Familjeliv by Smakprov Media AB

188s 90gr multi offset bulk 1,29 rygg = 12,5 mm

Familjeliv förändras och det skapas nya sätt att ”göra familj”. Därmed uppstår nya frågor om familjen: Hur får man familjepusslet att gå ihop i de nya nätverksfamiljerna? Kan man leva jämställt? Behandlar ”invandrarfamiljer” sina barn på något speciellt sätt? Hur ska vi se på hedersmord och familjekultur? Ska homosexuella par få gifta sig i kyrkan? Är det bra att lyssna på alla expertråd om familjeliv? Hur ser dagens familjer egentligen ut?

det intressant att försöka förstå vad som händer. Den här boken tar ett grepp om det moderna familjelivet och behandlar olika typer av familjekonstellationer – vilka visar familjens inplacering i en ny politisk, social och emotionell tid. Boken ger en inträngande bild av familjeliv i Sverige, men presenterar också utblickar mot mer globala bilder av familjeliv. Författarens diskussion av den feministiska och sociologiska kritiken mot modernitetsteorin och individualiseringstesen bidrar till att uppdatera och renovera den klassiska familjeforskningen. Thomas Johansson är professor i socialpsykologi på Institutionen för kultur, estetik och medier vid Göteborgs universitet. Han har skrivit en rad läroböcker, artiklar och forskningsbaserade böcker inom områden som familj, ungdomskultur, mansforskning och kulturstudier.

Best.nr 47-08921-5

Tryck.nr 47-08921-5-00

Familjeliv

I takt med att vi blir mindre säkra på vad en familj är eller bör vara, blir

Thomas Johansson

Det inte längre självklart vad en familj är för något. ”Kärnfamiljen”

Thomas Johansson

Familjeliv

Familjeliv ISBN 978-91-47-08921-5 © 2009 Författaren och Liber AB Redaktörer: Peter Söderholm och Carina Blohmé Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Illustrationer: Bild och Form Jonny Vikström Sättning: Bild och Form Jonny Vikström Bildredaktör: Ewa Hansson-Rosdahl

Upplaga 1:1

Tryckt på miljövänligt papper Teckensnitt: Brödtext, Adobe Garamond. Rubriker: Bodoni Printed by: Elanders 2009 Omslagsbild: Ablestock

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber, Baltzarsgatan 4, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 http://www.liber.se Kundtjänst tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Familjeliv.indd 2

08-10-27 13.27.38

Innehåll Förord

Kapitel 1. Inledning: Nya familjer Två viktiga verk i familjeforskningen Kritik: fortfarande ojämlikt samhälle Familjens emotionella funktion Bokens syfte och upplägg

10 12 17 19 21

Kapitel 2. Välfärdsstaten och familjen Familjen, patriarkatet och individen Välfärdsstaten och familjen Sverige i ett europeiskt perspektiv Familj, genus och politik

26 26 31 37 41

Kapitel 3. Familj och individualisering Individualisering – för vem? Den könsneutrala familjen Regnbågsföräldrar Könsneutrala barn/ungdomar? Den individualiserade familjen

48 48 52 66 73 76

Kapitel 4. Den postnukleära familjen Kärnfamiljen som konstruktion, illusion och vardag Den seriella kärnfamiljen Den postbiologiska familjen Singel – särbo – särskild Familjen i ett europeiskt perspektiv Kärnor, nätverk och nya familjer

82 82 88 93 98 101 105

Familjeliv.indd 4

08-10-27 13.27.38

Kapitel 5. Tradition, modernitet och hybriditet På spaning efter ”familjen” Bilder av familjer Transnationella familjer Heder, regler och kulturella diskurser Moderna traditioner och familjeliv

108 108 112 116 120 125

Kapitel 6. Expertmammor, superfäder och Nannies Dr Spock och rådgivningsbibeln Expertmammorna Superpappor Nannyakuten Experter, vardagsförnuft och psykologins triumf

130 132 136 141 147 151

Kapitel 7. Familj, kultur och makt Familjeliv och samtidskultur Teori Politik

154 158 164 171

Referenser

178

185

Familjeliv.indd 5

08-10-27 13.27.38

Förord Det var i mitten av 1990-talet, närmare bestämt i ett forskningsprojekt om deltidspappor, som jag började intressera mig för familjeforskning och faderskap. Jag och min kollega Lars-Erik Berg intervjuade pappor och deras barn. Vi åkte runt i LarsEriks bil, hälsade på och intervjuade fäder på lite olika ställen i Göteborg med omnejd. Ulla Björnberg var projektledare. Vid denna tid såg jag mig dock mest som ungdomsforskare. Jag satt parallellt och skrev på en bok om gymkultur och kroppsideal bland unga människor. Boken om deltidspappor publicerades 1998 på Carlssons förlag. Den blev ärligt talat inte någon större succé. Tyvärr var det nog inte så många pappor som läste vår bok. Sedan dröjde det ett tag innan jag återvände till familjeforskning. Nästa gång handlade det om socialtjänstens insatser för ensamstående mödrar och deras söner. Projektet tog upp frågor kring manliga förebilder, identifikation och konstruktionen av faderskap. I samma veva blev det en bok om familjeforskning, med titeln Nätverksfamiljen, som jag var redaktör för tillsammans med Margareta Bäck-Wiklund. Jag såg mig fortfarande inte som familjeforskare. Möjligtvis för att jag inte fann så många beröringspunkter mellan denna sociologiska disciplin och mitt intresse för socialpsykologi och kulturanalys. Den familjeforskning jag stötte på saknade ett intresse för kultur och för analyser av identitet och människors livsvillkor. Förmodligen var detta delvis en orättvis bild, men det var så jag vid denna tidpunkt uppfattade det hela. Min ingång till familjeforskningen blev istället via genusforskning. Det var teoretiker som Judith Butler och Robert Connell som inspirerade mitt tänkande om sådana fenomen som till exempel faderskap, familj och intimitet. Det var också i denna litteratur jag fann stimulans och teoretiska begrepp.

Familjeliv.indd 7

08-10-27 13.27.38

Förord

Jag har sysslat en hel del med det som kallas mansforskning och successivt blivit mer och mer förknippad med denna gren inom genusvetenskapens fält. Mitt senaste projekt, där jag samarbetat med historikern Roger Klinth, handlar om män som gör anspråk på att vara jämställda och som bland annat visar detta genom att dela föräldraledigheten med sina partners. Kanske kommer det med åldern, med mognad eller med att man har fått tre barn, jag vet inte. Men jag tror att det även finns några samhälleliga och inomvetenskapliga grunder till att jag nu sitter och sammanställer mina tankar om familjer och familjeforskning. Dels har samhället förändrats och familjen befinner sig i en turbulent period, där dess symboliska och kulturella laddning förändras. Familjen är nu inte enbart en angelägenhet för sociologer, utan också för kultur- och genusforskare. Dels har familjeforskningen på senare tid blivit mer spännande. Denna forskning börjar åter knyta an till feministiska teorier och tankegångar, till kulturteori och till socialpsykologiska teorier om emotioner, relationer och omvandlingar av intimitet. Familjeforskning är helt enkelt hett igen. Björkekärr, maj 2008 Thomas Johansson

Familjeliv.indd 8

08-10-27 13.27.39

Familjeliv.indd 9

08-10-27 13.27.41

Kapitel 1.

Inledning: Nya familjer

Familjen är ett socialt, kulturellt och politiskt fenomen. Det pågår en ständig symbolisk kamp om hur familjen ska definieras. Familjen har ofta betraktats som garant för en viss stabilitet och ordning, men lika ofta har den förknippats med konflikter och sociala problem. Idag står familjen mitt i förändringens tid. Diskussionerna om familjen avspeglar därför den turbulens och de komplexa förändringar som familjen som institution genomgår idag. I den här situationen uppstår nya frågor om familjen: Ska homosexuella par få gifta sig och adoptera barn? Behandlar ”invandrarfamiljer” sina barn på något speciellt sätt? Hur ska vi se på hedersmord och familjekultur? Går det överhuvudtaget att prata om hederskulturer? Kan man leva jämställt? Varför misshandlas ett stort antal kvinnor i Sverige? Behöver dagens föräldrar gå på föräldrautbildningar för att klara av sitt familjeliv? Är det bra att lyssna på alla expertråd? Vet dessa experter verkligen vad de pratar om? Hur ser dagens familjer egentligen ut? I takt med att vi blir mindre säkra på vad en familj är eller bör vara, blir det intressant att försöka förstå och greppa vad som händer. Familjen utgör idag en utmaning, en möjlighet till teoretisk förnyelse och begreppsutveckling. Än mer spännande blir detta projekt när vi tittar på hela bilden – där det finns olika läger och positioner. Vi har till exempel dem som hävdar att det skett ganska lite i familjen, att det rör sig långsamt, och att vi 10

Familjeliv.indd 10

08-10-27 13.27.41

K a p i te l 1 . I n l e d n i n g : N y a f a m i l j e r

mycket väl kan använda gamla och beprövade sociologiska analysmodeller och verktyg för att förstå dagens familjeliv. De har inte mycket till övers för förespråkarna för olika typer av modernitetsteori, där man trycker mycket på förändring och nya identiteter, utan ser denna teori som ett uttryck för en naiv tro på omfattande och snabba förändringar. Modernitetsteori: Ett paraplybegrepp för teorier som avser att förklara och förstå hur det moderna samhället utvecklas och förändras. Med det moderna avses ofta de samhällssystem som växer fram i Europa under 1900-talet och som präglas av industrialisering, urbanisering och omfattande förändringar i människors vardagsliv och mentala förhållningssätt.

Ytterligare en kritik som riktas mot modernitetsteorier är att detta perspektiv i alltför stor utsträckning präglas av en överdriven tilltro till evolution och utveckling. Bland dessa kritiker finner vi bland annat postkoloniala forskare, som menar att man tenderar att använda västerlandet som en idealmodell för hela världen. Den västerländska kärnfamiljen blir på så sätt normbildande för hur ”normala” familjer bör se ut. Man efterfrågar kritiska analyser av GLOBALA maktförhållanden. Detta är endast några exempel på ståndpunkter kring familjen. Varför finns det då så många olika bilder av familjen? Ibland verkar det faktiskt som att man talar om helt olika familjer och sociala förhållanden.

Familjeliv.indd 11

08-10-27 13.27.41

K apitel 1. I nledning: N ya familjer

Två viktiga verk i familjeforskningen På 1990-talet får familjeforskningen en nytändning. Plötsligt sammankopplas inte familjen med stabilitet och ordning, utan snarare med förändring och nya identitetsmönster. Familjen blir i första hand en källa till utopier och förhoppningar om en bättre framtid och ett mer jämställt samhälle. Samtidigt blandas dessa förhoppningar med dystopier och spådomar om mer bleka framtidsutsikter för familjen. Som alltid står familjen mitt i en diskussion om moral, etik, ideal och kultur. Två böcker har haft ett stort inflytande över den samtida familjeforskningen. Dels är det den brittiske sociologen Anthony Giddens bok Intimitetens omvandling, dels de tyska sociologerna Ulrich Beck och Elisabeth Beck-Gernsheims bok The Normal Chaos of Love. I dessa arbeten sammanfattas en hel del av den diskussion om reflexiva och nya familjer som introducerades på 1990-talet. I Intimitetens omvandling sätter den engelske sociologen Anthony Giddens fingret på de radikala förändringar av intimsfär och familjeliv som ägt rum under de senaste decennierna. Han menar att det blir allt svårare att upprätthålla illusionen om det romantiska förhållandet som ”den goda relationen”. Detta förhållande bygger i stor utsträckning på en ojämlik relation mellan könen och på kvinnans underordning. När intima relationer inte längre grundas i romantiska illusioner och när människor genomskådar sådana illusioner återstår endast det Giddens kallar den öppna relationen, som bygger på en relation mellan två jämlika individer med ett ömsesidigt behov och utbyte av varan-

Giddens (1992), The Transformation of Intimacy. (Översatt till svenska 1995 som Intimitetens omvandling: sexualitet, kärlek och erotik i det moderna samhället). Beck och BeckGernsheim (1995), The Normal Chaos of Love. Det verkar som att den teoretiska nyfikenhet och kreativitet som vi finner på 1990-talet av någon anledning i stort sett saknar uppföljare på 2000-talet.

Familjeliv.indd 12

08-10-27 13.27.41

K a p i te l 1 . I n l e d n i n g : N y a f a m i l j e r

dra. När den ene vinner mer på relationen än den andre – ekonomiskt, socialt och/eller psykologiskt – hotas det sammanhållande bandet och relationen riskerar att upplösas. Detta är alltså en skör konstruktion, som bygger på ständiga förhandlingar och på en emotionell och rationell balansgång. När familjen inte längre lutar sig mot traditioner eller förlitar sig på romantisk kärlek, utan enbart binds och fogas samman av rationella behovskalkyler, befinner den sig då i en djup kris? Eller är det tvärtom, att det nu för första gången i historien skapas möjligheter till ”äkta” intimitet? Den engelska familjeforskaren Carrie Yodanis menar att i de länder där vi finner höga skilsmässofrekvenser kan vi också notera en hög grad av jämställdhet i familjer. Vi talar ofta om de negativa effekterna av skilsmässor, men enligt Yodanis bör vi även lyfta fram skilsmässokulturens möjligheter och potentialer till förändring, detta gäller inte minst kvinnor där möjligheter till skilsmässa också innebär möjligheter att leva i jämställda relationer. Utifrån Giddens teori kan vi förstå varför skilsmässorna ökar och varför människor har svårt att upprätthålla intima relationer. Men även om människor skiljer sig och bryter upp från mer eller mindre långvariga intima relationer, hittar de ofta nya partners och bildar nya familjer. De konstellationer som uppstår blir allt mer komplexa. Det går förstås fortfarande att tala om familjer, men vi måste också ständigt fråga oss själva vad vi menar med en ”familj”. Här kan vi se en rörelse från en stabil och enhetlig familj till en mer seriell och processuell familj, det vill säga från kärnfamilj i traditionell bemärkelse till nätverksfamilj med alla sina noder och förgreningar. Jag har valt att översätta pure relations med öppna relationer, då jag tycker att detta säger något om vad begreppet handlar om, till skillnad från den raka översättningen, rena relationer. Detta är ett resonemang som redan tidigt utvecklades av den norska sociologen Hanne Haavind (1982). Yodanis (2005), ”Divorce Culture and Marital Gender Equality”. Gender & Society, vol. 19, nr 5, s. 644–659.

Familjeliv.indd 13

08-10-27 13.27.41

K apitel 1. I nledning: N ya familjer

Den öppna relationen är en förutsättning för framväxten av nya typer av familjebildningar. Samtidigt omskapas ”gamla” samlevnadsformer. Det är fortfarande runt man och kvinna och deras barn – gemensamma eller från respektive tidigare förhållanden – som familjen byggs, men det finns även undantag från denna regel. Sociologen Maren Bak har till exempel visat hur ensamstående danska mödrar tenderar att bilda egna familjer, som visserligen kan inbegripa manliga bekanta, men som huvudsakligen vilar på konstellationen moder och barn. Dessa mödrar ser stora fördelar med att utan alltför stor inblandning av män leva sina egna liv, vilket delvis spräcker bilden av den sårbara, beroende och ensamma kvinnan. Detta är givetvis endast en bild av ensamstående mödrar, det förekommer ju också fortfarande en utbredd fattigdom i denna kategori, samt en stigmatisering och ett socialt och ekonomiskt utanförskap. Ensamstående mödrars villkor varierar stort beroende på nationella skillnader i välfärdspolitik och ideologiska synsätt på familjen. En annan utveckling som också bidrar till att modifiera bilden av familjen och av moderna relationer är den allt mer utbredda singelkulturen, framför allt i storstäder. Denna kultur hämtar sin främsta näring ur det faktum att människor väntar allt längre med att bilda familj och framför allt med att skaffa barn. I snitt blir man idag förälder runt trettioårsåldern. Kvinnor får barn lite tidigare än män, men det skiljer endast något år mellan könen. Dagens föräldrar skaffar också färre barn, vilket har lett till diskussioner om hur de rikare nationerna ska kunna reproducera sig och ta hand om alla pensionärer i framtiden. De tyska sociologerna Ulrich Beck och Elisabeth BeckGernsheim menar att familjen idag är indragen i en individualiseringsprocess. Detta innebär att familjen i allt större utsträckning För en kritisk diskussion av detta, se Jamieson (1998), Intimacy. Personal Relationships in Modern Societies. Bak (1997), Enemorefamilien. http://www.scb.se/templates/pressinfo_74100.asp. Statistik gällande 2003.

Familjeliv.indd 14

08-10-27 13.27.42

K a p i te l 1 . I n l e d n i n g : N y a f a m i l j e r

förlorar sin kraft som sammanhållande enhet och istället blir en mötesplats för enskilda individer, som i bästa fall har gemensamma mål och intressen. Detta skapar ett större tryck på människor att formulera och revidera sina berättelser och sätt att göra familj. Familjen utgör ingen självklarhet. Idag har människor blivit medvetna om att många mönster och föreställningar kring familjen är socialt konstruerade. Enligt de båda tyska sociologerna blir barnen det projekt som ska sammanbinda familjen. Ju mer som andra relationer blir utbytbara och upplösbara, desto mer kommer barnet att hamna i centrum och bli fokus för nya hopp – barnet blir den ultimata garantin för permanens och de vuxnas förankring i tillvaron.

När det inte längre finns givna traditioner eller en fast vägledning att få från till exempel sina egna föräldrar, kommer föräldraskap att handla om att formulera sådana riktlinjer och värden. Enligt paret Beck får experter och författare till populärpsykologisk litteratur en allt större betydelse. Det är i böcker, tv-program, rådgivningsspalter eller på Internet som föräldrar kan hitta tips och råd om hur de ska ta hand om sina barn och skapa lyckliga förhållanden. Kärlek betraktas alltmer som ett vitt papper som individerna själva måste fylla med mening och därigenom skapa en lagom rymlig berättelse om sina biografiska liv, oavsett om detta sker med hjälp av poplyrik, reklam, pornografiska script, underhållningsromaner eller psykoanalys.

Det finns idag ett enormt flöde och utbud av just psykologiska råd, men frågan är i hur stor utsträckning människor tar dessa råd på allvar, påverkas och använder sig av råden. Det saknas i

Beck och Beck-Gernsheim (1995), s. 5. Min översättning. Ibid, s. 55.

Familjeliv.indd 15

08-10-27 13.27.42

K apitel 1. I nledning: N ya familjer

stor utsträckning forskning om reception och påverkan av denna psykologiska kultur. Även om Giddens och paret Beck skiljer sig åt en del och drar delvis olika slutsatser av sina respektive analyser, finns det också en samstämmighet i resonemangen om dagens familjeliv. Medan Giddens i större utsträckning betonar de utopiska och utvecklande dragen i utvecklingen, finner vi hos paret Beck en större pessimism och en mer accentuerad och tydlig kritik av samhällsutvecklingen. Det som förenar teoretikerna är deras fokus på modernitet och individualisering. Individualiseringstesen – och tolkningarna av densamma – har också en central betydelse för hur diskussionerna om familjen förs. Individualisering: Med individualisering avses hur den moderna människan successivt får ett ökat utrymme för att förhålla sig till och välja tillhörighet till olika kollektiva formationer. Denna samhällsprocess hänger samman med en ökad vertikal och horisontell rörlighet, det vill säga att det till exempel är möjligt att göra en klassresa och röra sig från arbetarklass till medelklass (vertikal rörlighet) eller att byta yrke (horisontell rörlighet). Men detta innebär inte att individen är helt fri att välja sin livsbana, endast att det skapats ett ökat utrymme för att på ett mentalt och ibland reellt plan välja hur man vill leva sitt liv. Individualiseringstesen får ofta kritik för att den står för en naiv och överdriven tilltro till förändring.

Familjeliv.indd 16

08-10-27 13.27.42

K a p i te l 1 . I n l e d n i n g : N y a f a m i l j e r

Kritik: fortfarande ojämlikt samhälle 1990-talets diskussion om det förändrade familjelivet tydliggör en del viktiga skillnader i hur olika forskare och teoretiker förhåller sig till och talar om modernitet. Den viktigaste skiljelinjen går grovt sett mellan optimister och pessimister. I det ena lägret har vi Giddens, och möjligtvis paret Beck, som ser en stark potential till förändring och i förlängningen av detta framväxten av ett mer demokratiskt och jämställt samhälle. I det andra lägret dyker det upp en rad kritiker som utifrån olika utgångspunkter pekar på att vi fortfarande lever i ett samhälle där klass, kön och etnicitet – och därmed maktstrukturer och sociala hierarkier – strukturerar och determinerar vardagsliv, familjepraktiker och formandet av identitet. Kritiken kommer från lite olika håll och innefattar intressanta om än subtila skillnader och valörer. Mot slutet av 1990-talet skriver sociologen Lynn Jamieson ett viktigt bidrag till diskussionen om förändrad intimitet.10 Jamieson lyckas jämfört med andra modernitetsteoretiker utveckla en mer empiriskt grundad och nyanserad bild av intimitetens omvandlingar. Hon visar bland annat att familj och sexualitet fortfarande är frågor som i allra högsta grad påverkas av den brist på jämställdhet som råder. Även om vi kan iaktta en individualisering, slår denna process in på lite olika sätt i olika sociala skikt, klasser och grupper. Detta innebär att det fortfarande existerar en dominerande struktur, där människor beroende på klass och kön på ett systematiskt och orättvist sätt fördelas på en skala som sträcker sig från makt och möjligheter att skapa det goda livet, till maktlöshet och ett socialt bristtillstånd. Jamieson menar att Giddens teori saknar en mer djupgående analys av intimitetens villkor och förutsättningar. Den kanske tydligaste skiljelinjen mellan dessa teoretiker handlar om 10 Jamieson (1998).

Familjeliv.indd 17

08-10-27 13.27.42

K apitel 1. I nledning: N ya familjer

den olikartade relationen till empiriska studier av intimitet och familj. Giddens arbete är visionärt och lite tunt på empirisk förankring, medan Jamieson får fram en mer komplett bild av hur det ser ut i England – vilket i sin tur kan vara svårt att generalisera till andra sammanhang. Samtidigt är det viktigt att påpeka att Jamieson till stor del också knyter an till modernitetsteorin, men utifrån en ambition att åstadkomma ett slags kombination av denna teori och ett mer ”klassiskt” sociologiskt tänkande kring klass och kön. Det handlar om att se hur moderniseringen griper in på olika sätt i människors liv beroende på faktorer som klass, kön och etnicitet. Zygmunt Bauman riktar en annan typ av kritik mot Giddens.11 Han menar att denne i alltför liten utsträckning diskuterar och tar hänsyn till de moraliska och etiska implikationerna av utvecklingen mot öppna relationer. Bauman saknar en problematisering av vilka konsekvenser intimitetens omvandlingar har för människor. Det handlar alltså om en kritik av bilden av människan som en rationell och kalkylerande varelse, som drivs av ett instrumentellt sätt att förhålla sig till livet. Vad innebär denna utveckling för dagens föräldraskap och intimitet och är detta uteslutande en positiv utveckling? Och är det sant att människan är rationell? På 2000-talet har det skett en viss tillnyktring när det gäller modernitetsteorin och dess betoning på individualisering och identitet. Den mer statistiskt orienterade familjeforskningen visar på den fortsatta existensen av stora och tydliga skillnader mellan mäns respektive kvinnors villkor och möjligheter. Kärnfamiljen består på många sätt och vi finner tydliga klasskillnader i alltifrån hur man utnyttjar föräldraförsäkringen till hur man fördelar hemarbetet. Men det produceras också mängder av kvalitativa djupstudier av familjen. Dessa visar på en större mångfald och 11 Bauman (1997), Postmodernity and its Discontents; se även Bauman (2002), Det individualiserade samhället.

Familjeliv.indd 18

08-10-27 13.27.42

K a p i te l 1 . I n l e d n i n g : N y a f a m i l j e r

även på mer komplexitet. I många fall knyter man an till och utvecklar modernitetsteorin. Det kan till exempel handla om hur individualiseringen inverkar på faderskapet och bidrar till att skapa mer jämställda familjemönster.12 Det verkar som att det är svårt att foga samman och integrera modernitetsteorins resonemang om förändring med statistiska rapporter om ”bestående strukturer”. Ofta blir det antingen-eller, det vill säga antingen för man fram data som tyder på att det inte hänt så mycket, utan att vi fortfarande lever i ett samhälle som präglas av bristande jämställdhet, klasshierarkier och en idealiserad heterosexuell kärnfamilj, eller också för man fram en bild av stark förändring och en successivt förändrad maktbalans mellan könen. En del av detta problem handlar om hur vi ska kunna föra samman och skapa synteser av de resultat vi får i statistiska undersökningar och de data som samlats in via i många fall tio eller tjugo djupintervjuer. Modernitetsteorin erbjuder – liksom teorier om makt och kön – redskap för att på ett mer systematiskt sätt teoretisera kring familjen. Men hur ska vi få dessa perspektiv att samsas i en mer integrerad teori?

Familjens emotionella funktion På senare tid har man också återvänt till att betona en mer existentiell och emotionell sida av familjen. Hur ska vi förklara att människor – trots allt – utvecklar livslånga relationer, skaffar barn och lyckas hålla samman familjer? Den engelska sociologen Caroline Smart menar att familjen fyller en viktig emotionell funktion, att den laddar tillvaron med mening och skapar sociala sam12 Se till exempel Dienhart (1998), Reshaping Fatherhood. The Social Construction of Shared Parenting; Deutch & Saxon (1998), ”The double standard of praise and criticism for mothers and fathers”. Psychology of Women Quarterly, 22: 665–683; och Deutch (1999), Halving it all. How Equally Shared Parenting Works.

Familjeliv.indd 19

08-10-27 13.27.42

K apitel 1. I nledning: N ya familjer

manhang.13 Liksom en del andra modernitetskritiker menar Smart att man ofta tenderar att underskatta och osynliggöra vikten av att skapa sociala band och det sociala kitt som håller ihop samhället. På ett liknande sätt – men utifrån delvis andra utgångspunkter – menar den norska sociologen Helene Aarseth att fäders mer aktiva deltagande i familjelivet kan förklaras utifrån en strävan efter meningsskapande och ett ökat behov av en emotionell laddning av tillvaron.14 Enligt Aarseth befinner sig speciellt dagens medelklassfamiljer i en omvandlingsprocess, där både hem och arbete laddas på nya sätt. Vi kan tala om en emotionalisering av vardagslivet. Via ett nytt engagemang i hemmet – inte minst vad gäller den estetiska utformningen av hemmiljön – skapas det också goda förutsättningar för jämställdhet. Män och kvinnor engagerar sig i gemensamma projekt, som resulterar i nya emotionella laddningar av hemmet. Aarseth visar hur heminredning har blivit ett av dessa stora gemensamma familjeprojekt, men det kan också handla om att laga goda och exklusiva middagar på helgerna. Sammantaget handlar det om en allt mer utbredd estetisering av vardagslivet, där familjeprojektet och hemarbetet omvandlas för att passa in i en jämställdhetsdiskurs. Familjerna samsas om att göra familjearbetet till något attraktivt och till en viktig del av det goda livet.15 Men vi skulle också kunna närma oss samma tendenser till nya emotionella laddningar och en uppvärdering av den existentiella dimensionen i en familjetyp som genomgått en makeover och fått en mer individualiserad form, där var och en kan hitta

13 Smart (2007), Personal Life. New Directions in Sociological Thinking. 14 Aarseth (2008), Hjemskapingens moderna magi. 15 De här tankegångarna går både att koppla till resonemang om en framväxande kreativ klass, och till teorier om hur manligheten förändras på ”djupet” och rent kroppsligen, se bland andra Florida (2001), The rise of the Creative Class and how It’s Transforming Work. Leisure, Community and Everyday Life; Seidler (2006), Transforming Masculinities. Men, Culture, Bodies, Power, Sex and Love.

Familjeliv.indd 20

08-10-27 13.27.42

K a p i te l 1 . I n l e d n i n g : N y a f a m i l j e r

sin egen position och mening. Frisättningen från familjen som enhet, skapar då en ny existentiell situation, något jag vill återvända till mot slutet av boken.

Bokens syfte och upplägg Familjeforskningen har fått ett uppsving – det har blivit roligt och viktigt att forska om familjer. Den diskussion som idag förs om familjen i Sverige och i många andra länder rör en rad viktiga frågor om hur människor kan och kanske bör leva sina liv. Det finns starka normativa och politiska inslag i dessa diskussioner. Den 15 februari 2008 läser jag till exempel en artikel i Svenska Dagbladet som handlar om Italien och abortfrågan, en av de hetaste politiska frågorna i den italienska valrörelsen. Abort har varit tillåtet i Italien sedan 1978, men man tillämpar strikta och hårda gränser för när, var och hur en abort kan göras. År 2008 hårdnar klimatet för abortförespråkare och starka krafter vill göra det svårare för kvinnor att få abort. Detta är endast ett av många exempel på hur frågor kring barnafödande, familj och sexualitet fortsätter att vara starkt laddade politiskt, moraliskt och socialt. I Sverige har vi haft politiska diskussioner om föräldraledigheten, där frågan handlar om huruvida vi ska kvotera in papporna eller inte; vi har också pratat om hushållsnära tjänster – bra för rika, men hur påverkar det vårt samhälle? Andra frågor som varit uppe till diskussion är homosexuellas rättigheter att inseminera sig och att gifta sig i kyrkan. Många av de frågor som kommer upp kring familj, sexualitet och identitet är laddade och kontroversiella. Familjepolitik är alltid ett hett område. År 2008 diskuteras bland annat det vårdnadsbidrag som den borgerliga regeringen, med kristdemokraterna i spetsen, håller på att genomföra. Att föräldrar ska få 3 000 kronor för att stanna hemma med barn, ses 21

Familjeliv.indd 21

08-10-27 13.27.42

K apitel 1. I nledning: N ya familjer

av de flesta politiska motståndare som en ren kvinnofälla, det vill säga att detta är ett sätt att genomföra en hemmafrureform och ett led i en konservativ familjepolitik. Förespråkarna för vårdnadsbidraget ser däremot denna reform som ett led i att skapa större frihet för föräldrar att själva välja hur de vill utforma sin familjesituation. Den här boken tar sin utgångspunkt i dessa och liknande frågor. Först och främst är detta ett försök att ta ett grepp om den aktuella debatten och skapa en möjlighet till nyanserade och faktabaserade diskussioner om och analyser av dagens familj. Fokus ligger i första hand på den svenska situationen och familjen, men jag hämtar inspiration från och har en stark relation till den internationella diskussionen om familjer. En annan ambition med boken är att bidra till den teoretiska och vetenskapliga diskussionen om familjen. Jag kommer att röra mig kring några centrala axlar och begrepp, och successivt försöka utveckla en teoretisk syntes som går att använda för att förstå samtidsfamiljer. För det första kommer individualiseringstesen att granskas. Vad innebär egentligen individualisering? Här finns det lite olika idéer och tankar, som ibland tenderar att röra till diskussionen. Handlar det om en rätlinjig och närmast evolutionistisk utveckling eller kan vi närma oss begreppet på något annat sätt? Jag kommer att ta fasta på all den kritik som finns av denna tes och att utveckla en del tankar om hur man kan modifiera och behålla detta perspektiv. Jag kommer att introducera en distinktion mellan intern och extern individualisering. Med detta avses hur å ena sidan familjens ”inre liv” omformas och genomgår en refigurering i riktning mot individualiserade former, och hur å andra sidan individualiseringen kan ses som en mer allmän samhällelig och extern process där familjen idag står inför allt fler valsituationer. Jag kommer att successivt utveckla och diskutera denna teoretiska distinktion. 22

Familjeliv.indd 22

08-10-27 13.27.42

K a p i te l 1 . I n l e d n i n g : N y a f a m i l j e r

Det andra området som kommer att fokuseras i boken handlar om hur sociokulturella mönster spelar in på och griper in i individualiseringsprocessen. Hur ska vi få ihop resonemang om individualisering med frågan om makt och sociala hierarkier? Detta är något av en nyckelfråga, speciellt med tanke på den omfattande kritiken av modernitetsteorin. Slutligen vill jag föra in den existentiella och emotionella dimensionen i den svenska familjeforskningen. Boken är uppdelad i sju kapitel. Efter detta inledningskapitel följer ett kapitel om välfärdsstaten och familjen, som ger en kort historisk vinjett till familjen och placerar den i ett samhälleligt och historiskt sammanhang. Kapitel tre fokuserar på individualiseringstesen i relation till faderskap, homosexuellas familjebildningar och en förändrad syn på barndom. Därefter följer ett kapitel som benar ut och ger perspektiv åt diskussionen om kärnfamiljen och dess efterföljare. Det handlar bland annat om dagens komplexa flerfamiljesituation. I detta kapitel diskuteras också hur vi ska se på kärnfamiljen som dominerande familjeinstitution. I det femte kapitlet diskuterar jag och analyserar hur man ser på ”invandrarfamiljer” och på hela frågan om vilka familjer som ska ses som moderna och vilka som hamnar i restkategorin ”traditionella familjer”. Det sjätte kapitlet behandlar den expertkultur som har uppstått kring familjen. Vilka behov fyller all den självhjälpslitteratur och tv-program som produceras om familjeliv? Slutligen vävs allt detta samman i kapitel sju, där jag återkommer till mina teoretiska axlar och försöker antyda hur vi ska närma oss och studera familjen idag.

Familjeliv.indd 23

08-10-27 13.27.43

Familjeliv.indd 24

08-10-27 13.27.43

Familjeliv.indd 25

08-10-27 13.27.43

188s 90gr multi offset bulk 1,29 rygg = 12,5 mm

Best.nr 47-08921-5

Tryck.nr 47-08921-5-00

Familjeliv

I takt med att vi blir mindre säkra på vad en familj är eller bör vara, blir

Thomas Johansson

Det inte längre självklart vad en familj är för något. ”Kärnfamiljen”

Thomas Johansson

Familjeliv