Bygg och anläggning
Nivå 1–2
Bygg och anläggning
Nivå 1–2
Per-Olof Alvunger
Anders Englund
Carl Gyllenbäck
Jan Jonsson
Sune Sundström
Tommy Svensson
Bygg och anläggning
nivå 1–2
Den här boken innehåller faktamaterialet för det centrala innehållet i Skolverkets ämne Bygg och anläggning nivå 1−2 för gymnasieskolan och vuxenutbildningen inom bygg- och anläggningsområdet.
Tillsammans med Libers digitala läromedel, Bygg och anläggning nivå 1−2 digital, har du ett komplett utbildningsmaterial för de teoretiska delarna i det centrala innehållet för ämnet.
För mer information om ämnet gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se.
Innehåll
Du byggare! 11
1 Yrken i byggprocessen 12
Projektering 14
Byggherre 14
Samhällsplanerare 14
Lantmätare 14
Arkitekt 15
Konstruktör 15
Andra konsulter 15
Byggföretagets kontor 16
Produktion 16
Produktionsledning 16
Arbetsledare 17
Platschef 17
Anläggning 18
Väg- och anläggningsarbetare 18
Anläggningsdykare 19
Beläggningsarbetare 19
Bergarbetare 20
Maskinförare 20
Husbyggnad 21
Byggnadsplåtslagare 21
Ventilationsplåtslagare 21
Betongarbetare 22
Håltagare 22
Murare 23
Målare 23
Plattsättare 24
Stenmontör 24
Ställningsbyggare 25
Tak- och tätskiktsmontör 25
Träarbetare 26
Undertaksmontör 26
Golvläggare 27
Demonteringsarbetare 27
Andra yrken 28
Elinstallatör 28
VVS-montör 28
L astbilsförare 28
Förvaltning 29
Fastighetstekniker 29
Fastighetsskötare 29
2
Byggprocessen 30
Projektering 32
Samhällsplanering och byggbestämmelser 33
Miljöbalken 33
Plan- och bygglagen 34
Andra lagar 35
Planer 35
Boverkets byggregler, BBR 38
Byggherre 39
Projektkompetens 40
Projektledare 40
Projekteringens olika faser 41
Programhandlingar 41
Upphandling 43
Produktion 44
Produktionsplanering 45
Projekttidsplan 45
Huvudtidsplan 45
Produktionstidsplan 45
APD-plan 47
Organisatonsplan 47
Dokumentation och egenkontroll 48
Kontrollplan 52
Byggdagbok 55
Information till medarbetare 56
Kvalitets- och miljöplan 57
Slutbesiktning 57
Förvaltning 58
Garantitid 59
Garantibesiktning 59
3 Hållbart byggande 60
Byggbranschens roll för hållbar
utveckling 61
Viktiga fakta om byggbranschen och hållbar utveckling 61
Minska spill och återvinning 62
Internationella mål 62
Hållbara byggnader 63
Skillnaden på passivhus och andra byggander 64
Passivhus ger hög bekvämlighet och kräver mindre energi 64
Passivhus är byggda för framtiden 65
Framtidens hållbara byggnader 67
Så kan en hållbar och miljösmart byggnad se ut 68
Renovera äldre byggnader 69
Åtgärder i äldre byggander 69
Att göra värmesystemet mer energie ektivt 70
Ventilation – en viktig funktion i hus 71
4
Byggnadsmaterial 72
Konsumenter kan påverka 74
Materialinköp 75
Att hantera avfall 76
Bra avfallshantering i byggbranschen ger renare miljö 78
Rivning 82
Virke 84
Reglar 84
Brädor 85
Balkar och plankor 86
Lister och foder 86
Skivmaterial 87
Plywood 87
Gipsskivor 88
Armering 89
Armeringsstänger 89
Byglar 90
Nätarmering 90
Fiberarmering 91
Distansklossar 91
Betong 92
Betongens beståndsdelar 93
Tillsatsmedel i betongen 93
Keramiska plattor
– kakel och klinker 94
Kakel 94
Klinker 95
Murmaterial och putsmaterial 96
Tegel 96
Murblock 97
Murbruk 98
Putsbruk 98
Golvmaterial 99
Plastmattor 99
Textilmattor 100
Klickgolv 101
Färg och tapeter 102
Färger för inomhusbruk 102
Färger för utomhusbruk 103
Tapeter 104
Byggmaterial inom anläggning 105
Bergmaterial (ballast) 105
Jord 106
Bitumen 107
5 Ritteknik 108
Byggnadsritningar 109
Ansvar för arkivering 111
Ritningsformat, vikning 111
BSAB-systemet 113
Projektörsbeteckningar 113
Ritningsnummer 113
Ritningsförteckning 114
Namnruta 114
Skrivfält 115
O rienteringsfigur 115
Linjer 116
Ritningstext 117
Skalor 118
Måttsättning 120
Måttenheter 123
Svensk standard 124
AMA 124
Förkortningar och symboler 125
Förkortningar 125
Symboler 126
Ritningar för Husbyggnad 130
Ritningar för mark- och anläggningsarbeten 134
6 Ritningsläsning 136
VA-anläggningar 138
Ledningplan 138
Profilritning 139
Detaljritningar 140
Anläggningsbeskrivning 140
Vägbyggnad 141
Husbyggnad 144
Situationsplan 144
Huvudritningar 145
Rumsbeskrivning 147
Detaljritning för väggar 148
Symboler för armering 151
Armeringsritning 152
Markritningar 155
7 Grundläggande mätningsteknik 156
Enkel mätutrustning 158
Avvägningsinstrument 159
Manuella avvägare 159
Elektrooptiska avvägare 160
L aseravvägare 160
Avvägningsstång 161
Vinkelprisma 162
Teodolit 163
Längdmätare 163
Totalstation 163
Laserinstrument 164
Riktningslaser 164
Planlaser 164
Sensor 165
8 Verktyg 166
Historik 168
Sågande verktyg 170
Säkerhet 170
Slagverktyg 173
Hammare 173
Skärande verktyg 176
Knivar 176
Yxa 177
Stämjärn 178
Hyvlar 178
Plattskärare 178
Verktyg för murnings- och betongarbeten 179
Slevar 179
Bräden 182
Spacklar 184
Övriga verktyg 186
Spett 186
Kofot 187
Mejslar 187
Sky ar 188
Spadar 189
Tänger 190
Filar 192
Övrigt 194
9 Maskiner och utrustning 196
Sågande maskiner 197
Säkerhet 197
Handhållna maskiner 198
Handcirkelsåg 198
Sticksåg 202
Kapmaskin 205
Tvillingkapmaskin 208
Tigersåg 210
Kedjesågar 212
Kapmaskin för plåt, nibbler 215
Mobila eller stationära maskiner 217
Kap- och geringssåg 218
Byggsåg 221
Utrustning 225
Skivhiss 225
Skivlyft 225
Skivhållare 226
Skivvagn 226
Dörr- och fönstervagn 226
Dörrlyft 227
Magasinkärra 227
Trappkärra 227
Bruks- och betongkärra 228
Fodervagn 228
Tegelkärra 228
Pallyft 228
Bärhjälpmedel 229
Stensax 229
Bärhandtag 229
Saxlyft 229
Plattlyft 229
Vakuum- och magnetlyftare 229
10
Arbetsmiljö och säkerhet 230
Vad innehåller arbetsmiljön? 231
Arbetsmiljön i yrkeslivet 233
En bra arbetsmiljö
är lönsam 236
Risker och brister 237
Frånvaro 238
Återanpassning 239
Man måste förhindra skador 240
Vad är en arbetsskada? 240
Arbetsolyckorna är för många 241
Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön 242
Buller eller skön musik 243
Vad är buller? 243
Hur påverkas vi av buller? 244
Bullervärden 244
Skydda dig mot buller 244
Vibrationer kan ge skador 246
Åtgärder 247
God hygien ger bättre arbetsmiljö 248
Smittoämnen 248
Hygien i arbetslivet 249
Belastningsergonomi 251
Belastningsproblem 251
Varierat arbetssätt 252
Tänk ergonomiskt 253
Brandrisker 254
Skador 254
Varför brinner det? 255
Heta arbeten – en stor risk 255
Vad gör jag om det brinner? 256
Farliga ämnen 258
Puts och murbruk 258
Luftföroreningar 259
Vår hud är känslig 260
Förgiftning genom mat eller slarv 261
Skadliga metaller 261
Farligt när plaster upphettas 262
Alla kemiska produkter ska märkas 262
Kemikaliregistrering 263
Elsäkerhet 265
Hur farlig är elströmmen? 265
El kan vara farligt på flera sätt 266
Ström genom kroppen 266
Brandrisker 266
Ljusbågsolyckor 266
Nedfallen friledning 267
Hur skyddar vi oss mot elström? 268
Extra isolering 268
Skyddsjordning 269
Jordfelsbrytaren 269
Petskyddade uttag 270
Farliga delar utom räckhåll 270
Lägre spänning 270
Vilka elarbeten får man göra själv? 271
Första hjälpen 272
Vad du behöver kunna 273
Vad du ska göra vid en elolycka 276
Vid en elolycka – gör så här 276
Hjärtstartare 280
11
Behörighetsutbildningar 282
Heta arbeten 283
Krav på utbildningsarrangör 285
Krav på utbildningsinstruktör 285
Liftar 288
Liftutbildning 289
Att välja lift 290
Krav på liftförare, förutom utbildningsbevis 292
Kontrollera liften 293
Personlig skyddsutrustning 294
Säkra lyft 295
Lyftverktyg 296
Lastberäkning 297
Lastens hållfasthet 298
Lyftverktygs belastningsförmåga 299
Påkoppling av lyftverktyg 300
Stabilisering 301
Avkoppling av lyftverktyg 302
Defekter 303
Signalschema 305
Fel och konsekvenser 307
Arbetsmiljö 308
Ställningsbyggnad 309
Ställningsutbildning 310
Ställningstyper 310
Att välja ställning 312
Lastklasser 312
Ställningens delar 314
Att förankra en ställning 316
Att klä in en ställning 317
Vem är ansvarig? 318
Väderskydd 319
Säkerhet när man bygger en ställning 320
Säkerheten runt ställningen 322
Brister i ställningar 324
12 Arkitektur och byggande 326
Arkitekturens spridning 328
Byggnadsepoker 329
1800-talet 330
Empire 330 1880-talet 330 1890-talet 330 1900-talet 331
Jugend 331
Nationalromantiken 331
Nyklassicismen 331
Funktionalismen 332
Postmodernismen 332
2000-talet 332
Byggnadernas design 333
Sakregister 336
Du byggare!
I den här boken finns det mycket nyttig kunskap för dig som ska arbeta inom byggsektorn. Den kunskapen hjälper dig att bättre förstå olika viktiga moment på en byggarbetsplats.
Boken beskriver bland annat hur man kan organisera en byggarbetsplats för att den ska fungera effektivt och hur man hanterar och sorterar byggavfall på ett miljöriktigt sätt. Det är viktigt med en bra organisation på byggarbetsplatsen för att minska risken för olyckor.
Boken tar också upp:
▶ Olika yrkeskategorier som du kommer i kontakt med på byggarbetsplatsen.
▶ Ritningsläsning och mätningsteknik.
▶ De vanligaste verktyg och maskiner som du kanske kommer att använda.
▶ Olika byggnadsmaterial som du säkert kommer att träffa på och använda i din yrkesroll på byggarbetsplatsen.
▶ Arbetsmiljö och säkerhet, som är en viktig del i utbildningen så att du undviker skador och olycksfall.
När du läst den här boken har du skaffat dig en viktig kunskap som du kommer att ha användning av i din blivande yrkesroll.
Lycka till!
1 Yrken i byggprocessen
Det är många olika yrkesgrupper som deltar i byggprocessens olika delar. Varje yrkesgrupp bidrar med sin specialitet. I det här kapitlet ger vi en kort beskrivning av de olika yrkena.
Uppdraget att projektera och producera en byggnad kommer från byggherren. Under projekteringen gör man all planering och under produktionen uppför man den byggnad eller anläggning som har projekterats. När byggnaden är besiktigad övertar en förvaltare eller ägare ansvaret för objektet.
Gemensamt för hela byggprocessen är att man så långt som det är möjligt ska uppfylla kundernas önskemål och samhällets krav på kvalitet, miljö och hållbar utveckling.
Planering
NYA O RD process: förlopp specialitet: specialområde besiktiga: inspektera, kontrollera
Projektering
Projektering
Projekteringen pågår under en lång tid innan bygget startar. Då tar man tankar och idéer om hur anläggningen ska utformas.
Under projekteringen anlitar man entreprenörer och ordnar med finansieringen.
Byggherre
En byggherre eller beställare kan vara staten, regionen, kommunen, en privatperson eller ett företag och är den som påbörjar byggprocessen. De stora beställarna är kommuner, regioner och olika statliga myndigheter. Det beror på att de upphandlar offentliga byggnader, till exempel skolor och sjukhus. Men de kan också projektera och producera vägar och broar.
Samhällsplanerare
En samhällsplanerare utreder hur samhällets resurser bäst kan användas. Det kan vara allt från att planera var bostäder ska byggas till att planera lekplatser och grönområden.
Lantmätare
En lantmätare arbetar med att besluta var fastighetsgränser ska dras och hur avstyckningar ska göras. Andra arbetsuppgifter kan vara att framställa och uppdatera kartor.
Arkitekt
En arkitekt kan arbeta inom flera olika områden. Den vanligaste uppgiften är att rita hus. Men arkitekter kan också arbeta med inredning, utemiljö och att planera kommunens markområden. Det finns även arkitekter med specialinriktningar, till exempel handikappanpassning och miljöarbete.
Konstruktör
En konstruktör ansvarar för en byggnads konstruktioner. Det kan gälla att göra beräkningar som utgår från arkitektens ritningar och beskrivningar. Konstruktören ska även göra hållfasthetsberäkningar på de olika delarna i en byggnad.
Såväl arkitekter som byggkonstruktören använder CAD-system som är anpassade till de olika yrkenas behov.
Andra konsulter
NYA O RD
konstruktion: någonting som man har byggt hållfasthet: hållbarhet
Det är tekniskt avancerat att bygga. Därför behöver man anlita konsulter som är specialister inom sitt område. Det kan vara inom el, VVS och ventilation. Dessa konsulter har ofta en ingenjörsutbildning.
Byggföretagets kontor
På ett byggföretag arbetar personer som har olika roller. Administratörer har hand om personalfrågor, ekonomi, löner och så vidare. Inköpare har hand om inköp. Kalkylatorn tar fram underlag för till exempel anbud. Det kan även finnas personal som arbetar med kvalitetsfrågor, miljöfrågor och säkerhet frågor. De har ofta en teknisk utbildning. På ett mindre företag kan det vara så att en person utför flera olika arbetsuppgifter.
Produktion
Under produktionstiden ska produktionsledningen och de många olika yrkesarbetarna inom anläggning och husbyggnad samarbeta. De ritningar, beskrivningar, tidplaner med mera som har tagits fram under projekteringen finns då som underlag för att bygga ett hus eller en anläggning.
Produktionsledning
Arbetsledare och platschef är de som leder och ansvarar för verksamheten på en arbetsplats. Arbetsledaren kan ha en teknisk utbildning eller vara en erfaren hantverkare som har blivit befordrad. Det vanliga är att platschefen är ingenjör eller har någon annan teknisk utbildning. Platschefen har dessutom ofta erfarenhet som arbetsledare.
Arbetsledare
Arbetsledaren är den person som leder arbetet på bygget. Det är arbetsledarens ansvar att se till att material, maskiner och personal är på rätt plats och vid rätt tid. I arbetet ingår också att samordna byggandet med underentreprenörer och se till att arbetet utförs enligt ritningar, beskrivningar och bestämmelser. När det inte finns en platschef på bygget är det i stället arbetsledaren som är arbetsgivarens ombud på arbetsplatsen. Det betyder att den personen även ansvarar för säkerheten på bygget.
Platschef
Platschefen har huvudansvar för hela verksamheten på arbetsplatsen. Det innebär även ansvar för ekonomi, arbetsmiljö och säkerhet på bygget. På mindre arbetsplatser kan platschefen och arbetsledaren vara samma person.
NYA O RD
samordna: anpassa saker till varandra
avancerad: högt utvecklad,
Anläggning
En mängd olika yrkesgrupper arbetar med att bygga gator och vägar, broar, park- och trädgårdsanläggningar och mycket annat. Du kan bli anställd inom statliga, kommunala eller privata företag.
Genom att gå Bygg- och anläggningsprogrammet på en gymnasieskola kan du få utbildning till de flesta yrken inom anläggning. Du kan även börja som lärling på något företag och läsa nödvändig byggteori på distans, men då får du inte gymnasiekompetens.
Väg- och anläggningsarbetare
Om du arbetar som väg- och anläggningsarbetare bygger du broar och vägar. Du kan även lägga ledningar för fjärrvärme, vatten och avlopp eller bygga nya banor för pendeltåg och fjärrtåg.
När husen eller anläggningarna är färdiga ska utemiljön anläggas. Det kan vara att lägga gångplattor, sätta kantsten eller att
NYA O RD
modern
anlägga gräsmattor och hela parkanläggningar. Mycket av arbetet utför man med tekniskt avancerade maskiner.
Anläggningsdykare
Anläggningsdykare är en liten yrkesgrupp inom byggbranschen. Arbetet innebär att du till exempel ska kunna forma, armera, svetsa och spränga under vatten. Som anläggningsdykare kan du också få utföra besiktningar av konstruktioner under vatten eller besiktiga fartyg. Detta yrke ställer stora krav, inte minst på din hälsa.
Beläggningsarbetare
Beläggningsarbetaren bygger, underhåller och reparerar vägar, men har också uppgifter vid arbeten med broar, tunnlar och viadukter. Arbetet består av utläggning eller tillverkning. Utläggning kan vara ytbehandling, där stenmaterial och bindemedel sprids var för sig, eller utläggning av varm asfaltmassa. Utrustningen är modern med heldatoriserade asfaltverk. Asfalttillverkningen sker både på stationära och flyttbara asfaltverk.
Bergarbetare
Bergarbetare arbetar med att möjliggöra byggnationer genom att ta bort berg. Bergarbetare arbetar även i gruvor och bergtäkter med att ta fram mineral och byggmaterial (ballast), från det att berget är orört, till dess att anläggningen är färdig att användas. Det kan handla om att bygga en tunnel för trafik eller ett bergrum för förvaring av något ämne. Det kan även handla om gruvdrift både ovan jord och under jord med bland annat borrning, laddning och sprängning.
Maskinförare
En maskinförare arbetar bland annat med grävmaskiner, väghyvlar, tornkranar, mobilkranar och betongpumpar. Det är stora maskiner, och du som maskinförare måste ha god kunskap om säkerhet och om maskinernas funktion och kapacitet. Många maskiner styrs av avancerad teknik som laser och gps. Det gäller till exempel att maskinen gräver på rätt ställe. Som maskinförare måste du därför kunna beräkna avståndet till en given fixpunkt. När det gäller kranar måste du känna till olika lyft redskap och hur kranen kan belastas.
Husbyggnad
Inom byggbranschen finns det många olika yrken med en lång hantverkstradition. Det har fört med sig en yrkesstolthet som än i dag präglar branschen. Det kan bero på att byggnader och anläggningar består i många år. Genom gymnasieskolans Byggoch anläggningsprogram kan du utbilda dig till de flesta yrken inom byggbranschen . Du kan även börja som lärling på ett företag och läsa nödvändig byggteori på distans. Men då får du inte gymnasiekompetens.
Byggnadsplåtslagare
Som plåtslagare kan du arbeta dels i verkstad, dels på byggen. Du tillverkar de detaljer som ska monteras på byggnader både traditionellt och med CNC-maskiner. Plåtslagare kan även arbeta med att montera stommar av tunnplåtsprofiler till byggnader.
Ventilationsplåtslagare
Som ventilationsplåtslagare monterar du ventilationsdetaljer i byggnader. Oftast kommer de förtillverkade från fabrik. För att förse byggnader med frisk luft och för att ta till vara den gamla luften, kopplas ventilationskanaler till en ventilationsanläggning. Ventilationsanläggningar styrs med modern teknik, och som ventilationsplåtslagre är det något du måste känna till och kunna hantera.
NYA O RD
bärlag: den bärande delen av en stomme
spackel: man använder
spackel för att fylla ut ojämnheter i exempelvis golv och väggar
Betongarbetare
Som betongarbetare armerar och gjuter du golv, väggar, balkar, pelare och bärlag. En annan uppgift är att jämna betonggolv med olika sorters spackel. Betongarbetaren monterar också förtillverkade betongelement, till exempel väggar, fasadelement och bärlag. Andra uppgifter är att bygga broar, dammar och vägar i betong, ibland med komplicerade armeringar som ställer stora krav på kunskaper i ritningsläsning. En viktig uppgift för
en betongarbetare är att vibrera betongen på rätt sätt.
Håltagare
Som håltagare borrar eller sågar du i betong eller tegel och gör öppningar för trummor, rör och fönster. Du får arbeta både i nyproduktionen och med renoveringsarbeten. Håltagaren är specialist och arbetar med tekniskt avancerad utrustning som specialsågar och diamantborrar. När man behöver ta upp hål inom känsliga områden är ibland vajersågning ett alternativ.
Murare
Om du arbetar som murare är dina huvudsakliga arbetsuppgifter att bygga upp husets väggar med olika sorters block och att klä huset med tegel. Men muraren sätter även plattor och putsar med olika sorters bruk som läggs på för hand eller sprutas.
Om du vill utvecklas inom muraryrket kan du till exempel arbeta med stuckatur (dekorationer av gips i taket) eller med att mura spisar och kakelugnar.
Målare
Som målare målar du till exempel väggar, tak och snickerier samt tapetserar och sätter upp andra ytskiktsmaterial. Utomhus kan måleriarbete handla om att måla fasader och fönster. För att slutresultat ska bli bra, krävs det att du gör ett noggrant grundarbete. En målare bör ha känsla för kvalitet och estetik. Många arbeten sker i kundernas hem och på arbetsplatser där du möter människor, därför är det viktigt att du som målare har lätt för att umgås med människor.
NYA O RD
stuckatur: takdekorationer och väggdekorationer av till exempel gips
ytskikt: keramiska plattor, en plastmatta eller en målad vägg
estetik: att något ser snyggt ut
Plattsättare monterar keramiska plattor.
Stenmontör monterar fasad.
Plattsättare
NYA O RD
härda: bli hård
Som plattsättare klär du väggar eller golv med kakel, klinker, konstbetongplattor eller mosaik i allt från badrum till simhallar.
I arbetet ingår också underarbete, till exempel fuktisolering av väggar och golv. Byggkeramikrådet (BKR), som är en branschorganisation, har särskilda krav på hur arbetet ska utföras och på den som utför fuktisoleringen. Plattsättning kräver stor noggrannhet. Plattorna ska sättas med rätt bruk/lim och med rätt mönster. Fogarna ska vara jämna och fogningen tät för att härdas på rätt sätt. Plattsättaren är ofta en murare som specialiserat sig på detta yrke.
Stenmontör
Stenmontören monterar marmor, granit, skiffer och kalksten, både inomhus och utomhus. Det här yrket kräver en känsla för form och utseende, eftersom stenarbeten kan bevaras i många år. Vanliga arbetsuppgifter är att lägga golv, sätta trappor och montera fasader. Som stenmontör kan det bli en hel del resor till nya arbetsplatser. Det beror på att varje uppdrag för det mesta inte pågår under så lång tid.
Ställningsbyggare
En ställningsbyggare monterar de ställningar som byggets olika yrkesgrupper behöver. Det finns i dag lättmetallsställningar, rullställningar, hydrauliska arbetsplattformar, ramställningar, trapptorn, formställningar, klätterställningar och hängställningar. Det ställs höga säkerhetskrav på en ställning. Arbetsmiljöverket har föreskrifter som reglerar ställningsbyggnad. Som ställningsbyggare måste du tycka om att arbeta utomhus. Det är där större delen av arbetet sker.
Tak- och tätskiktsmontör
Som tak- och tätskiktsmontör gäller det att inte lida av svindel, eftersom arbetet oftast sker på hög höjd. Du måste även tycka om att arbeta utomhus. En tak- och tätskiktsmontör monterar såväl själva takelementet, som tätskikt och värmeisolering. Det är ett precisionsarbete som ställer höga krav. Det krävs kunskaper om brandventilation, takfönster, papp, plåt, gasolbrännare, takbrunnar och isolering och det är viktigt att hålla sig informerad om de nya material som kommer ut på marknaden.
O RD
Arbetsmiljöverket: statlig myndighet som ansvarar för arbetsmiljön
föreskrift: lag, bestämmelse
tätskikt: skikt som ska hålla tätt på golv och väggar, det kan vara en plastmatta, ett vätskebaserat tätskikt eller en målad vägg, kallas också fuktspärr
NYA
NYA O RD
formelement: de delar som en form byggs upp av prefabricerad: byggd i förväg på en fabrik
Träarbetare
En träarbetare ska kunna montera färdiga formelement, men också kunna spika ihop en form av lösvirke. Andra arbetsuppgifter är att resa husstommar och att montera inredning, fönster och dörrar. Arbetet underlättas med hjälp av till exempel eldrivna sågar och skruvdragare. Vid nybygge är många byggnadsdelar prefabricerade . Men vid ombyggnad och reparation är det hantverket som gäller.
Undertaksmontör
Undertak är ett extra innertak som döljer rördragning, ljudisolering och ventilationstrummor. Som undertaksmontör arbetar du inomhus och monterar bärverk av skenor för undertak. För att underlätta vid service och reparation av el och ventilation används ofta mindre plattor som ligger löst i skenorna.
Golvläggare
Som golvläggare arbetar du med nybygge, renoveringar och ombyggnader. Du arbetar med mattor av olika material, till exempel av textil, plast, linoleum eller kork. Andra arbetsuppgifter är att lägga parkettgolv och att slipa och ytbehandla nya och gamla golv. En viktig uppgift är också att arbeta med golv- och väggbeläggningar i våtrum. Som golvläggare arbetar du många gånger nära kunden, därför är det viktigt att du som golvläggare har lätt för att umgås med människor.
Demonteringsarbetare
Som demonteringsarbetar jobbar du med demontering av industriell utrustning, maskiner och byggnader. Det är ett fysiskt krävande jobb som innebär att man använder tunga maskiner och elverktyg för att demontera strukturer och utrustning. Jobbet kräver att man verkligen följer säkerhetsföreskrifter och riktlinjer för att garantera säkerheten för alla som är involverade i processen.
Det här jobbet innebär att du arbetar nära andra medlemmar i demonteringsteamet. Du måste kunna kommunicera med teamledaren och andra teammedlemmar för att se till att alla arbetar effektivt och säkert tillsammans.
NYA O RD
parkettgolv: ett slags trägolv demontera: ta isär, nedmontera
Andra yrken
Till en byggarbetsplats kommer också installatörer och de som levererar byggmaterial med lastbil. Lämplig utbildning kan du få på El- och energiprogrammet och Fordonsprogrammet.
Elinstallatör
Elinstallatören drar ledningar och installerar maskiner och utrustning i byggnader och på anläggningar. En annan viktig uppgift är att förbereda för tillfällig elförsörjning på byggarbetsplatsen. För att få koppla in elinstallationer krävs en särskild behörighet.
VVS-montör
VVS-montören monterar rörledningar och installerar vatten, värme och avlopp. VVS-montören installerar också utrustning i kök och badrum. I samband med installationsarbeten ingår styroch regleringsarbete för utrustningen.
Lastbilsförare
Lastbilsförare och kranbilsförare är viktiga yrkesgrupper för byggsektorn. De har till uppgift att transportera, leverera och lossa byggmaterialet på rätt plats och i rätt tid. För tung lastbil krävs C-körkort och för lastbil med släp krävs CE-körkort. För kranbilsförare krävs, utöver C-körkort, bland annat kunskap om olika lyftredskap. Dessutom måste en kranbilsförare kunna manövrera kranen efter teckengivning och radiodirigering.
Förvaltning
När byggnaden eller anläggningen är färdigbyggd och har börjat användas, måste den också underhållas. Det kan göras av ett förvaltningsbolag som har anställda fastighetskötare och fastighets- och drifttekniker.
Kvalificerad yrkesutbildning, KY, och Fastighetsakademin har utbildning för fastighetstekniker. En lämplig utbildning för fastig hetsskötare kan vara Energiprogrammet med inriktning mot drift och underhåll.
Fastighetstekniker
En fastighetstekniker ska bland annat planera och ansvara för drift- och underhållsarbete i bostäder. Fastighetsteknikern ska också planera och ansvara för drift- och underhållsarbete av grönområden, lekplatser och andra anläggningar för till exempel värme och ventilation.
Fastighetsskötare
En fastighetsskötare har många kontakter med de människor som bor eller arbetar i fastigheten. Fastighetsskötaren måste kunna lite av varje, till exempel se till att värme, ventilation och andra tekniska system fungerar. Andra arbetsuppgifter kan vara mindre reparationer, att byta packningar, att rensa avlopp och att sköta om lekplatser och grönområden.
2 Byggprocessen
Byggtekniken har utvecklats från framställning av enkla trähus, jordhus och lerhus till komplicerade konstruktioner.
Gamla tiders byggnader byggdes av skickliga hantverkare. El, VVS (värme, ventilation och sanitet) och miljöaspekter fanns nästan inte. Man saknade kranar och maskiner och utförde arbetet för hand. Större byggnader var ofta rikt utsmyckade. De skiljer sig tydligt från nutida arkitektur.
Dagens byggnader bygger man med andra material, metoder och maskiner. Man installerar VVS och el. Samhällets krav på byggandet har ökat. Det innebär att byggaren måste ta hänsyn till miljöpåverkan, naturhushållning och återvinning.
Men precis som i alla tider krävs det skickliga yrkespersoner för att byggandet ska bli bra. Du som arbetar i byggbranschen måste kunna samarbeta med andra yrkesgrupper. Dessutom måste du ha kunskap om material, maskiner kvalitet och lönsamhet. Det här kräver inte bara att du planerar ditt eget arbete och förstår vad tidsplaner innebär. Du ska även ha kunskap om hela byggprocessen – från idé till färdig byggnad eller anläggning. Dessutom behöver du ha kunskap om hur man sköter och underhåller en byggnad eller anläggning.
NYA O RD
konstruktion: någonting man har byggt
process: förlopp
anläggning: kan vara många saker, till exempel en byggnad, konstruktion, park eller trädgård
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnadsarbeten, rivningsarbeten eller markarbeten genom en byggentreprenör, såväl privatpersoner som företag, föreningar och o entliga institutioner kan vara byggherre
Projektering
Projektering handlar om att planera och ta fram olika handlingar. Det gör man innan produktionen startar. Det börjar med ett första idéförslag och fortsätter med ritningar och beskrivningar. Det här avsnittet handlar om projektering för nya byggnader.
Hur ett byggnadsobjekt eller anläggningsobjekt ska utformas bestäms till största delen av beställare eller byggherre, konsultgrupp och byggnadsnämnden i kommunen. Men det bestäms också av de lagar och normer som styr samhällets planering och de funktionskrav och säkerhetskrav som myndigheterna ställer.
I en del kommuner finns det både miljönämnd och byggnadsnämnd. I andra kommuner säger man miljö- och stadsplanenämnd. Miljönämnden har ansvar för bebyggelse ur ett miljöperspektiv. Byggnadsnämnden har krav på byggnadens konstruktion och tekniska egenskaper.
Hur ett projekt utformas styrs också av ekonomin. Det kan vara beställarens egen ekonomi. Det kan också vara möjligheter att få lån och bidrag från staten och kommunen.
NYA O RD
Samhällsplanering och byggbestämmelser
Den övergripande samhällsplaneringen regleras av miljöbalken och plan- och bygglagen, PBL.
Miljöbalken
Miljöbalken reglerar bland annat
▶ ekologi
▶ naturvård
▶ kulturminnesvård
▶ friluftsliv
▶ energi
▶ trafikleder
▶ försörjningssystem.
Miljöbalken reglerar att markområden och vattenområden används till det de är mest lämpade för.
Reglerna ska
Riksdagen har gett regeringen uppdraget att genom Boverket skapa regler för byggandet.
▶ trygga en uthållig användning av naturresurserna
▶ slå vakt om en god natur- och kulturmiljö och bevara mångformigheten i miljön
▶ främja ett ändamålsenligt samhällsbyggande.
Miljöbalken reglerar bland annat ekologin.
PBL reglerar trafikmiljön.
Plan- och bygglagen
Plan- och bygglagen (PBL) reglerar bland annat
▶ god bostadsmiljö, arbetsmiljö och trafikmiljö
▶ lämplig lokalisering och utformning av bebyggelse
▶ krav på byggnader.
Nästan all byggnadsverksamhet i vårt land regleras av planoch bygglagen, PBL. Den har bearbetats i flera departement och bestäms av riksdagen.
PBL reglerar:
▶ Hur man upprättar och bestämmer planer för byggande.
Dessa planer ligger sedan till grund för hur man får uppföra bebyggelse.
▶ Grundläggande krav på byggnader, till exempel:
– god energihushållning
– bärförmåga
– beständighet
– brandsäkerhet
– anpassning till miljön.
▶ Hur man går till väga vid bygglov, rivningslov och marklov.
Användningen av PBL beskrivs bland annat i Boverkets byggregler, BBR, som har utarbetas av Boverket.
Bildförteckning
ndoeljindoel/Shutterstock 10
Linus Strandholm/Shutterstock 12
Nuttapong Punna/Shutterstock13
Joe Gough/Shutterstock 14
Svante Ahlsén 15
sutlafk/Shutterstock 17 (1)
gabrijelagal/Shutterstock 17 (2)
Kestutis Jonaitis/Shutterstock 18
Chris Allan/Shutterstock 19 (1)
Arata70/Shutterstock 19 (2)
David Tadevosian/Shutterstock 20(1)
Linus Strandholm/Shutterstock 20(2)
Olga Aniven/Shutterstock 21(1)
Dmitriy Kuznietsov/Shutterstock 21(2)
Dmitriy Kuznietsov/Shutterstock 22(1)
TFoxFoto/Shutterstock 22(2)
Breedfoto/Shutterstock 23(1)
kurhan/Shutterstock 23(2)
nata-lunata/Shutterstock 24(1)
mahc/Shutterstock 24(2)
JaneHYork/Shutterstock 25(1)
Volodymyr Plysiuk/Shutterstock 25(2)
SpeedKingz/Shutterstock 26(1)
ALPA PROD/Shutterstock 26(2)
Anselm Kempf/Shutterstock 27(1)
Miramix AB 27(2)
VidEst/Shutterstock 28(1)
franco lucato/Shutterstock 28(2)
Kzenon/Shutterstock 28(3)
NicoElNino/Shutterstock 29(1)
JP WALLET/Shutterstock 29(2)
Andrew Angelov/Shutterstock 29(3)
YP_Studio/Shutterstock 30
Robert Kneschke/Shutterstock 31
Svante Ahlsén 32–36
Svensk Byggtjänst 38
Svante Ahlsén 39-47 Ground Picture/Shutterstock 48
Bannafarsai_Stock/Shutterstock 50
Mygizmo AB 55
Svante Ahlsén 56
Christer Lotzner 57
Svante Ahlsén 58–59
Slavun/Shutterstock 60
Svante Ahlsén 62(1)
Build Up Skills 62(2)
Svante Ahlsén 63–64
Smileus/Shutterstock 67
P A/Shutterstock 68(1)
Fredrik Sandberg/TT 68(2)
Wondervisuals/Shutterstock 69(1)
Serhii Krot/Shutterstock 69(2)
Svante Ahlsén 72–74
Weland 75(1)
Svanen 75(2)
Naturskyddsföreningen 75(3)
Svante Ahlsén 75(4)–79
Nordiska ministerrådet 81
Christer Lotzner 82
MacMontree/Shutterstock 83
Aleksandr Potashev/Shutterstock 84
rootstock/Shutterstock 85
Aleksandr Potashev/Shutterstock 86(1)
urfin/Shutterstock 86(2)
Bambang.Adi/Shutterstock 87(1)
Alex Vog/Shutterstock 87(2)
evgris/Shutterstock 88(1)
ArieStudio/Shutterstock 88(2)
AlexLMX/Shutterstock 89(1)
QCC/Shutterstock 89(2)
Yatra4289/Shutterstock 90(1)
Kriangx1234/Shutterstock 90 (2)
Bannafarsai_Stock/Shutterstock 91(1)
Alisusha/Shutterstock 91(2)
S-E Magnusson/Vattenriket 92
Mats Millberg/Infocar AB 93
Procreators/Shutterstock 94
Patryk Kosmider/Shutterstock 95
Bannafarsai_Stock/Shutterstock 96
FOTOGRIN/Shutterstock 97(1)
Anton Starikov/Shutterstock 97(2)
Oleksandr Khokhlyuk/Shutterstock 98(1)
Svante Ahlsén 98(2)
Forbo AB 99–100
Wongsakorn Dulyavit/Shutterstock 101
ThamKC/Shutterstock 102
U. J. Alexander/Shutterstock 103
Lena Constantin/Shutterstock 104
Satia Indrayani/Shutterstock 105
kram-9/Shutterstock 106(1)
Lakeview Images/Shutterstock 106(2)
Phoderstock/Shutterstock 107
Svante Ahlsén 108
Fiskarhedenvillan 110(1,2)
Svante Ahlsén 110(3) —114
Fiskarhedenvillan 114(3)
Svante Ahlsén 115 (1)
White arkitektbyrå 115(2)
Svante Ahlsén 116–124
Svensk Byggtjänst 124(2)
Svante Ahlsén 126–131
Fiskarhedenvillan 132(1)
Svante Ahlsén 132–135
Joe Gough/Shutterstock 136
Svante Ahlsén 137–140
Svensk Byggtjänst 140(2)
Svante Ahlsén 141–143
Svensk Byggtjänst 143(2)
White arkitektbyrå 144–145
Fiskarhedenvillan 146(1)
White arkitektbyrå 146(2)
White arkitektbyrå 147
Svante Ahlsén 148(1)
White arkitektbyrå 148 (2) —150
Svante Ahlsén 151–152
White arkitektbyrå 152(2)
Svante Ahlsén 153 (1)
Christer Lotzner 153 (2)
Svante Ahlsén 154–159
Kevin Lotzner 160
Svante Ahlsén 161–163
Kevin Lotzner 164(1)
Svante Ahlsén 164(2)–195
Andrey Popov/Shutterstock 196
Svante Ahlsén 197–225
Liftexperten 225(3)
Svante Ahlsén 226–229
Anders Englund 230
Aunging/Shutterstock 231
Svante Ahlsén 233
PHILIPIMAGE/Shutterstock 234(1)
ALPA PROD/Shutterstock 234(2)
RossHelen/Shutterstock 235(1)
Luca9257/Shutterstock 235(2)
Phovoir/Shutterstock 235(3)
Svante Ahlsén 236
Kamira/Shutterstock 238
Svante Ahlsén 240
Christer Lotzner 241–242
Svante Ahlsén 243–244
Zivica Kerkez/Shutterstock 245(1)
Dmitriy Kuznietsov/Shutterstock 245(2)
Svante Ahlsén 246
Festool 247
Svante Ahlsén 248–251
Konga Mekaniska 252(1)
Svante Ahlsén 252(2)
Pritec Vaculyft AB 253
Gorb Andrii/Shutterstock 254(1)
Svante Ahlsén 254(2)
Svante Ahlsén 256–257
Fasadgruppen AB 258
Opsorman/Shutterstock 260(1)
Svante Ahlsén 260–267
ungvar/Shutterstock 267(2)
Svante Ahlsén 268–273
Akla 274
Svante Ahlsén 275–283
Penka Todorova Vitkova/ Shutterstock 284(1)
Svante Ahlsén 284(2)
Oxford Media Library/Shutterstock 284(3)
BaLL LunLa/Shutterstock 284(4)
Svante Ahlsén 284(5)–309
STIB 310
Svante Ahlsén 311(1,2)
Christer Lotzner 311(3)
Svante Ahlsén 311(4)–317
Per-Olov Alvunger 317(2)
Per-Olov Alvunger 318
ingehogenbijl/Shutterstock 319
Svante Ahlsén 320
Svante Ahlsén 321
ribeiroantonio/Shutterstock 321(4)
Svante Ahlsén 321(5)–322(1)
Per-Olov Alvunger 322
Svante Ahlsén 324–332
Hitman H/Shutterstock 333
Herr Loeffler/Shutterstock 334(1)
Smileus/Shutterstock 334(2)
P.KASIPAT/Shutterstock 334(3)
Dmitry Kalinovsky/Shutterstock 335(1)
Christer Lotzner 335(2)
Omslag: Lars-Goran Heden/ Shutterstock
ISBN 978-91- 47-15602-3
© 2025 Per-Olof Alvunger, Anders Englund, Carl Gyllenbäck, Jan Jonsson, Sune Sundström, Tommy Svensson och Liber AB. Text- och datautvinning ej tillåten.
Framtaget i samverkan med BYN, Byggbranschens yrkesnämnd
REDAKTÖR Börje Asprell
TEXTBEARBETNING Bibbi Fagerström
FORMGIVARE Eva Jerkeman
BILDREDAKTÖR Christer Lotzner, Mikael Myrnerts
PROJEKTLEDNING Louise Westin
PRODUKTIONSSPECIALIST Lars Wallin
Första upplagan
1
REPRO Exakta Print AB, Malmö
TRYCK Graphycems, Spanien, 2025
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.
BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm www.liber.se/kundservice www.liber.se
Bygg och anläggning
Nivå 1–2
Den här boken innehåller faktamaterialet för Skolverkets ämne Bygg och anläggning nivå 1−2.
Arbetsmiljön är en central del, såväl den allmänna arbetsmiljön på en byggarbetsplats som att hantera maskiner och utrustning på ett säkert sätt. Olika skyddsarbeten som förekommer på en byggarbetsplats behandlas också.
Att förstå ritningar är en viktig del i arbetet, för att det ska bli rätt från början. Grundläggande ritningsläsning och mätningsteknik finns med i boken.
Information om behörighetsutbildningar, som heta arbeten, ställningsbyggnad, liftar och säkra lyft tas upp i ett kapitel.
Hållbart byggande beskrivs och begreppet förklaras. Maskinoch materiallära är andra viktiga delar i boken.
Tillsammans med Libers digitala läromedel för ämnet, som bland annat innehåller frågor till alla kapitel i boken och arbetsmoment som visar exempel på hur ett praktiskt arbete kan utföras, har du ett komplett utbildningsmaterial för de teoretiska delarna av det centrala innehållet i ämnet.
På Liber.se finns information om övriga titlar till Bygg- och anläggningsprogrammet.