sofia ask
Hållbara texter
grunderna i vetenskapligt skrivande
ISBN 978-91-47-15681-8
© 2025 Sofia Ask och Liber AB
Text- och datautvinning ej tillåten.
Redaktion: Anna Lindstam
Redaktör: Christina Lilja Druse
Form och ombrytning: Jan Petersson, Integra
Projektledare: Susanna Thulé
Produktion: Helene Ågren
Tredje upplagan 1
Repro: Integra Software Services, Indien
Tryck: People Printing, Kina 2025
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.
BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovsrättshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm www.liber.se/kundservice www.liber.se
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Förord 6
Kapitel 1 Skrivprocessen – skrivandets hantverk 7
Skrivandets funktioner 8
Skrivprocessens faser 11
1. Förstadium 11
2. Skrivstadium 19
3. Efterstadium 19
Till sist: Tänk på hela skrivprocessen 20
Kapitel 2 Den viktiga sakprosan 22
Vad menas med prosa? 23
Vad är skönlitterär prosa? 23
Vad är sakprosa? 23
Exempel på skönlitterär prosa och sakprosa 24
Hur ser sakprosatexter ut? 25
Får man skriva jag? 26
Varför måste man kunna skriva sakprosa? 28
Till sist: Inställning till sakprosa 28
Kapitel 3 Den självbärande texten 29
Att vara exakt, precis och informativ 30
Mottagaranpassning på flera plan 32
Stycken och styckeindelning 32
Kärnmeningar 33
Meningen – balans och läsrytm 35
Att skriva med egna ord 35
Att visa vem som har skrivit texten 37
Att sätta ut referenser – att ge ”cred” 37
Att citera 38
En checklista 42
Till sist: Layout 43
Kapitel 4 Språkliga verktyg för vetenskapligt skrivande 44
Referat: Att återberätta sakligt 45
Kännetecken för referat 45
Referatmarkörer 46
Stil: Saklig, korrekt och kortfattad 47
Checklista: Referat 47
Argumenterande text: Att påverka åsikter
förstå sin motståndares argumentation
Argumenterande text: Olika texttyper
Utredande text: Att reda ut sakförhållanden
Grunddisposition för utredande texter
Att blanda texttyper: Argumentation och
i utredande texter
Andras texter i din egen
och källhantering
Var ska referensen stå?
system för referenshantering
hittar man information om en bok?
om olika slags källor i litteraturlistan
sist: Variation, men krav på konsekvent hantering
Gymnasiearbete eller vetenskaplig uppsats:
och innehåll
på innehållsförteckning
vetenskapliga språket
vetenskapliga språket:
överskådligt och koncentrerat
Seminariet: Diskussion om din text
aktörer – vem gör vad?
Seminariet: Så går det till
inleds
Examinator tar över 86
Efter seminariet 86
Till sist: En kreativ process 86
Kapitel 6 Universitetets texter 87
Nya krav på skrivande 88
Kunskapsbyggande miljöer 88 Grundkrav 89
Litteratur- och forskningsöversikt 90
Laborationsrapport 91
Akademiska uppsatser 91
Variation inom systemet 92
Uppgiftsformuleringar: Vad är det du ska göra? 92
för 93
93 Gör en översikt över 93 Analysera 94
Ta utgångspunkt i 94
Kombinationer av uppmaningar 94
Ett kritiskt-analytiskt förhållningssätt 95
Vad innebär ett kritiskt-analytiskt förhållningssätt i praktiken? 95
Till sist: Övning ger färdighet 97
Uppgifter 98
1. Ett ämne – olika dispositioner 99
2. Byt prosaform 100
3. Hitta kärnmeningarna 101
4. Skriv med egna ord 101
5. Den korrekta litteraturlistan 101
6. Var kritisk och analytisk 102
FÖRORD
Alla kan lära sig att skriva bra och hållbara texter. I den här boken kan du hämta kunskaper om det vetenskapliga skrivande du behöver behärska, i såväl gymnasieskolan som på universitetet och högskolan.
För att bli en duktig skribent krävs kunskaper och färdigheter inom tre områden. Du behöver ha kunskaper om
• hur det går till att skriva texter – det som kallas skrivprocessen
• skriftspråket som sådant
• de olika sammanhang där texterna ska läsas och användas och hur dessa sammanhang påverkar utformningen av dem.
Du har förmodligen skrivit en hel del berättelser under din skoltid. Berättande texter är visserligen viktiga, men i gymnasieskolans senare del och inom högre utbildning är det troligare att du behöver kunna skriva andra typer av texter, nämligen sakprosa av mer eller mindre vetenskaplig karaktär. Den här boken handlar därför om sakprosa och vetenskapligt skrivande.
För dig som går sista året i gymnasieskolan ställer de nationella proven och gymnasiearbetet stora krav på dig och ditt skrivande. Utanför gymnasieskolan väntar sedan utbildning och arbete där du utan tvekan kommer att behöva kunskaper om text och skrivande. Även ur det perspektivet är kunskap om hur man skriver vetenskapliga texter viktig. När du nu sätter dig in i denna typ av skrivande ska du se det som en framtidsinvestering; du skaffar dig en nödvändig kompetens för kommande studier och arbetsliv.
Sofia Ask, docent i svenska språket vid Linnéuniversitetet
i Växjö, mars 2025
Skrivprocessen –skrivandets hantverk
Att skriva texter kan kännas motigt för somliga, men lätt för andra. Problem kan uppstå i olika faser när du skriver, och därför kan det vara bra att känna till själva skrivprocessen, alltså att ha kunskaper om skrivandets hantverk. I det här kapitlet lär du dig att strukturera arbetet med dina texter.
Skrivandets funktioner
Att skriva texter är ett hantverk som går att lära sig, och ingen människa föds med förmågan att kunna skriva perfekta texter. Även forskare, lärare, journalister och professionella skribenter får ibland kämpa med formuleringar, struktur och innehåll. Det är en naturlig del av själva processen när en text blir till.
Skrivandet fyller olika funktioner i olika situationer. Ibland skriver vi för nöjes skull, för att uttrycka våra känslor, och då tänker vi kanske inte så mycket på hur texten ser ut, om orden är rättstavade eller om meningarna är rätt konstruerade. Skrivandet blir då ett sätt att bearbeta och uttrycka känslor, ett känsloredskap. Så här skriver exempelvis en gymnasieelev på nätet:
Idag har jag varit sååå otroligt trött! Fick sluta flera timmar för tidigt och tänkte att jag skulle hinna med både att städa och börja skriva affärsplan. Dessvärre gick ju det åt helvete :| Meeen vad gör man… Jag hatar att köpa smink, det är ju så dyrt, och jag är så dålig på att sminka mig. (DOH) Då måste jag ju experimentera med sminket för att lära mig, det är ja för snål för, och som sagt smink är ju så dyrt :| Äjh vi får se hur det går med det där. Mascara o kajal duger väl bra? Men ååå vad jag vill ha ett par nya högklackade skor! -suktar- Men det är aldrig något som duger (duger det så är dom svindyra, för mig som går i skolan) Jaja. Hehe. SKAFF DIG ETT JOBB. Eller hur?… MM. Jag ska! [HA HA HA This doesn’t sound like me at all] Men jag menar verkligen det jag skrev!
Den här personen använder sin blogg för att uttrycka sina känslor, vilket syns tydligt i texten. Språket är vardagligt och pratigt (och inte så korrekt, men det är inte viktigt i den här typen av text). Det känns nästan som att vi sitter och lyssnar på en utläggning vid någons köks-
bord. Innehållet och formen i den här typen av känslomässiga och privata texter är exempel på det vi kallar språkets expressiva funktion. Ibland skriver vi för att vi ska förstå något, för att reda ut och sortera våra tankar. Inte heller då är det språkets korrekthet som är det viktigaste, utan att vi med språkets hjälp försöker fördjupa vår kunskap. Skrivandet blir då ett tankeredskap. Så här kan anteckningar från en lektion i historia se ut:
LATINAMERIKAS HISTORIA
Innan spanjorer/portugiser kom dit.
Två stora högkultursområden:
1. Mexiko – azteker
2. Anderna (Peru) – Inkariket
Formades av centralstyrning, ledda av en aristokrati. Inre stridigheter (uppror och kamp om makten).
Slavsamhällen, organiserade arbetskraftsinsatser.
Antalet ursprungsinvånare är svårt att beräkna.
Kanske omkr. 30 milj. Totalt (beräkningar finns på 10–100 milj.).
Gick ner till 5–6 milj. och börjar sen växa (med stora lokala variationer).
Dessa anteckningar som en elev gjorde resulterade i följande utkast till en uppsats. Nu har innehållet bearbetats och visar på begynnande ny kunskap:
Det är egentligen konstigt att två så stora kulturer bara kunde gå under som inkafolket (i Peru) och aztekerna (i Mexiko) gjorde. Gemensamma drag: hur de styrde sina länder, aristokrati (OBS! kolla upp vad detta betyder) som kanske går att jämföra med vår adel. Men det verkar inte som de kunde ärva tronen, eftersom de hade inre stridigheter om vem som skulle styra. De hade slavar också, för arbetskraftens skull. Det är svårt att säga hur många ursprungsinvånare som fanns innan spanjorerna och portugiserna kom dit och erövrade de sydamerikanska rikena, men man räknar med allt från 10 till 100 miljoner, men mest troligast runt 30 miljoner.
Genom att skriva ner det du tycker är viktigast inom ett nytt ämnesområde, de tankar du får och sedan sätta ord på det som är svårt eller som du fortfarande undrar över kan du lättare förstå det nya och låta det bli en del av den kunskap som redan finns i din minnesbank. Att det som skrivs är språkligt korrekt är inte så viktigt här heller – dels skriver du för dig själv, dels är det förståelsen som står i fokus. Detta skrivande ger uttryck för språkets kognitiva funktion.
Men, vi skriver också för att kommunicera med andra och det ställer stora krav på att texten innehåller precis så mycket information som läsaren behöver för att förstå vad författaren menar. Sådant skrivande handlar alltså om att skriva för andra och kallas skrivandets kommunikativa funktion. Kommunikativa texter kan vara allt från en lapp på köksbordet till en doktorsavhandling på universitetet. Vi vill säga något med våra texter och vi vill att andra ska läsa dem och reagera på det vi säger i texten.
När du ska skriva en kommunikativ text är det bra att känna till en arbetsgång som kan hjälpa dig att komma i gång med skrivandet på ett effektivt sätt. Denna arbetsgång utvecklades redan av antikens greker och romare, eftersom fria män på den tiden behövde lära sig tala väl, så att de kunde delta i debatter och i samhällslivet. Därför utarbetades mönster för hur man skulle gå till väga då man förberedde ett offentligt framförande, vilket ingår i det vi kallar retorik i dag. De grekiska talarna delade in arbetsgången i olika faser, och tre av dem är viktiga för skrivandet: inventio (att hitta stoff till det man ska skriva om), dispositio (att bestämma sig för vilken struktur texten ska ha) och elocutio (att välja språk och formuleringar). Dessa faser fungerar på samma sätt för talad och för skriven text.
Skrivprocessens faser
1. Förstadium
Här gör du alla förberedelser som är nödvändiga innan du kan börja skriva. Börja med att analysera själva skrivsituationen. Ställ följande frågor till dig själv:
• Syfte: Vad vill jag med min text? Ska jag roa, oroa, väcka engagemang eller ska jag informera om något? Ska jag utreda något, argumentera för eller mot något eller diskutera något? Olika texttyper har olika typer av syften som du måste vara uppmärksam på. Ett tips är att titta i den uppgiftsbeskrivning som du har fått – där finns ledtrådar till vad det är du ska göra i, och med, din text.
• Mottagare: Vem eller vilka ska läsa min text? Vad vet jag om dem? Vad vet läsarna redan om det jag skriver? Vilken ny information behöver de få? Vilken språklig nivå bör jag välja för att mitt budskap ska nå fram?
• Texttyp: Vilken typ av text är det jag ska skriva? I de nationella proven kan det till exempel vara en utredande text eller argumenterande texter som debattinlägg och insändare. I ar-
betslivet kan det vara rapporter, pm, offerter eller andra typer av kommunikation som krävs i verksamheten. Vad är typiskt för just den texttyp som efterfrågas? Tänk på att olika typer av texter ibland kräver olika språk för att nå fram.
• Medium: Vilken kanal ska jag använda mig av? Ska texten läsas på skärm eller på papper, eller är det en PowerPoint-presentation som ska presenteras muntligt eller ska jag sätta upp affischer? Detta påverkar också hur du strukturerar din text och hur du formulerar dig språkligt. I en PowerPoint ska du exempelvis ha kärnfulla, men korta budskap, eftersom ditt tal kompletterar det man ser på bilderna. Du har mer utrymme att uttrycka dig på djupet i längre texter som är tänkta att läsas antingen på papper eller på skärm.
MÅLGRUPPSANALYS
För att göra texter självbärande behöver du tänka tillbaka på den inledande analys som du alltid gör när du planerar att skriva en text. Frågan ”Vem eller vilka ska läsa min text?” är viktig nu. Vilken ålder har läsarna, vad är de intresserade av och vad vill de veta mer om? I de fall där man känner till sina läsare är det givetvis viktigt att man anpassar texten till det man vet om dem som ska läsa den. Det är exempelvis skillnad på att skriva för sina kompisar i skolan eller att skriva ett personligt ansökningsbrev när man söker ett jobb man vill ha. I dag sprids dock texter och annat skrivet material snabbt, så du kan egentligen inte vara säker på att du vet vilka som kommer att läsa din text. Därför är det enklast att vara så korrekt och saklig man kan så att texten tilltalar så många som möjligt.
Du måste också känna till något om det sammanhang där din text ska användas och fungera. De flesta grupper i samhället har egna speciella sätt att forma texter för att de ska fungera inom de verksamheter där de ska användas och läsas. Exempelvis skriver inte läkare, advokater, byggarbetare och lärare texter som ser likadana ut. De skiljer sig från varandra i fråga om innehåll, ordval och utformning. För att arbetet ska fungera måste texterna svara mot de krav som finns inom den aktuella miljön. För att förstå följande texter behövs både specialutbildning och kunskap i respektive fackspråk:
exempel från medicinområdet
Behandlingen av CKD syftar till att bromsa sjukdomens progression, hantera komplikationer och, i de mest avancerade stadierna, förbereda patienten för dialys eller transplantation. Angiotensin-konverterande enzymhämmare (ACE-hämmare) eller angiotensin II-receptorblockerare (ARB) används för att sänka intraglomerulärt tryck och minska proteinuri, vilket anses vara en viktig faktor i att sakta ned sjukdomsförloppet.
exempel från it - branschen
Parallellt framträder konceptet med distribuerade ledger-teknologier (DLT), där blockchain och konsensusalgoritmer som Proof of Work (PoW) och Proof of Stake (PoS) redefinierar tillförlitlighet och transparens i transaktioner. Integrationen av Internet of Things (IoT) med edge computing och artificiell intelligens medför komplexiteter relaterade till datahantering och latensoptimering.
exempel från verkstadsindustrin
Materialavverkningshastigheter och verktygsbanor optimeras med avancerad CAM-programvara (Computer-Aided Manufacturing) för att minimera bearbetningstiden och maximera verktygslivslängden, samtidigt som kylvätska används kontinuerligt för att motverka termisk expansion och förlänga verktygens hållbarhet. Genom integration av realtidsövervakning med Industry 4.0-konceptet, kan CNC-maskiner övervaka och justera parametrar automatiskt för att förbättra produktionskvalitet och minska driftstopp.
Innan du skriver din text är det alltså viktigt att du funderar över frågorna ”Vad vet läsarna redan om det jag skriver?” och ”Vilken ny information behöver de få?” Om man inte är säker på vad läsarna vet är det säkrast att ge kortfattad, men grundlig information om innehållet redan i textens början. Man kan där också lägga in en fras som ”Först kommer jag att presentera problemet i sin helhet” –då kan de läsare som känner sig hemma på området hoppa över det stycket och gå direkt till den nya information som du presenterar i texten. Dessa läsanvisningar blir en slags service till läsaren. Om du däremot känner till dina läsares förkunskaper kan du låta viss självklar information vara underförstådd. Exempelvis behöver du inte förklara det svenska skolsystemet för en grupp lärare eller hur
Word fungerar för en it-tekniker.
STOFFSAMLING
När analysen av skrivsituationen, det vill säga när du vet vem eller vilka som ska läsa texten i vilket sammanhang, är färdig börjar du samla fakta, eller stoff som det också kallas, till din text. Detta kan du göra genom att först tänka igenom vad du redan vet, och sedan läsa i böcker och i tidningar, genom att söka på internet och kanske genom att intervjua personer. När du har samlat in tillräckligt med fakta behöver du sovra, det vill säga bestämma vad som är viktigt att du tar med i din text. För läsarens skull är det angeläget att du fokuserar på det texten ska handla om, och därför måste du sortera bort information som inte behövs. Texttypen kan också påverka vilket stoff som är viktigt att du tar med. Om du exempelvis ska skriva en argumenterande text behöver du ju kunskap om olika fakta som kan användas som argument för eller mot din tes, och i en utredande text behövs ett stoff som kan svara på de frågor som du ställer i textens frågeställningar.
DISPOSITION
Nu är det dags att bestämma hur innehållet i texten ska presenteras, alltså vilken struktur texten ska ha. I skrivsammanhang kallas strukturerna för dispositioner. Tänk på dispositionen som en karta över texten. Det är viktigt att du redan från början skapar dig en klar och genomtänkt disposition för din text, eftersom en rörig struktur kan göra läsaren förvirrad. Den vanligaste textstrukturen i skolans tidiga år är den berättande och den brukar komma naturligt för oss, i både tal och skrift. Berättande texter bygger på tidsaspekter på olika sätt (tänk på ”Det var en gång … och så levde de lyckliga i alla sina dagar”), vilket kallas kronologi. Men att bara känna till berättandets struktur är inte nog. Det finns andra sätt att organisera en text. Nedan följer några exempel på olika typer av dispositioner, varav kronologisk disposition är en.
1. Tematisk disposition är ett vanligt och enkelt sätt att strukturera en text. Här är det temat i texten, alltså vad texten handlar om, som är centralt. Texten ska innehålla en inledning där problemet eller en fråga presenteras, en avhandling där problemet bearbetas eller frågan diskuteras och en avslutning som sammanfattar och ger
lösningen på problemet eller svarar på frågan. Den här typen av disposition är vanlig i exempelvis en utredande text. Så här skulle en sådan tematisk disposition kunna se ut:
Inledning
• Presentera ämnet, till exempel luftföroreningar.
• Presentera frågan: ”Vad blir effekten av ökade utsläpp i atmosfären?”
Avhandling
• Redovisa vad som kan orsaka luftföroreningar.
• Redovisa hur luften påverkas.
• Redovisa hur människor, djur och växtliv påverkas.
• Redovisa hur klimatet förändras.
Avslutning
• Sammanfatta diskussionen.
• Redovisa resultatet.
• Dra slutsatser om vilka effekter de ökade utsläppen får.
2. Kontrastiv disposition innehåller två huvuddelar där två saker ställs mot varandra. Den här typen av disposition är vanlig i till exempel en debattartikel eller en insändare, där ofta argument för eller mot något presenteras. En kontrastiv disposition skulle kunna se ut så här:
Inledning
• Presentera ämnet: ”Myndighetsålder 18 år – bra eller dåligt?”
• Redovisa bakgrunden till att myndighetsåldern är 18 år.
Avhandling
• Redovisa argument för myndighetsåldern 18 år.
• Redovisa argument mot lägre myndighetsålder än 18 år.
Avslutning
• Sammanfatta argumentationen och ta ställning, om det behövs.
3. Emfatisk disposition sätter det viktigaste först och lockar på så sätt läsaren in i texten. Emfatisk disposition används ofta i tidningstexter. Så här kan den se ut:
Inledning
• Det viktigaste i korthet.
Avhandling
• Ämnet utvecklas med mer och fördjupad information, och fler detaljer om ämnet som förtydligar resonemanget presenteras.
rubrik
ingress
Avslutning
• Summera den viktigaste informationen.
I följande exempel presenterar rubriken ”Storseger för historiskt hemmalag” hela nyheten direkt, ingressen ger något mer information och själva brödtexten ger slutligen fördjupad information och ytterligare detaljer. Så här ser den emfatiska dispositionen ut i just den här texten:
brödtext
Storseger för historiskt hemmalag
björkstad
Hemmalaget IFK Björkstad blev i lördags historiska genom att gå obesegrade genom serien. Genom en storskräll mot favoriterna Getingarna
BK i lördags säkrade Björkstadsdamerna sin plats i slutspelet. Inget lag har någonsin tidigare vunnit alla sina matcher i grundserien.
Det var i lördags som IFK
Björkstads damlag slog Getingarna BK med hela 3–1 på ett regnigt och lerigt Vera-stadium. Målgörare var Klara Andersson, Zelma Ivanov och
Nora Bergstrand för IFK
Björkstad. För Getingarnas enda mål stod backen Ebba Ekhagen som i matchens sista minut fick till ett kraftigt vristskott som inte Björkstads målvakt Julia Århem kunde stoppa. Tränare Eva Olsson menar att Björkstadsdamerna aldrig varit i bättre form och att chanserna att avancera till fotbollens högre divisioner i dag är verklighet snarare än en avlägsen dröm. Slutspelet inleds i början av juni med bortaspel mot IF Lindarna.
4. En text kan också ha en kronologisk disposition, utan att den är en berättande text. Kronologi har med tid att göra och i en sådan text beskrivs händelser i den ordning de inträffar tidsmässigt.Texter om en historisk persons liv går ofta bra att disponera kronologiskt. Gustav Vasas liv och leverne skulle kunna vara ett ämne som man kan välja att disponera så här:
Inledning
• Presentera ämnet: ”Gustav Vasa – en 1500-talsregents liv”.
Avhandling
• Gustav Vasa föds.
• Uppväxttid.
• Kristian II, Gustav Vasa och Stockholms blodbad.
• På skidor i Dalarna.
• Kung med tandvärk.
• Gustav Vasa dör.
Avslutning
• Sammanfatta det viktigaste och summera innehållet.
När du har valt dispositionstyp är det dags att börja skriva. Först måste du välja språklig nivå. Titta då på analysen som du gjorde på sidorna 11–13. Vilka är dina läsare och vad förväntar de sig för språklig nivå? Det kan vara nog så viktigt att välja rätt stilnivå – tänk bara på vilken effekt fel språk kan få i fel situation. En uppmaning hos läkaren om att ”visa kulmagen” skulle vi kanske ta illa upp av, även om vi förstår orden och vad som menas. Språket måste alltid anpassas till mottagaren om man vill att budskap och innehåll ska nå fram.
ETT ÄMNE, OLIKA DISPOSITIONER – NÅGRA EXEMPEL
Texter på temat ”Dödsstraff” skulle kunna se ut så här med några olika dispositioner:
TEMATISK: ”Dödsstraff i tre olika länder”
Inledning
• Presentera ämne och bakgrund.
• Ställ frågan: ”Vilken syn på dödsstraff finns i USA, Kina och Iran?”
Avhandling
• Redovisa fakta om dödsstraffet i USA.
• Redovisa fakta om dödsstraffet i Kina.
• Redovisa fakta om dödsstraffet i Iran.
KONTRASTIV: ”Öga för öga eller vända andra kinden till?”
Inledning
• Presentera ämne och bakgrund.
• Ställ frågan: ”Vilka argument kan användas för eller mot dödsstraff?”
Avhandling
• Argument för dödsstraff (”öga för öga”):
– Brott ska inte löna sig.
– Avskräckande effekt.
– Upprättelse för de efterlevande.
• Argument mot dödsstraff (”vända andra kinden till”):
– Dödsstraff är mord.
– Ingen avskräckande effekt.
– Oskyldiga personer kan avrättas.
KRONOLOGISK: ”Sverige och dödsstraffet ur ett historiskt perspektiv”
Inledning
• Presentera ämne och bakgrund.
• Ställ frågan: ”Hur har dödsstraffets historia i Sverige sett ut?”
Avhandling
• Presentera information om dödsstraffet i Sverige under … – vikingatid – medeltid – stormaktstid – frihetstid … och så vidare fram till nutid.
Avslutning
• Sammanfatta resultatet.
• Dra slutsatser om likheter och skillnader mellan de olika ländernas syn på och utövande av dödsstraff.
Avslutning
• Sammanfatta resultatet.
• Dra slutsatser om vilka argument som finns för och mot dödsstraff, och hur hållbara de kan tänkas vara. Ta ställning, om det behövs.
Avslutning
• Sammanfatta resultatet.
• Dra slutsatser om dödsstraff i Sverige ur ett historiskt perspektiv.
2. Skrivstadium
Nu kan du börja skriva din text och du bör då ha god hjälp av det arbete du lagt ner i förstadiet. Du vet förhoppningsvis vem som ska läsa din text i vilket sammanhang och hur den därför förväntas se ut, du har samlat in och gjort ett urval ur de fakta du har plockat ihop och du har valt en lämplig disposition. Om man inte vet vem som kommer att läsa texten eller i vilket sammanhang den ska läsas är det bra att hålla sig relativt allmänt och informativt –och så klart korrekt.
Tänk på att du inte behöver börja med inledningen och skriva dig mot avslutningen – det går lika bra att skriva på den del i strukturen där du känner att du har inspiration och lätt att komma i gång. Skrivandet kan på detta vis liknas vid ett legobygge. Du har din ritning (texttypen och dispositionen) och alla delarna (innehållet, stoffet) och du kan sätta ihop enstaka delar för att till sist foga samman allt till en helhet.
3. Efterstadium
Din text är nu skriven, men den är ändå inte färdig. Den behöver läsas om, bearbetas och korrekturläsas innan du lämnar den ifrån dig för bedömning. Den här fasen är mycket viktig, eftersom du inte vill bli slutgiltigt bedömd på ett utkast, utan på en så färdig text som möjligt. Låt därför din text vila. Läs den inte på ett par dagar, utan lämna den hellre till någon person som du litar på och som kan läsa den och ge dig kommentarer på vad som skulle kunna göras bättre. Detta kallas ibland kamratrespons, och det är ett bra sätt att få syn på det som behöver förbättras i texten. Vi är alla blinda för våra egna fel; om vi hade vetat om att vi gjorde fel, så hade vi ju aldrig gjort dem. Att läsa varandras texter och föreslå förbättringar är vanligt överallt, också på universitetet eller på högskolan och i arbetslivet. Så arbetar även forskare, journalister och professionella skribenter ibland med sina texter. Tanken är att andras kritiska (men konstruktiva) kommentarer ska hjälpa till att göra texterna bättre. En person som kan ge dig bra och tydlig respons är ovärderlig för ditt skrivande.
När du ger textrespons är det lika viktigt att lyfta fram det som är bra som att kritisera det som är dåligt. Din kritik ska vara positiv, så att den som har skrivit texten känner sig trygg i situationen. Kom gärna med förslag på ändringar och ställ frågor där du inte förstår textens innehåll. Du kan använda mallen på sidan 21 då du har läst någon annans text och ska förbereda en kamratrespons. Det kan upplevas som känsligt att kritisera någon annan. Då kan det vara bra att ställa frågor som ”Hur menar du här?”, ”Kan du säga det här på ett annat sätt?” eller ”Jag förstår inte det här, hjälp mig”. Då känns kritiken inte så jobbig, vare sig för skribenten eller för den som ger respons. Sträva alltså efter att kritisera på ett konstruktivt sätt som inte sårar. När du har fått respons på din text bearbetar du den och korrekturläser den en allra sista gång innan du lämnar in den för bedömning.
Till sist: Tänk på hela skrivprocessen
En anledning till att många fastnar framför ett tomt papper (eller ett tomt dokument på datorn) och inte kommer i gång med skrivandet är att de hoppar över förberedelserna i förstadiet. Om du är noggrann och lägger ner tid på själva planeringen av texten kan du undvika att köra fast. Många struntar också i efterstadiet och lämnar ifrån sig sin text när den inte är mer än ett utkast. Ta i stället hjälp i de olika faserna – din lärare eller din handledare kan hjälpa dig med stoffinsamlingen, hjälpa dig att sovra i materialet, ge förslag på struktur och ge dig respons längs vägen i skrivfasen.
FÖRSLAG
Skriv så här i stället!
FRÅGOR
Vad menar du med …?
TEXTNIVÅ
1. Helheten Fyller texten sitt syfte? Kontrollera mot uppgiftsformuleringen. Är dispositionen tydlig för läsaren?
Finns det en tydlig inledning, avhandling och avslutning?
2. Delarna Kommer delarna i en logisk ordning? Är texten tydligt och korrekt styckeindelad?
Finns det en huvudtanke i varje stycke?
Finns det luckor i texten som behöver fyllas?
Förklaras det som behöver förklaras?
Finns det en röd tråd mellan de olika delarna?
3. Detaljerna Är meningsbyggnaden korrekt? Är meningarna varierade i fråga om längd och innehåll?
Ordval –används ”rätt” ord i ”rätt” sammanhang?
Ordval –används modeord, slang, dialektalt färgade ord och uttryck som inte passar?
Stavfel? (Använd ordlista i tveksamma fall.)
Skrivfel? (Finns slarvfel eller fel som inte datorns rättstavningsprogram reagerar på?)
Finns störande upprepningar? Hur fungerar referenser och litteraturlista?
Litteraturlista
Aaron, Jane E. (2009). The Little, Brown essential handbook. 6. uppl. New York: Pearson Longman.
Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis och Løkensgard Hoel, Torlaug (2011). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur.
Institutionen för svenska språket vid Linnéuniversitetet . https://lnu.se/ medarbetare/organisation/fkh/organisation/institutioner/svenska/ [Hämtad: 2024-02-22].
Lindström, Fredrik (2000). Världens dåligaste språk: tankar om språket och människan idag. Stockholm: Bonnier.
Ljung, Magnus (2006). Svordomsboken: om svärande och svordomar på svenska, engelska och 23 andra språk. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Naturskyddsföreningen (2022). Andra hand i första hand: miljökostnad, möbler och heminredning. https://www.naturskyddsforeningen.se/ artiklar/rapport-andra-hand-i-forsta-hand/ [Hämtad: 2024-03-20].
Nemert, Elisabet och Rundblom, Gunilla (1987). Filmboken: analys, filmhistoria, praktiska övningar. Stockholm: Natur & Kultur.
SFS 2005:321. Lag om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang. Stockholm: Justitiedepartementet.
Skolverket (1994). Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94. Gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6549 ea/1553957873603/pdf1071.pdf [Hämtad: 2024-09-23].
Strömquist, Siv (2023). Skrivboken: skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. 9. uppl. Malmö: Gleerups.
Svenska Akademiens ordbok. Kyss. https://www.svenska.se [Hämtad: 2024-10-27].
Söderberg, Hjalmar (1912). Den allvarsamma leken. Stockholm: Albert Bonniers Förlag.
Vetenskapsrådet (2024). God forskningssed. https://www.vr.se/analys/ rapporter/vara-rapporter/2024-10-02-god-forskningssed-2024.html [Hämtad: 2024-10-27].
Lästips
Augustsson, Gunnar (2018). Akademisk skribent: om att utveckla sitt vetenskapliga skrivande. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Ekengren, Ann-Marie och Hinnfors, Jonas (2012). Uppsatshandbok: hur du lyckas med din uppsats. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Jarrick, Arne och Josephson, Olle (1996). Från tanke till text: en språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, Ola (red.) (2017). Svenska skrivregler. 4. uppl. Stockholm: Liber.
Lagerholm, Per (2024). Språkvetenskapliga uppsatser. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk: om retorik och skrivande 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Løkensgard Hoel, Torlaug (2001). Skriva och samtala: lärande genom responsgrupper. Lund: Studentlitteratur.
Rienecker, Lotte och Stray Jørgensen, Peter (2018). Att skriva en bra uppsats. 4. uppl. Stockholm: Liber.
Rienecker, Lotte (2016). Problemformulering. 2. uppl. Stockholm: Liber.
Rienecker, Lotte, Stray Jørgensen, Peter och Gandil, Morten (2009). Skriv en artikel: om vetenskapliga artiklar, fackartiklar och förmedlande artiklar. 1. uppl. Malmö: Liber.
Schött, Kristina, Hållsten, Stina, Moberg, Bodil och Strand, Hans (2015). Studentens skrivhandbok. 3. uppl. Stockholm: Liber.
Språkriktighetsboken (2023). 14. uppl. Malmö: NE Nationalencyklopedin AB.
Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (2015). 14. uppl. Stockholm: Svenska Akademien.
Strömquist, Siv (2007). Skrivprocessen: teori och tillämpning. 3., [omarb. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Strömquist, Siv (2014). Uppsatshandboken: råd och regler för utformningen av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser. 6., [utök., uppdaterade och förtydligade] uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Strömquist, Siv (2023). Skrivboken: skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. 9. uppl. Malmö: Gleerups.
Thurén, Torsten (2006). Författarens verktygslåda: att läsa och skriva sakprosa. Stockholm: Liber.
Trost, Jan (2013). Att vara opponent. 2., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan (2014). Att skriva uppsats med akribi. 4., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
hållbara texter – grunderna i vetenskapligt skrivande vänder sig till såväl gymnasieelever som nyblivna studenter på universitetet och högskolan. Det vetenskapliga skrivandet är ett viktigt moment på de olika nivåerna i svenska på gymnasieskolan, och inom högre studier är det viktigt att kunna skriva texter av vetenskaplig karaktär.
hållbara texter – grunderna i vetenskapligt skrivande går systematiskt igenom skrivprocessens olika steg och ger handfasta råd om olika dispositionsmodeller, mottagaranpassning och hur man skriver med egna ord. Slutmålet är att elever och studenter ska kunna skriva ett antal utvalda texttyper. På vägen behandlas allt från styckeindelning och kärnmeningar till referat, argumenterande och utredande texter. Här beskrivs också hur ett seminarium går till. Den pedagogiskt berättande texten utmärks av en mängd tydliga och åskådliga exempel. Bland annat förklaras uppgiftsformuleringar som redogör för, jämför, diskutera och analysera. Här presenteras också texttyper som tentamen, dugga, pm, litteratur och forskningsöversikt och laborationsrapport.
I boken finns även allt man behöver veta om hur man handskas med referenser och gör en korrekt litteraturlista.
”Vetenskapligt skrivande har blivit ännu viktigare inom både högre utbildning och i samhällslivet. Min bok utgår ifrån att det är ett hantverk som går att lära sig med systematisk träning.”
Sofia Ask, docent i svenska språket vid Linnéuniversitetet i Växjö