9789147092932 by Smakprov Media AB

2:A UPPLAGAN

Folkhälsokunskap

gunill a bjä r å s lena k a nström

Folkhälsa handlar om hur hela befolkningen mår i ett samhälle eller i ett land. Folkhälsoarbete innebär att man arbetar med att förbättra folkhälsan. Boken Folkhälsokunskap tar upp båda dessa områden. Texten behandlar områden som folksjukdomar, levnadsvanor och levnadsvillkor, risk- och friskfaktorer, folkhälsofrågor för olika grupper och hur man kan förebygga ohälsa. Dessutom ﬁnns det ett kapitel som beskriver hur det praktiska arbetet med folkhälsoarbete kan gå till. Genom hela boken exempliﬁeras texten av temat tobak. Varje kapitel innehåller också olika sorters uppgifter. Folkhälsokunskap är skriven för kursen med samma namn på gymnasieskolans Omvårdnadsprogram, men passar också bra för studerande på vuxenutbildningar och för fortbildning av personal inom primärvården, kommunal förvaltning och andra lokala organisationer. Gunilla Bjärås är doktor i medicinsk vetenskap. Hon har bl.a. arbetat som programchef för Stockholms Diabetespreventiva Program, SDPP och Stockholms Skadeförebyggande Program inom Stockholms läns landsting.

Folkhälsokunskap Gunilla Bjärås Lena Kanström

Lena Kanström är doktor i medicinsk vetenskap. Hon har bl.a. arbetat som chef över Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting och är nu biträdande föreståndare för Karolinska Institutets folkhälsoakademi.

2:A UPPLAGAN

Best.nr 47-09293-2 Tryck.nr 47-09293-2

Omslag folkhälsa+cirk.indd 1

09-10-14 10.30.11

Innehåll Förord 6 KAPITEL 1

Vad är folkhälsa och folkhälsoarbete? 11 Historik 12 Hälsans utveckling 15 ■ TOBAKENS HISTORIA 17

Folkhälsoarbetets utveckling 18

KAPITEL 2

Varför blir vi sjuka? 25 Arv 25 Miljö 26 Levnadsvanor 26 Levnadsvillkor 44 ■ SAMBAND MELLAN TOBAK OCH VISSA SJUKDOMAR 47

KAPITEL 3

Våra vanligaste folksjukdomar 49 Hjärt-kärlsjukdomar 49 Cancer 51 Diabetes 55 Övervikt 57 Allergier och överkänslighet 60 Skador 63 Rörelseorganens sjukdomar 68 Sexuellt överförda infektioner (STI) 69 Tandhälsa 72 Psykiska sjukdomar 74 ■ TOBAKEN OCH OLIKA SJUKDOMAR 83

KAPITEL 4

Folkhälsofrågor för olika grupper 85 Barn och ungdomar 85 Arbetstagare 86 Äldre 88 Invandrare 90 Utsatta grupper 92 ■ TOBAKENS ANVÄNDARE 93

Folkhälsokunskap inlaga.indd 8

09-10-14 10.00.37

KAPITEL 5

Att förebygga ohälsa 95 Mål för folkhälsoarbete 96 ■ EXEMPEL PÅ MÅL FÖR TOBAKSFÖREBYGGANDE ARBETE 99

Organisation för folkhälsofrågor 100 ■ ORGANISERING AV FÖREBYGGANDE ARBETE OM TOBAK 102

Förebyggande arbete 103 ■ TOBAKSPREVENTION 104

Hälsoupplysning 106 Stödjande miljöer 107 ■ TOBAK OCH HÄLSOUPPLYSNING 109

KAPITEL 6

Lagar och överenskommelser 111 Hälso- och sjukvårdslagen 111 Tandvårdslagen 112 Skollagen 112 Smittskyddslagen 113 Arbetsmiljölagen 113 Socialtjänstlagen 114 Livsmedelslagen 115 Tobakslagen 115 Alkohollagen 116 Miljöbalken 116 Plan- och bygglagen 117 Barnkonventionen 118 Amsterdamfördraget, artikel 152 118 ■ TOBAK 119

KAPITEL 7

Det praktiska arbetet 121 6–stegsmodellen 121 ■ MINSKA TOBAKSBRUKET MED HJÄLP AV 6-STEGSMODELLEN 125

Teori blir praktik – 4 exempel: – Samverkan i skadeförebyggande arbetet: Värkens kommun 126 – Diabetesförebyggande arbete i en kommun: Diabetas kommun 134 – Hälsofrämjande och förebyggande åtgärder inom äldrevården: Seniora kommun 139 – Förebyggande arbete – Motion på recept 145 Ordförklaringar 149 Litteratur 152 Register 155

Folkhälsokunskap inlaga.indd 9

09-10-14 10.00.37

FolkhaĚ&#x2C6;lsokunskap inlaga.indd 10

09-10-14 10.00.37

KAPITEL 1

Vad är folkhälsa och folkhälsoarbete?

individ en person

befolkning alla invånare i ett område

åtgärd något man gör för att nå ett resultat

enskild något som tillhör eller har att göra med en enda person

Folkhälsokunskap inlaga.indd 11

Hälsa är ett positivt begrepp och är något som berör oss alla. En god hälsa är viktig för att vi ska kunna ha och uppleva ett gott liv. Hur vi mår beror på olika faktorer såsom arv, miljö, levnadsvanor och levnadsvillkor. Folkhälsa, däremot, handlar om hur hela befolkningen mår i ett samhälle eller i ett land. En god folkhälsa är ett mål för samhället. Folkhälsan påverkas egentligen inte av att man tar hand om enskilda sjuka människor. För att förbättra folkhälsan behöver man bota fler och då behövs en nära koppling till sjukvården. Sjukvårdens insatser betyder alltså mycket för befolkningens hälsa. I ett folkhälsoarbete arbetar man med vad samhället har bestämt att man behöver göra för att förbättra folkhälsan. Det kan handla om att ge människor information genom kampanjer, föreläsningar och broschyrer. Det kan också handla om att ändra lagar och villkor i samhället så att riskerna för ohälsa minskar, till exempel bilbälteslagen och att förbjuda narkotika. Andra åtgärder stödjer de enskilda invånarna, såsom mödravård, barnavård och ungdomsmottagningar. Folkhälsa och folkhälsoarbete handlar alltså om flera områden: folksjukdomar, levnadsvanor och levnadsvillkor, risk- och friskfaktorer, målgrupper med mera. Det här kapitlet handlar om hur folkhälsan har utvecklats under de senaste 100–150 åren. Vi tittar närmare på vilka sjukdomar som har varit de största hoten mot folkhälsan och vid vilka olika tidpunkter av vår samhällsutveckling de har uppkommit. I kapitlet beskriver vi också hur man från olika organisationer har arbetat för att förbättra folkhälsan.

09-10-14 10.00.39

VAD ÄR FOLKHÄLSA OCH FOLKHÄLSOARBETE?

Historik Under lång tid trodde människor att sjukdomar var ett straff från gudarna. Med hjälp av religiösa riter, magi, offer och förböner försökte man bekämpa krämpor och sjukdomar – med dåligt resultat. Det var inte ovanligt att besöket hos läkare snarare gjorde sjukdomen eller skadan värre. Förr fanns det inte heller någon samlad uppfattning om hur utbredd en sjukdom var.

Provinsialläkare På 1700-talet förändrades situationen i Sverige. Man tillsatte provinsialläkare, ungefär som dagens distriktsläkare. Läkarna skulle bland annat rapportera till Medicinalstyrelsen om olika sjukdomars utbredning i befolkningen. Under 1700-talet byggdes också det första lasarettet i Sverige, Serafimerlasarettet. Samtidigt blev det också krav på att det skulle finnas utbildade barnmorskor, så kallade jordemödrar, i varje socken.

Smittkoppsvaccinering Sverige var ett fattigt land under 1800-talet. Många sökte sig till städer eller industriorter för att hitta arbete. Människor bodde trångt – en hel familj i ett rum och kök var inte ovanligt. Bostäderna var ofta kalla och fuktiga. Hygienen var dålig, toaletten var ofta ett torrdass på gården och vatten hämtades från en brunn. Smittsamma sjukdomar spreds lätt. Epidemier som smittkoppor skördade många människors liv. Vanligtvis smittade epidemierna värre i städerna än på landsbygden eftersom man bodde så trångt. År 1816 blev det lag på att alla måste vaccinera sig mot smittkoppor, smittkoppsvaccinering hade blivit obligatorisk i Sverige. Provinsialläkarna uppmanades att ”uppmärksamma den allmänna hälsovården, att utöva kontroll över mat och dryck och tillsyn över barnens fysiska fostran”. Men en djupare kunskap om vad som orsakade olika sjukdomar fick man framför allt under 1900-talet då den medicinska forskningen hade stora framgångar. Till exempel har

Folkhälsokunskap inlaga.indd 12

obligatorisk något som måste göras eller ingå

09-10-14 10.00.40

VAD ÄR FOLKHÄLSA OCH FOLKHÄLSOARBETE?

Även under 1900-talets första hälft var det vanligt att stora familjer bodde i mycket små lägenheter.

Folkhälsokunskap inlaga.indd 13

09-10-14 10.00.40

VAD ÄR FOLKHÄLSA OCH FOLKHÄLSOARBETE?

spädbarnsdödligheten minskat i Sverige sedan 1950-talet. Orsakerna är framför allt att kvinnorna blir bättre omhändertagna under graviditeten, under förlossningen och när barnet är nyfött. Dessutom har levnadsvillkoren förbättrats över huvud taget.

Fattigdomen bekämpas 1874 fick Sverige sin första hälsovårdsstadga. Den innebar bland annat att man måste slänga soporna i tunnor och inte gräva ner dem i gropar. Detta gjordes för att skydda människor från obehag och för att förhindra att vattnet i brunnarna blev smutsigt. För att förbättra folkhälsan drog man in vatten och avlopp i många lägenheter. Vattentoaletter och centralvärme infördes. Befolkningen fick också bättre ekonomi, fler hus byggdes och familjerna kunde flytta in i större lägenheter. Att det var fred, att fattigdomen bekämpades och att folk hade mer pengar har spelat stor roll för folkhälsans utveckling i Sverige.

VAD STÅR DET? 1. Vad är hälsa? 2. Varför påverkas inte folkhälsan av att man enbart tar hand om sjuka människor? 3. Hur kan man påverka folkhälsan? 4. När började man ha utbildade barnmorskor i Sverige? 5. Vilka var de viktigaste åtgärderna under 1800-talet för att förbättra folkhälsan? 6. När började man få en djupare kunskap om vad som orsakade sjukdomar? 7. Vad innebar den första hälsostadgan som kom 1874?

Folkhälsokunskap inlaga.indd 14

09-10-14 10.00.42

VAD ÄR FOLKHÄLSA OCH FOLKHÄLSOARBETE?

Hälsans utveckling För att kunna mäta och följa hälsans utveckling i ett land tittar man bland annat på invånarnas medellivslängd. Medellivslängd i Medellivslängden är medelåldern på alla de människor som Sverige 1945–2008 dör i en befolkning under 1 år. Om spädbarnsdödligheten är KÄLLA: SCB hög påverkar detta en grupps medellivslängd. I många rika länder är medellivsÅlder (år) 85 längden hög, det vill säga många människor blir gamla. I fattiga länder dör 80 många barn redan som bebisar och få blir gamla – då blir medelåldern låg. De 75 flesta länder som kraftigt ökat sin medellivslängd har kunnat göra detta genom att förbättra mödra- och spädbarnsvård. 70 I Sverige har medellivslängden aldrig 65 varit högre än nu: 77,9 år för män och 1945 55 65 75 85 95 05 /08 82,4 år för kvinnor. Män Kvinnor

Olika tider – olika sjukdomar epok avgränsad tidsperiod

tillit

För att beskriva hälsoutvecklingen i Sverige brukar man ibland dela in 1900-talet i 3 delar: fattigdomssjukdomarnas, vällevnadssjukdomarnas och tillitssjukdomarnas epoker.

förtroende, förtröstan

FATTIGDOMSSJUKDOMARNAS EPOK

Fram till och med slutet av 1800-talet levde en stor del av befolkningen av jordbruk. Människor blev främst sjuka av och dog i infektionssjukdomar. Tack vare bättre hygien och ekonomi minskade dessa sjukdomar. Många jordbrukare övergav sina jordbruk och flyttade in till städerna för att tjäna mer pengar. Städerna växte snabbt och smittsamma sjukdomar spreds. Den medicinska forskningen utvecklades. Vaccinationer mot olika smittsamma sjukdomar infördes. Från mitten av 1900talet kunde man behandla en del sjukdomar med antibiotika. Det gjorde människor friskare och man dog inte lika ofta i vanliga sjukdomar, som till exempel lunginflammation.

Folkhälsokunskap inlaga.indd 15

09-10-14 10.00.42

VAD ÄR FOLKHÄLSA OCH FOLKHÄLSOARBETE?

VÄLLEVNADSSJUKDOMARNAS EPOK

Under slutet av 1800-talet växte Sveriges industri. Många av dem som flyttat in till städerna fick arbete på olika fabriker. Arbetsplatserna var ofta hälsofarliga. Från mitten av 1950-talet och framåt insjuknade och dog befolkningen främst av sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar och cancer, men även genom olycksfall. Tack vare den medicinska utvecklingen fann man vissa samband mellan och orsaker till flera sjukdomar. Behandlingsmetoder utvecklades och förbättrades. Risken för att insjukna och dö i dessa sjukdomar minskade. TILLITSSJUKDOMARNAS EPOK

Den tredje perioden brukar kallas för tillitssjukdomarnas epok. Här befinner vi oss idag. Allt fler arbetar inom service- och tjänstesektorn. Tillit är ett uttryck för hur man litar på varandra och att man kan utveckla bra relationer mellan människor. Då så stor del av våra arbeten idag bygger på närheten till andra människor, så som i serviceyrken, har man valt att kalla denna tid för tillitssjukdomarnas epok. I ett bondesamhälle var man mer beroende av väder och vind och i industrisamhället arbetade

Dödlighet i olika dödsorsaker på 1950–1970, och 2000-talet. Antal döda per 100 000 efter dödsorsak, genomsnitt för åren 1952–1954, 1977–1979, och 2004–2006. Kvinnor och män alla åldrar. Ålderstandardiserat. KÄLLA: DÖDSORSAKSREGISTRET, SOCIALSTYRELSEN

Kvinnor

Män

Antal per 100 000 900

800

700

600

500

400

300

200

100

Hjärt- och Stroke kärlsjukdomar utom stroke

Cancer

Skador

Övriga dödsorsaker

1952–1954

Folkhälsokunskap inlaga.indd 16

Hjärt- och Stroke kärlsjukdomar utom stroke

1977–1979

Cancer

Skador

Övriga dödsorsaker

2004–2006

09-10-14 10.00.42

VAD ÄR FOLKHÄLSA OCH FOLKHÄLSOARBETE?

psykosomatisk sjukdomar med kroppsliga symtom men med psykiska orsaker

psykosocial faktorer i en människas sociala relationer och miljö som påverkar hur hon reagerar vid psykiska påfrestningar, till exempel stress

man vid en maskin. Numera arbetar vi tillsammans med andra och kan vi inte lita på våra medarbetare så uppstår oro som kan leda till ohälsa. De sjukdomar som främst utvecklas nu är de psykiska och psykosomatiska. Många arbeten bygger på relationer mellan människor: att ge god, personlig service, att räcka till, att klara av snabba förändringar i organisationer och verksamheter, att orka ta till sig mer och mer kunskap och information. Tempot i vardagen har ökat, och detta kan göra att vi inte orkar med både arbete och familj, vilket i sin tur gör att vi kan bli sjuka. Nya problem kräver nya metoder och behandlingar. Forskare studerar idag hur vi bäst ska förebygga sjukdomar av psykosocialt ursprung och behandla dem som drabbats. VAD STÅR DET? 1. Vad har mest påverkat medellivslängden? 2. Hälsoutvecklingen har ändrats över tid. Vad kallar man de olika epokerna? 3. Under olika tidsperioder på 1900-talet har olika typer av folksjukdomar varit mer framträdande än andra. Ge några exempel och anledningar till dessa folksjukdomar. 4. Vilka är vällevnadssjukdomar? 5. Vad menar vi med tillitssjukdomar?

I flera kapitel i den här boken finns ett konkret exempel på det som beskrivs i texten. Här kan du till exempel följa hälsans utveckling gg genom att ta del av tobakens historia.

TOBAKENS HISTORIA Då Columbus landsteg på Cuba 1492 fann han att indianerna rökte rullade tobaksblad. Vanan att röka tobak spreds till Europa på 1500- och 1600-talen – men då som piprökning. Att snusa blev vanligt på 1700-talet. Under 1800-talet började ﬂer röka cigarr och i slutet på 1800-talet blev cigaretter vanliga. Till en början var det främst männen som rökte. Efter ett tag tog kvinnorna över männens vanor och idag röker ﬂer kvinnor än män.

Folkhälsokunskap inlaga.indd 17

09-10-14 10.00.43

VAD ÄR FOLKHÄLSA OCH FOLKHÄLSOARBETE?

Vaccination av barn är viktigt för att minska ohälsan i världen.

Folkhälsoarbetets utveckling Att arbeta för att förbättra människors hälsa är inget nytt. Redan 1851 hölls i Paris en internationell hälsovårdskonferens. Representanter från många länder bestämde sig för att gemensamt förbättra människors hälsa. Man bildade ett internationellt kontor för hälsovård som fick i uppgift att ge råd i hälsovårdsfrågor till de länder som valde att vara medlemmar.

representant person som fungerar som ett ombud för ett land, en person eller grupp

WHO bildas Efter andra världskriget, 1945, hölls en konferens där man diskuterade möjligheten att starta en internationell hälsoorganisation. Efter de två världskrigen var man mån om att behålla freden och man ansåg att människors hälsa var grunden till fred och säkerhet i världen. Därför bildades Världshälsoorganisationen, WHO, av 26 medlemsstater i Förenta Nationerna (FN). Att ha hälsa betydde nu något mer än motsatsen till att vara sjuk. WHO definierade ordet hälsa:

Folkhälsokunskap inlaga.indd 18

definiera bestämma betydelse för ord

09-10-14 10.00.43

VAD ÄR FOLKHÄLSA OCH FOLKHÄLSOARBETE?

”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom eller funktionsnedsättning.” Man kan förklara detta på ett förenklat sätt genom nedanstående figur:

Må bra Jag kan vara helt frisk men ändå inte må bra eftersom jag kanske har ekonomiska bekymmer eller oroar mig för mina barn som inte är friska. Jag kan ha en kronisk sjukdom som jag lärt mig leva med och därför må riktigt bra och njuta av livet. Att vara sjuk behöver inte innebära motsatsen till att vara frisk utan begreppen må bra och må dåligt är minst lika viktiga som sjuk och frisk. Att vara frisk eller sjuk är mer en fråga för den medicinska indelningen medan må bra och må dåligt är mer vad en människa själv upplever.

Frisk

Sjuk

Må dåligt

WHO arbetade först med att minska och utrota smittsamma sjukdomar som malaria, polio, gula febern och tuberkulos. Arbetet var framgångsrikt och vissa av dessa sjukdomar är inte längre ett hot mot folkhälsan. Intresset för WHO:s arbete ökar hela tiden och WHO har idag 193 medlemsländer. Organisationen är uppdelad i sex regioner, varav Europa är en. VAD STÅR DET? 1. Vad arbetar Världshälsoorganisationen (WHO) med? 2. Varför har man beslutat arbeta i denna organisation? 3. Förklara WHO:s definition av hälsa.

Folkhälsokunskap inlaga.indd 19

09-10-14 10.00.48

VAD ÄR FOLKHÄLSA OCH FOLKHÄLSOARBETE?

ALMA-ATA-KONFERENSEN

Under 1970-talet arbetade WHO mer och mer för mänskliga rättigheter, jämlikhet och kvinnors frihet. En viktig händelse var en konferens i Alma-Ata i Sovjetunionen. På konferensen tog man upp att hälsosituationen var oacceptabel hos miljontals människor och att nya arbetssätt behövdes för att minska klyftan mellan sjuka och friska människor.

förebygga att i förväg förhindra något från att hända

hälsofrämjande åtgärd att göra något som är bra för hälsan

oacceptabel

OTTAWAMANIFESTET

något man inte håller med om

Ottawamanifestet var ytterligare ett dokument och ett led i arbetet med att förbättra befolkningens hälsa. Dokumentet godkändes av många länder att användas för vidareutveckling av folkhälsoarbetet. Manifestet utformades vid en konferens i Ottawa i Kanada och påpekar bland annat att alla samhällssektorer har ett ansvar för människors hälsa. I Ottawamanifestet står bland annat: ”Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den.” Där står också: ”Hälsa ska ses som en resurs i vardagslivet och inte som målet med tillvaron.” Man lyfter alltså fram att hälsa är ett positivt begrepp som betonar sociala och personliga resurser och fysisk förmåga. Hälsofrämjande arbete är därför inte bara ett ansvar för hälsosektorn. Arbetet handlar inte bara om hälsosamma levnadsvanor, utan gäller hela vårt välbefinnande. Hälso- och sjukvården är fortfarande viktig, men förskola, skola, arbetsplats, idrottsorganisationer och de som är ansvariga för den sociala välfärden kan också påverka och förbättra hälsan.

resurs

VAD STÅR DET?

något som man kan använda till en verksamhet

fysisk förmåga möjligheten att röra på sig eller kroppsligt kunna uträtta det man vill

välbefinnande hur man mår

social välfärd hur grupper i samhället lever och att de mår bra

1. Vilka dokument har haft störst betydelse för dagens folkhälsoarbete? 2. Vad ska hälsofrämjande arbete handla om, enligt Ottawamanifestet?

Folkhälsokunskap inlaga.indd 20

09-10-14 10.00.49

VAD ÄR FOLKHÄLSA OCH FOLKHÄLSOARBETE?

Barn och ungas matvanor har betydelse för deras hälsoutveckling.

WHO:s arbete fortsätter Hälsoarbetet inom WHO fortsätter att utvecklas. Viktiga händelser har varit konferenser i Sundsvall i Sverige, Adelaide i Australien och Jakarta i Indonesien. Kunskapen från dessa konferenser har påverkat utvecklingen inom WHO. Flera hälsofrämjande aktiviteter har vuxit fram inom miljöer där folk befinner sig, så kallade arenor: skolor, arbetsplatser, sjukhus, kommuner eller städer. Hälsofrämjande skola

social hälsa att ha goda nätverk och jämlika förhållanden

Folkhälsokunskap inlaga.indd 21

Hälsofrämjande skola (Health Promoting School) är en skola där huvudmålet är: ✱ Att erbjuda alla ungdomar lika förutsättningar för fysisk, psykisk och social hälsa med hänsyn till flickors och pojkars olika behov. ✱ Att ungdomar har en känsla av sammanhang, en upplevelse av att de kan förstå, hantera och uppleva sin tillvaro som meningsfull. ✱ Att det finns kompletterande, stödjande och hälsofrämjande miljöer för de ungdomar som har det sämst.

09-10-14 10.00.50

VAD ÄR FOLKHÄLSA OCH FOLKHÄLSOARBETE?

Hälsofrämjande arbetsplats

Hälsofrämjande arbetsplatser (Workplace Health Promotion) arbetar för ett nytänkande i hälsofrågor inom arbetslivet. Hälsofrämjande sjukhus

Hälsofrämjande sjukhus (Health Promoting Hospitals) handlar om ett folkhälsoinriktat arbetssätt som inte enbart ser till de medicinska behoven. Patienten är medelpunkt tillsammans med anhöriga, personal, befolkning och samhälle utanför sjukhuset. Hälsofrämjande kommuner eller städer

Hälsosamma kommuner eller städer (Healthy Cities) är ett nätverk av städer och kommuner som finns organiserat av WHO:s regionala kontor i alla världsdelar. Målet är att arbeta efter WHO:s mål och öka det kommunala engagemanget för hälsofrågor. Nätverket arbetar med att utbyta erfarenheter mellan städerna. I Sverige är Helsingborg och Stockholms läns landsting medlemmar i nätverket. Det finns också ett nationellt nätverk i Sverige som stöds av Folkhälsoinstitutet. EN SÄKER OCH TRYGG KOMMUN

Inom arbetet med att förebygga olycksfallsskador har utvecklingen gått fort de senaste årtiondena. En svensk idé om ”En säker och trygg kommun” eller ”A safe community” har fått stor internationell genomslagskraft och ingår i WHO:s globala program. Denna idé är ett exempel på hur man kan öka egenmakten i en kommun. Flera kommuner har fått en utmärkelse från WHO för att de arbetar som en säker och trygg kommun. Ett antal villkor ska vara uppfyllda för att en kommun ska kunna ansöka och utses till ”En säker och trygg kommun”. Dessa villkor är riktlinjer för det skadeförebyggande arbetets organisation, program, arbetssätt, dokumentation och utvärdering. Villkoren är följande: ✱ Det ska finnas en tvärsektoriell grupp som arbetar med att förebygga skador.

Folkhälsokunskap inlaga.indd 22

tvärsektoriell grupp grupp där ombud från flera andra grupper finns med

egenmakt medborgarna själva får inflytande i hälsofrågor

utvärdera ta reda på hur något har utförts och vilka resultat det har givit

09-10-14 10.00.56

VAD ÄR FOLKHÄLSA OCH FOLKHÄLSOARBETE?

✱ ✱ ✱

✱ ✱

Det lokala samhällets nätverk ska vara involverat i det förebyggande arbetet. Det ska finnas ett skadeförebyggande program som omfattar alla åldrar, miljöer och situationer. Programmet ska särskilt se till att kommunen tar hand om grupper som har hög risk att skadas och miljöer som kan orsaka skador. Programmet ska arbeta för att öka rättvisan för utsatta grupper. Ansvariga måste kunna dokumentera hur ofta, varför och på vilket sätt skador sker.

En säker och trygg kommun ska känna ansvar för följande: ✱ Att arbeta långsiktigt snarare än kortsiktigt. ✱ Att dokumentera och registrera skador och händelser för att kunna utvärdera programmets effekter och för att få information om förändringar som pågår. ✱ Att ta reda på vilka möjligheter samhällets organisationer har att delta i ett skadeförebyggande arbete. ✱ Att engagera hälso- och sjukvården i både registrering och det förebyggande arbetet. ✱ Att få med alla organisationer i samhället för att lösa skadeproblemet. ✱ Att sprida erfarenheter nationellt och internationellt. ✱ Att bidra till att stärka nätverket ”En säker och trygg kommun”. Även om en kommun inte planerar att ansöka om att få bli ”En säker och trygg kommun” kan kriterierna ändå fungera bra som riktlinje för olycksfallsarbete i en kommun, ett mindre område eller en stadsdel. Se exemplet i kapitel 7, där en kommun använder delar av dessa kriterier i sitt skadeförebyggande arbete. DISKUTERA Diskutera hur man kan arbeta förebyggande inom de så kallade arenorna. Vilken/vilka arenor tror du kan ge störst möjlighet till bättre hälsa i en befolkning?

Folkhälsokunskap inlaga.indd 23

09-10-14 10.00.56

FolkhaĚ&#x2C6;lsokunskap inlaga.indd 24

09-10-14 10.00.56

KAPITEL 2

Varför blir vi sjuka?

Hälsa är inte bara frånvaron av sjukdom utan också en fråga om välbefinnande, om hur vi mår. Det här kapitlet handlar om hur vårt välbefinnande beror på många olika saker, till exempel var vi bor, om vi har ett arbete, vilket stöd och vilken service som finns och vilken miljö vi lever i. Vår hälsa bestäms alltså av många olika faktorer. De kan delas in i fyra huvudgrupper: arv, miljö, levnadsvanor och levnadsvillkor.

Arv Det biologiska arvet överförs av könscellerna, ägg och spermier, främst genom deras kromosomer. Det biologiska arvet kan vi inte påverka. Vissa sjukdomar är ärftliga och andra kan vi ha en ärftlig risk för att få. Sjukdomarna kan utvecklas under särskilda förhållanden. Diabetes typ 2 är en sjukdom som till exempel kan bryta ut vid övervikt. Allergi kan också vara ärftlig. Men man ärver inte samma typ av allergi, det vill säga mamma kanske har astma medan barnet får utslag eller eksem. Forskning kan leda till att det blir möjligt att behandla fler och fler ärftliga sjukdomar. Ett exempel är blödarsjuka som ärvs med X-kromosomen så att anlaget överförs från mor till son. Sjukdomen visar sig genom att blodet inte levrar sig, koagulerar, vid blödningar. För en blödarsjuk betyder det att även små blödningar kan vara livsfarliga. Tidigare dog de flesta blödarsjuka redan vid unga år. Nuförtiden kan man behandla sjukdomen genom att tillföra mediciner som gör att blodet kan koagulera så att blodet levrar sig vid sår.

Folkhälsokunskap inlaga.indd 25

09-10-14 10.01.03

VARFÖR BLIR VI SJUKA?

Miljö Vi lever i en tid när det finns många olika kemiska ämnen i varor och produkter som vi använder varje dag, till exempel kosmetika, tillsatser i livsmedel, tungmetaller i batterier, bekämpningsmedel och flamskyddsmedel. Våra levnadsvanor påverkar miljön. Förutom de kemiska ämnen vi själva tillför finns en del hälsorisker naturligt i vår miljö, som radon i marken och UV-strålning från solen. Många hälsorisker finns alltså i vår miljö. Hos de flesta sjukdomar och dödsorsaker finns en samverkan mellan miljön och ett antal ärftliga faktorer men denna ser olika ut hos olika individer. Hur hög risken är att vi ska utveckla sådana sjukdomar beror på ärftliga förutsättningar, miljön och våra levnadsvanor. Det är samma system av samverkande delar som ligger bakom den normala variationen mellan friska människor, som påverkar hur vi drabbas av sjukdomar; till exempel vid vilken ålder, hur snabbt ohälsan utvecklas och hur svårt den angriper oss. Det blir allt tydligare att hälsa och sjukdom är resultat av ett komplicerat samspel med många inblandade delar.

samverka fungera gemensamt för ett visst syfte

Levnadsvanor Vi lever längre, men är vi verkligen friskare? Våra levnadsvanor utvecklas både positivt och negativt. Allt färre vuxna röker, allt fler motionerar – samtidigt väger vi mer. Vi dricker oftare alkohol, i större mängder. Vi uppsöker oftare läkare och vi använder mer och mer läkemedel. Hur kan det se ut såhär? Jo, problemet är att det blir allt större skillnader mellan den som lever sunt och den som lever osunt. Hur vi lever beror bland annat på vilka val vi gör i livet och på vilket sätt vi lever. Dessa val kan skada vår hälsa, men även skydda oss mot ohälsa.

Folkhälsokunskap inlaga.indd 26

09-10-14 10.01.04

VARFÖR BLIR VI SJUKA?

Fysisk aktivitet Nuförtiden måste vi inte längre röra på oss för att skaffa vår dagliga föda och alltså borde vi dra ner på hur mycket vi äter. Istället äter och dricker vi för mycket energirik mat och dryck. Detta, i kombination med mycket stillasittande och lite fysisk aktivitet, gör att vi blir överviktiga. Det kan vara bra att förtydliga begreppet fysisk aktivitet. Det finns många olika nivåer vad det gäller hur intensiv den fysiska aktiviteten är. Man kan gradera dem så här: ✱ lek och rekreation ✱ fysisk aktivitet ✱ motion ✱ träning ✱ idrott ✱ elitidrott ✱ äventyr och utmaning För yngre personer har lek och färdighetsträning stor betydelse för koordinationen. Dagens stillasittande barn och ungdomar kommer att få problem med benskörhet och andra fysiska åkommor. Nedskärningar av skolidrotten under de senaste åren kommer att ge stora problem för den utsatta generationen. Hur förskolegården och skolgården är utformade påverkar barnens möjligheter till lek och rörelse. Finns det en kulle att klättra på, buskar att krypa i, ett hus att springa runt så rör sig barnen mer än om gården är platt och utan växtlighet. Regelbunden motion har länge ansetts vara viktig för att skapa och bevara hälsosamma levnadsvanor. Under senare tid har denna kunskap ytterligare förstärkts genom nya vetenskapliga bevis som visar att motionen har en positiv inverkan på den mentala och fysiska hälsan. Trots att detta är välkänt för de allra flesta fortsätter många människor att vara inaktiva. Ungefär 60 procent av den vuxna befolkningen rör på sig mindre än 1 gång per vecka på en ansträngningsnivå som motsvarar minst en snabb promenad. Följden blir en ökad risk för sjukdom och för tidig död. Hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, benskörhet, tjocktarmscancer och värk i rygg och nacke är några av de sjukdomar där det finns ett klart samband mellan sjukdom och brist på motion.

Folkhälsokunskap inlaga.indd 27

09-10-14 10.01.04

VARFÖR BLIR VI SJUKA?

En svensk studie visar att de som var aktiva i ungdomsåren inte alltid fortsätter att vara aktiva i mogen ålder. Motionsvanor i vuxen ålder verkar bero på helt andra orsaker. God social bakgrund och höga betyg i teoretiska ämnen har tydligen en stark inverkan på om man i vuxen ålder fortsätter att vara fysiskt aktiv. Studien visar också att det finns en del som är mycket fysiskt aktiva, men att den grupp som inte rör på sig växer. Under senare decennier har den fysiska aktiviteten förändrats: från att ha varit en naturlig del av vardagslivet tillhör den nu fritiden. Det har skapats en fritidskultur som man kan välja att vara en del av eller ta avstånd ifrån. Det har skapats mode inom idrotts- och fritidssektorn som påverkar när vi väljer aktivitet. Mer och mer identifierar vi oss med någon fysisk aktivitet som ger oss en social tillhörighet och ställning. Idrott och motion har blivit en del av en livsstil och hänger ihop med vår ålder, vilken socialgrupp vi tillhör och vårt kön. Vi lever alltså i ett samhälle som på flera sätt motverkar fysisk aktivitet som en del av vardagen. Vi tar bilen till affären runt hörnet, istället för att cykla eller gå. Vi skickar mejl till arbetskamrater, istället för att gå över till deras skrivbord.

social bakgrund vilken bakgrund en grupp i samhället har

inverkan hur något påverkar

identifiera sig känna likhet med annan person

social tillhörighet var i samhället en viss grupp passar in

socialgrupp samhällsgrupp där medlemmarna har ungefär samma inkomst, utbildning och status

Datorn har i många fall ersatt personliga möten och naturlig rörelse.

Folkhälsokunskap inlaga.indd 28

09-10-14 10.01.04

VARFÖR BLIR VI SJUKA?

Vi chattar, sms:ar och ringer istället för att ta cykeln till bästa kompisen. Med den tekniska utvecklingen följer ett stort ansvar att den enskilde själv ser till att motionera. För de äldsta i samhället har också möjligheterna till fysisk aktivitet begränsats genom nya boendeformer och mindre personal. De äldre som idag bor på särskilda boenden är ofta mycket dåliga och det tar lång tid för dem att röra sig. Det gör att det kan vara svårt för personalen att hinna med att fysiskt aktivera de äldre varje dag. Ofta arbetar de anhöriga och kan bara komma på helgerna vilket också begränsar möjligheten till dagliga promenader. RISK- OCH FRISKFAKTORER

När det gäller fysisk aktivitet har folkhälsoarbetet utgått från individen. Nu visar flera studier att vilka våra föräldrar är, var vi kommer ifrån, men också var vi bor, hur lång utbildning vi har med mera, påverkar hur mycket vi motionerar. Många har ansett att motion och idrott är frivilliga organisationers ansvarsområde. Dessa organisationer kan förstås stimulera och stödja aktiviteter som engagerar de grupper som idag har flest fysiskt aktiva. Men ansvaret bör delas av flera. Den kommunala fritidssektorn och skolan har viktiga uppgifter. Att man minskat timmarna för skolidrotten kommer förmodligen att skapa mer ohälsa i befolkningen. Det finns mycket som kommunerna kan göra. Genom att se till att gång- och cykelvägar sandas vintertid och underhålls ger man invånarna större möjlighet till aktivitet. Kommunerna bör också komma ihåg att kommunala motionsanläggningar, såsom simhallar, kan vara svåra att få tillgång till då många vill använda dem samtidigt – både allmänheten och idrottsföreningarna behöver tider för att träna. Vissa invandrarkvinnor kan/vill till exempel inte visa sig i baddräkt samtidigt som män finns i badhallen, därför kan det behövas olika simtider för män och kvinnor i invandrartäta områden. Att besöka anläggningarna kan också kosta för mycket för en del av befolkningen. Ny forskning visar att det för de allra flesta räcker med ganska små motionsinsatser för att behålla en god hälsa och funktionsförmåga. Motionen bör vara regelbunden, helst

Folkhälsokunskap inlaga.indd 29

09-10-14 10.01.24

VARFÖR BLIR VI SJUKA?

Att cykla är bra – både för din fysiska aktivitet och för miljön.

3 gånger i veckan. Den ska kännas lätt ansträngande och man bör helst hålla på minst 30 minuter varje dag. Det är bättre att vara fysiskt aktiv flera gånger i veckan med kortare pass än att träna under lång tid någon enstaka gång. Nya studier visar att man till och med kan dela upp sin aktiva halvtimme i flera mindre pass. Det är bra att veta när man ska försöka få människor att börja motionera. Hur mycket man bör röra på sig på fritiden beror givetvis på vilken typ av arbete man har och hur mycket man rör sig där. En persons fysiska allmäntillstånd har också betydelse för vilken sorts motion han ska välja och hur hårt han bör motionera. Effekten påverkas av många olika omständigheter som arv, kroppsbyggnad, ålder, typ av aktivitet, hur mycket och länge man rör på sig. För en del skulle det underlätta om motionen kunde ske strax före, under eller strax efter arbetstid. På en del arbetsplatser är det möjligt, antingen i form av motion på arbetsplatsen eller som subventionerad förmån på fritiden. Flera studier visar att anställda blir mycket friskare när ett företag infört regelbunden motion på arbetsplatsen. Svenska undersökningar visar också att fysiskt aktiva personer mår bättre och dessutom har betydligt färre sjukskrivningsdagar än de som inte motionerar.

Folkhälsokunskap inlaga.indd 30

allmäntillstånd hur någon mår i det stora hela

subventionera ge ekonomiskt stöd till

09-10-14 10.01.26

VARFÖR BLIR VI SJUKA?

VAD STÅR DET? 1. Vad påverkar hur mycket vi rör oss? 2. Hur mycket behöver vi röra på oss för att behålla en god hälsa? 3. Vid viss ohälsa finns det ett klart samband mellan för lite motion och sjukdom. Vilka är sjukdomarna som kan uppstå om vi rör på oss för lite?

Matvanor

livsmedel mat och dryck

regelbunden återkommande

konjunktur nivå för ekonomin i samhället

Folkhälsokunskap inlaga.indd 31

Våra matvanor har stor betydelse för hälsan. Maten ger oss energi, vitaminer och mineralämnen. Mat har också en social funktion när vi träffar släkt och vänner och bjuder på middag, kaffe eller går ut och äter en bit mat med kompisarna. Matvanorna står också för många traditioner. Vissa rätter, som till exempel julskinka, semla, ärtsoppa på torsdagarna, har funnits i svensk mattradition länge. De svenska matvanorna har i alla tider påverkats av invandring och resor av olika slag. Under senare delen av 1900-talet har förändringar skett snabbt dels genom att svenskar har börjat resa mycket, dels tack vare invandringen. Maträtter som pizza, pasta och wokad mat, liksom råvaror som avokado, fetaost, olivolja och yoghurt tycker vi numera är självklara livsmedel – trots att de bara för 20–30 år sedan var ganska ovanliga i Sverige. Maten bör fördelas jämnt över dagen. För barn och vuxna är det bra att äta 3 huvudmål och 1–3 mellanmål. Tidpunkten för måltiderna blir ofta beroende av arbetstid, skoltid och andra åtaganden. Men det är bra att äta på regelbundna tider och att inte kasta i sig maten, utan att äta i lugn och ro. Statistik visar att vi äter och dricker allt mer kött, bröd och konditorivaror, grönsaker, frukt, choklad och godis, såser och läskedrycker. Samtidigt har en minskning skett av potatis, matfetter och mjölk. Hur mycket vi äter av olika livsmedel hänger ihop med konjunkturen. Under lågkonjunktur äter vi mindre kött och mer ”tröstmat”, som godis, chips och läsk.

09-10-14 10.01.35

VARFÖR BLIR VI SJUKA?

RISK- OCH FRISKFAKTORER

Livsmedelsverket ger regelbundet ut Svenska näringsrekommendationer (SNR) baserade på gemensamma nordiska näringsrekommendationer. De ser olika ut för olika grupper eftersom vi behöver olika mycket energi och näringsämnen beroende på hur gamla vi är och om man är man eller kvinna. Exempelvis behöver barn och gamla mer fett i maten än vuxna. Den svenska maten innehåller ofta för mycket fett – framför allt för mycket mättat fett. Mättat fett finns främst i mejeriprodukter och köttprodukter, till exempel smör, ost, nötkött, fläskkött och korv. Undersökningar visar att både barn och vuxna får i sig alldeles för mycket godis, läsk, glass, snacks och bakverk. Nästan en fjärdedel av kalorierna vi får i oss kommer från dessa livsmedel. Bland vuxna har konsumtionen av grönsaker, rotfrukter, juice, ris, pasta och frukt ökat något. Trots det äter endast 1 av 10 tillräckligt med frukt och grönsaker.

Kvinnor

Procent

Män

Andel (procent) personer i olika socioekonomiska grupper som äter frukt och grönsaker mer sällan än i genomsnitt 1,3 gånger per dag. Kvinnor och män 16–84 år, år 2007.

40 35 30 25 20

KÄLLA: NATIONELLA FOLKHÄLSOENKÄTEN, STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

15 10 5 0

Arbetare

Lägre tjänstemän

Mellan/högre tjänstemän

Matlagningsmetoder och hur man förvarar maten spelar också en viktig roll. Om maten får hållas varm länge försämras smaken, konsistensen och näringsvärdet. Mat bör aldrig hållas varm längre än 2 timmar. Felaktig varmhållning och förvaring kan innebära att bakterier utvecklas och dessutom leda till magsjukdom.

Folkhälsokunskap inlaga.indd 32

09-10-14 10.01.37

VARFÖR BLIR VI SJUKA?

Livsmedelsverket ger 5 råd som hjälper oss att äta hälsosamt: ✱ Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel 3 frukter och 2 rejäla nävar grönsaker. ✱ Ät bröd till varje måltid, gärna fullkornsbröd. ✱ Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel. ✱ Ät fisk ofta, gärna 3 gånger i veckan. ✱ Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen. Till mat hör dryck. Vi behöver normalt cirka 3 liter vätska om dagen. En del av vätskan får vi i oss genom att den mat vi äter innehåller mycket vatten. Vi ska ändå dricka 1,5 till 2 liter om dagen. Många äldre känner inte törst lika bra som de som är yngre så ibland måste man påminna dem om att dricka tillräckligt mycket så att de inte blir uttorkade. VAD STÅR DET? 1. Vilken sorts fett bör vi undvika och i vilka produkter finner vi det? 2. Räkna upp Livsmedelsverkets råd som hjälper oss att äta hälsosamt. 3. Ta reda på vad som menas med tallriksmodellen genom att besöka Livsmedelsverkets hemsida.

Tobaksvanor Tobak är extremt beroendeframkallande och antagligen det största enskilda hotet mot folkhälsan. Varje år dör mer än 3 miljoner människor i världen på grund av rökning. Varannan rökare kommer att dö till följd av sin rökning. Hälften, det vill säga totalt var fjärde rökare, dör i åldern 35–69 år. I Sverige dör cirka 7 000 människor årligen i förtid till följd av sjukdomar som orsakats av deras rökning. Drygt 500 personer avlider varje år av skador de fått av passiv rökning. De flesta avlider i hjärt-kärlsjukdomar. Det är sjukdomar som främst beror på åderförkalkning – förändringar som påskyndas av rökning. Passiv rökning skadar också barn genom att bidra till luftvägsinfektioner och allergi.

Folkhälsokunskap inlaga.indd 33

09-10-14 10.01.37

ISBN 978-47-09293-2 © 2009 Gunilla Bjärås, Lena Kanström och Liber AB Redaktion Lisa Iverstam Formgivning Nette Lövgren Bildredaktion Susanna Mälarstedt/Sanna Bilder Omslagsbild Maja Modén Diagram Nette Lövgren Produktion Thomas Sjösten Andra upplagan 1 Repro Repro 8 AB, Stockholm Tryckt i Kina 2009 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30 fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Folkhälsokunskap inlaga.indd 4

09-10-14 10.00.36

Bildförteckning                             

Folkhälsokunskap inlaga.indd 159

Anette Nantell/Scanpix Bertil Norberg/Scanpix Giacomo Pirozzi/Panos Pictures/Bildbyrån Silver Jenny Leymam/Sydsvenskan/IBL Bildbyrå Henrik Witt/Bildhuset/Scanpix Anette Nantell/Scanpix Lina Alriksson/Scanpix Photodisc Volumes  Johanna Wallin/Sydsvenskan/IBL Bildbyrå Berno Hjälmrud/Link Image Berno Hjälmrud/Link Image Chad Ehlers/Tiofoto/NordicPhotos Benkt Eurenius/Scanpix Stefan Lindblom/Scanpix Jan Nordström/NordicPhotos Sonja Iskov/Scanpix Ove Jonsson/Sydsvenskan/IBL Bildbyrå Anna-Lena Mattsson/Scanpix Ove Jonsson/Sydsvenskan/IBL Bildbyrå Rolf Christensen/Scanpix Ester Sorri/Folio Kristina Kontoniemi/Folio Yvonne Åsell/Scanpix Malin Hoelstad/Scanpix Johan Warden/Link Image Berno Hjälmrud/Link Image Tina Axelsson/Folio Martin Parr/Magnum Photos/IBL Bildbyrå Martin Palm/Link Image

09-10-14 10.06.15

2:A UPPLAGAN

Folkhälsokunskap

gunill a bjä r å s lena k a nström

Folkhälsokunskap Gunilla Bjärås Lena Kanström

2:A UPPLAGAN

Best.nr 47-09293-2 Tryck.nr 47-09293-2

Omslag folkhälsa+cirk.indd 1

09-10-14 10.30.11