Liber Samhällskunskap 1b
Daniel West
Liber Samhällskunskap
nivå 1b
Daniel West
Innehåll
Förord 7
Kunskap, vetenskap och kommunikation 8
1. Kunskap och okunskap 11
Att tro eller veta 11
Vetenskap och vetenskaplighet 21
Källkritiska grundprinciper 25
2. Information och kommunikation 31
Medier och kommunikation 31
Medielandskapet har förändrats 34
Hur påverkas vi av massmedier? 42
Vem har makten att påverka? 46
Om medielogik och vad som blir nyheter 49
Lagstiftningen och medierna 54
Det medieetiska systemet 57
Individen och samhället 62
3. Individen, samhället och kulturen 65
Samhället och sammanhanget 65
Formandet av en personlig identitet 65
Grupper, tillhörighet och social kontroll 68
Demokrati, diskriminering och fördomar 72
Social skiktning och status 75
Det mångkulturella samhället 83
Demokrati, politik och statsskick 86
4. Demokrati, diktatur och mänskliga rättigheter 89
Demokrati 90
Respekt för mänskliga rättigheter 96
Pluralism och engagemang 101
Demokratiska problem 102
Diktaturer 113
5. Ideologier och politiska partier 123
De politiska ideologiernas historia 123
De politiska ideologierna 126
Vänster och höger i politiken 145
De politiska blocken i Sverige 151
6. Statsskickets grunder 159
Den svenska författningen 160
Fyra grundlagar 160
Den svenska demokratins institutioner 165
Val i Sverige 170
7. Riksdag och regering 177
Riksdagen 177
Regeringen 191
Statsförvaltningen 194
Förvaltningen och demokratin 198
8. Kommuner och regioner 203
Förtroendevalda fritidspolitiker 203
Primärkommunernas ansvar 204
Kommunernas finansiering 205
Olika kommuner har olika förutsättningar 207
Fullmäktige och kommunstyrelse 208
Kommunal förvaltning 210
Regioner 213
Privat eller offentlig drift 214
9. EU – Europeiska unionen 221
Bakgrund 221
EU-förespråkare och EU-skeptiker 225
EU:s institutioner 226
Medbeslutande och olika politikområden 230
EU:s befogenheter 231
Beslutsprocessen 231
Svensk och europeisk lagstiftning 233
EU-domstolen 234
EU:s budget 235
Framtiden för EU-samarbetet 236
10. Internationell politik 243
Skillnader mellan internationell och nationell politik 244
Utrikespolitik 244
Säkerhets- och försvarspolitik 247
Avtal, konventioner och internationell lag 250
FN – Förenta nationerna 252
Icke-statliga aktörer 257
Ekonomi och resursfördelning 262
11. Samhällsekonomiska grunder 265
Samhällsekonomiska grundfrågor 266
Det ekonomiska kretsloppet 274
Kretsloppet och samhällsekonomin 280
12. Tillväxt och konjunkturer 285
Tillväxt och bruttonationalprodukt 285
Resurserna och tillväxten 286
Konjunktursvängningar 288
Konsekvenser av ekonomiska kriser 296
13. Ekonomisk politik 303
Målen för den ekonomiska politiken 303
Ekonomisk-politiska medel 305
Finanspolitik 308
Penningpolitik 311
Så … penning- eller finanspolitik? 315
Valutakursen 316
Andra ekonomisk-politiska medel 318
Arbete, försörjning och välfärd 322
14. Näringsliv och arbetsmarknad 325
Strukturomvandlingar 325
Den svenska modellen 329
Arbetskraften 337
Olika grupper har olika förutsättningar 341
Arbetsrätten – lagarna på arbetsmarknaden 348
EU och den svenska arbetsmarknaden 356
15. Den svenska välfärden 361
Sverige är en välfärdsstat 361
Olika uppfattningar om välfärd 361
De svenska välfärdstjänsterna 363
Socialförsäkringar 365
Skattefinansierad trygghet 372
Offentlig service – från vaggan till graven 373
B ortom skyddsnätet 377
Invandring och välfärd 381
16. Arbete, boende och sparande 389
Att börja arbeta 389
Den första egna bostaden 391
Sparande 394
Att ta lån 401
Hushållen, politiken och samhällsekonomin 407
17. Samhällsvetenskapliga arbetsmetoder 415
Metodiska förhållningssätt 420
Tekniker för insamling av information 422
B earbetning 425
Register 434
Bildförteckning 445
Förord
Eftersom Sverige är en demokrati har alla både rätt och möjlighet att vara med och påverka samhällsutvecklingen. För att kunna delta på lika villkor är det därför viktigt att alla får möjlighet att utveckla de kunskaper, förmågor och redskap som behövs för att följa och delta i samhällsdebatten. Men också för att kunna ta ställning i olika samhällsfrågor. Det kräver att vi förstår hur gemensamma beslut fattas och hur vi kan påverka dem, och hur det politiska systemet fungerar.
För att kunna utveckla dessa kunskaper och färdigheter är det också viktigt att utveckla den språkliga förmågan. Det är svårt att sätta sig in i alla frågor och beslut som påverkar oss i vår vardag, utan att förstå det språk som politiker, ekonomer, jurister och andra experter använder sig av i samhällsdebatten. Utan kunskap om vad olika teoretiska begrepp betyder är det också svårare att vara kritisk och ifrågasättande.
Ytterligare en anledning till att arbeta med den språkliga förmågan är att det är viktigt att själv kunna göra sig förstådd för att aktivt kunna delta i samhällslivet.
Flera av de frågor eller ämnen som tas upp i den här boken är både komplicerade och besvärliga och kan ha lika mycket med värderingar, känslor och attityder att göra som med kunskap eller vetande. När du ägnar dig åt samhällskunskap är det viktigt att tänka på detta och att du inte tar dina egna uppfattningar eller åsikter för givna.
Vad du eller jag tycker och tänker beror nämligen alltid i viss mån på vilka vi är, vilket sammanhang som format oss och i vilken livssituation vi befinner oss. Vårt personliga perspektiv är begränsat och vi är också beroende av andras upplevelser, tolkningar och synsätt om vi vill förstå samhället runt omkring oss. Det gör mötet eller samtalet människor emellan livsviktigt.
Slutligen vill jag rikta ett stort tack till Johan Lindell, professor i media och kommunikation vid Uppsala universitet (kap. 2), AnnMarie Ekengren, professor i statsvetenskap och Ulf Bjereld, professor i statskunskap, båda vid Göteborgs universitet (kap. 5–11 samt Lars Calmfors, professor emeritus i Nationalekonomi (kap. 13–15) för granskande läsning och värdefulla kommentarer.
Daniel West, hösten 2024
Den svenska välfärden
Kunskap, vetenskap och kommunikation
Innehåll
1. Kunskap och okunskap
2. Information och kommunikation
Denna bok inleds med ett avsnitt om samhällsvetenskapliga förhållningssätt och perspektiv som är viktiga i samhällskunskapsämnet. Det inledande kapitlet behandlar frågan om vad kunskap egentligen består i. Det tar även upp varför det är viktigt att ha ett kritiskt och vetenskapligt perspektiv på alla de påståenden i samhällsfrågor vi möter i vardagen. Det andra kapitlet behandlar massmedier, våra viktigaste informationskällor, och hur dessa påverkar våra uppfattningar om samhället. Avsnittet anknyter på så sätt till följande delar av det centrala innehållet i nivå 1b:
Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier och modeller i samband med samhällsfrågor.
Metoder för att söka, bearbeta, tolka, värdera och kritiskt granska information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor.
Mediernas roll i demokratin och nyhetsvärdering i en digitaliserad värld.
Källkritik och källtillit i samhällsvetenskapligt arbete.
1. Kunskap och okunskap
Funderar du över saken inser du snart att allt vi tycker, tänker och gör
på sätt och vis beror på tre saker:
vad vi vet om det förflutna
vilken information vi har i nuet
vilka slutsatser vi tror oss kunna dra om framtiden.
Det är också viktigt att informationen vi använder oss av faktiskt stämmer – annars riskerar vi att tycka, tänka eller göra fel saker. Saker vi kanske inte hade gjort om vi vetat bättre.
Ibland verkar det livsviktigt att vi har uppfattningar som bygger på både korrekt och fullständig information. Tänk dig att du ska hoppa fallskärm och mitt i hoppet upptäcker att du fått felaktiga anvisningar för hur man utlöser skärmen, eller att du misstar vit flugsvamp för champinjoner – ett förhållandevis vanligt och ibland dödligt misstag.
Som samhällsmedborgare är det viktigt att kunna göra förnuftiga och informerade val. I dag förväntas vi välja allt från vilken skola barnen ska gå i eller vilken fondförvaltare för våra pensionspengar som är bäst, till vilka politiker vi anser lämpligast att företräda våra åsikter när gemensamma beslut ska fattas. I det här kapitlet ska vi därför titta närmare på vad det innebär att veta någonting, hur det rent praktiskt går till när man är källkritisk, varför det alltid är viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt samt vad som utmärker vetenskaplig kunskap.
Att tro eller veta
För att underlätta och undvika vanliga missförstånd börjar vi med att definiera några viktiga begrepp. Att definiera ett begrepp betyder att försöka bestämma vad det betyder. Det naturliga stället att börja är att undersöka vad vi egentligen menar med begrepp som kunskap och sanning.
Vet du var du är? Tror du dig veta var du är? Det är inte alltid okomplicerat att läsa en karta eller använda en kompass. Kunskaper som kan vara mycket viktiga när oturen är framme.
Kan du komma på fler exempel på när det kan vara livsviktigt med korrekt information?
Den dominerande uppfattningen om vad kunskap är har alltsedan den grekiska filosofen Platon (427–347 f.Kr.) varit att det krävs tre saker för att kunna säga att man vet någonting:
1. Att man har en uppfattning, eller en föreställning om någonting.
2. Att uppfattningen är sann.
3. Att man har goda skäl att tro att uppfattningen är sann.
Om du tänker efter lite håller du säkert med om att det är ganska självklart. Du kan naturligtvis inte veta att taket läcker om du inte först har en uppfattning om att det gör det, för att ta ett vardagligt exempel. Men bara det att du tror att taket läcker verkar ju inte heller kunna räknas som kunskap. Därför är det rimligt att kräva att det dessutom är sant att det läcker, eller hur? Men hur vet vi att en uppfattning är sann? Enligt Platon måste du ha goda skäl för din uppfattning. Rena gissningar räcker inte. Frågan är då vad som räknas som goda skäl, eller vad det egentligen är som gör något sant? Platons definition tycks leda vidare till ännu fler frågor.
Definitioner
En definition är en bestämd förklaring av vad ett ord eller begrepp betyder. Den definition meteorologer använder sig av för att avgöra om det blivit sommar eller inte är till exempel ”när dygnsmedeltemperaturen överstiger 10 grader i minst fem dygn i följd”. Den här definitionen ställer alltså upp krav för vad som ska räknas som sommar. Just denna definition kanske inte känns livsviktig, men i många andra sammanhang är definitioner väldigt viktiga –inte minst när det gäller sådant som brott och straff. Straffet för ”mord” är mycket högre än straffen för ”dråp” eller ”vållande till annans död”. Var gränsen går mellan de olika brotten beror på hur man definierar begreppen mord, dråp och vållande till annans död.
Hur avgör vi vad som är sant eller inte?
Den vardagliga uppfattningen om sanning är att ett påstående är sant om det stämmer överens med verkligheten. Men är det verkligen så enkelt? Hur avgör vi om ett påstående ”stämmer överens” med verkligheten eller inte?
När vi talar om ”verkligheten” menar vi vanligen den objektiva verkligheten. Med objektiv menas verkligheten som den faktiskt är, oavsett vad någon råkar tro om den. Problemet är att den enskilda individens bild av verkligheten är subjektiv. Med det menar man att människor uppfattar den objektiva verkligheten olika. Anledningen är att alla har olika bakgrund, erfarenheter, perspektiv, värderingar och intressen.
För att kunna avgöra om en uppfattning stämmer överens med verkligheten måste vi därför ta hänsyn till hur våra uppfattningar färgas av vårt personliga perspektiv.
Hur vi bildar oss subjektiva uppfattningar
Oavsett om vi tittar på en tavla, lyssnar på ett radioprogram, diskuterar med en kamrat eller läser en text så tolkar och bearbetar vi information. Vi tar till exempel inte till oss allt i varje given situation, vi filtrerar mer eller mindre omedvetet bort stora mängder information. Detta kallas för selektiv perception.
Anledningen är att all information vi tar emot måste tolkas och sättas i ett sammanhang för att den ska bli meningsfull för oss. Den information som hjärnan uppfattar som oanvändbar i denna process sorteras helt enkelt bort. Något förenklat försöker hjärnan anpassa informationen till våra egna erfarenheter för att göra den begriplig. Hur vi upplever någonting kan påverkas av många saker, även av tillfälligheter. Ett och samma påstående kan till exempel ha väldigt olika effekt beroende på om du är stressad, eller avslappnad och lugn. Selektiv perception kan också fungera så att vi övertolkar information när den färgas av våra personliga erfarenheter.
Inbillningseffekter
I vissa situationer kan vi till och med påverkas att tro att vi upplever eller minns något vi egentligen inte alls varit med om. Ett exempel är hur det går att skapa inbillningseffekter. I ett vetenskapligt experiment utfört vid Victoria University på Nya Zeeland lyckades man visa att studenter som trodde att de druckit alkohol upplevde att de blev berusade trots att de i själva verket bara serverats tonic med lime. Dessutom uppvisade de sämre korttidsminne än kontrollgruppen som visste att de bara fick tonic.
Gör gärna ett snabbt experiment. Be två av dina vänner som varit hemma hos dig var för sig beskriva hur de minns ditt rum. Beskriver de rummet på samma sätt och med samma ord? Vilka likheter och skillnader finns det i deras minnesbilder?
En anledning till att sätta upp vägskyltar med varning för älg är för att påminna förarna om att snabba rörelser i utkanten av synfältet kan vara djur som är på väg upp på vägen. Studier har visat att förarnas reaktionstid och bromssträcka blir mycket kortare när de just passerat en varningsskylt än när de inte gjort det. Skylten påverkar således vår selektiva perception.
Är objektivitet möjlig?
Om det nu är så att all information vi tar till oss påverkas av sådant som vilka vi är och i vilken livssituation vi befinner oss – hur ska vi då kunna avgöra vad som är sant eller inte?
Vad vi kan göra är att så långt det är möjligt sträva efter objektivitet och utveckla metoder för att kompensera för begränsningar i våra egna perspektiv. Vi behöver ta fram så goda skäl som möjligt för att våra uppfattningar är sanna. Strävar vi efter objektivitet innebär det att vi gör vårt bästa för att vara sakliga och opartiska.
Är du saklig håller du dig till information som är så trovärdig som möjligt. Det är också viktigt att hålla sig till information som är relevant. Att informationen är relevant innebär att den har med det som undersöks eller diskuteras att göra. Vilken färg på ögonen eller form på huvudet någon har är till exempel inte relevant för vilket betyg de förtjänar i svenska.
Strävar du efter objektivitet är det också nödvändigt att du är opartisk när du bedömer olika uppfattningar – det faktum att du personligen gillar en uppfattning bättre än någon annan är inte ett skäl att tro på den. Ens egna känslor, attityder eller värderingar är subjektiva och därför inte relevanta. Av denna anledning är det viktigt att kunna skilja på vad som är ett påstående om fakta och vad som är en värdering i till exempel en text eller ett uttalande. Det är inte alltid lätt.
OBJEKTIVITET
relevans saklighet opartiskhet balans
sanning neutral
Fakta, tyckande och värderingar
Det finns en grundläggande skillnad mellan påståenden om fakta och påståenden som uttrycker en värdering. Ett faktapåstående är ett uttalande om den objektiva verkligheten och är därför antingen sant eller falskt. Fakta är ”sann information”. Att tycka någonting om fakta är därför meningslöst. När du tycker någonting ger du nämligen uttryck för en värdering. En värdering är en uppfattning om vad som är viktigt eller värdefullt, rätt eller fel, vackert, fult, gott eller äckligt. För sådana uppfattningar finns det inget facit och människor kan därför vara oense utan att någon behöver ha fel. Ger du uttryck för en värdering säger du mer om dig själv, än du gör om den objektiva verkligheten.
Följande uppfattningar är exempel på renodlade värderingar:
Vaniljglass är godare än chokladglass.
Barn är det bästa med livet.
Sniglar är avskyvärda.
Följande är i stället exempel på renodlade faktapåståenden:
Dörren är låst.
Det var en ovanligt kall vinter i år.
Kvinnor begår färre brott än män.
I många fall är det tyvärr inte lika enkelt att se skillnaden som i dessa exempel. Det beror på att ord kan vara både beskrivande och värderande på samma gång.
Kan det vara sant att en låt är bra? Kan musik vara objektivt bra eller dålig? Håller du med om att det inte finns något facit i dessa frågor? Varför/varför inte?
Kan du komma på några egna exempel på ord som är både beskrivande och värderande?
Diskussioner om samhällsfrågor fastnar ibland i oenighet kring värderingar när diskussionen kanske i stället borde handla om vad som är sant eller inte.
Ta till exempel orden ”utveckla” och ”förändra”. Politiker säger hellre att de vill utveckla samhället än att de vill förändra det.
Anledningen är att nästan ingen upplever ”utveckling” som någonting dåligt. Ordet har då en positiv värdeladdning. ”Förändring” är däremot värdeneutralt – människor kan uppleva förändring både som någonting bra eller, tvärtom, som någonting dåligt. De som är negativt inställda till en förändring kommer att vilja beskriva förändringen som ett steg tillbaka, att man ”tar bort”, ”raserar”, ”avvecklar” eller ”monterar ner” något som redan fungerar – ord som alla har en negativ värdeladdning.
Att vara opartisk innebär att alltid försöka använda ett så neutralt språkbruk som möjligt. Problemet är att det är svårt att vara fullt ut medveten om sin egen partiskhet, eller hur värderingar smyger sig in i vårt språk och påverkar vårt sätt att tänka. Därför är det viktigt att sträva efter balans – att olika uppfattningar och argument, bevis eller belägg måste vägas mot varandra – och neutralitet, att bedöma alla uppfattningar efter samma måttstock.
Bias
Anledningen till att det är så svårt att vara fullt ut medveten om sin egen partiskhet hänger ihop med det vi tidigare kallade för selektiv perception, och är en effekt av vår subjektivitet. Detta är något det forskats mycket om i beteendevetenskaperna. Vi har helt enkelt en tendens att favorisera vårt personliga perspektiv på tillvaron framför andras. Det här ger i sin tur upphov till olika bias, snedvridningar eller skevheter i hur vi uppfattar världen.
En sådan bias är confirmation bias, eller bekräftelsebias, och innebär att vi omedvetet tenderar att ha lättare att ta till oss information som bekräftar sådant vi redan tror oss veta och därför också har svårare att ta till oss information som tyder på att vi har fel. En annan kallas för attribution bias, eller det fundamentala attributionsfelet. Det hänvisar till en tendens att förklara andras beteenden med ”inre” faktorer som moral eller personlighet, medan vi är mer benägna att hänvisa till ”yttre” faktorer och omständigheter när vi förklarar samma beteenden hos oss själva. När andra begår brott är det på grund av deras dåliga karaktär, när vi själva gör det är för att omständigheterna tvingade oss till det.
Vad eller vem ska man tro på?
Det här med objektivitet verkar inte helt lätt. Det finns goda skäl att tro att vi inte kan göra mer än att bara sträva efter objektivitet, men då tycks vi alltid behöva fundera över om vi har tillräckligt goda skäl för att tro på någonting. Det leder vidare till frågan om hur vi ska kunna bedöma det. Ett bra sätt att börja kan vara att titta på några vanliga sätt att resonera kring vad som är rimligt att tro på.
”Vad alla vet” – kollektiv kunskap
Det finns uppfattningar eller påståenden som upprepas så ofta och i så många sammanhang att de till slut aldrig ifrågasätts. Dessa uppfattningar blir på sätt och vis en levande del av den bakgrundskunskap som utgör ett samhälles gemensamma kultur och sätt att se på världen. Ibland handlar det om religiösa myter eller trosföreställningar som det är mer eller mindre tabubelagt, eller förbjudet, att ifrågasätta. Andra gånger kan det vara enkla uppfattningar om samhället som blivit så vanliga att de flesta tror på dem, mest för att det är bekvämt eller bekräftar en allmänt spridd bild av hur samhället fungerar.
Under 1900-talets början ägnade man mycket tid åt att försöka koppla skallens form till egenskaper som intelligens eller moral – något som senare forskning visat vara helt irrelevant.
Hur vanligt tror du grupptänkande och konformitetsbias är?
Har du själv varit med om det?
Ibland är förstås det som ”alla” (eller åtminstone de allra flesta) vet också sant. Som i fallet med många grundläggande fakta: Paris är Frankrikes huvudstad, 1+1=2, Efter våren kommer sommaren och så vidare. Ingen kräver av oss att vi styrker sådana påståenden med trovärdiga källor. Problem uppstår emellertid så fort vi går bortom sådana enkla påståenden och hänvisar till vad de flesta, eller ”alla”, tror sig veta som ett bevis eller belägg för att det man påstår är sant. Att många tror att någonting är sant är aldrig i sig ett bevis för att det faktiskt är det, även om det kan vara lockande att tänka så. Lockelsen upphov till en bias som brukar kallas för bandvagnseffekten. Har du uppfattningar som är i linje med de flesta andra runt omkring dig, behöver du inte oroa dig för att bli ifrågasatt eller förlöjligad av andra. I sådana situationer hamnar bevisbördan på de som är i minoritet, även om de råkar ha rätt.
Människors tendens att tro på samma sak som andra runt omkring dem kallas för grupptänkande och beror på vår inneboende ovilja att dra på oss andras ogillande. Grupptänkande tar sig ofta uttryck i så kallad konformitetsbias. En tendens att böja sig för gruppens uppfattningar, även när man vet att gruppens uppfattningar egentligen är fel. Det är något som också bidrar till att dölja hur stor oenighet som egentligen råder i gruppen som helhet.
Den ständigt ökande brottsligheten
Hur kan det komma sig att skillnaden mellan allmänheten och forskarna är så stor i denna fråga?
Vilka konsekvenser får det om det som de flesta tror sig veta är felaktigt?
Har den totala brottsligheten ökat eller minskat de senaste 30 åren? Enligt BRÅ, det svenska rättsväsendets expertmyndighet, tror runt 80 procent av svenska folket att brottsligheten trendmässigt ökar. Det har de gjort i samtliga mätningar där frågan har ställts. Oavsett om den faktiska brottsligheten ökat eller minskat när de tillfrågades. Samtidigt har kriminologerna (brottsforskarna) vid såväl BRÅ som vid Sveriges universitet i allmänhet varit överens om att brottsligheten generellt sett minskat de senaste 30 åren, även det naturligtvis gått lite upp och ner enskilda år och vissa typer av brott blivit mer vanligt förekommande medan andra blivit mer sällsynta.
Register
A
Afghanistan 117
agendamodellen 44
aktie 397
aktiefond 398
aktivitetsstöd 371
aktör 243
algoritm 37
allmän och lika rösträtt 161, 162
allmän tjänsteplikt 249 allmänintresse 57, 104
allmänna motionstiden 178 allmänna opinionen 42 alternativa medier 41, 52 ambassad 245 amortering 402
Amsterdamfördraget 223 analys 425 anarkism 130 andra hand 392 anpassning 69 ansvarig utgivare 54 ansvarsutkrävande 215 antisemitisk 140 arbete 389 arbetsdelning 287
Arbetsdomstolen 355
arbetsgivarorganisation 329 arbetskraft 267, 275, 286, 337, 338
arbetskraftsinvandring 342, 382
arbetslöshet 207, 293, 295, 297, 303, 306, 310, 312, 328, 339, 341, 346, 347, 354, 371, 410 arbetslöshetsförsäkring 370, 371 arbetsmarknad 325–347
arbetsmarknadens förfogande 337 arbetsmarknadens parter 329 arbetsmarknadspolitik 318, 346 arbetsmiljölagen, AML 353–355 arbetsrätt 348–355 Argentina 154 argumentationsanalys 418 attribution bias 16 auktoritetstro 20 auktoritär 116 autokrati 115 autokratisering 108 avbetalning 403 avkastning 397 avreglering 129 avsked 351 avståndsmodellen 50, 51 avtal 250 avtalsfrihet 127 avtalsrörelse 333
B
bandvagnseffekten 18
banker 274, 277, 278, 289, 293, 409 banksystem 298 barnbidrag 374
Beauvoir, Simone de 143 bemanningsföretag 326 beredningstvång 187 beroende, se källkritik besittningsskydd 391 beslutande församling 166 betalningsanmärkning 401 betänkande 183, 184, 188
Bevara Sverige svenskt, BSS 139 bias 16
bildning 76 blandekonomi 271 blockad 331 boende 391–394 bolån 401 bordläggning 187 borgensman 401 borgenär 405 bostadsbidrag 394 bostadsrätt 393, 395 BRIS 374 bruksvärde 392 bruttonationalprodukt, BNP 285, 286, 316 budgetproposition 177 budgetunderskott 308 budgetöverskott 309 bunden ränta 402 Burke, Edmund 138
C
censurförbud 55
Centerpartiet 129, 151 central nivå 194, 195 Centralafrikanska republiken 117 cherry picking 24 civil olydnad 135 civilplikt 249 confirmation bias 16 CV, curriculum vitae 389
D dagordning 44 decentralisering 104 definition 12 deflation 312
deklaration 100 delade befogenheter 231 deltagande observation 424 deltagardemokrati 101, 102 demokrati 72, 89–95, 101–112 demokratiska problem 102–112 departement 191 desinformation 53 diktatur 113–118 diplomati 245 direkt demokrati 90 direkt kommunikation 32 diskriminering 72, 93 diskrimineringslagen 344 disponibel inkomst 363, 407 dold arbetslöshet 347 Dublinförordningen 237
Eeffektiv ränta 403 efterfrågan 275, 288 ekologiskt hållbar utveckling 303 ekologism 143144 ekonomisk demokrati 133 ekonomisk kris 296 ekonomisk liberalism 127, 269 ekonomisk politik 303 ekonomisk tillväxt 285 ekonomiska och monetära unionen, EMU 223, 318 ekonomiska och sociala kommittén 231 ekonomisk-politiska medel 305 ekonomiskt bistånd 372 ekonomiskt kretslopp 274, 277, 277, 280, 289, 293 elit, elitism 101, 115 empiriskt belägg 22
enkät 422, 423 entreprenad 214
etnicitet 79
etnocentrism 74
EU:s budget 235
EU:s medlemsländer 224
EU-direktiv 233
EU-domstolen 233, 234
EU-förordning 233
EU-nämnden 190
Europaparlamentet 226, 229
Europeiska ekonomiska gemenskapen, EEG 222
Europeiska enhetsakten 223
Europeiska gemenskaperna, EG 222, 223
Europeiska kommissionen 226, 227
Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna 100, 247
Europeiska rådet 226 europeiska säkerhetsordningen 247
Europeiska unionen, EU 221–238
exekutiv auktion 405
exklusiva befogenheter 231 exportvara 279 extremvänster 135
F fackförening 329
facknämnd 209 fakta 15
faktormarknad 275 falsifiera 421 fascism 139, 140 fattigdom 362
federalist 225 feminism 142, 143
Feministiskt Initiativ 143 finanskris 297 finanspolitik 305, 306, 308–311, 315 flykting 383
flyktinginvandring 342, 382 flytande växelkurs 317
FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna 96–99
FN:s barnkonvention 100, 374
FN-stadgan 252 folkrätt 251 folksuveränitetsprincip 167 folkvilja 91, 105 fredsplikt 333 fri rörlighet 222, 225, 237 fri åsiktsbildning 161 friktionsarbetslöshet 339 frilans 326 främlingsfientlighet 138 funktionshinder, funktionsnedsättning 344, 379 fusionsfördraget 222 fyra friheterna 222 fördelningspolitik 134 fördom 72, 73 Fördraget om europeiska unionen, EU 223
Förenta nationerna, FN 246, 252–256 företag 274, 277, 289, 293 företagsklimat 335 författning 160 författningsdomstol 168 förhandling 245 förintelsen 96, 140 förordning 193
förskola 375 försvarspolitik 247 försörjningsstöd 372 förvaltning 166 förvaltningsdomstol, förvaltningsrätt 197 förvärvsfrekvens 384 föräldrapenning 375
G
GAL-TAN-skalan 150, 153, 154 Galtung, Johan 50 gatekeeper 39, 52 GDPR 56 generalförsamlingen 253 generalsekreteraren 254 genus 74 gig-företag 326 Greenpeace 243 grundlag 160 grundläggande fri- och rättigheter 163 grupp 67 grupprepresentativitet 104 grupptryck 68 grupptänkande 18 gäldenär 405 H handelsberoende 316 hemförsäkring 406 hemlöshet 377 hemtjänst 376 Hesselgren, Kerstin 162 heteronorm 72, 82 hierarki 136 horisontell fördelning 365 Human Rights Watch 243 humankapital 267
hushåll 274, 277, 289, 293 hushållsbudget 395 hyperinflation 313, 314 hypotetisk-deduktiv metod 421 Hyresnämnden 392 hyresrätt 391–393 hållbart samhälle 144 höga representanten för utrikes- och säkerhetsfrågor 228
höger 145, 150, 154 högerextrem 141 högkonjunktur 285, 288–294 Högsta förvaltningsdomstolen 197
I
icke-statliga aktörer 257 ideell organisation 378 identifikation 67 identitetspolitik 104 ideologi, se politisk ideologi illiberal majoritetsdemokrati 106 import 291, 317 importvara 279 inbillningseffekt 13 Indien 154 indirekt kommunikation 32 individens integritet 57, 94 individuella rättigheter 99, 107 induktiv metod 421 industriella revolutionen 123 inflation 290, 292, 408 inflationsspiral 290, 291 inflationstakt 409 information 33 informationsbrus 34 informationsinsamling 422
infotainment 36
infrastruktur 287
injektionsmodellen 42
inkassoföretag 404 inkomst 395
inkomstskatt 205, 372
institution 165
institutionell tröghet 198 insättningsgaranti 397 integration 79, 384 internalisera 65, 66 internationell lag 250
internationell politik 243, 244
Internationella
brottmålsdomstolen, ICC 255
Internationella domstolen i Haag 255 internet 37 interpellation 182 intervju 422 invandring 381
investeringssparkonto, ISK 400
Iran 114
J
justitieombudsman, JO 183
jämlikhet 272
jämställdhet 81, 343, 376
K
kammaren 186–189
kammarrätt 197
Kanada 117
kapitalism 147, 268, 269
Kina 116, 131
klass 75, 78, 79
klassamhälle 77, 78
klasslöst samhälle 130
koalitionsregering 180 kol- och stålunionen 222 kollektiv kunskap 17 kollektiv nyttighet 278 kollektiv säkerhet 252 kollektiva rättigheter 99 kollektivavtal 331 kollektivt försvar 248 kommissionär 227 kommitté 184 kommun, primärkommun 203–212 kommunal fastighetsavgift 394 kommunal förvaltning 210 kommunal nämnd 209 kommunal utjämning 207 kommunala bolag 212 kommunala uppgifter 204, 205 kommunallagen 204 kommunalråd 208 kommunalt självstyre 163 kommunalval 172 kommunfullmäktige 208 kommunikation 31–33 kommunikationsmodellen 33 kommunism 130 kommunistiskt samhälle 131 kommunstyrelse 208 kompensatorisk 362 konformitet 69 konformitetsbias 18 konjunkturarbetslöshet 339 konjunkturcykel 285 konjunkturnedgång 292 konjunktursvängning 288 konjunkturuppgång 295 konsekvensanalys 419, 420 konservatism 135–139 konservativ 145
konservativ nationalism 138 konspirationsteori 24, 52, 199
konstitution 160
konstitutionell monarki 164 konstitutionsutskottet, KU 183 konsumentlån 403 konsumentmakt 48
konsumtion 295, 311, 366, 410 konvention 100, 250, 251 kreditkort 404 kreditupplysning 401 Kristdemokraterna 129, 138, 151 Kronofogdemyndigheten 405 Kuba 116, 131 kultiveringsteorin 43, 44 kultur 76
kunskap 11
källkritik 25–27 kön 74 könsmaktsordning 81 könsöverskridande identitet 72
Köpenhamnskriterierna 224 köpkraft 292, 410
L
lagbunden maktutövning 93
lagen om anställningsskydd, LAS 350–353 lagen om valfrihetssystem, LOV 215
lagen om vård av missbrukare, LVM 378
lagen om vård av unga, LVU 379 lagenlig maktutövning 163
Lagrådet 187 lagstiftning 186–189 landshövding 196 legal, legalitet 159 legalitetsprincipen 93
legitimitet 159 liberal demokrati 90 liberal välfärdsstat 361 Liberalerna 129, 151 liberalism 126–128, 147 likhetsfeminism 142 likhetsprincipen 93 Lippman, Walter 49 Lissabonfördraget 223, 230 litteratursökning 422 livsstilsliberalism 150, 152 lobbyism 232 lokal nivå 196, 197 lokala förhandlingar 333 lågkonjunktur 285, 294 lån 401–406 länsstyrelse 196 lön 407 lönedumpning, lönekonkurrens 332 lönegap 344 löneglidning 333 löneutveckling 407
M
majoritetsbeslut 90 majoritetsregering 180 majoritetsstyre 107 makt 89 maktdelningsprincip 166, 167 mandat, mandatperiod 162 marknad 275, 276 marknadsekonomi 270 masskommunikation 32 massmediernas demokratiska roll 169 medbeslutande 229, 230 medbestämmandelagen, MBL 349, 350
medborgarskap 107, 381
meddelar- och källskydd 55
medieideologi 114
mediekonsumtion 38
medielogik 49
Medieombudsmannen, MO 57, 58
medier 31
Mediernas Etiknämnd, MEN 57, 58 medium 31 medlare 333 mellanstatliga organisationer 246
Merton, Robert K. 80 metodregel 23
Miljöpartiet 144, 151
ministerrådet 226, 228 ministerstyre 193 minoritetsgrupp 99 minoritetsregering 180 minskande marginalnytta 315 missbruk 378
modell 21
Moderaterna 129, 138, 151 moms, mervärdesskatt 363 monarki 164
Montesquieu, Charles-Louis de Secondat 167 motion 178 motkultur 70, 71 Myanmar 116 målstyrning 211 mångkulturellt samhälle 83 mänskliga rättigheter 96–99 N
narrativ 53 nationalekonomi 265 nationalism 138
Nato, North Atlantic Treaty Organization 246–249
Natomedlemmar 248 nattväktarstat 126 nazism 139, 140 nedsatt arbetsförmåga 344, 379 negativ parlamentarism 181 negativa rättigheter 97 NGO, Non-Governmental Organizations 243, 257
Nicefördraget 223, 238 nominell löneutveckling 408
Nordiska rådet 247
Nordkorea 116, 131
Norge 117 norm 66 normkritik 142
Nya Zeeland 117 nyhetsbyrå 40 nyhetsmedier 51 nyliberalism 128 näringsliv 325, 333 näringspolitik 318, 336
O
oberoende myndighet 168 objektivitet 13, 14, 17 obligationsfond 399 OECD, Organization för Economic Co-operation and Development 246 offentlig rättegång 94 offentlig sektor 134, 274, 277, 278, 289, 293, 334–336 offentlig service 373–376 offentlighetsprincipen 55 offentligt ägande 146 ojämlikhet 328 opartiskhet 14 opinionsbildning 42
opinionsklimat 45 opposition 178
oppositionsråd 208
Orbán, Victor 106 orsaksanalys 419, 420
OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa 173, 247 Overtonfönstret 45
P papperslös flykting 380 parlament 162 parlamentarism 162 partigrupp 188 patriarkalisk 136 patriarkat 81 pengar 306 penningpolitik 305, 311–315
Pensionsmyndigheten 376 pensionsålder 370 personlig identitet 65 personval 171 planekonomi 269 Platon 12 pluralism 101 polarisering 39, 153 polisstat 118 politisk ideologi 126–144 politisk korrekthet 45 politisk liberalism 126 politiska block 151 politiska fri- och rättigheter 91 politiska partier 90, 101–103, 115, 125, 142, 146, 170, 172 positiva rättigheter 98 potentiell produktion 288 primär socialisation 66 prissignal 276 privat sektor 333–335
privat tilläggsförsäkring 366, 367 privat ägande 130, 146 privatisering 129 procedurrättvisa 148 produktionsfaktor 266, 275 produktivitet 287 progressiv 145 proletariatets diktatur 130 propaganda 114 proposition 178 provanställning 352 pseudovetenskap 24 public service 34, 47, 48 publicistiska hedersregler 57 påverkanskampanj 53
Rradikal 145 radikalisering 70,71 radio- och tv-lagen 35 rasism 74 ratificera 100 reaktionär 145 real löneutveckling 408 realkapital 266, 275, 286 reallön 292, 408 recession 285 referregranskning 23 reformism 130, 132, 146 regelstyrning 211 regeringen 190–193 regeringsbeslut 192 regeringsbildning 178, 180 regeringsformen, RF 161 regeringsförklaring 177 Regeringskansliet 191 region, regionkommun 203, 213 regional nivå 195, 196 regionalpolitik 318, 336
regionfullmäktige 213
regionkommittén 231
regionråd 213
regionstyrelse 213 regionval 172
reglering 271
regleringsbrev 193 relevans 14
reliabilitet 424
remiss 187
renommésnyltning 24 representation 104 representativ demokrati 90, 162 resultaträttvisa 149
resurs 266, 267 resursfördelning 272
Revisionsrätten 235 revolutionär 130, 146
Riksbanken 278, 292, 303, 307, 312, 313, 314, 409
riksdagen 177–190
riksdagens kontrollmakt 182 riksdagsskrivelse 189
riksdagsval 172
riksmötet 177
Riksrevisionen 183
Romfördraget 222
råvara 266, 275
ränta 401, 402, 409 räntefond 399
räntepolitik 313
rättsstat, rättsstatliga principer 91, 92 rättsövergrepp 93
rättvisa 148, 149, 272
Röda korset 243 rörlig ränta 402
S saklighet 14
Saltsjöbadsavtalet 330
samer 99, 250 samhälle 65
samhällsekonomi 265 samhällsekonomiska grundfrågor 266 samhällskontrakt 159 samhällsvetenskaplig metod 415 samlingsregering 180 samverkansavtal 350 sanktion 89, 251 sanning 11–13 segregation 79, 80 sekundär socialisation 67 selektiv perception 13 sjukersättning 367 sjukförsäkring 366 sjuklön 367 sjukpenning 367 skattesats 205 skatteunderlag 207 skolplikt 374 skuldsanering 406 skuldsättning 405, 409 skyddskommitté 353 skyddsombud 353 skälig hyra 393 sms-lån 404
social kontroll 68
social rörlighet 78
social skiktning 75, 82
social snedrekrytering 78
social status 68
social tillhörighet 67 sociala avgifter 363
sociala medier 37, 46, 52
Socialdemokraterna 132, 133, 134, 138, 139, 141, 151 socialdemokratisk välfärdsstat 361 socialförsäkringar 365 socialisation 66
socialism 129–135, 268
socialkonservatism 137, 138
socialliberalism 128
Socialstyrelsen 372
socialt hållbar utveckling 303
socialt skyddsnät 363 socioekonomisk grupp 77 solidarisk finansiering 134
Sovjetunionen 131, 247 sparande 292, 394–400, 408 sparkonto 397 stadsdelsnämnd 209 staten 89, 146 statliga bidrag 206 statsförvaltning 194 statsministern 179, 180, 191 statsråd 180, 191
Statsrådsberedningen 191 statsskick 159 statsskuld 309 status 75 stereotyp 50, 73 stimulans 310
Storbritannien 167, 224 strainteorin 80 strejk 331
strukturarbetslöshet 339 strukturomvandling 325 studentbostad 391 styrränta 313, 409 subjektiv 13 successionsordningen 164 sunt förnuft 19 suveränitetsprincipen 245
Svensk författningssamling, SFS 189 svenska modellen 329–333 svenska totalförsvaret 249
Sverigedemokraterna 106, 138, 134, 141, 143, 151, 154
Sveriges Kommuner och Regioner, SKR 213 sympatiåtgärd 331 Syndikalisterna 135 sysselsättningsgrad 338 säkerhetspolitik 247 säkerhetsrådet 253 sändare 33 sändningstillstånd 35 särartsfeminism 142 särintresse 104 särskilt utsatta områden 111 sökmotor 37, 46
Ttalmannen 179 teori 21
terroristorganisation 258 tertiär socialisation 67 tidsbegränsad anställning 326 tillit 109 organiserad brottslighet 111 tillsvidareanställning 326, 351 tillsynsmyndighet 217 tjänstemarknad 275 tolerans 69 tolkningsram 33 transferering 395, 407 transnationella företag 257 Trump, Donald 106 tryckfrihetsbrott 55, 58 tryckfrihetsförordningen, TF 54, 164 tvåstegshypotesen 42, 43 tystnadsspiral 45
Uunderbalanserad budget 308 Ungern 106, 224 uppehållstillstånd 381
upplysningen 126
uppsägning 351
USA 106, 154, 167, 247
utbildningsnivå 341
utbud 275, 288
utgift 395
utjämningsmandat 172, 173
utländsk bakgrund 342 utmätning 405
utnämningsmakt 193 utrikesdeklarationen 178
Utrikesdepartementet, UD 245 utrikesnämnden 190 utrikespolitik 244 utskott 186–188 utskottsinitiativ 188
V, W
val 170–179
validitet 424
valkrets 172, 173
Valmyndigheten 173
valutakurs 291, 316, 410
valutaspekulation 317 varsel 333 verifiera 421
verkställande organ 166 vertikal fördelning 365 vetenskap 21
vetenskapliga studier 417 vetenskaplig rapport 426–430
veto 253 vi- och dom 70, 71 vinst 133
visstidsanställning 352
Wollstonecraft, Mary 142 WTO, Organization för Economic Co-operation and Development 246
vårbudgeten 178 vårdnads- och försörjningsansvar 374 vårdnadsbidrag 375 välfärd 361, 381 välfärdsstat 132, 361 välfärdstjänst 363 vänster 145, 150, 154 Vänsterpartiet 134, 135, 151 värdekonservatism 150, 152 värdeladdning 16 värdeneutral 16 värdering a5 värnplikt 249
yttrandefrihetsgrundlagen, YGL 54, 164 Å
åldersdiskriminering 345 åsiktsrepresentativitet 104 åskådardemokrati 101, 102 åtstramning 310
Ä
ägarmakt 46
äldreboende 376 ämbetsverk 194 ärekränkning 58
Ö
öppen arbetslöshet 347 överbalansera budget 309 övergrepp i rättssak 112 överskottsmål 311
Bildförteckning
8–9 Greg Doherty/Getty Images
10 Aaron McCoy/The Image Bank/Getty Images
13 Transportstyrelsen
15 Maskot/Johnér
17 TT
19 Lars Epstein/DN/TT
22 Nicklas Thegerström/DN/TT
27 Arsenii Palivoda/Shutterstock
30 Jessica Gow/TT
35 Tore Falk/Expr/TT
38 Fredrik Sandberg/TT
40 Karin Wesslén/TT
44 Lotta Fernvall/AB/TT
49 Thomas Mukoya/Reuters/TT
53 The New York Timees/TT
54 Claudio Bresciani/TT
56 Naina Helén Jama/TT
62–63 Leif Johansson/Scandinav/Johnér
64 AeristicCaptures/iStock/Getty Images
67 Maskot/Johnér
72 Jonas Ekströmer/TT
77 Markku Ulander/Lehtikuva/TT
81 Jessica Gow/TT
86–87 Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag
88 Fredrik Sandberg/TT
94 itsalreadytaken/Shutterstock
95 Fredrik Sandberg/TT
96 GiuseppeCrimeni/Shutterstock
98 Omer Abrar/AFP/TT
100 Hussein El-alawi/Sydsv/TT
103 Henrik Montgomery/TT
106 Attila Kisbenedek/AFP/TT
111 Jonas Ekströmer/TT
113 Dmitry Azarov/Polaris/TT
114 Vahid/Salemi/AP/TT
116 Ng Han Guan/AP/TT
122 Anders Wiklund/TT
124 Gustave Doré. Album/TT
125 Adéle Kindlund/Sundsvalls museum C BY-NC
128 SVT/TT
131 Ivan Simakov, 1922. The Granger Collection/TT
134 Ewa Ahlin/Johnér
135 Mikael Andersson/Bildhuset/TT
137 Plattform/Johnér
141 Mikael Fritzon/TT
142 John Opie (1761–1807. SPL/TT
143 Lido/SIPA/TT
144 Claudio Bresciani/TT
147 Johan Nilsson/TT
153 Jonas Ekströmer/TT
158 Pontus Orre/AB/TT
162 Bertil Norberg/TT
164 Thron Ullberg/Kungl. Hovstaterna
169 Fredrik Sandberg/TT
171 Johan Jeppsson/TT
176 Christine Olsson/TT
182 Magnus Wennman/AB/TT
185 Pontus Lundahl/TT
189 Ulf Höjer/AB/TT (beskuren)
194 Försäkringskassan
199 Johan Nilsson/TT
202 Susanne Walström/Johnér
204 Johan Nilsson/TT
206 Christine Olsson/TT
209 Cité Création. Amir Nabizadeh/DN/TT
212 Mikael Svensson/Johnér
214 Jessica Gow/TT
220 U. J. Alexander/Shutterstock
233 Helena Landstedt/TT
234 olrat/Shutterstock
237 Antonio Sempere/Zuma Press/TT
249 Johan Nilsson/TT
250 Thomas Karlsson/DN/TT
253 a katz/Shutterstock
254 oliverdelahaye/Shutterstock
257 Mohammad Ghannam/MSF/Reuters/TT
262–263 Mikael Svensson/Johnér
264 Stefan Örtenblad/Johnér
268 imageBROKER/TT
270 Alex Ljungdahl/Expr/TT
279 Fredrik Sandberg/TT
291 Anders Wiklund/TT
294 Janerik Henriksson/TT
296 Anna-Karin Nilsson/Expr/TT
302 Pontus Lundahl/TT
304 Matthew Vincent/Pa Photos/TT
308 Hussein El-alawi/Sydsv/TT
312 Magnus Lejhall/TT
318 Malin Hoelstad/SvD/TT
322–323 Plattform/Johnér
324 Thomas Barwick/DigitalVision/Getty Images
327 Janerik Henriksson/TT
330 TT
331 Pontus Lundahl/TT
340 Johan Nilsson/TT
342 Plattform/Johnér
345 Anna Johansson/Johnér
350 Pontus Lundahl/TT
352 Magnus Lejhall/TT
355 Plattform/Johnér
360 Phia Bergdahl/Johnér
366 Staffan Löwstedt/SvD/TT
367 Maskot/Johnér
370 Johan Bjurer/TT
376 Jan Töve/Johnér
377 Fredrik Sandberg/TT
380 Robin Lorentz-Allard/AB/TT
388, 391 Scandinav/Johnér
414 Plattform/Johnér
416 Otto Ohms saml/TT
Övriga foton: Shutterstock
Illustrationer: Johnny Dyrander (s. 79, 91, 92, 105, 148, 149, 161, 162, 163, 167, 180, 186, 272, 276, 290, 364), Cristina Jäderberg (s. 14, 33, 43, 51, 145, 152, 195, 222–223, 226, 274, 277, 289, 293, 307, 418, 419).
Kartor: Stig Söderlind, s. 172, 224, 248.
ISBN 978-91-47-15373-2
© 2025 Daniel West och Liber AB. Text- och datautvinning ej tillåten.
Redaktör: Thomas Johansson
Förläggare: Anna Lindstam
Projektledare: Susanna Thulé
Formgivning: Cristina Jäderberg
Bildredaktör: Marie Olsson
Omslagsbild: 1 Kedardome/Shutterstock, 2 Roland Magnusson/Shutterstock, 3 Emzzi /Shutterstock, 4 Ribbnasforfan1/Shutterstock, 5 Kedardome/Shutterstock, 6 Marina Datsenko/Shutterstock, 7 Shutterstock
Produktion: Helene Ågren
Granskning: Johan Lindell, kapitel 2, Ann-Marie Ekengren och Ulf Bjereld, kapitel 5–11, Lars Calmfors, kapitel 13–15.
Första upplagan 1
Repro: Repro 8, Stockholm
Tryck: Livonia Print, Lettland 2025
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUSavtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsrättshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm www.liber.se/kundservice www.liber.se
Liber Samhällskunskap 1b
Denna lärobok är skriven för att täcka in innehållet i samhällskunskap nivå 1b.
Ämnesplanernas betoning på kunskaper om samhällets organisation, institutioner och processer får en framskjuten plats, och boken har ett kunskapsbaserat, kritiskt och resonerande perspektiv på olika samhällsfrågor. Syftet är att ge både kunskaper och redskap för att kunna formulera och värdera sina egna ståndpunkter, men också att förstå och granska andras ståndpunkter.
Frågor som syftar till reflektion och ställningstagande ligger i anslutning till den löpande texten. Varje kapitel avslutas också med fakta- och analysfrågor.