Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Hur hänger texten ihop med författaren och tiden? 29
Hur börjar berättelsen? 30
Hur ser språket ut? 30
En enda utgångspunkt 31
Forntiden
och antiken 33
Konsten att skriva 34 Texter från de äldsta samhällena 35
1 Gilgamesh 2100–2000 f.Kr. 35
2 Enuma Elish 1700–1600-talet f.Kr. 36
3 Iliaden och Odysséen • Homeros 700-talet f.Kr. 38
4 Gudars like • Sapfo 600-talet f.Kr. 40
5 Aisopos fabler • Aisopos 500-talet f.Kr. 42
6 Kung Oidipus • Sofokles 400-talet f.Kr. 43
7 Medea • Euripides 431 f.Kr. 44
8 Samtalen • Konfucius 400-talet f.Kr. 45
9 Predikaren • Salomo, Gamla testamentet 300-talet f.Kr. 45
10 Kärlekens lov • Paulus, Nya testamentet 50-talet e.Kr. 48
11 Mahabharata 300-talet e.Kr. 49
Medeltiden 50
12 Harmkänslor • Li Bo 700-talet 51
13 Tusen och en natt 800-talet 51
14 Isländska sagor 800–1200 53
15 Tristan och Isolde 1100-talet (eller 1900) 55
16 Den gudomliga komedin • Dante 1320 57
17 Decamerone • Boccaccio 1348–1353 59
18 Kärleksdikter • Hafiz 1300-talet 60
19 Himmelska uppenbarelser • Den heliga Birgitta 1492 61
Renässansen och klassicismen 64
20 Romeo och Julia • Shakespeare 1594–1595 66
21 Hamlet • Shakespeare 1600 68
22 Don Quijote • Cervantes 1605 71
23 Den inbillade sjuke • Molière 1673 73
Upplysningen 74
24 Robinson Crusoe • Defoe 1719 76
25 Gullivers resor • Swift 1726 78
26 Candide • Voltaire 1759 80
27 Gubben Noak • Bellman 1768 82
28 Stolthet och fördom • Austen 1813 84
Romantiken 86
29 Avhandling om vetenskaperna och konsten • Rousseau 1750 87
30 Émile • Rousseau 1762 88
31 Den unge Werthers lidande • Goethe 1774 88
32 Bröderna Grimms sagor • Grimm 1812 90
33 Frankenstein • Shelley 1818 92
34 Vän, i förödelsens stund • Stagnelius 1821 94
35 Den siste mohikanen • Cooper 1826 95
36 Sällsamma historier • Poe 1840 96
Realismen och naturalismen och 1800-talets slut 97
Namnen realism och naturalism 98
37 Ringaren i Notre-Dame • Hugo 1831 99
38 Oliver Twist • Dickens 1837–1839 100
39 Kejsarens nya kläder • H C Andersen 1837 102
40 Rosen på Tistelön • Flygare-Carlén 1842 104
41 Den fula ankungen • H C Andersen 1844 105
42 De tre musketörerna • Dumas 1844 106
43 Jane Eyre • Charlotte Brontë 1847 107
44 Svindlande höjder • Emily Brontë 1847 109
45 Kommunistiska manifestet • Marx och Engels 1848 109
46 Madame Bovary • Flaubert 1857 110
47 Om arternas uppkomst • Darwin 1859 111
48 Brott och straff • Dostojevskij 1866 112
49 Ett dockhem • Ibsen 1879 114
50 Röda rummet • Strindberg 1879 115
51 Dr. Jekyll och och Mr. Hyde • Stevenson 1886 116
52 Sherlock Holmes • Doyle 1887–1927 117
53 Fröken Julie • Strindberg 1888 119
54 Djungelboken • Kipling 1894 120
55 Pälsen • Söderberg 1898 122
1900-talet 124
Krigets århundrade 124 Modernismen – något verkligen nytt 125
Psykologin 125
Nya filosofer, politiska idéer och en ny ungdomskultur 126
56 Nils Holgersons underbara resa • Lagerlöf 1906–1907 126
57 Dagen svalnar • Södergran 1916 128
58 Odysseus (Ulysses) • Joyce 1922 130
59 Processen • Kafka 1925 132
60 I rörelse • Boye 1927 133
61 På västfronten intet nytt • Remarque 1929 134
62 Jantelagen • Sandemose 1933 136
63 Mor gifter sig • Martinson 1936 137
64 Möss och människor • Steinbeck 1937 138
65 Mumintrollet • Jansson 1945–1975 139
66 Pippi Långstrump • Lindgren 1945 141
67 1984 • Orwell 1949 143
68 Utvandrarna • Moberg 1949 144
69 Den gamle och havet • Hemingway 1952 146
70 Sagan om ringen • Tolkien 1954 148
71 Allt går sönder • Achebe 1958 149
72 Asterix • Goscinny och Uderzo 1959 150
73 Krakel Spektakelboken • Hellsing 1959 152
74 Mina drömmars stad • Fogelström 1960 154
75 Jack • Lundell 1976 155
76 Ondskan • Guillou 1981 156
77 Romanska bågar • Tranströmer 1989 157
78 Vinterviken • Wahl 1993 159
79 Eldens hemlighet • Mankell 1995 160
80 Harry Potter och de vises sten • J K Rowling 1997 161
81 Rocky • Kellerman 1998 163
2000 och framåt 164
82 Blonde • Oates 2000 164
83 Flyga drake • Hosseini 2003 165
84 Da Vinci-koden • Brown 2003 166
85 Ett öga rött • Khemiri 2003 168
86 I taket lyser stjärnorna • Thydell 2003 169
87 Män som hatar kvinnor • Larsson 2005 170
88 Om jag kunde drömma • Meyer 2005 171
89 Pojken i randig pyjamas • Boyne 2006 173
90 Snabba cash • Lapidus 2006 174
91 Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian • Alexie 2007 176
92 Hungerspelen • Collins 2008 177
93 Den vita tigern • Adiga 2008 179
94 I det här trädet • Kieri och Nilsson 2009 180
95 Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann • Jonasson 2009 181
96 Jag är Zlatan Ibrahimović • Ibrahimović/ Lagercrantz 2011 183
97 Cirkeln • Strandberg/Bergmark Elfgren 2011 184
98 Stjärnlösa nätter • Asaad 2011 185
99 Torka aldrig tårar utan handskar • Gardell 2012–2013 186
100 En tid för mirakel • Thompson Walker 2012 188
101 Ett jävla solsken • Bremmer 2017 190
102 Normala människor • Rooney 2019 192
103 Stargate. En julberättelse • Rishøi 2021 193
104 Septologin • Fosse 2019–2023 194
105 Sniglar och snö • Pleijel 2023 196
106 Stacken • Norlin 2023 198
107 Jävla karlar • Walden 2023 200
108 I senaste laget • Keegan 2023 202
Namn på vår tid? 205
Välj din bok 206
1. Presentera författare 206
2. Berätta om texten du valt 206
3. Gör en kort analys av texten 207
4. Ställ frågor som anknyter till texten (Fundera på) 207
Skriv din egen bok 208
Börja så här 208
Bestäm vilken typ av text du vill skriva 208
Skriv den första meningen 208
Skriv en sida 209
Register 210
Hej!
Böcker för oss in i spännande världar dit bara fantasin kan ta oss. Vi får lära känna människor och platser som vi kanske aldrig kommer att möta eller besöka.
I den här boken presenteras över 100 böcker. Det är böcker som på ett eller annat sätt kan vara spännande och intressanta och det finns korta beskrivningar och tankar kring innehållet i dem. Vad handlar till exempel Frankenstein om, eller boken om Zlatan, eller det grekiska dramat om Medea?
Idén med hela boken är att skapa intresse för läsning och att ge en allmän överblick. Texterna som tas upp är allt ifrån nästan nyskrivna till 4 000 år gamla.
En del av de böcker som presenteras är så kallade klassiker och de kan vara roliga att bara känna till. Allt behöver man inte läsa. Faktum är att de böcker som räknas som klassiker kan vara riktigt tråkiga att läsa, men trots det är de ändå intressanta. Litterära klassiker speglar olika tider och människoöden. Böckerna har uppmärksammats och blivit lästa av generation efter generation eftersom de tar upp kunskaper om livet. Det kan vara en förklaring till att många läser klassiker med stor glädje.
I början av denna litteraturhistoria finns en allmän introduktion till hur böcker är sorterade i olika grupper som roman eller poesibok och varför. Här beskrivs också hur olika tider har påverkat författarna att skriva på lite skilda sätt och kanske välja olika ämnen. De tidsepokerna har exempelvis namn som romantiken och realismen och de beskrivs överskådligt.
Allra sist i boken får du tips om hur du själv kan gå till väga för att skriva en bok.
Lycka till!
Börge Ring
I William Shakespeares berömda pjäs Hamlet säger den bekymrade
Hamlet: ”Att vara eller inte vara, det är frågan”. Leva eller dö, helt enkelt. Rubriken Att läsa eller inte läsa anspelar på det.
Att läsa eller inte läsa?
För hundra år sedan var det få människor i Sverige som fick möjlighet att gå i skola mer än några år. Det var ännu färre som fick gå i skola så länge som du gör. Den person som i början av 1900-talet hade läst över 100 böcker, ansågs vara en lärd person.
I den här boken presenteras 108 böcker eller texter som alla har haft och har betydelse. Det är böcker och texter som har inspirerat människor och fått dem att tänka på frågor kring kärlek och svek, hopp och förtvivlan, ja, det som livet brukar kretsa kring.
Om du bara lär dig lite om några av texterna och författarna i denna bok, får du del av det som brukar kallas för kulturarv. Det kan även bidra till att du blir lite lärd. Kanske skriver du bok nr 109 själv?
Litteratur – böcker
Ordet litteratur kommer från det latinska ordet ”bokstav” littera. Bokstäver bildar tillsammans ord som i sin tur kan bli böcker och därför kallar vi böcker för litteratur.
Det finns flera skäl till att vi läser eller inte läser böcker. Många vill med hjälp av en bok låta sig föras bort till andra världar eller lära känna hur andra tänker och lever. Kanske läser någon en svår bok bara för att göra sig lite märkvärdig. Andra struntar i att läsa böcker för att de tycker att det är lite töntigt att läsa böcker. Många älskar att krypa upp i soffan och gömma sig bakom en bok. Andra blir skräckslagna när de ser en tjock bok.
Böcker väcker känslor. Vissa människor älskar böcker och läser varje dag medan andra aldrig läser böcker. Redan i Bibeln skrev författaren till boken Predikaren i Gamla testamentet: ”… det myckna bokskrivandet tar aldrig slut, och flitiga studier gör kroppen trött.”
Många känner säkert igen sig och undrar: Varför skrivs det så många böcker och varför blir man så trött av studier?
1. Vad tror du det finns för förklaringar till att det skrivs så många böcker?
2. Varför älskar en del människor att läsa böcker, och varför blir en del trötta av att bara öppna en bok?
lärd = person med fin utbildning
epok = en tidsperiod
Litteraturhistoria
Forskare som studerar litteraturens utveckling och historia kallas litteratur vetare. De försöker bland annat att sammanställa litteraturens historia och analysera texterna, vilket inte är helt lätt. För att få ordning på alla böcker har forskarna delat in historien i olika perioder. Varje period kännetecknas av en viss stil. En period kan exempelvis kännetecknas av att många författare under den perioden skrev om kärlek och romantik. Böcker som har skrivits inom en period får ofta liknande drag, eftersom författarna påverkas av sin periods sätt att tänka. På samma sätt påverkar författare tidsperioderna med sina texter. Ett annat ord för en tidsperiod är epok och det ordet använder de som forskar kring litteratur.
En återkommande svårighet för forskarna är vad de olika litteraturepokerna, perioderna, ska heta, hur långa de är och hur de ska placeras i tiden. Varför är det så svårt? En förklaring är att epokerna inte infaller vid samma tidpunkt i alla länder och världsdelar. Den så kallade romantiken fick sitt genombrott i Tyskland under 1700-talet men i Sverige först under 1820-talet.
En annan förklaring är att olika epoker kan lappa över varandra och leva parallellt. Antiken slutar inte exakt vid ett visst år, liksom medeltiden inte börjar ett bestämt år. I vår tid lever romantiken och realismen samtidigt i litteraturen. En del böcker som skrivs är romantiska och andra är realistiska.
Så litteraturens tidslinje är inte exakt utan ungefärlig och mest en utgångspunkt.
EPOKFORNTIDEN
Tid 800 f.Kr.–500 e.Kr.500–14001400–1600
Berömda verk Gilgamesh-eposet
Konsten att skriva utvecklas och de första stora verken skrivs.
Iliaden och Odysséen (Homeros)
Tankar om världens uppkomst, människans ursprung, kärlek, mod, tapperhet, styrka, hämnd, konst, demokrati och sanning.
Teater, poesi och berättandets konst utvecklas.
Isländska sagor
Kyrkan dominerar. Samhället är uppbyggt som en pyramid. Litteraturen präglas av stora berättelser om livet och dess strider.
Hamlet (Shakespeare)
Renässans = pånyttfödelse av de klassiska antika tankarna och berättelserna.
I den här boken kommer vi ägna oss åt böcker och texter av olika slag och du kommer att få möjlighet att lära känna dem. Innan vi fortsätter får du själv sammanfatta ditt förhållande till böcker.
3. Hur ofta läser du en bok?
4. Vilka böcker tycker du bäst om? Varför?
5. Vilka böcker tycker du sämst om? Varför?
6. Om du läser en bok, varför gör du det? Sätt upp punkter.
7. Om du nästan aldrig läser böcker, förklara varför? Sätt upp punkter.
8. Jämför svaren med varandra i klassen.
UPPLYSNINGENROMANTIKEN
Candide (Voltaire)
Förnuftet står i centrum.
Den unge Werthers lidande (Goethe)
Känslan står i centrum.
Brott och straff (Dostojevskij)
Allt beskrivs så verkligt som möjligt, både det yttre och det inre livet.
Processen (Kafka)
Allt kan ses på ett nytt sätt. ”Spräng det gamla sättet” var grundtanken.
Olika sätt att dela in litteratur på
Litteratur kan delas in i skönlitteratur och facklitteratur.
Skönlitteratur är sådan text som är påhittad, fantiserad och som gärna vill vara vacker. Facklitteratur är vetenskapliga och upplysande texter. (Som den här boken till exempel.)
På engelska heter skönlitteratur fiction och facklitteratur nonfiction. (Obs! Gör inte en direktöversättning av ordet facklitteratur, för det skulle skapa viss förvåning i en engelsktalande miljö.)
Skönlitteratur kan sorteras in i tre grupper:
1. epik
2. lyrik
3. dramatik
GENRE
Genre är ett annat ord för olika litterära grupper. Ordet uttalas ”shanger” och är ett franskt ord som betyder ”art” eller ”slag”. Eftersom genre är ett franskt ord böjs och uttalas det speciellt. Det heter en genre (uttalas en shanger), den genren (uttalas den shangern eller den shangren), flera genrer (uttalas flera shangrer).
1. Epik
Epik kommer från grekiskans ”epos” som betyder ”det sagda ordet”, alltså det som sägs och berättas.
Först användes det bara för att beskriva stora verk som skrevs i det antika Grekland och Rom. Numera täcker ordet epik all slags berättande text. För sådana texter finns många namn men alla är olika former av epik.
Prosa
Alla berättande texter är skrivna på prosa. Den som skriver en roman eller en novell skriver den på prosa. Det betyderungefär en öppen och ärlig berättelse, det vill säga en berättelse utan krångel med rim och annat. Det är motsatsen till dikt. (Se s. 15.) Man kan säga: ”Detta är en fin prosatext” och då vet läsaren att det är en berättande text utan rim. Sedan kan texten vara allt från en deckare till science fictionroman.
Roman – en påhittad berättelse om människor och miljöer. Roman är den absolut vanligaste beteckningen på berättande texter och de finns i flera varianter.
Detektivroman – en deckare i dagligt tal, en bok som handlar om hur ett eller flera brott klaras upp.
Bildningsroman – skildrar hur en människa lär sig mer och mer i livet och så småningom kommer fram till insikt om hur livet bör levas.
Science fi ction – en berättelse om framtiden och gärna med inslag av ny teknik.
Fantasy – en berättelse som präglas av fantasi och det påhittade utan tanke på att den kan vara eller bli verklighet. Magi och övernaturliga händelser är vanliga i fantasyberättelser.
Novell – en kort prosaberättelse som är koncentrerad och gärna med en plötslig poäng på slutet
VISSTE DU ATT …?
Från början var en roman en bok skriven på de romanska språken italienska, spanska och franska.
ATT ARBETA VIDARE MED
Det finns en stor mängd olika slags prosatexter och ibland är gränserna mellan dem flytande. Men försök att ta reda på vad som är typiskt för exempelvis en dokumentärroman eller en biografi, eller en deckare och en rysare. Berätta sedan för klassen om de böcker som du har jämfört.
VISSTE DU ATT …?
På engelska heter novell Short story och det vi kallar för roman heter faktiskt Novel
MYTER, SAGOR OCH LEGENDER
Till skönlitteratur hör också myt, saga och legend.
Myt är en berättelse om världens och människans uppkomst, förklaringar till hur döden uppstod och andra betydelsefulla händelser för människan.
En myt skrivs för att förklara något.
(Ordet myt används också i dagligt tal i betydelsen lögn. Det kan vara sådant som handlar om folkgrupper, kvinnor och män, som inte är sant, utan bara falska rykten.)
Saga är en påhittad berättelse om människor och djur. En form av saga är fabel där djur talar och agerar som människor.
Djuren representerar ofta olika människotyper, som exempelvis den dumme och den snälle.
I slutet finns vanligtvis en moralisk poäng som förklarar hur människan bör leva.
En saga vill underhålla och förmedla ett moraliskt budskap.
(Den isländska sagan är en berättelse med historisk bakgrund och är inte en vanlig saga, utan en helt egen typ av berättelse. Text 14.)
Legend är en berättelse ”som bör läsas”, vilket ordet betyder. Från början var det berättelser om helgon som kunde inspirera andra att leva kärleksfullt. Idag används ordet allmänt om framstående personer som framställs som föredömen, ett exempel: ”Den legendariska musikern Evert Taube har påverkat många svenska sångare.”
En legend vill inspirera.
2. Lyrik
Den andra stora gruppen som skönlitteratur delas in i är lyrik.
Lyrik betyder ungefär ”sång till lyra”. Lyra är ett gammal gitarrliknande instrument som är mer än 5 000 år gammalt.
I dagligt tal är lyrik detsamma som poesi, dikt och vers. Att skriva på vers innebär att skriva en dikt. Dikter förmedlar ofta känslor och tankar. De kan vara både vackra och romantiska eller entoniga och korthuggna. Det finns egentligen inga exakta regler för hur en dikt ska se ut. Men, det finns ändå vissa kännetecken eller så kallade stilistiska grepp som man kan använda.
Hur känner man igen en dikt?
När man skriver en dikt finns det en mängd olika ”knep”, så kallade stilistiska grepp, som man kan använda för att göra texten mer intressant och spännande.
Om man lär sig några av de här stilgreppen så är det lättare att både känna igen en dikt och lära sig att analysera den.
Om vi tänker så här: Alla har vi en klädstil, mer eller mindre medvetet. Om vi gör en analys av en människas klädstil tittar vi på färger, material, typ av klädesplagg och hur de kombineras. Vi gör en stilanalys. På motsvarande sätt kan vi göra en stilanalys av en text, en dikt, och då kallas det stilistisk analys. Det är inte märkvärdigare än så.
VISSTE DU ATT …?
I en sång talar vi om verser, men inom lyriken kallar man det för strofer. Skälet till det är att lyriken följer vissa regler i så kallade versmått. Men i den här boken väljer vi att bara använda ordet vers för enkelhetens skull.
En dikt är uppställd på ett visst sätt
Ett stilgrepp som gör det enkelt att känna igen en dikt är att dikten nästan alltid är uppställd på ett särskilt sätt.
Jag ser på dig
Jag rör vid dig
Eller säger:
Jag tycker om dig
Raderna går inte hela vägen ut till marginalen som i vanlig text och det är ett tecken på att det är en dikt.
Den här dikten är skriven av poeten Guillaume Apollinaire (1880–1918) och den börjar så här: ”Känn igen dig själv, den förtjusande personen under den stora halmhatten som är du.” Sedan beskrivs vad bilden föreställer. Den här typen av dikt skapades av Appollinaire och kallas för figurdikt eller bilddikt (calligrammes).
”Hon är som en ängel” är en liknelse.
Metafor
”Fånga dagen” är en metafor.
Om man vill förtydliga eller ge liv åt en text eller bara måla upp en bild av något för läsaren kan man göra det genom att använda stilgreppet metafor. Metaforer används i nästan all litteratur, men det är vanligast med metaforer i lyriken. Metafor är ett grekiskt ord som betyder ”överföring”.
”Folket stormade fram”, är en metafor. Människor kan inte storma, det gör vinden. Genom att föra över vindens egenskaper till hur människor agerar blir ”att storma” en metafor.
”Bokrygg” är också en metafor. En bok har ingen rygg, det har människor. För att beskriva hur en bok ser ut använde en poet någon gång människans rygg som bild, metafor. Sedan levde den kvar i allmänt tal.
En metafor kan också skapas genom att ge känslor och upplevelser egenskaper: ”Kärleken gick ifrån mig.” ”Ondskan tar strypgrepp på mig.”
Kärleken kan inte gå, ondskan kan inte ta strypgrepp, men det kan en människa göra.
1. Kan du komma på fler metaforer som vi använder varje dag?
Liknelse
Man kan också måla upp en bild för läsaren genom att göra liknelser. Framför det man liknar vid står alltid ett ”som”. ”Du är stark som ett lejon.”
I en sång längre fram i texten beskrivs hur en dröm faller som en ballong.
2. Om du skulle beskriva din bästa vän med hjälp av en liknelse, hur skulle den se ut? ”Min kompis är som …”
Rim
Ett annat stilgrepp som många diktare använder är rim. Rim är det som låter likadant: han, kan, vann och sann, är fyra ord som rimmar.
Det finns olika slags rim, t.ex. slutrim och allitteration.
Slutrim
Exempel på slutrim finns i Per Gessles sång:
Jag borde ha förstått då när du tittade bort (A)
Att allting har ett slut, att allt det vackra är kort (A)
Nu sitter jag och väntar på en regnig perrong (B)
Och här kommer alla känslorna på en och samma gång (B)
Här kommer alla känslorna på en och samma gång ur Här kommer alla känslorna (på en och samma gång), på Mazarin av Per Gessle
Bokstäverna markerar rimflätan, hur rimmet hänger ihop. När ett nytt
rimord kommer får det en ny bokstav. Rimflätan för denna text är A A B B.
Skulle man lägga till ännu en rad med ett nytt rimord skulle det bli C.
3. Hur många fler ord kan du komma på som rimmar på han?
Det finns minst 30 stycken. Tävla mot någon under tre minuter. (Du får inte ta hjälp av nätet eller rimlexikon.)
4. Hur ser rimflätan ut för dessa två texter?
Solen skiner genom våra fönster
Vildvinet växer i vackra mönster
Precis som vi hoppades på Precis som vi hoppades på av Börge Ring
a) Det finns egentligen inga skäl till att skriva ännu en sång om det inte vore för att dagen är sommarlång
b) Jag drömmer att jag vandrar med påken i hand förbi hela världen, ser ängar och gärden och hus invid vägarnas rand men har inget hem eller land.
ur dikten Fredlös, ur diktsamlingen Stänk och Flikar av Gustaf Fröding
Allitteration
Allitteration innebär att rimmet finns i början av ordet.
Borta bra men hemma bäst.
Allitteration är mycket vanligare än många tror för det återkommer ofta i reklam och i ordspråk. Allitteration skapar en rytm, en känsla av harmoni och kraft i texten. Det behöver inte följa ett visst mönster utan kan hamna i vartannat, vart tredje eller kanske varje ord. Det finns inga regler för hur det ska användas, vilket ger frihet till den som skriver och talar.
5. I den första raden är rimmen understrukna. Gör likadant med de andra tre meningarna, skriv först av dem och stryk sedan under allitterationerna. Hur många hittar du? Jämför med en kompis.
Den gula hinnan den är känd, den borstas bort med Pepsodent. (Gammal reklam)
Banken borde banne mig börja bjuda sina kunder på bordsvatten.
Gamla goa gubbar, borde få åka buss gratis.
Tack vare tanter tror jag tillvaron blir mer tilltalande.
6. Om du känner till hejaramsor som används på idrottsarenor, kolla hur många av dem som har allitterationer.
ATT ARBETA VIDARE MED
Försök att skriva en mening med så många allitterationer som möjligt, minst tre.
VERSMÅTT
Fram till början av 1900-talet satte man en stor ära i att dikta på vers. Att skriva på vers innebär inte bara att det finns rim utan också att rimmen följer ett speciellt mönster som kallas versmått. Dessutom ska varje rad ha ett visst antal ord med långa och korta stavelser. Ordet lång är just en lång stavelse och kort är en kort stavelse. Varje versmått har sin ordning. Idag skriver väldigt få på vers.
Det behöver inte rimma
Förr var det vanligare att rimma än det är idag och det behöver inte rimma för att det ska vara en dikt.
I den svenske nobelpristagaren Tomas Tranströmers dikt Ensamhet finns inga rim. Den börjar så här:
Här var jag nära att omkomma en kväll i februari. Bilen gled sidledes på halkan, ut på fel sida av vägen. De mötande bilarna –deras lyktor – kom nära. ur diktsamlingen Klanger och spår
Anafor
Alla dikter är inte så ”fina” utan kan vara lite grova. Ett exempel är den här dikten, av en okänd författare:
Jag skiter i ära, rykte och namn
Jag skiter såväl i pengar
Jag skiter i kvinnornas svällande barm
Så börjar dikten och sen fortsätter den i samma stil och avslutas med:
Jag tror ta mig fan att jag skiter i allt.
Författaren använder sig av ett mycket vanligt knep som kallas anafor . Anafor innebär att varje mening börjar likadant. Det är ett vanligt stilgrepp, inte minst i poptexter.
Tekniken med anafor är återkommande i tal, särskilt politiska tal. Det mest kända exemplet på det är Martin Luther Kings tal i Washington 1963 när han i hela sitt tal återkommer med: ”I have a dream.”
Magnus Uggla gav ut låten Jag skiter 1977. Inspiration till låten fick han av ett skämt i tidningen Söndagsnisse – Strix: ”de säger att jag skiter i allt, men det skiter jag i!”
ATT ARBETA VIDARE MED
Ta fram texter från en artist du tycker om. Se vilka rim, metaforer och anaforer det finns i en av texterna. Stryk under och markera. Spela upp låten i klassen och visa på att pop- och rocktexter ofta är sjungna dikter. Skriv en låttext själv.
3. Dramatik
Den tredje och sista gruppen som skönlitteratur delas in i är dramatik. När en text framförs på en scen kallas det för en pjäs eller ett drama. Drama eller dramatik betyder handling och det händer mycket i ett drama.
Dramatik är precis det som det låter dramatiskt, inte sällan våldsamt och spännande.
Ett uttryck som ”Vad dramatisk du är” betyder i dagligt tal att en person använder starka uttryck, gester och nästan spelar upp en scen. Helt enkelt en dramaqueen.
Som så många gånger tidigare får vi gå tillbaka till de gamla grekerna, för det är där vi hittar teaterns och dramatikens rötter.
I varje grekisk stad var det fest när den första skörden kunde bärgas. Det firades med dans, sång och vin. Naturen vaknade åter till liv och fruktbarhetens gud hette Dionysos och till hans ära hölls enorma fester.
Under fem dagar festades det ordentligt och det var ingen tillfällighet att Dionysos också var vinets gud. I samband med festligheterna lästes lyrik, körer sjöng och det tävlades i vem som framförde den bästa körlyriken. En försångare sjöng tillsammans med kören, en slags soloartist.
En dag började en försångare inte bara tala om något eller om en person, utan han blev den personen. Han uppträdde som om han var en annan, vilket var något nytt och annorlunda, så publiken blev helt tagen. Dramat, teatern var född. Det här ska ha hänt 535 f.Kr. och den som gjorde det hette Thespis, världens förste skådespelare.
163:2 Winsor McCay, ur Little Nemo in Slumberland (1905–1914)
164 Albert Bonniers förlag
167 akg-images/Erich Lessing/TT
168 Norstedts
170 Per Jarl/Expo/TT
171 Jeff Kravitz/Getty Images
173 Mary Evans Picture Library/TT
176 Ulf Andersen/Getty Images
177 Mark Ralston/AFP/Getty Images
184 Lotte Fernvall/Aftonbladet/TT
186 Thron Ullberg
190 Henrik Montgomery/TT
191 Jens Christian/EXP/TT
193 Phillip Spears/Getty Images
195 Helge Skodvin/Getty Images
197 Emma-Sofia Olsson/SvD/TT
198 Fredrik Sandberg/TT
201 Christine Olsson/TT
202 Uld Anderssen/Getty Images
205 Anton Blomberg/ Mårbackastiftelsens arkiv
205 Bengt Oberger/Wikipedia
Övriga fotografier: Shutterstock
Upptäck litteraturens spännande värld från forntid till nutid med Liber Svenska 7–9 – Litteraturhistoria! Boken erbjuder en kronologisk resa genom litteraturens olika epoker.
Med 108 texter och tydliga sammanfattningar får eleverna en översikt som hjälper dem att förstå sammanhangen i litteraturhistorien. Genom analyser, reflektioner och tankeväckande uppgifter blir litteraturen inte bara något som finns i böcker, utan något eleverna kan relatera till och förstå i sin egen samtid.
Liber Svenska 7–9 – Litteraturhistoria kan användas både fristående och som ett komplement till Liber Svenska 7–9 grundbok.
