig. Vi är på detta stadium då vi i uppsat­ ser placerar in fackuttryck som ”validitet” och ”reliabilitet” i vår text samtidigt som vi strävar efter att komma ihåg vad de betyder. Vi väljer kanske ett ”kvalitativt angreppssätt” mer för att tala om att vi inte gjort en statistisk undersökning än för att vi faktiskt vet vad kvalitativ metod betyder. Som en avancerad nybörjare tar vi första stegen till ökad självständighet i studierna. Vi vet att det är lätt att vilja samla in information om könsrollsattityder, datoranvändning osv, men har betydligt svårare att få tillgång till den information som behövs.

Om man når den tredje fasen har man blivit en kompetent utredare och forskare. En kompetent bilförare följer inte bara regler för trafik och hur man hanterar bilen, utan väljer också väg med hänsyn till hur bråttom han har och hur säker vägen är. En kompetent forskare och utredare tar med andra ord hänsyn till hur viktigt olika saker är i det enskilda fallet. Hur känslig är problemformuleringen? Hur kon­ troversiella är metodfrågorna i det här fallet? Förmågan att bedöma relevans och göra kritiska bedömningar har ökat.

Så småningom har man vunnit så mycket erfarenhet av tillämp­ ning av olika metoder och projekt att en stor del av kompetensen blivit en del av personligheten. Man behöver inte längre fundera på vad som står i regelböcker. Man vet var de kritiska punkterna är i det projekt som ligger framför en. Man kan göra en bedömning av under­ sökningsprocessen som en helhet utan att dela upp den i delar. För den skicklige utredaren eller forskaren är undersökningsprojektet en integrerad helhet. Man har blivit ett med uppgiften.

Tanken bakom den här boken är att ge studerande en stabil grund att stå på när man efter hand vidareutvecklar sitt kunnande i utrednings- och forskningsmetodik. Boken förutsätter att man pa­ rallellt granskar eller genomför undersökningar som diskuteras med

Rapportboken.indd 7

07-11-22 14.26.13

Rapportboken

handledare. För handledaren har vi haft den danske filosofen Sören Kierkegaards råd framför oss: ”Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där.

Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa a­ ndra.

För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad han gör, men först och främst förstå det han förstår.”

Vi vill gärna tacka Svante Brunåker, Joana Kurvinen, Jens Hultman, Pär Vilhelmson och Lars Johan Åge som granskat och kommenterat texterna.

Vi tar gärna emot synpunkter och förslag via e-post.

Lars Torsten Eriksson Finn Wiedersheim-Paul len@hig.se finn.wiedersheim-paul@telia.com

Rapportboken.indd 8

07-11-22 14.26.14

2. En tydlig undersök­ ningsmodell Det som framför allt visar att man som studerande har nått målet att kunna arbeta självständigt med kvalificerad kunskap är förmågan att göra självständiga undersökningsuppgifter. De resulterar i konkret form i till exempel PM, term papers, rapporter, uppsatser, utredningar, fackskriftsartiklar, självständiga arbeten, examensarbeten och avhandlingar . Alla dessa dokument är slutresultat av undersökningar som varierar i omfattning och formella krav. De har dock i princip samma grundstruktur och därför skaffar man sig redan med de första, mind­ re uppgifterna (till exempel PM och term paper) erfarenhet för att göra de senare och mer omfattande (till exempel examensarbete och avhandlingar). Därmed också sagt att man i en utbildning inte bara tjänar många betygspoäng på att fördjupa sig i hur det går till att göra bra undersökningar så tidigt som möjligt i sina studier. Man sparar också energi – och får snarare beröm än kritik!

Det praktiska behovet av kvalificerad utrednings- och forsknings­ metodik är också stort. Tusentals timmar ägnas dagligen åt insatser för att ta fram beslutsunderlag, och enbart Sveriges näringsliv och offentliga sektor investerar mer än 100 miljarder kr årligen i FoUprojekt. Sverige lägger därmed ner mer resurser på FoU som andel av BNP än något annat land. Förhoppningen är att det ska leda till nya upptäcker, bättre produkter, stabil fred, minskad miljöförstörelse, demokratiska, väl fungerande samhällen m m. Resurserna satsas för att skapa användbar och hållbar kunskap. I företag, myndigheter – ja, i samhället i stort – finns ständigt nya frågor som behöver besvaras.

Och det sker inte enligt något okänt förlopp, utan här finns en etable­ rad principmodell som utredare och forskare använder. Den bygger på fem delprocesser (se figur 1): På engelska talar man om assignment, paper, articles, term paper, thesis och dissertation.

Undersökningar har också många namn: projekt, studie, avhandling, forskning, utredning etc. Vi utgår i denna bok från att det handlar om en undersökning som kräver minst en veckas heltidsarbete, men i regel väsentligt mer, och som ställer seriösa kvalitetskrav.

Rapportboken.indd 9

07-11-22 14.26.14

Rapportboken

Figur 1: En grundmodell

Uppläggning av ett projekt kan självfallet variera i detaljerna, men man kan utgå från att grundstrukturen (figur 1) är tämligen lika. Den är lätt att överblicka och ger en fast ram för utredningen. De fem del­ momenten innebär att du ska 1. bestämma vad undersökningen ska handla om (kapitel 3), 2. planera undersökningens resurser och tidsanvändning (kapitel 4), 3. beskriva vilka kunskaper undersökningen utgår ifrån (kapitel 5), 4. genomföra informations- och datainsamling (kapitel 6), 5. göra en analys och tolkning för att komma fram till ett resultat (kapitel 7–8).

Dessutom ska du presentera undersökningen, förmodligen både munt­ ligt och skriftligt (kapitel 9).

Det som varierar i undersökningar är längden på arbetet och om­ fattningen av de olika momenten snarare än kvaliteten på arbetet.

Själva utgångspunkten ligger vanligen i en undersökningsfråga eller i ett problem som ska lösas. När man planerar undersökningen och Man kan naturligtvis även ha andra utgångspunkter, till exempel tillgången till en databas som man tycker kan användas mer än den gör.

10

Rapportboken.indd 10

07-11-22 14.26.15

2. En tydlig undersökningsmodell

lägger upp den i datorn ser rapportens uppläggning strikt ut som på nästa sida. Sällan skriver eller genomför man undersökningen rakt i stegform (linjärt), utan man hoppar i praktiken mellan rubrikerna, som framgår av figur 1. Just därför underlättar det om man har en grundstruktur att utgå ifrån. (Lägg därför gärna in (arbets)rubrikerna i denna mall i datorn, till exempel med varje huvudrubrik som en särskild fil. Med det har du kommit igång och har en hanterbar dis­ position att fortsätta arbetet med. Arbetsrubrikerna kan efter hand – framför allt för slutversionen – anpassas till rubriker som bättre återger olika avsnitt i undersökningen.)

I det sista kapitlet (10) har vi summerat våra tio viktigaste råd.

11

Rapportboken.indd 11

07-11-22 14.26.16

Rapportboken

Rapportens framsida: Högskolans namn, Arbetets rubrik, Namn på författare och ID-nr E-postadress, Namn på handledare, Datum för presentation

Rapportens huvudrubriker: Sammanfattning Den inledande sammanfattningen bör omfatta en ½–1 sida och ge en bild av hela rapporten, dvs syfte, referensram, datainsamling, analys, slutsatser och eventuella rekommendationer.

Frågeställningar och syften Informera läsaren om den fråga som studien ska besvara eller det pro­ blem som du vill lösa. Ange gärna också varför studien behövs.

Planering och informationssökning Tala om hur du sökt information, vad du funnit, vilka källor du valt och varför. Gör också en källkritisk värdering. Gör löpande hänvisningar till de källor du använder.

Referensram Presentera och diskutera begrepp, definitioner, modeller och teorier – dvs dina förkunskaper, som du förmodligen får fördjupa genom lit­ teraturstudier.

Metod och datainsamling Beskriv hur du gått tillväga för att besvara utredningsfrågan. Vilken me­ tod har du använt? Hur tillförlitliga är informationen? Använd gärna ta­ beller och diagram för att komprimera framställningen.

Analys och tolkning Här knyter du ihop din studie genom att föra samman din teoretiska referensram med insamlade data. Vad säger egentligen data? Kreativt och kritiskt tänkande premieras i denna fas, som vanligen är den mest avgö­ rande för undersökningens kvalitet – och betyg. Bra slutsatser förutsätter dock ett gott hantverk i tidigare avsnitt.

Resultat, rekommendationer och reflektioner Praktiskt inriktade utredningar ska ge förslag till lösning på ett problem.

Presentera då inte bara en lösning utan flera tänkbara och deras för- och nackdelar. Motivera dina rekommendationer. Vilka teoretiska och prak­ tiska reflektioner gjorde du under studien?

Källförteckning Källförteckningen bör skrivas i alfabetisk ordning för att det ska vara lätt att hitta och kontrollera en uppgift. Om det är många olika typer av källor (böcker, Internetlänkar, intervjuer) grupperar man dem lämpligen först i dessa huvudgrupper.

12

Rapportboken.indd 12

07-11-22 14.26.16

3. Börja med en fråga .

Vilken fråga besvarar undersökningen? För vem? Arbetet har en na­ turlig start (frågan, problemet) och ett givet slut (svaret – se kapitel 7 och 8). Det kan gälla en lösning av ett praktiskt problem (Hur stärker vi jämlikheten på vårt företag?) eller en analys av en teoretisk fråga (Vad påverkar jämlikhet på arbetsmarknaden?). Undersökningen ska lämna ett bidrag till den kunskap som någon behöver. Är det självklart att undersökningen utgår ifrån en fråga som ska besvaras? Om undersökningen görs på uppdrag av någon förväntar man sig också att uppgiften är tydlig. I praktiken visar det sig att undersökningsfrågan ofta inte är tydlig – eller i vart fall långt ifrån så kristallklar som du skulle önska. Och om det ingår (till exempel för ett examensarbete) att man själv ska bestämma undersökningspro­ blemet, visar det sig i de allra flesta fall att det mest tidskrävande (för att inte säga tidsödande) momentet är just att svara på frågan – Vad ska jag undersöka/skriva om?

Tanken med examensarbeten är att det är du som studerar – m a o inte läraren eller handledaren – som ska föreslå undersökningsfrågor. Ämnesvalet – eller åtminstone problemformulering och syftesvalet – är en del av självständigheten. Som studerande ska man visa förmå­ gan att själv söka upp den information som finns och komplettera med egna, seriösa undersökningar. Man ska visa att man inte bara kan följa en given kursplan, läsa i förväg bestämda böcker enligt en litteraturlista och besvara frågor om denna litteratur, utan även kan föra ett resonemang där man för samman faktorer och perspektiv som inte är givna i förväg.

Så vad är egentligen problemet?

Kanske problemet är att det finns mycket att vara nyfiken på, till exempel hur det kommer sig att små humlor kan flyga eller hur blommor får sin färg. Hur ska svenska småföretag klara sig i global konkurrens eller hur skapar man kreativa arbetsplatser? Ja, egentligen finns det alldeles för mycket att undersöka och skriva om. Vår erfa­ renhet som handledare av hundratals studentuppsatser säger entydigt 13

Rapportboken.indd 13

07-11-22 14.26.16

Rapportboken

att alltför många överraskas av hur svårt det är att bestämma sig för en undersökningsfråga. Som studerande vill man ofta välja ett ämne efter känsla snarare än rationellt kopplat till den tid som är tillgänglig: När man äntligen ska få välja och tänker lägga ned ganska mycket tid på en egen uppgift, vill man inte gärna göra en insats i tomma intet.

Jag tänker verkligen välja något som intresserar mig! Resultatet är att du lägger för mycket kraft på detta första steg och får svårt att komma igång med själva undersökningen – du tänker och tänker …

Självklart är det bra om man också hittar ett ämne som intresserar.

Från studiesynpunkt är dock ett bra ämne i första hand inte ett ämne som man är intresserad av, utan ett ämne som ger bra erfarenheter av utrednings- och forskningsprocessen – och samtidigt gör att du blir klar på utsatt tid. Om du har en snäv tidsgräns för ditt projekt bör du kanske välja ämne med hänsyn till dina förkunskaper om ämnet samt till hur tillgänglig informationen är för att slutföra undersöknings­ uppgiften. Det finns till exempel oändligt mycket mer information att tillgå om bilbranschen än om hur design påverkar konsumenter. Det är mer hanterbart att arbeta med ett fält som har tillgängliga databa­ ser än med något som inte finns dokumenterat – hur spännande det än låter. Helt klart är att man binder ris åt egen rygg om man låter 2–3 veckor av 10 försvinna i bryderi över vad man (egentligen) vill undersöka.

Det är sålunda principiellt klokt att fundera över lämpliga under­ sökningsfrågor långt innan till exempel valet av examensuppgift. Det är också lämpligt att välja ett ämne där man vet att man kan få tag på uppgifter (data). Vårt råd är att diskutera val av undersökningsfråga tidigt med din handledare! Och det kan vara bra att komma ihåg att flertalet ämnen i regel blir intressanta, när man väl kommit in i dem.

Uppslag till ämnen finner du till exempel • direkt efter kontakt med forskargrupper, företag, föreningar eller myndigheter, • som frågor när du läser tidningar, kurslitteratur och facktidskrif­ ter, • i det aktuella nyhetsflödet med förändringar inom politik, ekono­ mi, teknik och sociala sammanhang, • på nätet – se till exempel Nationella exjobbspolen på www.exjobb. nu.

14

Rapportboken.indd 14

07-11-22 14.26.16

3. Börja med en fråga

Problematisering Ett undersökningsproblem är detsamma som en undersökningsfråga (hur, när, vem, vad, varför). Ett viktigt mål även i mycket specialiserad forskning och utredning är att få en bred förståelse för grundfrågan, innan man går vidare. Ett bra sätt att ställa frågor – och få perspektiv på det man gör – är att lista ett antal intressenter (patienter, kun­ der, anställda, ledning, politiker, miljöföreträdare, finansiärer etc) och formulera det aktuella intresseområdet som frågor utifrån respektive intressents synpunkt. Resultatet blir en problematiseringskarta. Man kommer då att upptäcka vad som ligger i begreppet problemformuleringsprivilegiet: Att en studie besvarar de frågor/syften som någon angivit – och inte andras frågor. Om man gör undersökningen på uppdrag av någon är man följaktligen inte själv problemägare. Det kan också begränsa den frihet man har att tolka resultaten. Valet av undersökningsproblem är sålunda inte trivialt – och visar att dina ursprungliga funderingar över ämnesvalets betydelse, trots allt, inte var helt ogrundade!

Figur 2: Problematiseringskarta

15

Rapportboken.indd 15

07-11-22 14.26.18

Rapportboken

Syften Det krävs vanligen att man skriver en text på 1–2 sidor om undersök­ ningsproblemet ur olika intressentsynvinklar (problematisering) för att komma fram till delproblem, som sedan omvandlas till en kärnfråga.

Denna kärnfråga ska omformuleras till ett syfte med undersökning­ en.

Det är nästan alltid en fördel att använda ett eller flera av följande ord i syftet: • Beskriva • Förklara • Förstå • Förutse (prognos) • Föreslå (rekommendation) Dessa syften svarar på frågorna vad, varför och hur?

En beskrivning innebär att man avbildar något, till exempel do­ kumenterar ett förlopp – skulle det inte vara intressant att beskriva hur en ny student slussas runt när man börjar på en högskola – eller ställer samman olika informationskällor för att få en bild av något, till exempel hur olika kunder ser på miljömärkt mat, vilka dataprogram man använder i ett företag etc. En beskrivning innebär inte att man enbart återger den kunskap som redan finns, utan man går utöver den befintliga kurslitteraturen.

Exempel: Vilka motivationsteorier och -modeller används vid hälso­ interventioner vid hälsocentraler i Stockholm City? Den här under­ sökningen beskriver motivationsteorier som används vid fem hälso­ centraler och jämför dessa.

Att förklara innebär att man efter en analys redovisar (orsaks)samband.

Vanligen innebär det att man bygger vidare på en beskrivning av det man studerar, till exempel reklamsatsningar i ett företag.

Exempel: I den här undersökningen jämförs två olika reklamkam­ panjer med avseende på deras uppläggning och resultat.

Hur kan Östersund öka antalet tyska turistbesökare? Syftet med exa­

16

Rapportboken.indd 16

07-11-22 14.26.18

3. Börja med en fråga

mensprojektet är dels att identifiera marknadsföringsåtgärder som kan öka antalet tyska turister under olika årstider, dels att upprätta en handlingsplan och budget för sådana åtgärder

Istället för att förklara kan man i många sammanhang försöka förstå: Exempel: Vad händer när den som varit eldsjäl i ett utvecklingspro­ jekt slutar? Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för vad som kan hända med ett utvecklingsprojekt och dess identitet när eldsjälen i projektet träder tillbaka och lämnar över till en ersättare.

Förklaringar och förståelse är ofta grunden för olika prognoser och rekommendationer: Exempel: Vid årsskiftet slutade SITA att hämta tidningspapper i fas­ tigheter och villor. Syftet med arbetet är att försöka förutse de even­ tuella intressekonflikter som kan uppstå kring avfallshantering/käll­ sortering i bostadsområden.

Vilken kompetensutveckling ska länsstyrelsens enhet för lantbruk och länsveterinär inom miljöområdet erbjuda lantbrukare, både män och kvinnor, för att målen för projektet ska nås?

När man förklarar något sker det under bestämda förutsättningar.

För att förutse eller föreslå något måste man också kunna bedöma dessa förutsättningar. Företag gör till exempel bedömningar av ef­ terfrågan och produktion för kommande år för att nå ett uppsatt ekonomiskt resultat. Här finns naturligtvis en mängd osäkerheter i form av utveckling av ränta, allmän konjunktur, priser, valutor osv.

Forskningsprojekt brukar i regel inskränka sig till att beskriva och förklara; utredningar är däremot inriktade på att förutse och föreslå åtgärder. Att förutse och föreslå kan innehålla mer av värderande in­ slag. Forskningen strävar i regel efter mer balanserade, reflekterade resultat än en utredning i yrkeslivet, som är styrd av bestämda grup­ pers behov. Det finns alltså skäl att fundera över frågor som • • • •

vem/vilka ska läsa utredningen och använda dess resultat? vilka frågor (problem) ska undersökningen besvara? vilka frågor ska den inte behandla? var får jag tag på olika utredningsintressenter (namn, adress,. e-post etc)?

17

Rapportboken.indd 17

07-11-22 14.26.18

Rapportboken

Sammanfattningsvis tar det tid att bestämma ett undersökningspro­ blem, vända och vrida på det ur olika intressenters perspektiv och formulera ett tydligt syfte för undersökningen. Att utveckla IT-an­ vändning i små företag påverkar många och kan som allt annat ses i en rad olika perspektiv. Ja, det är snarare regel än undantag att syftet successivt preciseras (och omformuleras) under hela studien. Att ar­ beta med syftet kan mycket väl vara det som tar mest tid i hela pro­ jektet. Men det är ett privilegium att få bestämma vilket problem som ska undersökas. Att man preciserar syftet får sedan stor betydelse som grund för hela undersökningen. Nobelpristagaren i ekonomi 2003 (Robert F. Engle) uttryckte sin erfarenhet så här: ”To obtain the right answer to research questions is no difficulty as long as you have the right tools, the real challenge is to formulate the right questions.”

Nobelföreläsning, 2003.

18

Rapportboken.indd 18

07-11-22 14.26.19

­

4. Planera och sök ­information ”När vi startade detta arbete var våra kunskaper om avfallshanter­ ing begränsade och därför har mycket tid använts för att komma in i ämnet. Vi har använt Internet som en huvudkälla för att orientera oss.

Via Internet har vi också fått en rad litteraturtips och hittat tidnings- och tidskriftsartiklar som gjort att vi kunnat skaffa oss en helhetsbild av området innan vi började vår undersökning.”

(Citat ur examensarbete i miljöekonomi)

När man söker utredningsfrågan har man vanligen i praktiken också börjat det andra steget i utredningen: att planera. Modellen är med andra ord också ett planeringsverktyg. Planering bygger i sin tur på insamling av befintlig referensinformation.

Figur 3: Planering och informationssökningsprocesser

19

Rapportboken.indd 19

07-11-22 14.26.20

Rapportboken

Planering Efter att ha gjort en första genomarbetning av undersökningens huvud­fråga/syfte, behöver man stämma av förutsättningarna för pro­ jektet. Hur omfattande är din teoretiska referensram (begrepp från litteraturen, en modell eller en teori)? Vet du var och hur du kan få tillgång till empiriska data, dvs uppgifter från sådant som databaser, genom intervjuer eller enkäter? Om dessa förutsättningar finns ska du kunna skriva om i princip vad som helst. Man behöver därför tidigt ägna sig åt planering av projektet för att kunna bedöma om det är en rimlig undersökning under den givna tiden och övriga resurser.

Det gäller sålunda att se hur uppgiften kan lösas genom att skaffa en uppfattning om • referensramen – begreppsdefinitioner, modeller och teorier från litteratur, • hur tillgängliga verklighetsdata (empiri) kan förväntas vara, • tidsram och tillgång till resurser (resebudget, dator, databaser).

Som handledare har vi inte sällan stött på projekt där man i sin iver att intervjua gjort planeringen efteråt - för att upptäcka att det mesta måste göras om!

Informationssökning En undersökning är ju hela tiden en fråga om informationshantering och redan tidigt i projektet gäller det att bedöma hur god och till­ gänglig olika former av information är. Vi skiljer mellan två former av information – primärinformation (som kräver att man går ut och sam­ lar in uppgifter) och sekundärinformation (som redan finns i databa­ ser, arkiv och andra dokument som litteratur och tidningar). Det kan självklart bli aktuellt även i detta skede att söka primärinformation, men i regel i mindre omfattning. Det kan till exempel gälla frågor till företag, om undersökningen ska göras på uppdrag.

I planeringsfasen gäller i regel i första hand att söka information som redan finns för att få den överblick man behöver på den korta tid man har. (Vi behandlar primärinformation i kapitel 6).

20

Rapportboken.indd 20

07-11-22 14.26.20

4. Planera och sök information

Du behöver • orientera dig inom undersökningsfältet, • veta om och i så fall hur andra behandlat och besvarat samma frå­ gor, • kunna göra en översiktlig bedömning av informationssituationen när det gäller – kvalitet (tyvärr, alla källor är inte lika bra), – kostnader (tyvärr, alla källor är inte gratis), – tillgänglighet (tyvärr, alla källor är inte tillgängliga).

Det första man tänker på är vanligen kvaliteten, men vid den fak­ tiska datainsamlingen kommer frågor om tillgänglighet och kostnader också att få en central roll. Biblioteket vid University of California föreslår en stegvis strategi för sökning av information (här i något bearbetad form): 1. Välj termer och begrepp som du ser som centrala i projektet. Sök definitioner och orienterande information i kurslitteratur och upp­ slagsverk. (Rådgör gärna med en bibliotekarie).

2. Testa listan av termer och begrepp på Internet.

3. Anpassa sökningen till vad du lär dig. Sök i flera källor och på olika sätt så du inte riskerar att missa någon central källa.

4. Var finns mer, redan färdig information?

5. Vilka egna undersökningar hinner du (realistiskt) med att göra på utsatt tid?

Internet och bibliotek är i regel självklara, inledande informationskäl­ lor, eftersom de ger så mycket fri information. Om du inte redan har en god kännedom om undersökningsområdet är förmodligen fack­ böcker/kurslitteratur och uppslagsverk bra källor för en snabb över­ sikt. I fackböcker/kurslitteratur finner du dessutom källförteckningar och referenser för vidare studier. Och uppslagsverken har samlade översikter som ger grundläggande kunskap. Nationalencyklopedin m fl uppslagsverk finns ju dessutom tillgängliga via Internet.

21

Rapportboken.indd 21

07-11-22 14.26.21

Rapportboken

De sökredskap du sedan använder är vanligen av tre slag: • Sökmotorer • Kataloger • Portaler Sökmotorer fungerar utmärkt för en snabb genomsökning av stora mängder information för att ge svar på konkreta frågor. Exempel är • Google.se • Yahoo.com • Ask.com • Quintura.com Live • Live Search (live.se) Det kan vara svårt att hålla reda på det aktuella utbudet av söktjäns­ ter. Det finns också specialiserade sökmotorer inom olika fackområ­ den. Som tur är finns det särskilda webbplatser som sysslar med just detta. Några av de bästa är: • Search Engine Watch (information och kommentarer om alla sök­ verktyg).

• NoodleTools – Information Literacy: Search Strategies (aktuell och effektiv checklista för att välja sökhjälpmedel).

• Search Engine Showdown (utförlig granskning av de flesta former av sökning).

• Research Buzz (många bra nyheter och roligt skriven).

• InternetBrus (en svensk webbplats med information om informa­ tion).

Kataloger är i regel stora länksamlingar, oftast ordnade efter olika ämnen. Kataloger passar bäst för bläddring, men fungerar också för mer pre­cise­rad sökning. I allmänhet är deras databaser mindre om­ fattande är de som skapas av sökmotorer (som Yahoo och Google).

Exempel är biblioteks egna förteckningar över befintliga källor. Forsk­ nings­biblioteken i Sverige har också en gemensam katalog som he­ ter LIBRIS (http://libris.kb.se) med en mängd olika sökhjälpmedel.

22

Rapportboken.indd 22

07-11-22 14.26.21

4. Planera och sök information

Motsvarande gemensamma katalog för allmänna bibliotek finns på www.bibliotek.se.

Portaler är mestadels specialiserade på ett begränsat ämnesområ­ de. Oftast kan man både bläddra och söka i dessa portaler. Eftersom det är frågan om länksamlingar som är uppbyggda av experter är de ganska små jämfört med Google m fl som skapas genom robotsystem.

Exempel på ämnesportaler är: • Intute: Social Sciences.

• BUBL, Catalogue of Internet Resoruces.

• SSRN, Social Science Information Network.

• Bized (central webbplats för brittisk ekonomutbildning).

• EconBiz (engelsk ämnesportal inom företagsekonomi och national­ ekono­mi).

(Se även kapitel 7 om källkritik.)

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att forsknings- och utrednings­ verksamhet nu är så omfattande att de flesta frågor redan behandlats av andra i något sammanhang. Du vinner därför mycket tid, energi och kunskap genom att söka översikter (till exempel i facktidskrifter) om olika problem, teorier och begrepp som granskats.

23

Rapportboken.indd 23

07-11-22 14.26.21

Ett av målen med högskoleutbildning är att man självständigt

FINN WIEDERSHEIM-PAUL

Rapport boken na o så a ed ör m a n för m se no no re sa ge n p en na te am kun ta x tt e ra ul

rti

r,

un

kla

gr

d

fö

ts ig ar. g nd tä nin ni lvs sök ed sjä er utr an nd er, ken u t m a sats bo at att r är ans upp hä m ter, Den r. kt. s ga oje pr

Professor Lars Torsten Eriksson och docent Finn Wiedersheim-Paul är båda forskare med lång erfarenhet av studenthandledning och praktiska utredningar. På Liber har de tidigare publicerat bland annat den numera klassiska fördjupningsboken Att utreda, forska och rapportera.

FINN WIEDERSHEIM-PAUL

Rapportboken både ger en snabb överblick över utrednings- och forskningsuppdrag och fungerar som guide vid de enskilda stegen i undersökningsprocessen. Författarnas avsikt är att boken ska studeras i samband med granskning och genomförande av undersökningar för att parallellt diskuteras med handledare och i grupp. Därigenom finns möjlighet att nyansera och fördjupa bokens grundläggande resonemang.

LARS TORSTEN ERIKSSON

ska kunna genomföra längre och mer sammansatta undersökningar. Resultaten presenteras i form av rapporter, uppsatser, utredningar, artiklar, examensarbeten och avhandlingar. Den här boken ger en grund för att kunna genomföra sådana projekt.

Rapportboken

Rapport boken

LARS TORSTEN ERIKSSON

– hur man skriver uppsatser, artiklar och examensarbeten

Best.nr 47-08845-4 Tryck.nr 47-08845-4-00

Liber

Rapportboken - omslag.indd 1

07-11-26 15.58.45