hetsfrågor
och pojkar i skolan
Fredrik Zimmerman
Pojkars värld
Hur föreställningar om maskulinitetsnormer påverkar viktiga jämställdhetsfrågor och pojkar i skolan
Innehåll
Inledning 6
Bokens syfte 6
Vad lärare ska göra enligt läroplanen 6
Olika perspektiv utvecklar elevers kritiska tänkande 8
Perspektiv som hindrar en förståelse av pojkars handlingar 8
Jämställd representation eller ensidiga beslut 10
Representation ger fler perspektiv 13
Det manliga är alltid normen så vi behöver inte prata om männens utmaningar 14
Bokens olika kapitel 15
1. Perspektiv på maskulinitet 17
Fler perspektiv utvecklar en kritisk blick 17
Vad menas med ett patriarkalt samhälle? 18
Feminism och marxism 19
Ett funktionellt perspektiv 21
Kritik mot ett funktionellt perspektiv 22
Konflikt mot funktion 23
Vad är sant och falskt inom diskursen? 24
Osynliggörande och ad hoc-tillägg 24
Män liknas vid ett tomt blad 26
Påverkar en kvinnlig dominans riktlinjer? 28
Kvinnlig dominans definieras som jämställt 28
Från kvinnovetenskap till genusvetenskap 30
Queer och poststrukturalistisk feminism 32
Den poststrukturalistiska feminismens stora berättelse 34
Språket konstruerar vår värld eller finns en värld utanför språket? 34
En pragmatisk syn på sanningen 35
Ett genusvetenskapligt maktperspektiv – en sammanfattning 37
2. Definition av maskulinitet 42
Hur skapades könsnormer? 42
Jägar- och samlarsamhällen 43
Kvinnor är viktigare för gruppens överlevnad 44
Definition av maskulinitet 48
När upplever män ett värde? 49
En bild av maskulinitet 50
3. Normer kring maskulinitet och pojkars agerande 53
Empatibrist för pojkar 53
Empatibrist för män är negativ för synen på kvinnor 56
Kvinnor har en positiv bias till andra kvinnor 56
Ett tufft jobb skapar en tuff jargong 58
Viktigt för pojkar att kunna hantera sin styrka 60
Män frågar inte om hjälp 62
Att inte värdera sig själv ökar ditt värde 64
Psykisk ohälsa bland pojkar 65
Hellre likgiltig än att må så här 67
Hur bemöts pojkar när de visar svaghet? 68
En möjlighet att vara kapabel och kompetent 69
Manlig vänskap 72
Inte älta utan handla 73
Samtala med pojkarna 76
Kärlekshypotesen om pojkars agerande 77
Vilka män ses som attraktiva? 78
När ingen vill ha mig 80
Iron Man i högklackat 82
Skönhetsideal eller attraktivitetsideal 83
Godhetssignalering 84
Grundläggande maskulint kapital 85
Skilda åsikter om samma handling 86
Manssfären på internet 88
Incels 90
Men who go their own way 91
Flickor och sociala medier 92
4. Maskulinitet och jämställdhetsfrågor 96
Män och omvårdnad av barn 96
Barneffekten 98
Kvinnors sjukskrivningar 101
Kvinnor arbetar deltid 102
Skillnader i tid på jobbet 103
Varför gynnar det pojkar att ha mer tid med pappan? 105
Hinder för pappor som vill vara mer närvarande 107
Andra värden än pengar 109
Är det kvinnor eller män som hindrar återhämtningen? 110
Vad gör män så bra i fostran av pojkar? 111
Maskulinitet är positivt för pojkar 112
Utbildningsval och livschanser 113
Könsbundna val 113
35 procent kvinnor är färre än 34 procent män 115
Mångfald inom kvinnodominerade utbildningar 117
Att se sig själv som en lärande individ 119
Yrkesval och löneskillnader 121
Yrkesval efter traditionella normer 121
Borde skillnaderna vara så stora mellan olika yrken? 121
Bastuklubb eller nedlagd arbetstid? 123
Kung eller pedofil 126
Beror löneskillnader på en värdediskriminering av kvinnor? 128
Innehåll
Andra argument till löneskillnader 129
Vilken makt har kvinnor? 132
Organisationer för mer jämställt inflytande 132
Kvinnliga politiker 133
Kvinnor behöver mer makt i myndigheter 134
Stämmer det att vi lever i ett patriarkalt samhälle? 134
Reproducerar det som ska kritiseras 135
5. Maskulinitet
i relation till våld och sexuella övergrepp 137
Våld och kriminalitet bland pojkar och unga män 137
Rätt stöd i skolan motverkar kriminalitet 140
Ingen väljer att misslyckas i skolan 143
Visa pojkar hur de ska agera för att lyckas 143
Bad man bias 144
Våld i skolan 145
Mäns våld mot kvinnor 147
Hantera känslor av frustration 148
Motsägelsefullt om våld mot kvinnor 149
Pojkars svar om våld mot kvinnor är avgörande 150
Familjevåld 152
Kvinnors våld mot män 153
Kritik mot studier över kvinnors våld 156
Dödligt våld i parrelationer 158
Barn gynnas av att diskutera familjevåld 159
Får kvinnor ses som förövare? 160
Synliggör begreppet familjevåld fler barn? 162
När män blir slagna 163
När partnern lämnar våldet 163
Olika perspektiv måste jämföras mot tillgängliga fakta 164
Våldtäkt och sexuella övergrepp 166
Män är en blank sida 167
Människan är inte ett tomt blad 168
Få utsatta män att söka hjälp 170
Relationen mellan biologiska drifter och normer 171
Mäns storlek påverkar kvinnors liv 172
Män och pojkar kan och ska kontrollera sig 174
Hur många män begår våldtäkt? 174
Normer finns för att kontrollera biologiska drifter 177
Hur ska lärare agera? 178
6. Kvinnlig dominans och det patriarkala samhället 181
Ett paradigmskifte i synen på pojkar 181
Avgörande för att förstå maskulinitetsnormer 183
Hjälp pojkar att förstå sin värld 185
Slutnoter 187
Inledning
Bokens syfte
Syftet med denna bok är att presentera forskning och begrepp som handlar om hur normer kring maskulinitet skapas och reproduceras. Fokus ligger på hur dessa normer påverkar pojkars resonerande, handlande och livsmöjligheter, samt att diskutera viktiga jämställdhetsfrågor utifrån detta perspektiv. Normer kring maskulinitet påverkar inte bara pojkar, utan även människorna som pojkarna möter. Även om denna bok fokuserar på pojkar är den viktig för alla individer, oberoende av könstillhörighet. Min vilja är att skriva en hoppfull bok i den mening att den kan bidra till en positiv utveckling av pojkar i skolan som gynnar alla. Det är också något som lärare ska arbeta med enligt läroplanen, vilket är ett svårt arbete. Min förhoppning är att boken ska bidra med kunskap om och förståelse av pojkars värld och ge hjälp på vägen.
Vad lärare ska göra enligt läroplanen
I läroplanen står:
Genom utbildningen ska eleverna utveckla en förståelse av hur olika föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor.1
Det är ett viktigt mål för skolan, eftersom denna förmåga skapar fler livsmöjligheter för individen och är grundläggande för att skapa ett jämställt samhälle. För att kunna arbeta med detta behöver lärare kunskap om könsmönster och hur dessa påverkar individer. Syftet med denna bok är att hjälpa lärare att diskutera och reflektera över de könsmönster som främst handlar om maskulinitet.
Det finns även andra mål i läroplanen som handlar om hur könsmönster påverkar elevers livsmöjligheter. Lärare ska dels bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av könstillhörighet, dels ska lärare kunna diskutera relationer. Det är emellertid svårt göra detta, utan kunskaper om hur studieval och relationer kan påverkas av normer kring maskulinitet. Därför kommer även dessa ämnesområden att tas upp i denna bok.
Regeringen har även valt ut sex delmål som ska uppmärksammas för att jämställdheten i samhället ska öka.2 Boken kommer därför även ta upp dessa delmål som handlar om:
• jämn fördelning av makt och inflytande
• ekonomisk jämställdhet
• jämställd utbildning
• jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
• jämställd hälsa
• att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Dessa sex områden är gigantiska, och jag kommer därför att avgränsa mig till att ta upp dem ur ett maskulinitetsperspektiv samt vad som kan vara viktigt för lärare att veta om detta för att kunna arbeta med dessa ämnesområden tillsammans med sina elever.
En hel del av det som tas upp i denna bok, exempelvis mäns våld och sexuella övergrepp mot kvinnor och pojkars överrepresentation inom ungdomskriminalitet, kanske inte passar att arbeta med i alla åldersgrupper. Det är därför bra om lärare kan ta stöd av varandra i hur dessa ämnesområden kan tas upp i undervisningen. Boken har därför många diskussionsfrågor som är tänkta att diskuteras i lärarlag. I dessa diskussioner kanske lärare kommer fram till att vissa ämnesområden inte bör diskuteras med elever, speciellt inte i de lägre åldrarna. Om eleverna däremot själva spontant tar upp något av dessa ämnesområden är det viktigt att lärarna har kunskap om dessa. Jag har därför valt att ta med dessa ämnen och perspektiv.
Inledning 7
Boken är alltså främst tänkt som en diskussionsbok för lärare. På detta sätt hoppas jag att lärare kan få tips, tankar och stöd av varandra.
Olika perspektiv utvecklar elevers kritiska tänkande
De ämnen som tas upp i boken kommer ofta att diskuteras ur olika och motsatta perspektiv. Anledningen till det är för att det i läroplanen står: ”Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”3 Det står vidare att lärare ska ”öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem”.4 Därför är det viktigt att elever får lära sig om skiljaktiga värderingar och uppfattningar, och för att lärare ska kunna göra det behöver de kunskap om olika perspektiv på föreställningar om maskulinitet.
Mycket av den forskning som görs om maskulinitet genomförs inom det genusvetenskapliga fältet. Boken har därför även ett syfte att ge läraren grundläggande kunskap om hur genusvetenskaplig forskning vuxit fram i Sverige och vilka perspektiv som har lyfts fram inom denna. Förhoppningen är att utveckla lärarens kritiska blick på den genusvetenskapliga forskningen och utveckla lärares förmåga att ge elever olika perspektiv och skiljaktiga uppfattningar på ett öppet sätt. Målet är att utveckla elevers kritiska tänkande.
Perspektiv som hindrar en förståelse av pojkars handlingar
Men varför en bok som har ett fokus på pojkar? Oftast skrivs artiklar och böcker om pojkar och maskulinitet utifrån ett genusvetenskapligt maktperspektiv. Detta perspektiv kommer att definieras tydligare senare i boken, men i grunden innebär det att all makt i samhället är asymmetrisk. Detta synsätt sammanfattas av feministen och professorn i pedagogik och barn- och ungdomsvetenskap, Hillevi Lenz Taguchi, när hon skriver: ”Män och manliga värden och egenskaper har således alltid ett högre värde än kvinnliga
Skolforskningsinstitutet genomförde 2024 en genomgång av tusentals vetenskapliga artiklar, både nationella och internationella, som handlade om att skapa en mer jämställd undervisning.
I de studier om undervisning om jämlikhet i skolan som utgår från ett genusvetenskapligt perspektiv dominerar Raewyn Connells teori om hegemonisk maskulinitet, Judih Butlers genusteori eller queervetenskapliga teorier.6 Detta är inget oväntat resultat då Butler har kallats för den nu mest inflytelserikaste teoretikern inom detta ämne i dag.7 Butler kallas även för ”queerteorins starkast lysande stjärna”.8 Connells teori är den som dominerat i forskningen om pojkar, såväl nationellt som internationellt.9
De mest använda teorierna som används för att analysera flickor och pojkar i skolan menar att män och det maskulina alltid är i överläge och det feminina alltid i underläge. Problemet är att om utgångspunkten är att alla handlingar som pojkar utför alltid förklaras av att det manliga alltid är högre värderat, hindrar detta lärare från att förstå pojkar. Det finns sammanhang där pojkar eller män inte värderas högt, och pojkar och män kan hamna i utsatta och nedvärderande situationer. Tyvärr finns det pojkar och män som regerar destruktivt i dessa situationer.10 För att hjälpa pojkar att lära sig att hantera dessa situationer på ett socialt produktivt sätt behöver dessa förhållanden synliggöras och diskuteras. Jag skriver hjälpa pojkar, och med detta menar jag att pojkar och män alltid har ansvar för sina egna handlingar, men lärare och andra vuxna kan hjälpa pojkar att agera på ett bättre sätt. Jag anser givetvis att det är viktigt att beskriva och kritisera hur kvinnor eller personer som definierar sig som queer utsätts för fördomar, kränkningar och nedvärderande attityder. Men teorier som utgår ifrån att detta alltid är fallet kan inte öka förståelsen för pojkars värld. Pojkar och män beskrivs på ett förenklat och stereotypt
Inledning 9 [min kursivering].”5 Givetvis finns det många sammanhang där män och manliga värden värderas högst. Men denna bok kommer att kritiskt diskutera om det alltid är så, och om inte denna utgångspunkt i förlängningen försvårar, eller till och med omöjliggör, en förståelse av pojkars värld.
sätt utifrån ett maktperspektiv. Det tror jag att alla förlorar på i längden.
Jag kommer inte enbart ha fokus på pojkar och män som agerar destruktivt mot kvinnor. För att ta ett äldre exempel: När kvinnor fick rösträtt i Sverige fanns det män som var motståndare till detta, vilket är viktigt att diskutera ur ett genusvetenskapligt maktperspektiv. Men det är också viktigt att komma ihåg att det var ett majoritetsbeslut bland de sittande männen i riksdagen att kvinnor skulle få rösträtt. Majoriteten av män var för detta viktiga steg mot ett mer jämställt samhälle. Jag tror att det är dessa samarbeten mellan kvinnor och män som leder till ett mer jämställt samhälle. Då behövs det fler perspektiv på maskulinitet än vad som vanligen presenteras.
Ett genusvetenskapligt maktperspektiv är just ett perspektiv, med alla de begränsningar som ett sådant innebär. Det är viktigt för lärare att kunna ta till sig flera perspektiv, dels för att i så hög grad som möjligt öka förståelsen för så många elever som möjligt, dels för att det står i läroplanen att läraren öppet ska redovisa och diskutera skiljaktiga uppfattningar. Detta hjälper eleverna att utveckla sin förmåga att kritiskt granska fakta och hur fakta används i samhällsdebatten. Jag kommer i det följande att ge två olika exempel på texter som utgår ifrån ett genusvetenskapligt maktperspektiv för att sedan motivera varför en bok om pojkars värld är viktig.
Jämställd representation eller ensidiga beslut
I en lärobok för högskole- och universitetsstudenter, som sammanställts av flera genusvetare, beskrivs hur personer från minoritetsgrupper, till exempel personer som identifierar sig som queer, utsätts för fördomar och kränkningar. I ett kapitel skriver en av författarna: ”Det handlar inte bara om minoriteter, utan också om stora grupper i våra samhällen såsom kvinnor och arbetare.”11 Författaren menar alltså att det inte bara är minoritetsgrupper som behöver lyftas och diskuteras, utan även majoritetsgrupper som exempelvis kvinnor. Den stora grupp som inte tas upp är pojkar och män. Pojkar och män beskrivs återkommande i termer av att de
är orsaken till diskriminering, och det på grund av att det är män som reproducerar patriarkala strukturer. Detta perspektiv skapar alltså en bild av pojkar och män att de har makt och alltid är högre värderade än flickor och kvinnor, vilket stämmer överens med de tre mest använda teorierna inom genusvetenskapen som nämndes tidigare.
Ett annat exempel är hämtat från ett metodmaterial som RFSL Ungdom och Forum för levande historia har producerat. Det är ett material som består av texter och övningar som handlar om normer och har titeln Bryt – ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet. 12 I materialet redogörs det för hur personer som definierar sig under begreppen HBTQ+ utsätts för fördomar. Förutom dessa personer beskrivs hur kvinnor diskrimineras med exempel som att ”Sverige har till exempel aldrig haft en kvinnlig statsminister och kvinnor tar fortfarande ut den största delen av föräldraledigheten”.13 (Materialets popularitet har gjort att det har publicerats i flera omgångar och det kommer säkerligen uppdateras med information om att Sverige har haft en kvinnlig statsminister vid nästa omarbetning.) Män beskrivs utifrån att de har en privilegierad position genom konstateranden som: ”Exempelvis är det vanligast att män sitter på poster i företagsstyrelser.”14
Pojkar och män beskrivs utifrån synsättet att män och manliga värden och egenskaper alltid har ett högre värde än andra gruppers. Sådana påståenden formar förståelsen av pojkars värld.
Argument för en jämställd representation, och negativa följder på grund av brist på en sådan, är något som ofta tas upp i jämställdhetsdiskussionen. Det är dock anmärkningsvärt att kravet på representation och mångfald enbart tas upp när män är i majoritet. När män inte är i majoritet anses det oftast inte finnas någon risk för ensidighet eller att beslut gynnar den grupp som beslutsfattaren tillhör.
På den svenska arbetsmarknaden finns det fyra stora sektorer som människor arbetar inom: den privata, statliga, kommunala och regionala sektorn. De flesta arbeten finns inom kommunal och regional sektor. Låt oss se på statistik om chefspositioner inom dessa fyra sektorer.15
Inledning 11
Andel kvinnor och män i chefspositioner Förvärvsarbetande anställda 16–64 år efter sektor, år 2022.
Yrke är klassificerat enligt Standard för svensk yrkesklassificering 2012 (SSYK 2012).
En fråga som bör ställas är om elevers kunskap om och syn på jämställdhet och chefspositioner skiljer sig åt om enbart statistik gällande chefsposter i den privata sektorn tas upp (som i exemplet ovan) eller om statistiska uppgifter hämtas från alla fyra sektorer. Detta är viktigt då den kvinnliga dominansen i den kommunala och regionala sektorn är större än den manliga inom den privata sektorn. Att det är fler män än kvinnor i chefspositioner inom privat sektor tas som ett tecken på männens dominans i samhället och visar att det manliga alltid ges ett högre värde. Men kvinnors dominerande innehav av chefspositioner inom den regionala och kommunala sektorn är ännu starkare. Varför tas inte detta som ett tecken på att även det kvinnliga kan värderas högre?
År 2022 utgjorde kvinnor 39 procent av alla som arbetade inom den privata sektorn, vilket närmar sig den vanliga jämställdhetsdefinitionen, det vill säga att ett yrke är jämställt om det är minst 40 procent av något av könen som arbetar inom yrket (en uppdelning av 60/40 procent av vardera kön).16 Bland cheferna inom den privata sektorn är 37 procent kvinnor, det vill säga ungefär samma
procentandel kvinnor som jobbar inom sektorn.17 De kvinnor som arbetar inom den privata sektorn har möjligheter att nå chefspositioner. Kvinnliga chefer inom den privata sektorn ökar också, och snart har denna sektor troligtvis nått 60/40-gränsen för jämställdhet bland chefer.18
Ser vi till den statliga sektorn kan det tyckas som att denna sektor är jämställd enligt 60/40-måttet. Men utvecklingen går åt ett annat håll då denna sektor går mot att domineras av kvinnor. Redan nu är majoriteten av chefer inom staten kvinnor. Men bland nyrekryterade chefer i statlig tjänst är det cirka 60 procent som är kvinnor,19 och kvinnorna tar över chefspositionerna inom staten i allt högre grad. SCB skriver: ”För personer 45 år och yngre är staten på väg att inte längre vara en jämställd arbetsgivare i ett könsperspektiv.”20 Detta gäller främst för att kvinnor får bättre betyg i skolan och har lättare att komma in på högre utbildning. Och det är från gruppen högutbildade som chefer oftast rekryteras. I och med att kvinnor dominerar högre utbildning går denna förvandling snabbt inom den statliga sektorn, enligt SCB. När det gäller chefsposter är det troligt att den privata sektorn snart kommer att vara den enda sektor som lever upp till jämställdhetsmåttet 60/40. De andra sektorerna har eller kommer snart att ha en dominans av kvinnor.
Eleverna kommer så småningom att arbeta inom någon av dessa sektorer och då är det viktigt att de har kunskap om dessa förhållanden. Hur hänger en dominans av kvinnliga chefer ihop med att det manliga alltid värderas högre? Det behövs givetvis en kritisk diskussion om den manliga dominansen inom den privata sektorn, eftersom många viktiga beslut fattas där. Men många viktiga beslut som påverkar många människors liv fattas även inom de andra sektorerna. Är det inte viktigt att lärare också diskuterar dessa frågor?
Representation ger fler perspektiv
Det är viktigt med representation. Jag har själv suttit i styrelser som har haft fokus på ingenjörsutbildning (en mansdominerad arena) och i forskningsutskott där män varit i majoritet. I dessa har jag agerat aktivt för att få in fler kvinnor och skrivningar med krav
Inledning 13
på en jämnare könsfördelning, och även lyckats med det. Jag tror att beslut blir bättre om verksamheten belyses och diskuteras ur fler perspektiv och att en mer jämställd representation kan vara ett sätt som bidrar till det. Men jag menar att detta gäller även inom arenor där kvinnor är i majoritet. Antingen genom att öka manlig representation i grupper och sammanhang där män saknas eller är färre till antalet eller genom att ta in fler perspektiv genom en bättre förståelse av maskulinitet och pojkars värld, vilket jag hoppas att denna bok bidrar till.
Det manliga är alltid normen så vi behöver inte prata om männens utmaningar
Denna bok har växt fram ur en händelse på högskolan där jag undervisar. Jag hade som kursansvarig bjudit in en person från en organisation som arbetar med undervisning om olika könstillhörigheter, och framförallt om könsnormer. Efter föreläsningen satt ett antal unga män kvar i salen och ville prata med mig. De unga männen som studerade till förskol- och grundlärare för de lägre åldrarna var kritiska till föreläsningen.
Föreläsaren hade varit toppenbra när hen beskrev hur det är att vara exempelvis queer eller flicka och vilka utmaningar de möter utifrån sin könstillhörighet. Men när det kom till pojkar och män menade föreläsaren att dessa behöver vi inte diskutera, eftersom män alltid är normen och det är normen vi ska utmana. Ett exempel på detta var, enligt föreläsaren, att när män väljer kvinnodominerade yrken bemöts de som kungar och har inte de utmaningar som kvinnor har när de väljer mansdominerade yrken.
De unga männen som satt kvar kände inte igen sig i denna beskrivning. De menade att det är viktigt att ta upp de utmaningar som kvinnor möter i mansdominerade yrken. Men för ett fortsatt jämställdhetsarbete är det lika viktigt att diskutera de utmaningar som de som män möter i kvinnodominerade yrken. De unga männen som studerade till förskollärare berättade att på deras praktik (VFU) hade föräldrar tagit hem sina barn för att de var män. De sågs inte som kungar, utan snarare som potentiella pedofiler.
Om blivande förskol- eller grundlärare ska kunna hjälpa de pojkar de möter att bli bra män, behöver de en större förståelse av pojkarnas värld och kan inte ta för givet att män alltid är högre värderade än kvinnor och att normer om maskulinitet leder till destruktiva handlingar som därför måste utmanas. Det behövs en mer komplex diskussion än så om maskulinitetsnormer. Syftet med denna bok är att bidra till denna diskussion.
Det är inte bara män som utbildar sig till lärare som behöver en ökad förståelse av pojkars värld. Även kvinnor inom grundskolan behöver det. Jag är, och alla övriga i samhället borde vara, tacksam för de kvinnor och män som väljer att undervisa våra barn. Det är ett enormt viktigt yrke för barnens och samhällets framtid. Men det går inte att bortse från att det är ett kvinnodominerat yrke. Gissningsvis har kvinnor oftare lättare att förstå flickors värld.
Desto viktigare är det med en bok som ökar förståelsen av pojkars värld och normer om maskulinitet.
I min roll som forskare har jag intervjuat många pojkar som har det svårt i skolan. Flera av dem har kvinnor som sina favoritlärare.
Det visar att lärare kan vara toppen för pojkar, oavsett könstillhörighet. Men dessa kvinnor har tagit sig tid för att förstå pojkarnas situation och arbetat utifrån denna förståelse. Förhoppningsvis kan denna bok hjälpa fler lärare att göra detta.
Bokens olika kapitel
Boken är uppdelad i sex kapitel. Det första, Perspektiv på maskulinitet, tar upp hur det nu dominerande perspektivet på maskulinitet har vuxit fram, men att det kan vara ett hinder för att förstå pojkars värld. Samtidigt presenteras andra perspektiv. Att ställa olika perspektiv mot varandra utvecklar det kritiska tänkandet. I kapitel 2, Definition av maskulinitet, görs en definition av maskulinitet utifrån de handlingar som män har förväntats att utföra under historien, just för att de är män. Definitionen utgår alltså ifrån hur majoriteten av män har agerat och de sociala förväntningar som har funnits på män och hur detta skapat och reproducerat normer om maskulinitet. Utifrån denna definition av maskulinitet visas i
Inledning 15
kapitel 3, Normer kring maskulinitet och pojkars agerande, hur dessa maskulinitetsnormer skapar sociala förväntningar på pojkar. Dessa normer påverkar både pojkars agerande och andras syn på och bemötande av pojkar i skolan.
I kapitel 4, Maskulinitet och jämställdhetsfrågor, diskuteras olika perspektiv i jämställdhetsfrågor. Olika perspektiv skapar också skilda synsätt på maskulinitet, vilka påverkar pojkars värld.
I kapitel 5, Maskulinitet i relation till våld och sexuella övergrepp, fortsätter diskussionen om viktiga jämställdhetsfrågor som läraren förväntas ha kunskap om. I detta kapitel blir det ännu tydligare om hur olika perspektiv skapar skilda lösningar på hur exempelvis våld inom parrelationer ska minska. I bokens avslutande kapitel, Kvinnlig dominans och det patriarkala samhället, görs en reflektion kring om det verkligen är så att pojkar och män alltid är högre värderade än flickor och kvinnor. Hur påverkar hypotesen om det patriarkala samhället förståelsen av pojkars värld, och flickors bild av sig själva? Kan det vara positivt för samhället att pojkar får diskutera sammanhang där de inte är högt värderade för att hjälpa dem att hantera dessa på ett socialt produktivt sätt? Kan en förståelse av pojkars värld hjälpa till att skapa ett bättre samhälle?
1. Perspektiv på maskulinitet
I detta kapitel presenteras olika begrepp som vanligen används inom genusvetenskapen för att analysera och beskriva pojkars och mäns agerande. Flera av begreppen har en relation till varandra och bildar ett perspektiv som påverkar tolkningen och förståelsen av pojkar. Kapitlet handlar om hur detta genusvetenskapliga perspektiv har vuxit fram, men jag kommer också ge exempel på andra perspektiv som avviker från det som dominerar inom genusvetenskapen. Detta är positivt då möjligheten att ställa olika perspektiv mot varandra ökar lärares och elevers utveckling av ett kritiskt tänkande.
Fler perspektiv utvecklar en kritisk blick
Längre fram i boken kommer forskning om normer kring pojkar och män presenteras. Men det är viktigt att kunna sätta in forskning i en kontext. Forskning om jämställdhet sker ofta ur ett genusvetenskapligt, kvinnovetenskapligt eller feministiskt perspektiv. Ofta är dessa tre perspektiv synonymer då exempelvis feminister ofta är genusvetare eller forskare i kvinnovetenskap. Jag kommer i denna bok skriva den titel som författaren själv använder. Om författaren kallar sig feminist eller genusvetare styr det min benämning. Jag som författare till denna bok är alltså kritisk till hur maskulinitet ofta beskrivs inom genusvetenskapen och menar att det maskulina inte alltid är i överläge. Samtidigt uppmuntrar jag läsaren att ta till sig andra perspektiv. Jag kommer inte ge en lista på böcker skrivna utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv, eftersom den listan skulle bli för lång. Läsaren rekommenderas i stället att söka texter, artiklar och böcker med exempelvis sökorden: feminism, queerteori, genusvetenskap och kvinnovetenskap. Det är viktigt med en öppen diskussion och att låta flera perspektiv komma till tals. Ett demokratiskt samhälle fungerar inte utan en sådan diskussion.
Vad menas med ett patriarkalt samhälle?
Föreställningen om att män och manliga värden och egenskaper alltid har ett högre värde än andra gruppers brukar sammanfattas med begreppet patriarkat och att vi lever i ett patriarkalt samhälle.
Detta begrepp syns också ofta i mediala sammanhang. För att ta ett exempel tar en av de mest sedda filmerna under 2023, Barbie, upp begreppet flera gånger.
Det är viktigt att definiera begrepp, eftersom det är utifrån definitionen av ett begrepp som du tydligare kan ringa in det fenomen som ska undersökas.
Samtidigt är det viktigt att reflektera över syftet med definitioner. Det finns en kritik som går ut på att samhällsvetare kan gå för långt i att diskutera definitioner.21 Själva definitionen blir viktigare än det begreppet faktiskt ska hjälpa till att fånga i verkligheten. Kartan blir viktigare än verkligheten. Med detta sagt, är det viktigt att definiera begrepp, eftersom det underlättar samtalet om olika samhällsfenomen om deltagarna använder samma betydelse av ett ord.
Inom genusvetenskaplig forskning beskrivs och förklaras ofta pojkars agerande utifrån ett patriarkalt perspektiv, och därför är det viktigt att definiera begreppet patriarkat för att kunna undersöka om det stämmer in på hur samhället är uppbyggt och fungerar.
Den amerikanska psykologen och pedagogen Carol Gilligan har tillsammans med psykoanalytikern Naomi Snider i flera böcker drivit tesen att vi lever i ett patriarkalt samhälle. Detta begrepp kan ha olika nyanser hos olika forskare, men Gilligan och Snider skriver att grundtanken är att patriarkatet innebär att kvinnor alltid är underordnade män.22 RFSU Ungdom utgår från samma tanke när de beskriver patriarkatet:
Det finns många olika grenar inom feminismen. En bred och enkel definition som täcker in alla grenarna är ”att erkänna att vi lever i ett patriarkat och viljan att förändra detta till ett jämlikt samhälle”. RFSL Ungdom ser att patriarkatet är en maktstruktur –en struktur som gynnar män som grupp och förtrycker personer som inte är män.23
1. Perspektiv på maskulinitet
Det finns alltså ett förgivettagande att vi lever i ett patriarkat och alla tolkningar måste passa in i denna världsbild.
Utifrån denna syn på samhället har män alltid makten och män är inte bara orsaken till de fel som de gör som individer eller grupp, utan män kan även beskyllas vara orsaken till andra individers och gruppers handlingar. Män har skapat ett patriarkalt samhälle, och om andra grupper än män handlar på ett problematiskt sätt beror detta på att de har socialiserats in i detta handlande på grund av patriarkala strukturer. Alla handlingar i samhället måste därför kopplas till det patriarkala samhället och lösningarna på alla problem blir att minska mäns makt genom att hylla det feminina. Givetvis är begreppet patriarkat i vissa fall ett fruktbart begrepp för att förstå pojkars och mäns handlingar, men är det så i alla situationer? Är det föreställningen om patriarkatet som visar vägen till ett jämställt samhälle? Jag kommer inom kort ge mer konkreta exempel på detta för att förtydliga denna något abstrakta begreppsdiskussion. Men först behöver några fler begrepp tas upp till diskussion, eftersom dessa begrepp är skapade i relation till varandra. Och för att förstå begreppen behövs en förståelse av denna relation.
Feminism och marxism
I ett citat i inledningen togs kvinnor och arbetare upp som två förtryckta grupper. Att arbetare lever under ett förtryck kommer från en marxistisk grundsyn. Förtrycket av arbetare kommer inte att tas upp i denna bok, utan det viktiga här är att förstå att det ofta finns en stark koppling mellan feminism och marxism och hur ett marxistiskt perspektiv har influerat många feministers sätt att argumentera. Jag har valt att beskriva det marxistiska perspektivet som ett konfliktperspektiv.
Enligt ett marxistiskt perspektiv beror samhällsutvecklingen på en grundläggande klasskamp. Det som gynnar en ledande klass missgynnar en förtryckt klass. För att bli av med detta förtryck måste den förtryckta gruppen kämpa mot den härskande gruppen. Många feministiska teoretiker tar över detta tankesätt och skapar en könskamp.
1. Perspektiv på maskulinitet 19
Den mest använda teorin för att analysera pojkars och mäns handlingar och situation är teorin om hegemonisk maskulinitet som lanserats av den australiska sociologen Raewyn Connell.24 Denna teori har tagit begrepp direkt från en marxistisk teoribildning och använt detta på pojkar och män (detta är ett av de tydligaste exemplen på kopplingen mellan feminism och marxism).
Enligt Connell är kvinnor alltid underordnade män,25 vilket innebär att den mest använda teorin för att analysera pojkar alltid utgår från att män är i en maktposition över kvinnor och detta får styra analysen.
Ett av Connells viktigaste begrepp är medskyldig maskulinitet.26 (Vissa använder begreppet deltagande maskulinitet, men jag väljer att använda ordet medskyldig för att det tydliggör tanken med begreppet, men dessa två begrepp är synonymer i detta sammanhang.)
Begreppet medskyldig kan exemplifieras med fotboll. I en fotbollsmatch mellan män är det många andra män i publiken som hyllar de spelande männen. De manliga fotbollsspelarna får status genom att det är så många män i publiken som hyllar dem. Den manliga publiken är alltså medskyldig till att fotbollsspelarna får status och satsar så mycket på att utföra handlingen att spela fotboll. På samma sätt anses de flesta män bli medskyldiga till att andra män begår våld mot kvinnor. Även om de flesta män inte begår denna handling aktivt är de medskyldiga genom att de reproducerar normen att kvinnan ska vara underordnad mannen. Det är denna norm som våldsamma män påstås följa, det vill säga att män ska ha makt över kvinnor. På detta sätt anses mannens våld mot kvinnan vara en social konstruktion som skapats av det patriarkala samhället. För att våldet mot kvinnor ska upphöra måste det patriarkala samhället upphöra genom att kritisera och bekämpa mäns vilja till makt.
Många feministiska teoretiker utgår alltså ifrån idén att verkligheten är socialt konstruerad, och att språket spelar en avgörande roll i denna konstruktion. Språket blir viktigt eftersom det är genom språket vi framför våra tankar och konstruerar vår värld. Sociala och språkliga konstruktioner sker aldrig i ett vakuum, utan i
20
1. Perspektiv på maskulinitet
ett samhälle med existerande maktförhållanden och normer, det vill säga det patriarkala samhället. Om vi vill förändra normer eller beteenden i samhället måste vi rikta in oss på och kritisera själva grundvalen för samhället: patriarkatet. Ett exempel på detta är att skolan har en hierarkisk toppstyrd beslutsordning (exempelvis att rektorn fattar beslut som lärare ska följa). Genusvetaren Eleonor Bredlöv Eknor skriver: ”Feministisk kritik har även lyft fram hur den typiska skolan som organisation är toppstyrd, vilket reproducerar en maskulin diskurs oavsett hur könsrepresentationen ser ut.”27 Ett av marxismens utopiska slutmål är en värld där ingen har makt över någon annan och ingen har mer makt än någon annan. Att en feminiserad skola skulle innebära att skolan inte har någon hierarkisk beslutsordning (det vill säga motsatsen mot den maskulina toppstyrningen) visar en stark koppling mellan marxistiska och vissa feministiska resonemang. Men vad finns då för andra perspektiv?
Ett funktionellt perspektiv
Marx är en av tre teoretiker som många olika perspektiv i dagens samhällsforskning utgår ifrån. Det finns alltså perspektiv som konkurrerar med ett marxistiskt perspektiv. Ett sådant perspektiv utgår från Émile Durkheims teoribygge. Han lade grunden för vad som brukar kallas för funktionalism. Detta perspektiv utgår ifrån att det finns vissa fenomen som måste finnas i ett samhälle för att det ska fungera (det tredje perspektivet utgår ifrån Max Weber som inte tas upp här).
Givetvis finns det mycket som är socialt konstruerat, enligt Durkheim, exempelvis normer, men absolut inte allt. Det finns en värld utanför språket. Om vi tar påståendet ovan om att det patriarkala samhället har skapat en hierarkisk beslutsordning i skolan och att den därför är maskulin. Om skolan hyllade det feminina i större utsträckning skulle därför inte denna toppstyrning finnas. En funktionalist skulle påstå att det inte är någon människa som har skapat denna ordning. Toppstyrningen beror helt enkelt på den sociala världens beskaffenhet. Om en grundskola har sjuttio
1. Perspektiv på maskulinitet 21
En hierarkisk beslutsordning behövs därför att alternativen leder till en sämre skola. Durkheim underströk att detta innebär att vissa personer får mer makt än andra och att denna makt och hur den ska organiseras alltid måste diskuteras och granskas kritiskt. Det måste alltid finnas insyn hur dessa ledande människor använder sin makt, annars kommer de att utnyttja den för sin egen skull och inte till det som främjar helheten. Men samtidigt måste hierarkin i beslutsordningen finnas för att undvika kaos, att inga gemensamma beslut blir tagna och att samordningens frukter uteblir.
Jag vill understryka att Durkheim visade att dessa fenomen har förändrats under historien. När samhället förändras, förändras också de normer som krävs för att samhället ska fortsätta att existera och inte gå under. Detta perspektiv menar dock att människan inte kan forma samhället precis som hon vill. Människan kan givetvis skapa vilka normer hon vill, men vissa normer kommer inte att fungera på grund av hur världen är beskaffad.
Kritik mot ett funktionellt perspektiv
En kritik mot funktionalismen är att den kan bli ett argument för status quo, exempelvis med argumentet att vi fortsätter som förut, eftersom det alltid har fungerat (vilket Durkheim själv varnar för).
Därför är ett marxistiskt perspektiv viktigt att ha som ett komplement till ett funktionellt perspektiv för att kunna syna orättvisor och kritisera sociala strukturer. Men marxismens utopiska lösningar kan i sin tur kritiseras av funktionalismen för att de är orimliga och att de leder till negativa konsekvenser och till och med ett ökat förtryck. Detta är exempel på hur viktigt det är att kunna inta flera perspektiv och att alla perspektiv har både för- och nackdelar.
1. Perspektiv på maskulinitet eller åttio anställda lärare och ingen lärare fick ta ledarrollen (alltså ingen hierarkisk beslutsordning) så skulle denna ordning sluta i kaos och elevernas undervisning skulle bli lidande. Enligt detta perspektiv är det inte det patriarkala samhällets fel att åttio lärare behöver någon eller några som håller i organiseringen för att det ska fungera.
ISBN 978-91-47-15097-7
© 2025 Fredrik Zimmerman och Liber AB.
Text- och datautvinning ej tillåten.
Förläggare och projektledare: Mattias Nykvist och Helena Hammarqvist
Redaktör: Thomas Johansson
Grafisk form omslag: Filip Rehnsfelt och Nette Lövgren
Illustrationer: Jonny Hallberg
Produktion: Lars Wallin
Första upplagan 1
Repro: Integra Software Services, Indien
Tryck: People Printing, Kina 2025
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm
Kundservice: 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se
Denna bok riktar sig till lärare och andra som arbetar inom skolan. Det är viktigt att lärare och annan skolpersonal kan undervisa om och diskutera könsnormer och jämställdhetsfrågor med sina elever. Det är också något som betonas i läroplanen.
Ett annat ledord i läroplanen är att skolan ska utveckla elevernas kritiska tänkande. För att undervisa om könsnormer och jämställdhetsfrågor krävs därför både kunskap som bygger på faktaunderlag och kunskap om de olika perspektiv utifrån vilka jämställdhetsfrågor vanligen undersöks och debatteras.
Boken tar upp och diskuterar flera av de viktiga jämställdhetsfrågorna och hur maskulinitetsnormer påverkar dessa, exempelvis ekonomisk jämställdhet, hälsa och ohälsa, ensamhet och vänskap, utbildning och livschanser samt hur skolan kan ge pojkar resurser till positiva livsval. Boken behandlar också maskulinitetsnormer relaterade till familjevåld och mäns våld mot kvinnor.
För att underlätta reflektioner och diskussioner om dessa frågor avslutas varje avsnitt med diskussionsfrågor.
Fredrik Zimmerman är fil. dr i Barn och ungdomsvetenskap och arbetar som lektor på förskol och grundlärarutbildningen vid Högskolan i Borås. Han har i flera år forskat om hur man kan skapa bättre förutsättningar för pojkar i skolan, vilket i slutändan gynnar både pojkar och flickor. Han har i sin forskning observerat, följt och intervjuat hundratals pojkar (och flickor) i skolan för att öka förståelsen av deras värld. Best.nr Tryck.nr 47-15097-7 47-15097-7