Exposé - Samhällskunskap Kurs A - andra upplagan

E

EXPOSÉ AKTIV vänder sig till dem som vill arbeta

I den andra upplagan av EXPOSÉ AKTIV har texterna omarbetats, bl. a. har inledningen till varje kapitel fått en ny struktur. Varje kapitel inleds med en vardaglig situation följt av ett par frågeställningar för att väcka läsarens intresse kring området som ska studeras.

Därefter betonas kapitlets viktigaste innehåll.

POSÉ

aktivt med samhällsfrågor. Därför har uppgifter av olika karaktär fått stort utrymme.

E

POSÉ

aktiv A

SAMHÄLLSKUNSKAP KURS A

Liksom i de övriga Exposé-böckerna får demokratifrågor stort utrymme.

E

POSÉ

aktiv

SA MHÄ LLSKUN SKA P KURS A

aktiv

ANDRA UPPLAGAN

ANDRA UPPLAGAN

I samhällskunskapsserien Exposé ingår även: Exposé kurs A Exposé kurs B Exposé kurs A och B Exposé vux, kurs A Exposé Lärarhandledning, kurs A och B

Best.nr 47-09258-1 Tryck.nr 47-09258-1

OMSLAG ExpA.indd 1

09-01-15 13.57.22

isbn ---- ©  Jan-Olof Andersson, Anna Andersson och Liber AB redaktion: Anders Wigzell formgivare: Eva Jerkeman bildredaktion: Marie Olsson tecknare: Stefan Rothmaier produktion: Thomas Sjösten Andra upplagan  repro: Repro  AB, Nacka tryck: Sahara Printing, Egypten 

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter emot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt kan bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB,   Stockholm tfn -   www.liber.se Kundservice tfn -  , fax -   e-post: kundservice.liber@liber.se

INLAGA ExpA.indd 2

08-11-03 12.38.12

Innehåll Demokratin i vårt samhälle

7

Människan och samhället 8

Du ingår i samhället 9 Du ingår i grupper 10 Möten mellan kulturer 15

Regler i samhället 22

Normer blir lagar 23 Vilka är de vanligaste brotten? 25 Domstolar 27 Vilka straff finns? 30 Brottsligheten har förändrats 36 Vem blir brottsling? 37 Kan brott förebyggas? 38

Massmedier 43

Varför behöver vi information? 44 Våra medier 47 Pressens etiska regler 49 Massmediers påverkan 54 Hur skyddas det fria ordet? 57 Kan du lita på källan? 59

Demokrati och ideologier 65

Demokrati 66 Olika ideologier 70 Våra politiska partier 75

Demokrati i din hemkommun 82

Vem sköter vad? 83 Kommunens uppgifter 85 Var kommer pengarna ifrån? 92 Landstingen 93

Sveriges statsskick 98

Hur ser den svenska demokratin ut? 99 Demokratin finns inskriven i grundlagarna 100 Hur går valet till? 102 Riksdagens arbete 105 Regeringen 111 Hur en lag förbereds 114 Förvaltningen 115

Samarbete i Europa – EU 120

Vad är EU? 121 Vad vill EU? 122 Hur arbetar EU? 126 Så här kan du påverka 132 Hur ser EU:s framtid ut? 132 Mänskliga rättigheter 133

Samarbete i världen – FN 138

Vad är FN? 139 Vad vill FN? 139 Hur arbetar FN? 142 Hur ser FN:s framtid ut? 148

Arbete och välfärd

153

Din privata ekonomi 154

Att vara ekonomisk 155 Att spara eller låna? 157 Vilket skydd har du? 165

Arbete och lön 174

Bruttolön och nettolön 175 Arbetsmarknadens organisationer 178 Lagar på arbetsmarknaden 181 Var finns jobben? 187 Att vara arbetslös 190

Vår välfärd 197

Hur fick vi ett välfärdssamhälle? 198 Vad är socialförsäkringar? 200 Var kommer pengarna ifrån? 205 Vår välfärd i framtiden 206 Välfärden i andra länder 207

Samhällets ekonomi 216

Marknadsekonomi 217 Planekonomi 219 Blandekonomi 220 Sveriges ekonomi 221 Statens ekonomi 225 Det ekonomiska kretsloppet 226 De två verktygen 228

Rättelseblad I boken EXPOSÉ AKTIV (47-09258-1) har innehållsförteckningen

blivit felaktig. Detta rättelseblad ersätter därför innehållsförteckningen.

Rättelse till EXPOSÉ AKTIV (47-09258-1)

Får kopieras

1

DEMOKRATI I DIN HEMKOMMUN 86

Vem sköter vad?  Kommunens uppgifter  Var kommer pengarna ifrån?  Landstingen  SVERIGES STATSSKICK 103

Hur ser den svenska demokratin ut?  Demokratin finns inskriven i grundlagarna  Hur går valet till?  Riksdagens arbete  Regeringen  Hur en lag förbereds  Förvaltningen  SAMARBETE I EUROPA – EU 126

Vad är EU?  Vad vill EU?  Hur arbetar EU?  Så här kan du påverka  Hur ser EU:s framtid ut?  Mänskliga rättigheter  SAMARBETE I VÄRLDEN – FN 147

Vad är FN?  Vad vill FN?  Hur arbetar FN?  Hur ser FN:s framtid ut? 

5

INLAGA ExpA.indd 5

08-11-03 12.38.12

AArRb Be Et eT Eo cO hC Hväl VÄfär L FÄd R D

163

DIN PRIVATA EKONOMI 164

Att vara ekonomisk  Att spara eller låna?  Vilket skydd har du?  ARBETE OCH LÖN 186

Bruttolön och nettolön  Arbetsmarknadens organisationer  Lagar på arbetsmarknaden  Var finns jobben?  Att vara arbetslös  VÅR VÄLFÄRD 211

Hur fick vi ett välfärdssamhälle?  Vad är socialförsäkringar?  Var kommer pengarna ifrån?  Vår välfärd i framtiden  Välfärden i andra länder  SAMHÄLLETS EKONOMI 231

Marknadsekonomi  Planekonomi  Blandekonomi  Sveriges ekonomi  Statens ekonomi  Det ekonomiska kretsloppet  De två verktygen 

6

INLAGA ExpA.indd 6

08-11-03 12.38.12

REGLER I SAMHÄLLET

Brottsligheten har förändrats Om vi går tillbaka i tiden och ser på brottsligheten fram till mitten av -talet, så var det främst fattiga människor som begick brott. I samhället var det svåra ekonomiska och sociala förhållanden och många for illa. Man stal mat, ved, kläder, verktyg m.m. för att överleva. Sedan fanns det givetvis många brott som aldrig anmäldes som misshandel och våldtäkter.

Under den andra hälften av -talet infördes sociala reformer som sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, barnbidrag och bostadsbidrag. Vi lever nu i ett välfärdssamhälle där fattigdom blir allt mer sällsynt. Nu kan man tänka sig att brotten skulle minska, men det är tvärtom – de ökar. Nu kan vi inte längre säga att det är av fattigdom vi begår brott, men det är fortfarande de fattigaste människorna som begår brott.

En förklaring till att brotten har ökat kan vara att med ökad välfärd följer ett ökat antal saker att stjäla och lockelsen har därmed blivit större. Dessutom skyddar vi våra saker sämre än tidigare. Men även ”nya” brott dyker upp. Brott som t.ex. vandalisering och bedrägerier var tidigare mycket sällsynta. Dessa blir i välfärdens Sverige allt vanligare. Normerna i samhället förändras när folk flyttar till städerna. Kyrkan, skolan och familjens roll minskar som normgivare. Allt detta påverkar brottsligheten.

36

INLAGA ExpA.indd 36

08-11-03 12.38.43

REGLER I SAMHÄLLET

Vem blir brottsling?

När man ska förklara varför en person blir kriminell så säger forskarna att det är fyra faktorer som påverkar och att dessa ofta samverkar.

1. Sociala faktorer Forskarna är överens om att den sociala faktorn har stor betydelse för kriminaliteten. Punkterna nedan beskriver ökade risker för att en person ska begå kriminella handlingar: • låg socialekonomisk status (låg inkomst) • föräldrarnas kriminalitet • splittrad familj (t.ex. skilsmässor) • trångboddhet • ofta bostadsbyte • invandrarbakgrund.

Goda känslomässiga relationer till föräldrarna eller någon annan vuxen kan dock ersätta brister i uppväxtmiljön. Det finns undersökningar som visar att en av de främsta förklaringarna till om ett barn begår brott eller inte är föräldrarnas förmåga att hålla reda på vad deras barn gör på fritiden när de inte är hemma. Ju mindre föräldrarna bryr sig, desto större är risken för att barnen ska begå kriminella handlingar.

2. Socialpsykologiska faktorer Med socialpsykologiska faktorer menas hur vi lär och påverkas i grupper. Om en ung person kommer i kontakt med kriminella grupper är risken stor att det blir en kriminell ”karriär”. Anledningen till att unga söker sig till denna typ av grupper är att de ger status och därmed bättre självkänsla.

rer

3. Psykologkaisnkinatefahankto tera relationen

Vissa föräldrar många räldrarna får ta till sitt barn. Fö meloch relationen et rn ba ed m r konflikte störd rn kan då bli så ba ch o r ra ld lan förä m älskat uppfattar sig so att barnet inte blir till ll problem. Det ti r le äl st ra ba utan att barnet et i sin tur gör lk vi , el rk ci d en on svårt att utskt illa och får ki sy p ra fa n ka a sätt. änsla på ett br vk äl sj n si la ck ve

4. Biologiska och genetiska faktorer Om du tänker tillbaka till när du var barn kommer du säkert ihåg att vissa barn var rastlösa, otåliga, lättirriterade och fick utbrott. Dessa egenskaper kan delvis bero på ett biologiskt arv. Barnen har med sig vissa egenskaper från födseln, som sedan kan utvecklas negativt beroende på uppväxtmiljön.

37

INLAGA ExpA.indd 37

08-11-03 12.38.43

REGLER I SAMHÄLLET

Kan brott förebyggas?

Som tidigare nämnts har våra lagar en förebyggande roll när det gäller att förhindra brottslighet. En lag påverkar människors moral genom att den visar vad som är rätt och fel. Dessutom kan lagen avskräcka från brott genom att den innehåller otrevliga straff.

Om man vill minska brottsligheten ska man dels stödja personer som är brottsbenägna, dels göra det svårare att begå brott. Den första åtgärden kallas social brottsprevention och sätts in i barn- och ungdomsåren. Man försöker öka självkontrollen hos personerna så att de själva bestämmer vad de vill göra och inte faller för grupptryck eller alltför snabbt ger utlopp för sin ilska.

Man försöker på ett tidigt stadium att stödja utsatta familjer och ge hjälp och vård till såväl föräldrar som barn för att barnen inte ska begå kriminella handlingar. Daghemspersonal, skolpersonal, socialarbetare och andra vuxna har ansvar att se till att barn som far illa uppmärksammas och får hjälp.

Chansen att få en brottsling på rätt väg är stor om åtgärder sätts in tidigt.

Enligt BRÅ är det endast  procent av dem som dömts för brott en gång som återfaller till brott, medan återfallsrisken är  procent för en person som dömts tre gånger. Risken för återfall bland tidigare dömda är störst i åldern – år.

Den andra åtgärden går ut på att man ska ta bort frestelserna. Detta gör man genom att göra det svårare att göra brott, öka upptäcktsrisken och minska vinsten på brottet. Lås och kameror är exempel på detta.

38

INLAGA ExpA.indd 38

08-11-03 12.38.43

REGLER I SAMHÄLLET

S A M M A N FAT T N I N G • Riksdagen beslutar om lagar och straff.

• De viktigaste lagarna är grundlagarna som består av Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.

• Vårt rättssäkerhetssystem innebär att den anklagade är oskyldig tills åklagaren bevisat motsatsen, att fyra oberoende myndigheter är inblandade i brottsmål samt att en dom kan överklagas.

• De allmänna domstolarna är Tingsrätten, Hovrätten och Högsta domstolen. Förvaltningsdomstolarna är Länsrätten, Kammarrätten och Regeringsrätten.

• Straff har två syften, allmänprevention och individualprevention.

Domstolarna försöker hitta rätt straff och kriminalvården försöker hitta rätt vårdform.

• Forskarna försöker förklara kriminalitet med sociala, socialpsykologiska, psykologiska och biologiska/genetiska faktorer.

39

INLAGA ExpA.indd 39

08-11-03 12.38.45

MASSMEDIER

Massmediers påverkan Massmedier bestämmer vilka ämnen som de vill skriva eller göra program om. Det sker inte slumpmässigt, utan de väljer givetvis ämnen som de tror intresserar människor och som de anser är viktiga i samhället. Från början hade tidningarna en stark koppling till olika politiska partier. Därför kunde partierna styra vad som skulle skrivas. Tidningarna har dock på senare tid blivit allt mindre partiberoende. Men många har fortfarande en officiell ideologisk (politisk åskådning) anknytning. En tidning kan sägas vara exempelvis ”oberoende liberal”. Det innebär att den står för främst borgerliga (motståndare till socialismen) värderingar utan att knyta sig till ett speciellt politiskt parti. Även om tidningar och andra medier inte har en direkt koppling till ett politiskt parti så finns det politiska intressen bakom många medier. Många nyheter kommer till genom att politiska partier, olika myndigheter, organisationer eller företag kontaktar medierna och ger tips på nyheter. Medierna är med andra ord ett verktyg för att dessa ska kunna sprida sin information till oss. Även ägarnas kommersiella hänsyn påverkar massmediers rapportering.

Tidningen eller TV-kanalen ska gå med vinst. Därför krävs det att nyheterna säljer.

Här har journalisterna ett stort ansvar att kritisk granska all information som kommer till redaktionerna och vem som står bakom.

Hur påverkar massmedierna dig?

Massmedierna påverkar våra tankar, köpvanor, diskussioner och beteenden och därmed hur hela samhället fungerar. Du påverkas direkt när du ser ett TV-program eller läser tidningen, men du påverkas även indirekt. Detta sker genom att någon av dina vänner eller någon i din familj har läst, hört eller sett något och berättar detta. Sedan diskuterar ni och utbyter åsikter.

Man kan undra om en TV-serie som t.ex. Vänner kan påverka samhället.

Eller är det bara de politiska artiklarna i våra stora dagstidningar som påverkar? Troligen påverkar TV-serierna på sitt sätt och artiklarna på sitt.

Det mest av vad som står i en tidning eller som sägs i TV har du ingen möjlighet att uppfatta. Det beror på att du varje dag får mer information än du klarar av att ta emot. Du har ingen möjlighet att sortera informationen så du glömmer den lika fort igen.

54

INLAGA ExpA.indd 54

08-11-03 12.38.56

MASSMEDIER

Al Gore, amerikansk politiker och nobelpristagare, har påverkat diskussionen kring miljöfrågorna.

När du läser en tidning finns det kanske några skoannonser. Du lägger troligen inte märke till dem om du inte funderar på att köpa ett par skor. På samma sätt fungerar det med samhällsinformation. Är du intresserad av miljöfrågor hittar du artiklar och program om detta. Du gör ständigt ett urval bland informationen.

Du fattar många beslut varje dag och det går inte att engagera sig i varje beslut. När det gäller köpbeslut litar vi därför ofta på varumärken. Ett paket med bladspenat hinner du inte lägga ner någon större undersökning på. Står det Findus på paketet så kan det vara garanti för att spenaten är bra. Det vet 55

INLAGA ExpA.indd 55

08-11-03 12.38.56

DEMOKRATI OCH IDEOLOGIER

Demokrati och ideologier Nyss fyllda 18 år har Jesper varit och röstat. Miljöpartiet var ett självklart val. Hans pappa undrar hur han kan rösta på ett parti utan ideologi. ”När jag röstar på socialdemokraterna vet jag vilken inställning de har till arbetslöshet, skatter, bostadspolitik osv.”. Men miljöpartiet har bara en sakfråga som man driver”, säger han. Jesper blir förvånad och förstår kanske inte riktigt vad pappa menar. Miljön finns ju inom alla områden.

F U N D E R A PÅ : ★ ★ ★ ★

Vem anser du har makten i Sverige? Är det politikerna?

Vilket parti speglar dina åsikter?

Tror du att du kommer att rösta på olika partier i framtida val? Är det demokrati att rösta vart fjärde år?

5 V I K T I G A S A K E R D U KO M M E R AT T L Ä R A D I G I K A P I T L E T 1. Vad som krävs för att en stat ska fungera som en demokrati.

2. Olika typer av demokrati.

3. Vad som menas med liberalism, konservatism och socialism.

4. Nya ideologier som miljörörelsen och feminism.

5. Vad våra politiska riksdagspartier står för.

65

INLAGA ExpA.indd 65

08-11-03 12.39.00

DEMOKRATI OCH IDEOLOGIER

Demokrati

Representativ demokrati innebär att vi väljer representanter vart fjärde år som för vår talan.

Om du slår upp ordet demokrati i en uppslagsbok så står det oftast att det betyder folkstyre. Ordet demokrati kommer från de grekiska orden ”demos”(= folk) och ”kratein”(= styrelse, makt). Demokrati betyder med andra ord ett sätt att fatta beslut där folkviljan får genomslag. Att samtliga medborgare ska vara med och fatta alla politiska beslut, dvs. direkt demokrati, är givetvis praktiskt omöjligt. I Sverige väljer vi representanter och låter dem bestämma åt oss. Vi använder oss av indirekt demokrati, så kallad representativ demokrati. Detta sker genom att du och jag, i allmänna val vart fjärde år, väljer representanter till riksdagen, landstingen och kommunerna.

Motsatsen till demokrati är diktatur. Ordet kommer från latinet och betyder att makten finns hos en person eller en grupp. I en diktatur finns mycket små möjligheter att öppet diskutera samhällsfrågor och kritisera de styrande.

Sådana försök möts ofta med arresteringar och våld.

Allmän och lika rösträtt är en av de grundläggande principerna i en demokrati. Vem du röstar på ska du också kunna hålla hemligt.

66

INLAGA ExpA.indd 66

08-11-03 12.39.00

DEMOKRATI OCH IDEOLOGIER

Vad krävs av en demokrati?

Vilka länder är då demokratier? Om du ska försöka svara på den frågan är det bra att ha stöd av någon form av checklista. Det finns fem grundläggande principer som är viktiga för ett demokratiskt land att uppfylla. Alla punkterna ska dessutom ha stöd i landets lagar.

1.

Regelbundna politiska val och fri partibildning innebär att politiska val

hålls regelbundet, t.ex. vart tredje år. Det måste finnas minst två partier att välja bland. Det ska dessutom vara fritt för vem som helst att bilda politiska partier. Om det endast finns två partier måste dessa ha olika politiska idéer. Demokrati kräver att det finns plats för många olika åsikter.

2.

Allmän och lika rösträtt för samtliga medborgare över en viss ålder. Det

gör att alla kan vara med och påverka. Regeln en man/kvinna – en röst gäller. Röstning ska vara hemlig så att det inte avslöjas vad man röstat på.

På så sätt kan var och en rösta efter eget huvud, utan att behöva stå till svars inför någon annan.

3.

Yttrandefrihet och fri opinionsbildning innebär att ingen hindras från att

säga eller skriva sin mening. En förutsättning för demokratin är att olika åsikter kan spridas genom t.ex. tidningar, böcker, radio och TV.

4.

Majoritetsprincipen innebär att majoritetens förslag vinner över minori-

tetens. Det betyder inte alltid att 51 procent av folket bestämmer över de resterande 49. I särskilt viktiga frågor krävs kanske en kvalificerad majoritet som kan vara 67 eller 75 procent. Ibland krävs det t.o.m. enhetlighet, dvs. att alla stödjer förslaget.

5.

Rättssäkerhet innebär att ingen häktas eller döms utan stöd i lag. Lagen

gäller lika för alla och en dom kan alltid överklagas. Laglöshet och godtyckliga domar passar inte in i ett demokratiskt samhälle.

67

INLAGA ExpA.indd 67

08-11-03 12.39.01

DEMOKRATI OCH IDEOLOGIER

S A M M A N FAT T N I N G • Med demokrati menas ett sätt att fatta beslut där folkets vilja får genomslag.

• I Sverige har vi indirekt demokrati, s.k. representativ demokrati.

• Fem grundläggande principer för en demokrati är regelbundna politiska val och fri partibildning, allmän och lika rösträtt, yttrandefrihet och fri opinionsbildning, majoritetsprincipen samt rättssäkerhet.

• Man skiljer mellan två olika typer av demokratiska styrformer: parlamentarism och presidentstyre.

• En ideologi är en samhällsåskådning, dvs. en beskrivning av hur samhället ser ut och hur det bör förändras till det bättre.

• De tre klassiska ideologierna är liberalism, socialism och konservatism.

• Det finns antidemokratiska ideologier som nazism och fascism.

• Miljörörelsen och feminismen räknas till de nya ideologierna.

• De flesta av våra politiska partier har hämtat sina värderingar från någon av de klassiska ideologierna.

78

INLAGA ExpA.indd 78

08-11-03 12.39.07

UPPG IFTER

DEMOKRATI OCH IDEOLOGIER

K A N D U D ETTA ?

1. Vad betyder ordet demokrati?

2. Vad innebär a) direkt demokrati, b) representativ demokrati?

3. Vad innebär diktatur?

4. Vilka fem principer bör ett land uppfylla för att betraktas som en demokrati?

5. Vad innebär a) parlamentarism, b) presidentstyre?

6. I vilken grundlag finns den svenska parlamentarismen inskriven?

7. Vad innebär ett proportionellt val?

8. Vad har franska revolutionens slagord frihet, jämlikhet och broderskap med dagens demokrati att göra?

9. Hur kom vår uppdelning med höger- och vänsterpartier till?

10. Vad är en ideologi för något?

11. Vad menas med liberalism?

12. Vad menas med konservatism?

13. Vad menas med socialism?

14. Vad är Adam Smith känd för?

15. Vem var Karl Marx?

16. Vad skiljer nazism från fascism?

17. Nämn två nya ideologier.

TÄNK EFT E R OCH DIS KUTE R A

Demokrati eller diktatur

Olika länder styrs på olika sätt. Vissa är vad vi kallar demokratier medan andra är diktaturer. a) Vad kännetecknar en demokrati? b) Vad kännetecknar en diktatur? Ge exempel på länder som är diktaturer eller som i alla fall inte kan kallas för demokratier. c) Varför finns det diktatur i vissa länder och demokrati i andra?

Behövs alla?

För att ett land ska kallas för en demokrati krävs att följande fem principer är uppfyllda: • Regelbundna politiska val och fri partibildning • Allmän och lika rösträtt • Yttrandefrihet och fri opinionsbildning • Majoritetsprincipen • Rättssäkerhet a) Redogör kortfattat för vad de olika principerna innebär. b) Vilken princip tycker du är den viktigaste och vilken är den minst viktiga. c) Tycker du det är lätt eller svårt att välja ut den viktigaste respektive minst viktiga principen?

Motivera.

Ideologiska påståenden

Nedan har du ett antal påståenden som du ska hänföra till någon av de tre klassiska ideologierna.

Vissa uttalande passar bättre in än andra och vissa kanske du upplever ligger i en gråzon. Men det viktigaste är att du kan motivera dina val och hur du tänkt.

79

INLAGA ExpA.indd 79

08-11-03 12.39.08

UP P G IF T E R DEMOKRATI OCH IDEOLOGIER • • • • • • • • a)

Var och en lever som den tror är bäst Vi ställer upp för varandra Det är dumt att ändra på något som är bra Dela lika är en bra princip Fri företagsamhet utvecklar samhället Kyrkan och kungen står för goda värden Ingen ska tjäna pengar på andras arbete Duktiga människor ska belönas Vilka av uttalandena vill du hänföra till liberalism, socialism respektive konservatism? b) Jämför dina resultat med en kurskamrats och diskutera eventuella skillnader. c) Finns det någon ideologi som du själv sympatiserar med?

ANALYS E R A OCH PÅVE R KA

Nedan hittar du några insändare med åsikter om det svenska samhället. Din uppgift är att ta fram argument som stödjer insändarens åsikt och argument som talar mot den.

Bort med kungen

Vi säger att Sverige är en demokrati, men ändå har vi kung, drottning, prinsar och prinsessor. Vi har monarki och alltså är kungen vårt statsöverhuvud. Detta tycker inte jag går att förena med demokratins principer. Vårt statsöverhuvud väljs inte av folket utan ärver sin makt. Tacka vet jag en folkvald president.

Demokrati?

TA R E DA PÅ FA KTA

Jämför parlamentarism och presidentstyre

Demokratiska länder kan vara uppbyggda på olika sätt. Man skiljer i princip mellan två demokratiska styrformer, presidentstyre och parlamentarism.

Gör en jämförelse mellan de olika styrformerna. a) Gör en kort sammanfattning över de båda styrformerna. b) Vilka är de viktigaste maktorganen i Sverige, Spanien, Finland och USA? c) Vilka av dessa maktorgan väljs av folket? d) Olika maktorgan har olika uppgifter. Vilka uppgifter har de olika maktorganen i dessa fyra länder? e) Vilka fördelar och nackdelar tycker du att parlamentarism respektive presidentstyre har.

Jag tycker inte att man kalla det för demokrati när  procent i riksdagen bestämmer över de andra  procenten. Alla beslut borde tas med minst / majoritet, dvs. med  procent. Då slår folkviljan igenom. Partierna får helt enkelt kompromissa tills de får med sig tillräckligt stort antal riksdagsmän på ett beslut.

Demokrati på olika plan

När vi talar om demokrati så talar vi alltid om hur beslut fattas på hög nivå som berör många människor. Men ur min synvinkel så finns det en mer påtaglig demokrati. Hemma bestämmer min man mer eller mindre allt. På jobbet är det min chef som bestämmer och jag får bara rätta mig efter vad han säger. På fritiden spelar jag bowling och här är det tränaren som bestämmer. Även om man säger att vi lever i ett demokratiskt land så upplever jag ingen demokrati.

80

INLAGA ExpA.indd 80

08-11-03 12.39.08

UPPG IFTER

DEMOKRATI OCH IDEOLOGIER

Svara insändaren

Svara någon av insändarna ovanför. Ställ samman argumenten till en sammanhängande text. Svaret får inte bli för långt.

Demokrati i skolan

Du har fått i uppgift att arbeta fram ett förslag på hur din skola ska bli mer demokratisk. a) Skriv förslag på ”grundlag” för skolan. Utgå från punkterna nedan, men lägg gärna till fler.

• Vilka beslutsorgan behövs? Hur ofta ska dessa organ sammanträda? Hur utses medlemmarna?

• Vilka uppgifter har de olika beslutsorganen?

Har t.ex. vissa ansvar för ekonomi, andra för kontakter med samhället, ytterligare andra för planeringen av undervisningen, etc.?

• Hur ska valen gå till?

• Vem ska fatta vilka beslut? Ska elever t.ex. få vara med att besluta om anställningar av personal och om betyg?

• Hur ska de styrande organen kontrolleras så att de sköter sina uppgifter på rätt sätt? b) Presentera förslaget för andra och diskutera fram ett slutförslag.

FÄLTUP P GIFT

Besök ett politiskt parti

Sverige har sju riksdagspartier. Dela in klassen i sju grupper och ta kontakt med en partifunktionär i ett parti var. Ni ska ta reda på vad partiet står för och hur det fungerar. Här nedan har ni några huvudfrågor som ni kan utveckla: • Vilken ideologi finns bakom partiets värderingar?

• Hur viktigt är partiet för demokratin i samhället?

• Hur får partiet ut sitt budskap? Vilka massmedier används?

• Hur fungerar demokratin inom partiet?

• Hur finansieras partiets verksamhet?

• Vilken är drivkraften till att man arbetar med politik?

Redogör för ”ert” partis åsikter och följ gärna upp med en diskussion.

81

INLAGA ExpA.indd 81

08-11-03 12.39.09

DIN PRIVATA EKONOMI

Din privata ekonomi ”Det är andra brevet som jag får från kronofogden”, säger Daniel. ”Nu står det om utmätning. Men jag struntar i brevet för jag har rätt att neka att betala”, fortsätter han. ”Det låter inte bra”, säger Karin. ”Du har rätt men ändå jagar fogden dig, ring upp kronofogden och förklara varför du inte har betalat din skuld. Du kan få problem med detta i många år framåt”, fortsätter Karin. ”Nej, det vill jag inte. Kronofogden kunde ha ringt till mig innan de skickade brev”, svarar Daniel.

F U N D E R A PÅ : ★ Tycker du att Daniel gör rätt som inte ringer till kronofogden? ★ Vad tror det kan få för konsekvenser för Daniel om han får en betalningsanmärkning? ★ Tycker du att det är riktigt att det finns ett register för personer som inte kunnat betala sina skulder? ★ Är det rätt att ett register med betalningsanmärkningar är offentligt, dvs. att alla kan läsa? ★ Vilka för- och nackdelar finns med ett offentligt register?

5 V I K T I G A S A K E R S O M D U KO M M E R AT T L Ä R A D I G I K A P I T L E T 1. Hur man gör en budget.

2. Olika sätt att spara och låna pengar.

3. Vad som händer om man inte kan betala sina skulder.

4. Vilka rättigheter du har när du köper varor och tjänster.

5. Hur du löser konflikter med säljare.

154

INLAGA ExpA.indd 154

08-11-03 12.40.07

DIN PRIVATA EKONOMI

Att vara ekonomisk Ibland hör man att någon är ekonomisk. Med det menar vi att personen är duktig på att hålla ordning på sina pengar. Inkomsterna räcker till utgifterna.

Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Att hushålla innebär att du på bästa sätt utnyttjar vad du har. Ekonomi handlar alltså om att du ska få ut mesta möjliga för dina pengar. Även de som har mer pengar än andra upplever att de inte räcker till. Därför är det få människor som inte behöver hushålla.

Inkomster och utgifter Varifrån kommer våra inkomster? De flesta arbetar och får lön. Andra inkomstkällor är pension när man slutat arbeta, sjukpenning när man är sjuk och föräldrapenning i samband med barns födelse. Man kan även få olika sorters bidrag. Några exempel är barnbidrag, studiebidrag och bostadsbidrag.

Att göra slut på pengarna tycker vi sällan är några problem. Det finns mängder av utgifter som lockar. Vissa utgifter är nödvändiga: hyra, mat, kläder, hygienartiklar, sjukvård, barnomsorg och resor fram och tillbaka till jobbet. Det är dessa varor och tjänster som tillgodoser våra viktigaste behov, våra primära behov.

Andra utgifter är inte lika nödvändiga för uppehället men ger trevliga upplevelser. De är s.k. sekundära behov. Hit hör sociala behov, dvs. att vara tillsammans med andra. En fika på ett kafé tillsammans med kamraterna ger oss gemenskapskänsla och glädje. Vissa behov är både primära och sekundära. Ett par byxor skyddar oss mot kyla, men när varumärket och designen är viktigare så är det sociala behov (status) som styr vårt köp.

Vissa utgifter räknas som fasta. De återkommer månad efter månad och ofta är beloppet detsamma. Det är utgifter som vi inte kan komma undan.

Dit räknas t.ex. hyra, mat, resor till och från jobbet. Andra utgifter är rörliga.

Dessa kan du påverka storleken på. Exempel på sådana utgifter är kläder och nöjen. Har du ont om pengar kan du hålla igen på nöjen.

155

INLAGA ExpA.indd 155

08-11-03 12.40.07

REGISTER

Bildförteckning Fotografier Tommy Holl/Scanpix  Anna Andersson  Fredrik Persson/Scanpix  Elisabeth Omsén/Scanpix  Lars Epstein/Scanpix ,  Anna Andersson  Roger Turesson/Scanpix  Per Ydreskog/Scanpix  Peter Hoelstad/Scanpix  Jan E Carlsson/Scanpix  Anna Andersson  Bertil Ericson/Scanpix  Tore Falk/Scanpix  Beatrice Lundborg/Scanpix  Lars Pehrson/SvD/Scanpix  Victor Ruiz/AP/Scanpix  HO/AFP/Scanpix  Mark Earthy/Scanpix  Henrik Montgomery/Scanpix  APN/Scanpix  Claudio Bresciani/Scanpix  Åsa Westerlund/Scanpix  Marco Gustafsson/Scanpix  Bengt Eurenius/Scanpix  Eva Tedesjö/Scanpix 

Ingvar Andersson/Scanpix  Holger Staffansson  Tony Sica/Scanpix  Peter Hoelstad/Scanpix  Jack Mikrut/Scanpix  Jyrki Sirkanen  Pontus Lundahl/Scanpix  Bertil Ericson/Scanpix  Hasse Holmberg/Scanpix  Håkan Zerpe/Scanpix  Demaret/Gamma/IBL  Wim Beddegenoodts/Scanpix  Ina Fassbinder/Reuters/Scanpix  Petter Oftedal/Scanpix  Ola Torkelsson/Scanpix  John Hicks/Scanpix  Andrew Gombert/EPA/Scanpix  Erich Stering/Scanpix  Robert Vos/EPA/Scanpix  Anna Andersson  Peter Lydén/Scanpix  Mikael Karlin/Scanpix  Henrik Montgomery/Scanpix  Alexander Farnsworth/Scanpix  Tim Wimbourne/Reuters/Scanpix  Jessica Gow/Scanpix 

Stig-Åke Jönsson/Scanpix  Tommy Svensson/Scanpix  Alexander Farnsworth/Scanpix  Jack Mikrut/Scanpix  Hasse Holmberg/Scanpix  Magnus Pehrsson/AMS  Stig Hammarstedt/Scanpix  Karl Sandels saml/IBL  Anna Andersson  Laura Leyshon-Turesson/Scanpix  Magnus Jonsson/Scanpix  Ove Eriksson/Tiofoto/NordicPhotos  Christina Sjögren/Scanpix  Themba Hadebe/AP/Scanpix  Chris Bouroncle/AFP/Scanpix  Sam Stadener/Scanpix  Torbjörn Andersson/Scanpix  Fredrik Persson/Scanpix  Maja Suslin/Scanpix  Anna Andersson  Teckningar Stefan Rothmaier ,  Kartor och grafik Kjell Bånge, Catharina Ekström och Eva Jerkeman

239

INLAGA ExpA.indd 239

08-11-03 12.41.15

E

EXPOSÉ AKTIV vänder sig till dem som vill arbeta

I den andra upplagan av EXPOSÉ AKTIV har texterna omarbetats, bl. a. har inledningen till varje kapitel fått en ny struktur. Varje kapitel inleds med en vardaglig situation följt av ett par frågeställningar för att väcka läsarens intresse kring området som ska studeras.

Därefter betonas kapitlets viktigaste innehåll.

POSÉ

aktivt med samhällsfrågor. Därför har uppgifter av olika karaktär fått stort utrymme.

E

POSÉ

aktiv A

SAMHÄLLSKUNSKAP KURS A

Liksom i de övriga Exposé-böckerna får demokratifrågor stort utrymme.

E

POSÉ

aktiv

SA MHÄ LLSKUN SKA P KURS A

aktiv

ANDRA UPPLAGAN

ANDRA UPPLAGAN

I samhällskunskapsserien Exposé ingår även: Exposé kurs A Exposé kurs B Exposé kurs A och B Exposé vux, kurs A Exposé Lärarhandledning, kurs A och B

Best.nr 47-09258-1 Tryck.nr 47-09258-1

OMSLAG ExpA.indd 1

09-01-15 13.57.22