
LIBER SPEKTRUM
LIBER SPEKTRUM
Folke Nettelblad
Karin Nettelblad 7–9
ISBN 978-91-47-15702-0
© 2025 Karin Nettelblad, Folke Nettelblad och Liber AB. Text- och datautvinning ej tillåten.
FÖRLÄGGARE Anna Karlberg
PROJEKTLEDARE Theres Lagerlöf
REDAKTÖR Birgitta Fröberg, Eva Lundstöm
FORMGIVNING OCH OMSLAG Cecilia Frank och Linnea Frank/Frank Etc. AB
ILLUSTRATIONER Typoform och Anders Nyberg (s. 16)
BILDREDAKTÖR Martina Mälarstedt/Sanna Bilder
Första upplagan
1
Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: People Printing, Kina 2025
Bildförteckning
Omslag: oxygen/Moment/Getty Images
Fotografier:
4:1 Matilda Ahlberg/Johnér
4:2 Siqui Sanchez/Getty Images
4:3 KTSDESIGN/Science Photo Library/Getty Images
4–5 Brett Monroe Garner/Getty Images
5:1 Stefan Isaksson/Johnér
5:2 Tetra Images/Getty Images
5:3 Sjo/Getty Images
6:1 Abrice Coffribi/AFP/TT
6:2 Shutterstock
6:3 Jonathan Nackstrand/AFP/ TT
12:1 Aurélien Brusini/hemis.fr/TT
12:2 Lieselotte Van Der Meijs/ Johnér 12:3 Shutterstock
28 Shutterstock
32:1 Emilija Randjelovic/iStock photo
32:2 Catherine MacBride/Getty Images
32:3 emyerson/iStockphoto
44:1 Shutterstock
44:2 Heide Benser/Getty Images
44:3 Izumi T/Getty Images
56:1 benedek/Getty Images
56:2 SunChan/Getty Images
60:1 Maskot/Getty Images
60:2 Shutterstock
60:3 SciencePicture.Co
61:1 Johanna Nyholm/Johnér
61:2 Anfre Geim, Kostya Novoselov/Science Photo Library/TT
78:1 VICUSCHKA/Getty Images
78:2 Topfoto/TT
78:3 Molekuul/Science Photo Library/TT
78:4 Jens Lindström/Johnér
98:1 Monty Rakusen/Getty Images
98:2 sanjeri/Getty Images
98:3 Khwanchai Phanthong/ EyeEm/Getty Images
107 Shutterstock
110:1 Manoj Shah/Getty Images
110:2 NASA/JPL-CALTECH/Science Photo Library/TT
110:3 Georgette Douwma/Getty Images
126:1 Jonathan Nackstrand/AFP/ TT
126:2 Shutterstock
126:3 Shutterstock
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och får vare sig helt eller delvis kopieras. Kopiering för undervisningsändamål enligt BONUS-avtal är inte tillåten. Intrång i upphovsrättshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se
Liber AB, 113 98 Stockholm www.liber.se/kundservice www.liber.se
Den här arbetsboken ska hjälpa dig att lära dig mer inom ämnet kemi och om det språk som kan behövas. Du får svara på frågor och göra uppgifter som gör det lättare att förstå och verkligen lära dig det. Alla uppgifter går att besvara genom att läsa i antingen Liber Spektrum Kemi Light, eller i Liber Spektrum Kemi Grundbok eller i årskursböckerna.
För att du ska hitta texten som hör till uppgifterna, finns det sidhänvisningar vid varje avsnitt. De ser ut så här:
LB s 108–110 LB betyder Lightboken.
GB s 134–137 GB betyder Grundboken.
ÅB8 s 8–11 ÅB betyder årskursböckerna.
7, 8 och 9 berättar vilken årskursbok det gäller.
Om du tycker att du har för lite plats att skriva på i boken kan du använda ett separat papper.
Du kommer att få arbeta med olika typer av uppgifter, till exempel:
• sortera kemiska ämnen och begrepp baserat på egenskaper
• förklara kemiska begrepp och samband
• kombinera meningsstarter och meningsslut till korrekta meningar om kemi
• fylla i viktiga ord i lucktexter
• använda bilder för att förstå kemi
• bedöma påståenden om kemi
• motivera dina svar
• förstå och använda ord, begrepp och fraser
• para ihop ord eller meningar som säger samma sak på olika sätt
• känna igen olika ordklasser
Lycka till med arbetet!
Förord .
1
Vad är kemi?
Inledning.
1.1 Utan kemi stannar världen
1.2 Kemi undersöker världen.
1.3 Kemikunskaper ger argument.
.3
.6
.6
.7
.8
3
Inledning.
3.1 Perioder, grupper och elektronskal
3.2 Tre av grupperna i systemet
3.3 Molekylbindning
.32
.33
.35
.37
3.4 Jonbindning och metallbindning. . . . . .38
3.5 Neutroner och isotoper
.10
.9 PERSPEKTIV Vad tycker du om laborationer?
Förklara begreppen kapitel 1
Kemins grunder
Inledning. .
2.1 Materia, ämnen och analyser
2.2 Atomer – naturens egna byggstenar
2.3 Molekyler är grupper av atomer. .
2.4 Grundämnen och kemiska föreningar
2.5 Kemiska reaktioner
2.6 Kemiska formler.
2.7 Joner och jonföreningar.
2.8 Det mesta du ser är blandningar
PERSPEKTIV Trädgårdsavfall skapar bråk.
Förklara begreppen kapitel 2
.11
.12
.12
.13
.14
.17
.18
.20
.21
.23
.26
.30
.31
4
.41
PERSPEKTIV Konspirationsteorin: Klorgas är ofarlig!
.42 Förklara begreppen kapitel 3
Syror, baser och jonföreningar
.43
.44 Inledning.
.44
4.1 Syror lämnar ifrån sig vätejoner. . . . . . .45
4.2 Baser tar upp vätejoner. . . . . . .
4.3 pH och neutralisation.
. . .48
.50
4.4 Buffertar dämpar pH-förändringar . . . .52
4.5 Salter
4.6 Metalloxider
PERSPEKTIV Problem med saltvatten i brunnar
Förklara begreppen kapitel 4
.54
.55
.57
.59
Kolatomen är en mångsidig byggsten
Inledning.
5.1 Det finns många former av kol.
5.2 Organisk kemi är kolföreningarnas kemi
5.3 Kolväten är grunden i organisk kemi.
5.4 Omättade kolväten.
5.5 Alkoholer finns inte bara i vin.
5.6 Organiska syror i frukt och i din kropp.
5.7 Estrar ger smak och doft.
.60
.60
.61
.62
.64
.66
. .69
.72
.74 PERSPEKTIV Är tillsatserna farliga?. . . .76 Förklara begreppen kapitel 5
Biokemi
Inledning.
6.1 Kolhydrater ger kroppen energi.
6.2 Fetter är kroppens energireserv.
6.3 Proteiner bygger upp kroppen och sköter kemin.
6.4 Enzymer och reaktionerna i kroppen.
6.5 DNA bestämmer hur du ser ut.
6.6 Vitaminer och mineralämnen
6.7 Du är full av vatten
PERSPEKTIV Behöver man proteintillskott när man tränar?
.77
.78
.78
.79
.84
.86
.88
.90
.92
.93
7 8 9
Inledning.
7.1 Kroppens kemiska budbärare.
7.2 Läkemedel, droger och gifter.
7.3 Läkemedelsutveckling
PERSPEKTIV Naturläkemedel och örtteer
Förklara begreppen kapitel 7
Miljökemi
Inledning.
8.1 Inget liv utan kemin i luft, vatten och mark
8.2 Är människan ett hot mot livet på jorden?
8.3 Vattenrening – före och efter användning
PERSPEKTIV Avloppsvatten blir dricksvatten.
Förklara begreppen kapitel 8
.98
.99
.101
.105
.109
.121
.123
.125 Kemi i samhället
Inledning.
9.1 Resurshushållning.
9.2 Livscykelanalys, grön kemi och materialutveckling
9.3 Metaller .
.126
.128
.130
.132
.95 Förklara begreppen kapitel 6
9.4 Elektrokemi – att skapa elektricitet och använda den
.97
9.5 Så löste människan atomernas gåta
PERSPEKTIV Är elbilarna bara bra för miljön?
Förklara begreppen kapitel 9
.134
.138
.139
.140
1
ORDENS VÄRLD: Sammansatta ord
Genom att sätta ihop två eller flera ord kan vi bygga sammansatta ord. Ibland kan man behöva ändra orden lite.
Ta ett ord från den vänstra listan och ett från den högra listan och bilda ett sammansatt ord av dem. Vi har skrivit ett exempel.
skärmtid
LB s 6–7
GB s 6–7
ÅB7 s 6–7
naturkemiklimatlabbskärmkälla-kritik -tid -frågor -vetenskaplig -rapport -problemet
1.1
2. Ringa in.
I texten står det så här:
”Och kemin spelar stor roll för allting omkring oss”.
Vad betyder uttrycket ”spelar stor roll”?
Gör en ring runt den rätta betydelsen.
Har huvudrollen på en teater
Rullar runt
Har stor betydelse
Låtsas att den är något annat
3. Ringa in.
I meningen nedan är två ord feta, men bara ett av orden gör att meningen stämmer. Gör en ring runt det rätta ordet.
Utan kemiska reaktioner fungerar inte världen. relationer
4. Sant eller falskt.
Markera med ett kryss om påståendet är sant eller falskt.
Vi har fyllt i det första krysset.
Påstående
Det är lätt att stoppa alla kemiska reaktioner.
En del forskare är specialister på att förklara kemin i världen.
Det behövs inga kemiska reaktioner i elbilar, för elektricitet är inte kemi.
Allt levande behöver kemiska reaktioner.
Med hjälp av kemi kan vi försöka lösa problem, till exempel klimatförändringarna.
Kemi är farligt, och därför får det inte finnas någon kemi i maten.
LB s 8–9
GB s 8–10
ÅB7 s 8–10
SantFalskt
1.2
5. Fyll i texten.
Sätt in orden i rutan på rätt plats i texten. Vi har satt in det första ordet.
En del jobbar med kemi. De förklarar
hur världen . Men de kan också jobba
med att nya ämnen. utveckla forskare fungerar forskare
6. Skriv i rätt ordning.
I en systematisk undersökning är det sex steg som måste göras i rätt ordning. I listan står de i fel ordning. Skriv stegen i rätt ordning på raderna nedan.
Dra slutsatser
Planera
Dokumentera
Formulera frågor och hypotes
Utvärdera
Genomföra
LB s 10–11
GB s 11–13
ÅB7 s 11–13
7. Ringa in.
Vad betyder ordet ”upprepbarhet”?
Gör en ring runt den definition som stämmer.
Upprepbarhet betyder att man repar upp garnet i en stickad tröja, alltså drar isär så att man bara får trådar av garn.
Upprepbarhet betyder att man kan göra om något flera gånger med samma resultat.
Upprepbarhet betyder att man klarar att klättra uppför en repstege.
1.3
8. Avsluta meningarna.
Para ihop så att början av meningarna passar ihop med sluten. Skriv rätt bokstav för den meningsstart som hör ihop med varje meningsavslutning.
A. När man formulerar frågor och hypotes ...
B. När man planerar en systematisk undersökning …
C. När man genomför undersökningen …
D. När man drar slutsatser …
E. När man utvärderar ...
F. När man dokumenterar ...
… jämför man resultatet med frågorna och hypotesen.
… tänker man efter vilka frågor man vill ha svar på, och vad man tror att resultatet blir.
… skriver man en rapport om hur undersökningen gick till.
… funderar man på hur man kan göra undersökningen bättre.
… funderar man på hur undersökningen ska genomföras och vilken utrustning som behövs.
… följer man planeringen och observerar resultatet.
9. Fyll i texten.
Sätt in orden i rutan på rätt plats i texten.
I en _______________________ argumentation är det som sägs baserat på . Då kan argumenten
_______________________. Det går alltså att visa att de är sanna.
Om argumentationen är , är det tvärtom.
Det går inte att visa att argumenten är
Det kan faktiskt vara så att den som argumenterar medvetet. Ibland kan man känna igen osakliga argument på att det finns ord.
LB s 12–14
GB s 14–16
ÅB7 s 14–16
ljuger fakta osaklig känsloladdade bevisas saklig sanna
Markera med ett kryss om påståendet är sant eller falskt. Vi har fyllt i det första krysset.
Påstående SantFalskt
Ordet argument betyder samma sak som dokument.
Om något publiceras på nätet kan vi vara säkra på att det är sant.
Alla som skriver på nätet har kunskaper i ämnet de skriver om.
Om samma information finns hos flera källor, men inte är formulerad på exakt samma sätt, är källorna troligen pålitliga.
Om samma information finns hos flera källor, och är formulerad på exakt samma sätt, är källorna troligen pålitliga.
Det är omöjligt att upptäcka fejkade bilder med omvänd bildsökning.
I tabellen har vi skrivit in några av argumenten för och emot laborationer som finns i Perspektivet. Vilka argument är sakliga och vilka är osakliga?
Sätt kryss i rätt kolumn.
Argument
”det är väl nyttigare att labba med vanliga ämnen”
”det är bra till exempel för att kunna bedöma vilken betydelse nya upptäckter om hälsa och miljö kan ha”
”när ni laborerar får ni också egen erfarenhet av hur det naturvetenskapliga arbetssättet fungerar”
”vardagskemi är mycket intressantare”
LB s 15
GB s 17 ÅB8 s 17
SakligtOsakligt
Fundera en stund på vad du vet om begreppen. Diskutera gärna med någon. Sedan förklarar du varje begrepp. Du kan göra det genom att skriva eller rita, eller båda delarna. Om du ritar kan du använda ett separat papper.
forskare systematiska undersökningar
upprepbarhet labbrapport argument
saklig osaklig källkritik omvänd bildsökning
KOPIERING FÖRBJUDEN, SE S. 2.
ORDENS VÄRLD: Synonymer
Om två ord är synonymer betyder de ungefär samma sak. Ett exempel är ”börja” och ”starta”.
Alla ord i listan till vänster har en synonym i listan till höger. Para ihop orden genom att skriva rätt bokstav i rutorna.
LB s 18–19
GB s 20–21
ÅB7 s 20–21
A. cirka
B. en massa
C. förvandlas
D. pratar
E. använda utnyttja ungefär talar omvandlas många
2.1
2. Sortera.
Vad är materia och vad är energi? Skriv in varje ord under rätt rubrik.
Materia
vatten luft värme solljus energidryck batterier
3. Fyll i tabellen.
Energi
Varje kolumn handlar om ett ämne. De tre ämnena är silver, syre och vatten. Sätt in rätt ämne i rätt kolumn.
LB s 20–22
GB s 22–24
ÅB7 s 22–24
kokpunkt 100 °C kokpunkt 962 °C kokpunkt –183 °C
genomskinligt blankt genomskinligt
luktlöst luktlöst luktlöst
kan lösa upp salt leder elektricitet reagerar lätt med brännbara ämnen har densiteten 1 g/cm3hög densitet (är tungt)låg densitet (är lätt)
flytande ämne fast ämne gas
2.2
4. Fyll i texten.
Sätt in orden i rutan på rätt plats i texten. Vi har satt in det första ordet.
När någon är sjuk kan vårdpersonalen ta ett
På ett laboratorium man blodet och tar
reda på det finns av olika i blodet.
5. Rita.
En heliumatom har två protoner, två neutroner och två elektroner. Rita en bild som visar var i atomen de olika partiklarna finns.
analyserar hur mycket blodprov ämnen blodprov
LB s 23–26
GB s 25–28
ÅB7 s 25–28
6. Fyll i texten.
Sätt in orden i rutan på rätt plats i texten.
Allt i vår värld är byggt av små byggstenar. De kallas för . Det finns 118 olika
som kan kombineras till många miljoner olika . ämnen atomslag atomer
7. Para ihop.
Skriv rätt bokstav framför den förklaring som hör ihop med varje begrepp.
A. atomer
B. atomslag
C. atomkärnor
D. elektroner
E. protoner
F. neutroner
G. atomnummer
8. Sortera.
Plusladdade partiklar som finns inne i kärnan.
Minusladdade partiklar som rör sig runt kärnan.
Små byggstenar i all materia.
Antalet protoner och det som bestämmer vilket atomslag det är.
Finns i mitten av atomer och innehåller två sorters partiklar.
Olika sorters atomer. Det finns 118 av dem.
Oladdade partiklar som finns inne i kärnan.
Vilka är de vanligaste atomslagen i universum och i människokroppen? Skriv in atomslagen under rätt rubrik.
Universum
kol
syre
kalcium väte
kväve
helium
TIPS! Det kan finnas något atomslag som ska stå under båda rubrikerna.
Kroppen
Arbetsboken används antingen tillsammans med Liber Spektrum Kemi Light, Liber Spektrum Kemi Grundbok eller årskursböckerna. I Arbetsboken finns varierande uppgifter där eleverna får träna på kemins begrepp och samband. Här finns också språkutvecklande övningar. Dessa övningar lyfter det ämnesspecifika kemispråket, ett ämnesövergripande skolspråk samt allmänt språkbruk. Andra uppgifter ger eleverna träning i att motivera sina svar med hjälp av kemins förklaringsmodeller.
Uppgifterna lämpar sig för egen träning, men går också att arbeta med i par eller i mindre grupper. Eleven får bland annat träna på att:
• sortera kemiska ämnen och begrepp baserat på egenskaper
• förklara kemiska begrepp och samband
• kombinera meningsstarter och meningsslut till korrekta meningar om kemi
• fylla i viktiga ord i lucktexter
• använda bilder för att förstå kemi
• bedöma påståenden om kemi
• motivera sina svar
• förstå och använda ord, begrepp och fraser
• para ihop ord eller meningar som säger samma sak på olika sätt
• känna igen olika ordklasser