Om normer by Smakprov Media AB

NORMER

OM NORMER

Hur vet vi vad som är rätt och fel i en situation? Och hur avgör vi hur vi ska handla? Lagar är tydligt nedskrivna och det finns föreskrivna sanktioner om man bryter mot lagen. Men så tydligt är inte vårt samhälle. Vårt handlande styrs sällan enbart av lagar och regler – utan av oskrivna och osynliga normer. När människor är laglydiga utan att känna till lagen följer vi egentligen normer. Rättsregler och normer hänger ofta ihop. Den här boken analyserar och diskuterar samhällets och rättssystemets normer. Författarna ger en övergripande bild av vad normer är för något, hur de definieras, deras tillkomst och uppbyggnad och olika typer av normer. De reflekterar även över normers betydelse i samhället, vad normer har för funktion, varför vi följer normer. Ett normperspektiv ger möjlighet att beskriva, analysera och påverka samhällsförhållanden. Om normer är särskilt framtagen för grundutbildningen i rättssociologi, men kan även användas i andra utbildningar i juridik, sociologi, socialt arbete och kriminologi.

Matthias Baier Måns Svensson

OM NORMER

Matthias Baier Måns Svensson

Matthias Baier är fil. dr, jur. kand och lektor i rättssociologi. Måns Svensson är fil. dr och undervisar i rättssociologi.

Best.nr 47-08944-4

Tryck.nr 47-08944-4-00

omslag.indd 1

09-01-13 12.57.22

Om normer.indd 1

09-02-09 08.46.34

Innehåll

Förord......................................................................................................................................................................5 Kafé Karna och Ilias................................................................................................................................8 1. Introduktion...................................................................................................................................... 14 1.1 Bakgrund.............................................................................................................................................. 14 1.2 Normmodellen inom samhällsvetenskapen.................................................. 17 2. Varför normer?................................................................................................................................. 19 2.1 Rättens speciella karaktär................................................................................................... 19 2.2 Rättssociologins dilemma.................................................................................................. 23 2.3 Normer är imperativ................................................................................................................ 25 2.4 Normer kopplar rätten med samhälle. ................................................................ 27 2.5 Ytterligare skäl................................................................................................................................. 30 3. Definition av normer.............................................................................................................. 33 3.1 I vardagsspråket............................................................................................................................. 34 3.2 I rätten..................................................................................................................................................... 35 3.3 I samhällsvetenskapen............................................................................................................ 37 3.4 Fördjupning om normers ontologi och epistemologi. ...................... 43 3.5 Mot ett semiotiskt normbegrepp.............................................................................. 54 3.6 I rättssociologi................................................................................................................................. 60 3.7 En ontologianalys av normbegreppet................................................................... 61 3.8 Normens definition utifrån essenser och accidenser ......................... 63 4. Normtyper............................................................................................................................................. 74 4.1 Rättsliga normer........................................................................................................................... 75 4.2 Samhälleliga normer................................................................................................................ 82

Om normer.indd 3

09-02-09 08.46.36

5. Normers tillkomst....................................................................................................................... 93 5.1 Normers intentionella tillkomst................................................................................. 95 5.2 Normers spontana tillkomst....................................................................................... 103 5.3 Normers materiella tillkomst..................................................................................... 105 5.4 Diskussion....................................................................................................................................... 107 5.5 Normers ursprung i olika system.......................................................................... 110 6. Normen och människan.................................................................................................. 115 6.1 Ursprung........................................................................................................................................... 116 6.2 Normalstrare................................................................................................................................. 121 6.3 ”Normen”......................................................................................................................................... 130 6.4 Adressater. ........................................................................................................................................ 135 6.5 Normens handling, objekt och konsekvens.............................................. 140 6.6 Sanktioner. ...................................................................................................................................... 145 7. Varför följs normer?. ............................................................................................................. 154 7.1 Rättsliga normer....................................................................................................................... 155 7.2 Samhälleliga normer............................................................................................................ 158 8. Normen i samhället............................................................................................................... 161 8.1 Introduktion................................................................................................................................. 161 8.2 Social kontroll............................................................................................................................. 162 8.3 Social sammanhållning..................................................................................................... 165 8.4 Sociala system ............................................................................................................................ 171 8.5 Normernas utbredning i samhället..................................................................... 173 9. Normens funktioner. ........................................................................................................... 176 9.1 Normer reducerar komplexitet................................................................................ 176 9.2 Normer koordinerar handlande............................................................................. 178 9.3 Normer distribuerar makt............................................................................................. 179 9.4 Normen integrerar................................................................................................................. 180 9.5 Normen transformerar varat till börat............................................................ 182 Referenser.................................................................................................................................................... 184 Register. ......................................................................................................................................................... 191

Om normer.indd 4

09-02-09 08.46.36

Förord

Inom ämnet rättssociologi har man på senare tid kommit att intressera sig för normer. Det finns flera skäl för en formulering av ämnet rättssociologi i termer av normer och det finns också skäl för att utnyttja de potentiella fördelar en normvetenskap har för att förändra ämnet, något som utvecklas i kapitel 2. Rättssociologiska enhetenvid LU i Lund bedriver såväl forskarutbildning som grundutbildning, något vi är ensamma om i Norden. I högskolelagen sägs att det skall råda ett nära samband mellan forskning och utbildning. Det betyder att forskningsresultat kontinuerligt skall få inflytande på grundutbildningen – undervisningen får inte släpa efter. Sedan Håkan Hydén först formulerade behovet av normer i rättssociologin, har flera arbeten och avhandlingar i rättssociologi på ett eller annat sätt, i större eller mindre utsträckning handlat om normer. Matthias Baier har undersökt normbildningsprocessen inom ett infrastrukturprojekt och Bo Carlsson har skrivit om normer inom sport. Staffan Friberg har skrivit om normbildning inom brukarsamverkan, Minna Gillberg har studerat normbildning på miljöområdet och Helena Hallerström har studerat rektorers normer. Håkan Hydén har publicerat boken Normvetenskap, Måns Svensson har skrivit om normer på trafikområdet och Per Wickenberg om normstödjande strukturer i skolans värld. Flera utredningar har utförts med normen som fokus, på så skilda områden som Landskrona kommuns framtid och beredskap för oljekatastrofer i Östersjön. Flera antologier har skrivits, flera kurser har hållits och flera konferenser har handlat om normer.

Om normer.indd 5

09-02-09 08.46.36

Fö ro rd

Det finns således anledning att grundutbildningen i rättssociologi (också) skall handla om normer. Idag ges grundutbildning i rättssociologi på campus i Lund eller på distans. Det mesta bygger på ett normperspektiv. Det finns därför ett stort behov av undervisningsmaterial i grundutbildningen som handlar om normer. Rättssociologi är ett litet ämne och fram tills nu har vi i stor utsträckning saknat särskilt framtagna läromedel för grundutbildningen, och vi har i motsvarande mån fått använda litteratur på engelska eller litteratur som bara delvis passar ämnet. Trots att fenomenet normer behandlas av många olika vetenskapliga discipliner, saknas det en övergripande samhällsvetenskaplig framställning om normer och därmed finns inte heller något läromedel om normer. Denna bok är ett försök att börja fylla detta tomrum och vi har använt oss av funderingar om normer som vi fått tillsammans med många andra på enheten för rättssociologi: Håkan Hydén förstås, som introducerade tanken, Per Wickenberg, som tidigt var med, och många fler som tillsammans formar och bygger upp kunskap om normer. Räknar man in seminarier och liknande verksamhet har egentligen alla bidragit. Vi har också använt oss av de tankar som infunnit sig i samband med våra avhandlingsämnen. Somligt finns där, somligt lades i byrålådan och tas nu fram. Boken försöker att ta ett helhetsgrepp på normer – något som knappt är möjligt. Forskningen och litteraturen om normer är mycket stor och ny forskning tillkommer i skrivande stund. Vår ambition är att introducera läsaren i ett område som är av stor betydelse för många samhällsvetenskapliga och juridiska ämnen. På det sättet fyller den ett tomrum eftersom någon introducerande lärobok om normer inte finns. Boken passar bäst på kurser i rättssociologi och många exempel kommer därifrån. Ofta görs jämförelser mellan rättsliga normer och sociala normer. Men rättssociologi är ett ämne som läses av jurister, kriminologer, statsvetare, sociologer och pedagoger för att nämna de största grupperna, och vi tror att boken också kommer att tillföra mycket till dessa ämnen. 6

Om normer.indd 6

09-02-09 08.46.36

Fö ro rd

Så är den då klar: en lärobok om normer. Det är en utmaning att skriva läromedel och det är en utmaning att skriva läromedel om något som hela tiden utvecklas. Vi mottar med glädje kommentarer – såväl positiva som negativa.

Lund i januari 2009 Matthias Baier matthias.baier@soclaw.lu.se

Måns Svensson mans.svensson@soclaw.lu.se

Om normer.indd 7

09-02-09 08.46.37

Kafé Karna och Ilias

Vid Lunds universitet finns en socialhögskola. Den har ungefär 65 anställda och bedriver forskning och utbildar socialarbetare. Där finns omkring 950 studenter. Socialhögskolans administration ligger på Bredgatan 13 i Lund medan undervisningslokalerna ligger i en byggnad inne på själva universitetsområdet. Huset vetter också ut mot Bredgatan. På markplanet i huset med undervisningslokaler finns kafé Karna och Ilias. Det är ett kafé som ryms i en lokal med bortåt 10 stora bord. Lokalen är stor men ändå trevlig. På kaféet sitter många studenter och dricker kaffe, äter lunch och fikar under dagen. Många samlas för att diskutera eller plugga. Man kan köpa fyllda baguetter, mindre smörgåsar, frukt och annat smått och gott. Många anställda och studenter vid andra näraliggande institutioner kommer också dit och handlar med sig de fyllda baguetterna för 21 kronor. Eftersom kaféet ligger i undervisningslokalerna fungerar det inte bara som ett kafé, utan också som en studiesocial mötesplats för studenterna. Rättssociologiska enheten ligger i huset bredvid socialhögskolan, och det händer ofta att vi går till kafé Karna och Ilias för att handla lunch. Första gången man kommer dit slås man av tre saker. För det första att det är en trevlig stämning i kaféet. Folk pratar, spelar schack, äter, någon går omkring och sjunger. För det andra märker man framme vid disken att det är självservering. Man Bild 1. 8

Om normer.indd 8

09-02-09 08.46.37

K a fé K a r n a o c h I l i a s

tar dricka, smörgåsar och annat själv. Om favoritbaguetten saknas kan man säga till kaféinnehavaren Ilias som då gör en sådan till dig. Det är också Ilias som sjunger romantiska sånger. För det tredje står det priser på allt och när man skall betala så sköter man det själv. Man räknar ut vad allt kostar, man betalar med jämna pengar och om man måste växla så gör man det med den växel som alltid ligger vid kassan. Det står ingen vid kassan och ansvaret för att betalningen blir riktig ligger på den som handlar. Det som är mest onormalt på kafé Karna och Ilias är således att man sköter betalningen själv. Men försvinner det inte en massa pengar för Ilias? Om inte, vad är det som gör att denna ordning fungerar, hur kan det förklaras? Vid första påseendet kan man tycka att metoden att själv sköta betalningen på kaféet är väldigt onormal i betydelsen att det nästan aldrig fungerar på detta sätt. De gånger vi kan vara så ”okontrollerade” med pengar är med släkt, nära vänner och liknande. I nästan alla andra situationer är det högst normalt att det sker en kontroll av betalningssituationen. Kontrollen görs av en kassör, en expedit, en maskin eller på annat sätt. Vi kan då tänka oss att det som kontrolleras är vad som är rätt pris. En kassör kontrollerar vilka varor som skall köpas och vad dessa kostar. Kassören kan också kontrollera att varan är intakt och fullständig om det handlar om en vara som består av flera delar. Kassören kan också kontrollera att priset räknas ihop på rätt sätt. Vanligen handlar det om normal matematik, men det kan också vara fråga om att tillämpa rabatter, olika tariffer eller kanske olika momssatser. Vi kan således se ett första skäl till att speciell personal hanterar betalningen. Men ett andra skäl till att kontrollera betalningen är också att man inte litar på att kunden betalar vad denne skall betala. Generellt sett misstänker vi troligen inte en annan människa för att vara oärlig, men normalt sett anser vi ändå att det är bäst att hantera våra pengar själva. Konsekvensen om vi möter en oärlig person kan ju bli att vi förlorar en del pengar. Frågan är hur vi hanterar denna situation. Vad är mest rationellt? Hur gör vi sådana analyser? Gör vi analyser över huvud taget? 9

Om normer.indd 9

09-02-09 08.46.38

K a fé K ar na oc h I lias

Bild 2.

I fallet med kafé Karna och Ilias kan vi kanske hitta flera ledtrådar till dels förståelsen av varför vi gör som vi gör – det normala, dels varför vi ibland avviker från det normala. En viktig ledtråd är att innehavaren Ilias är ensam i kaféet. Vid rusningen kring lunch tar smörgåsar och baguetter snart slut. Många frågar då efter nya och en del frågar efter en speciell sort – ”finns det en köttbullebaguett?”Om Ilias skall klara denna service kan han inte samtidigt stå i kassan och ta betalt. Kanske är det så att han måste välja mellan att ge god service åt sina kunder eller att stå och ta betalt. Kanske väljer Ilias också mellan att ta betalt och att göra fräscha baguetter istället för att de ligger länge och blir mjuka. Det ena utesluter inte det andra, men antagligen sker det en avvägning mellan vad om är lämpligast att göra. När det kommer många människor till lunch går det också fortare att betala om man kan göra det själv. Man tar sin smörgås, och har man jämna pengar lägger man dessa på bordet och går. Man 10

Om normer.indd 10

09-02-09 08.46.39

K a fé K a r n a o c h I l i a s

behöver således inte vänta på någon annan. En del handlar ”från vänster”, en del ”från höger” och det bildas flera filer eller köer. En sorts spontan ordning har utvecklats. Men Ilias är också en inbiten schackspelare. En del av trevnaden i kaféet är att människor vistas och umgås där mer än den tid det tar att äta upp sin baguette. Flera andra spelar schack och ofta på icke rusningstid kan man se Ilias sitta och spela schack med någon. Schack tar tid och kräver koncentration och det är inte möjligt att spela spelet om man måste springa fram och tillbaka för att ta betalt för en enstaka smörgås. På vissa tider sköter kaféet sig självt och Ilias kan göra det han tycker är roligt – och något som också andra tycker är roligt. Det finns uppenbarligen många fördelar med betalningssystemet på kafé Karna och Ilias. Och vem vill inte gå ifrån sitt jobb och göra annat? Men det är ju sällan det fungerar och frågan är varför det fungerar här. Det är uppenbart att det fungerar, men frågan är hur man i ett sammanhang kan låta människor hantera andras pengar själv medan det i andra sammanhang vore omöjligt. Det är klart att innehavaren Ilias har gjort en form av kalkyl över fördelar respektive nackdelar med att själv stå och ta betalt. Kalkylen görs säkert inte medvetet och på papper, men det sker överväganden när det efterhand visar sig hur saker och ting fungerar. Kalkylen har troligen innefattat fördelarna med att slippa att själv stå i kassan, bättre smörgåsar, bättre service, kortare köer för kunderna och möjligheten att spela schack vilket ökat trivseln, men också fördelen med att kunna finnas ute i lokalen istället för bakom disken. Nackdelen är då att någon eller några kanske tar tillfället i akt och tar mer växelpengar än de har rätt till. Vi vet inte om och i vilken mån detta sker, men uppenbarligen bedömer Ilias denna nackdel som liten. Det kan i vart fall inte vara vanligt. Som säkert har framgått nu så kan denna rationella kalkyl få sitt utfall på pluskontot under förutsättning att människor inte tar mer växelpengar än de har rätt till från kassadisken. Frågan är då hur detta går till. Väljer kunderna att göra rätt för sig efter en rationell 11

Om normer.indd 11

09-02-09 08.46.39

K a fé K ar na oc h I lias

kalkyl eller styrs handlandet på annat sätt, och i så fall vilket? En kund som befinner sig i denna situation gör normalt sett ingen kalkyl över fördelarna respektive nackdelarna med att betala eftersom situationen sällan uppstår. Om den gör det kan vi tänka oss att en person kalkylerar med dels upptäcktsrisken och eventuell sanktion vid upptäckt (dvs. risken), dels fördelen med den summa pengar man kan ”tjäna”. Men sannolikt gör de flesta kunder inte denna kalkyl varje gång de står vid kassan. Istället är det troligare att vi gör som vi brukar göra. Det betyder att vi har lärt oss vad som är rätt och fel och att de flesta av oss följer denna uppfattning om vad som är rätt och fel utan att göra en särskild kalkyl vid varje tillfälle. Vi kan då formulera detta som att vi följer en norm som säger åt oss att betala för den lunch vi köper av Ilias på kafé Karna och Ilias. Frågan är då hur vi skall formulera denna norm; vad har den för innehåll? Tidigare kunde konstateras att betalningssättet på kaféet är onormalt. Det normala är att en expedit eller annan person tar betalt av en kund. Men sett på detta vis verkar det inte logiskt att vi skulle följa en norm när vi väljer att göra det onormala – det låter i vart fall ologiskt. Å ena sidan är det onormala förvisso att själv sköta växelpengarna, men det är ju å andra sidan helt normalt att göra rätt för sig i betydelsen att betala för en vara man köpt. Juridiken känner sedan mycket långt tillbaka principen suum cuique, som kan uttydas ”åt var och en sitt” eller ”låt var och en få vad honom tillkommer”. Denna grundläggande princip ligger som ett fundament i all förmögenhetsrätt och i mycket annan juridik. En stor del av domstolarnas verksamhet handlar om att förverkliga denna princip. Om vi har kommit överens med Ilias att betala 21 kronor för en baguette genom att acceptera hans pris, säger en fundamental princip oss att vi också skall betala Ilias denna summa – vad honom tillkommer. Genom att formulera och synliggöra denna princip blir det inte längre så onormalt att betala vad vi är skyldiga, även om betalningssättet är onormalt.

Om normer.indd 12

09-02-09 08.46.39

K a fé K a r n a o c h I l i a s

Men varför är det just på kafé Karna och Ilias (och några andra enstaka ställen) som det normala blir ”onormalt”? Vad är det som gör att vi just där väljer att ”frivilligt” följa principen suum cuique? Kan detta ske var som helst? Svaret får vi nog söka i sammanhanget. Det är väldigt trevligt på kafé Karna och Ilias och de som går dit känner ofta varandra eller så känner de i vart fall en samhörighet med varandra. Ilias goda smörgåsar, hans glada humör och tjänstvillighet gör också sitt till så att vi inte funderar över att bryta mot normen. Kaféet utgör dessutom en miljö som många besöker regelbundet. Skulle vi välja att missbruka Ilias (och de andras) förtroende beträffande betalningen riskerar vi att utsättas för en social sanktion – exempelvis i form av uteslutning från gemenskapen i kaféet. Vi kan resonera mer om betalningssättet på kafé Karna och Ilias, men med detta enkla exempel har vi kunnat illustrera följande: Kaféinnehavaren Ilias har valt att sköta sitt kafé på ett sådant sätt att vi kunder betalar och växlar pengar utan hans överinseende. Även om han har gjort detta efter en kalkyl, har han visat oss ett stort förtroende. Men genom att göra som han gör pekar han också tydligt ut en grundläggande norm som säger att vi skall göra rätt för oss. Han har också tillit till att vi andra känner till den normen. Han behöver inte skriva upp den på en skylt. Att människorna på kaféet känner samhörighet med varandra bidrar mycket till att vi följer en norm som säger att vi skall respektera den tillit Ilias visar oss. Man kan säga att det utvecklas en speciell kontextbunden norm som pekar ut en annan grundläggande norm.

Om normer.indd 13

09-02-09 08.46.39

1. Introduktion

Denna bok handlar om normer. Avsikten är att ge en övergripande bild av vad normer är, hur normer ser ut, hur de uppstår och hur normer kan fungera för individen och i samhället. Vi skall också kort gå igenom hur normen kan användas som undersökningsmetod, som instrument för att beskriva, analysera och påverka samhällsförhållanden, särskilt i ett rättssociologiskt perspektiv. Boken är tänkt att kunna fungera som en del av introduktionen till ämnen som rättssociologi, kriminologi och sociologi. Ambitionen är att skapa en första elementär text om normer, ett begrepp som på senare tid genom den pågående forskningen på rättssociologiska enheten i Lund har blivit mycket aktuellt, men inte bara där utan även inom andra vetenskapliga fält.

1.1 Bakgrund Många av de karaktärsdrag som med åren har kommit att prägla användandet av normbegreppet i rättssociologisk forskning kan illustreras genom det sätt som det har kommit att användas inom rättssociologisk miljöforskning. Det var inom miljöforskningen som normbegreppet initialt kom att få en central roll för det rättssociologiska ämnet. Inledningsvis kommer vi därför att ge en kort beskrivning av varför normbegreppet kom att aktualiseras inom den rättssociologiska miljöforskningen. Därefter kommer vi att visa hur de kunskaper om normer som då växte fram har kommit att spela en allt viktigare roll för rättssociologisk forskning i allmänhet. 14

Om normer.indd 14

09-02-09 08.46.39

1 . I nt ro du kt i o n

År 1998 publicerade Håkan Hydén artikeln ”Hållbar utveckling ur ett normvetenskapligt/rättssociologiskt perspektiv” (Hydén 1998). Artikeln utgick från ett antal utmaningar som dagens miljöproblem ställer på kunskap i allmänhet och forskning i synnerhet. Artikeln var ett tidigt arbete med att hitta det normvetenskapliga perspektivet. Till grund för artikeln låg tre viktiga förutsättningar: 1) Begreppet hållbar utveckling är normativt. Forskning i och om hållbar utveckling blir därmed normativ och vi måste kunna hantera sådan forskning. 2) Miljöproblem kan dels förstås i sina effekter, företrädesvis av naturvetenskapen, dels i sina orsaker, företrädesvis av samhällsvetenskaper, vilket betyder att vi måsta kunna föra samman dessa vetenskaper. 3) Miljöproblem har med system att göra, dvs. man kan inte enbart förstå miljöproblemen som summan av enskilda handlingar. Vi skall för förståelsen av den fortsatta framställningen gå igenom dessa tre frågor. Var och en innehåller en viktig aspekt för förståelsen av det rättssociologiska perspektivet på normer. Vi kommer sedan särskilt i kapitel två att behandla en fjärde förutsättning av betydelse för vårt fokus på normer: normen överbryggar den paradigmatiska gränsen mellan rätt och samhälle. Alltsedan Riokonferensen 1992 har begreppet hållbar utveckling förts in inte bara i miljöpolitiken utan också i många andra områden och verksamheter. Hållbar utveckling är ett etiskt ställningstagande och har normativa implikationer – vi skall handla så att kommande generationer kan tillförsäkras en god miljö. Vi har därmed också fått in en normativ komponent i de verksamheter som berörs av begreppet hållbar utveckling. Principiellt betyder detta att de verksamheter som hanterar hållbar utveckling också måste kunna hantera det normativa. Detta innebär dock inte att all sådan verksamhet är normativ. Det sagda kan illustreras med ett exempel från rättsvetenskapen. Staffan Westerlund, professor i miljörätt i Uppsala, menar att införandet av hållbar utveckling i svensk lagstiftning innebär att miljörätten principiellt måste vara normativ i en bestämd riktning, inte bara normativ i betydelsen att den hanterar 15

Om normer.indd 15

09-02-09 08.46.40

1. I ntrod ukt ion

normativa frågor. Miljörättslig forskning måste dessutom inrikta sig på att finna rättsliga lösningar som bidrar till en hållbar utveckling. På detta sätt kan forskning inte längre vara ”neutral” i en politisk mening. Om forskning på detta sätt kan vara normativ finns det ett behov av att hantera denna normativitet inne i de olika verksamheterna, men också mellan olika verksamheter. Den andra punkten handlar om skillnaden mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap. Medan naturvetenskapen är beskrivande kan samhällsvetenskapen också vara tolkande, förstående och normativ. Det finns således fundamentala skillnader mellan dessa vetenskapstyper. Men miljöproblem omfattar alltid båda två typerna. Ett miljöproblem blir ett miljöproblem först när två aspekter är uppfyllda: (a) först måste vi ha kunskap om tillståndet i naturen, eventuellt måste vi också kunna se en förändring av tillståndet, exempelvis höga halter av ett visst ämne; och (b) sedan måste vi bedöma detta tillstånd som problematiskt i betydelsen ohälsa, överlevnad, ekonomi etc. Ett miljöproblem består således av såväl naturvetenskapliga fakta som samhällsvetenskapliga ”fakta”. Annorlunda uttryckt kan man säga att miljöproblemen går från varat till börat och till varat igen. Vi har ett visst tillstånd, vi bedömer och värderar detta som bra eller dåligt, vi tar fram handlingsdirektiv som leder till en ändring av tillståndet. Det är därför önskvärt att hitta modeller som kan hantera hela denna process. Den tredje punkten handlar om att miljöproblem måste kunna förstås systemrelaterat. Tumregeln ”tänk globalt, handla lokalt”, illustrerar detta. Förhållanden i naturen förstås och beskrivs som system, men detta är inte alltid fallet med samhällsvetenskapen. Många aspekter av samhället tar individen som utgångspunkt och när vi generaliserar eller aggregerar individer analyserar vi inte alltid generaliseringen eller aggregeringen från ett systemiskt perspektiv. Många samhällsvetenskapliga modeller och verktyg är inte utformade för att hantera systemiska aspekter. Niklas Luhmanns teori är ett tydligt undantag. Om vi tar normbegreppet som exempel blir det väldigt 16

Om normer.indd 16

09-02-09 08.46.40

1 . I nt ro du kt i o n

tydligt att det är sprunget ur ett individperspektiv. Detta gäller inte bara psykologin utan även socialpsykologin och sociologin. Normer kan förvisso ses generellt, på en systemnivå, men det är sällan man talar om att systemen själva producerar normer eller villkor som är normerande. Om vi vill använda normen som verktyg för att förstå miljöproblem måste vi således utforma normverktyget så att det kan hantera system. Givet dessa förutsättningar blir kunskapsintresset att hitta en vetenskap eller en kunskapsform som kan möta dessa tre krav. Lösningen blir, menar vi i rättssociologin, att använda normen som kategori för förståelsen av dessa förutsättningar. Vill vi veta hur vi uppnår hållbar utveckling måste vi veta hur beteenden ändras. Därför är kunskap om normer och normerande fenomen väsentlig. Hydén menar att kunskap om hur vi uppfattar naturens lagar som normerande har en avgörande betydelse (1998:54). Vi återkommer längre fram till hur dessa aspekter formar den rättssociologiska synen på normer.

1.2 Normmodellen inom samhällsvetenskapen Det övergripande rättssociologiska kunskapsintresset är inriktat mot frågor som rör samspelet mellan rättsliga regler och beslut å ena sidan och övriga samhällsstrukturer å den andra (Aubert 1972, s. 13; Mathiesen 1973, s. 10; Hydén 1978, s. 26; Stjernquist & Widerberg 1989, s. 7). Emellertid varierar synen på rätten och samhället mellan olika rättssociologer. Thomas Mathiesen, professor i rättssociologi vid universitetet i Oslo, pekar på tre dominerande samhällsvetenskapliga modeller (eller perspektiv) vilka haft en betydande påverkan på vardera en central inriktning inom rättssociologin (1973, s. 9-14). För det första tvångsmodellen, som utgår från att beteendet och därmed samhällsstrukturen är en produkt av den 17

Om normer.indd 17

09-02-09 08.46.40

1. I ntrod ukt ion

makt som människor utövar mot varandra; en modell som har sina rötter i marxistisk teori. För det andra upplevelsemodellen, vilken utgår från att beteendet och därigenom samhällsstrukturen är en produkt av människors speciella förståelse för varandra. Modellen intresserar sig för de subtila nyanserna inom mänsklig kommunikation och interaktion; en modell som har sina rötter i framför allt fenomenologisk filosofi.1 För det tredje pekar Mathiesen på normmodellen inom samhällsvetenskapen, ett perspektiv som lägger sitt fokus på de gemensamt bestämda förväntningarna på varandras beteende. Förväntningar utgör, i det att de påverkar människors beteenden, styrande krafter i samhället. Inriktningen har sina rötter i Émile Durkheims positivistiska skola och innebär att man ser rätten och andra normer som bestämmande krafter i samhället, vilka är bärare av förmåga att skapa samhällelig förändring. De teoretiska utgångspunkter som presenteras i den här boken ansluter i hög utsträckning till den skola som Mathiesen benämner normmodellen inom samhällsvetenskapen. Hydén har drivit utvecklandet av rättssociologin som en normvetenskap och idag involverar inriktningen ett nätverk av rättssociologer.

1 Mathiesen pekar på tre huvudtraditioner inom det som han benämner upplevelsemodellen. (I) Fenomenologisk filosofi med ledande företrädare i form av Edmund Husserl, Alfred Schütz, Harold Garfinkel, Erving Goffman, Aaron Cicourel, David Sudnow m.fl. (II) Handlingsteorier utvecklade av Wilhelm Dilthey, Heinrich Rickert, Max Weber, Talcott Parsons m.fl. (III) Den interaktionistiska socialpsykologin med utgångspunkt i George Herbert Meads arbeten.

Om normer.indd 18

09-02-09 08.46.40

2. Varför normer?

Miljöfrågorna leder som sagt in många verksamheter på nya spår, så även rättssociologin. Men även om idéerna till normperspektivet (så som det har utvecklats vid rättssociologiska enheten i Lund) ursprungligen kommit från arbetet med miljöforskningsfrågor, så används det idag även i många andra sammanhang. Göran Therborns artikel ”Back to norms! On the scope and dynamics of norms and normative action” (2002) är ett tydligt exempel på en argumentation för normbegreppet, ett annat är Amitai Etzionis artikel ”Social norms: internalization, persuasion and history” (2000). Men först något om inomvetenskapliga skäl – vilka bland annat motiveras av det sätt på vilket rätten fungerar.

2.1 Rättens speciella karaktär En traditionell syn är att rätten utgörs av juridiska regler i ett geografiskt område. Svensk rätt är med det perspektivet de juridiska regler som gäller inom Sveriges gränser. En sådan dogmatisk syn är dock allt för snäv för att vara användbar ur ett rättssociologiskt perspektiv. Den andra extremen avseende synen på vad som ryms inom ramen för begreppet rätt finner man hos socialantropologin, där begreppet innefattar sociala strukturer i samhällen som helt saknar skrivna lagar och rättsväsende i övrigt (se exempelvis Malinowski 1967). Det är emellertid en tolkning som är så öppen att det blir svårt att skilja ut rätten som ett avgränsat fenomen i samhället (vilket är nödvändigt om man vill bedriva rättssociologisk forskning). För att begrep19

Om normer.indd 19

09-02-09 08.46.40

2. Va r för nor mer ?

pet skall bli meningsfullt ur ett rättssociologiskt perspektiv bör det förutom den geografiska avgränsningen även innefatta ett offentligt auktoriserat normsystem och ett effektivt sanktionsväsende. Inom anglosaxisk forskning talar man om ”public enforcement of law” som ett vetenskapligt fält och man avser då den samlade verkan av tre offentliga (finansierade av allmänna medel) områden: rättsregler, övervakning och sanktioner samt de myndigheter vars verksamhet anknyter till respektive område (Polinsky & Shavell 1999). Detta är en beskrivning som även ger en god bild av hur begreppet rätt används inom rättssociologin. Rätten som begrepp är med andra ord inte avgränsat till att bara hantera juridiska regler, men det är inte heller så öppet att det inbegriper normsystem i största allmänhet. Istället är rätten den samlande beskrivningen av ett samhällssystem inom vilket lagar, övervakning och sanktioner spelar en central roll. Håkan Hydén har beskrivit rätten genom att resonera kring vad som utmärker rättsregler. Det ger en mer preciserad definition av vad som utmärker rätten i förhållande till andra normsystem – och fungerar bättre inom ramen för arbete med rättssociologin som normvetenskap. Han menar att rättsregler skiljer sig från andra normer genom att de är antagna och påbjudna i en specifik auktoritativ ordning, en auktoritativ ordning som förutsätter att det föreligger en samhällsbildning där en legitim överhöghet utfärdar regler som är gemensamma för samhällets medlemmar. Vidare påpekar Hydén att rättsreglerna har det gemensamt att ett åsidosättande (överträdelse) leder till en i förväg och till rättsregeln knuten sanktion samt att sanktionen är beslutad och verkställs av organ som företräder samhällsbildningen (Hydén 2001). Rättssociologin är som påpekats tidigare ett ämne som står med ena foten i juridiken och rättsvetenskapen. Den gör det så till vida att många rättssociologer är jurister som önskat sig andra, bredare och kanske bättre metoder för att göra juridiska analyser. Men rättssociologi kan också sägas vara det samhällsvetenskapliga studiet av rätten på samma sätt som samhällsvetenskapen studerar medicin, 20

Om normer.indd 20

09-02-09 08.46.40

2 . Va r fö r n o r me r ?

professioner, ungdomar etc. I båda fallen är rätten studieobjekt, oavsett om studiet sker från ett internt perspektiv eller ett externt perspektiv. De två olika perspektiven svarar i allmänhet på olika frågor. Det interna perspektivet brukar svara på frågor om rättens interna arkitektur, om vad gällande rätt är, hur konflikter mellan normer skall lösas etc., medan det externa perspektivet ställer traditionellt sociologiska frågor, som rättsreglernas verkan. Men oavsett perspektiv så består rättens studieobjekt – i sin tur – av rättsregler. Rättsregler är en kategori av normer, vilket innebär att om man studerar rätten så studerar man sannolikt också normer på ett eller annat sätt. Man kan förvisso studera andra aspekter av rätten, exempelvis rättens funktionärer, men även professionen präglas till stor del av sitt studieobjekt. Det finns därför anledning att förstå karaktären på detta studieobjekt och vi skall i viss mån försöka beskriva denna karaktär. Juridisk verksamhet är utformad för att fatta beslut i enskilda ärenden. Man kan t.o.m. säga att rättens slutliga mål är att fatta beslut i enskilda ärenden. Mest tydligt kommer detta till uttryck när någon av de högsta domstolarna fattar beslut. Frågan är då slutligt avgjord. Men även advokaters eller åklagares verksamhet handlar om att argumentera för eller emot en lösning. De hävdar att ett fall skall lösas på det ena eller andra sättet. Den dogmatiska rättsvetenskapen har också som mål att direkt eller indirekt ”fatta beslut” om vilka beslut som juridiken skall fatta. Det kan handla om anvisningar för hur rättsfall skall tolkas, vad som är gällande rätt i en viss sak etc. Även om all juridisk verksamhet inte alltid handlar om beslutsfattande, är det riktigt att säga att juridiken och den dogmatiska rättsvetenskapen som system (rätten) har som mål att avgöra saker slutligt. För jurister är rätten därmed normativ och den rättsliga verksamheten är också normativ. Litteratur, etnologi och sociologi är exempel på vetenskaper som studerar rätten. Men även de till rättsvetenskapen i vid mening hörande ämnena rättssociologi, rättshistoria och rättsfilosofi har andra utgångspunkter för sina 21

Om normer.indd 21

09-02-09 08.46.40

2. Va r för nor mer ?

studier än den renodlade juridiken. Detta förhållande kan uttryckas som att rättens funktionärer opererar ”inifrån” rätten medan andra studerar rätten ”utifrån”. Att juridiken är normativ innebär inte bara att den anvisar handlande, vilket även andra moraliska system kan sägas göra. Juridiken anvisar handlande i det enskilda fallet och med anspråk på att denna anvisning också är auktoritativ och slutlig; rätten begränsar sig inte till att föra fram argument som i en demokratisk diskurs kan prövas mot andra argument för att därefter falla ut som ett rättvist beslut. Normativt sett är rätten en slutlig och auktoritativ instans i enskilda frågor. Signifikativt för rätten är dess fokus på det partikulära, eller det unika. Rätten måste i varje enskilt fall tolka sitt arbetsmaterial mot bakgrund av gällande rätt. En händelses faktiska förhållanden (”sakfrågor”) respektive dess juridiska förhållanden (”rättsfrågor”) måste både reduceras och tolkas. När en konflikt skall lösas juridiskt anpassas den till en juridisk förförståelse av konflikten. En komplicerad konflikt om ett arv innehåller ofta mer än ett ekonomiskt perspektiv, den innehåller ofta också konflikter med grund i relationer mellan barnen och föräldrarna. Denna sista del tar dock rätten normalt inte hänsyn till. Det sker även en tolkning och reduktion av potentiella regler. Bland ett antal möjliga rättsliga lösningar gäller det att finna den rätta. När en riktig lösning finns måste ofta en tolkning också göras. Denna verksamhet sker naturligtvis mot bakgrund av erfarenhet, men i princip är varje händelse som skall avgöras ett nytt fall och hänvisning sker till just detta. Två snarlika fall kan mycket väl få olika lösningar och just detta faktum medför att varje fall så att säga prövas på nytt. Till denna egenskap finns ett annat drag som har stor betydelse: idén om den rätta lösningen. Det dogmatiska systemet laborerar – åtminstone implicit – med föreställningen om att det alltid finns en, säger en, riktig lösning för varje fall. I sista hand får en högsta dömande instans uttala denna riktiga lösning. Detta axiom om att det finns en rätt lösning för varje enskilt fall 22

Om normer.indd 22

09-02-09 08.46.40

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Om normer.indd 2

09-02-09 08.52.22

NORMER

OM NORMER

Matthias Baier Måns Svensson

OM NORMER

Matthias Baier Måns Svensson

Matthias Baier är fil. dr, jur. kand och lektor i rättssociologi. Måns Svensson är fil. dr och undervisar i rättssociologi.

Best.nr 47-08944-4

Tryck.nr 47-08944-4-00

omslag.indd 1

09-01-13 12.57.22