PROJEKTGRUPP: Tina Tärnrot, Lena Andersson, Birgitta Fröberg, Eva Lundström, Caroline Karls
PRODUKTIONSLEDARE: Eva Runeberg Påhlman
ORGINALFORM: Cecilia Frank/Frank Etc. AB
BILDREDAKTÖR: Mattias Josefsson
ILLUSTRATIONER: Per Pelz/Pelz illustration och Typoform
Första upplagan 1
REPRO: Integra Software Services
TRYCK: People Printing, Kina 2024
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Välkommen till Spektrum Kemi 4—6!
I den här Aktivitetsboken får du möjlighet att träna dina NO-kunskaper och samtidigt upptäcka och lära dig mer om ämnet kemi.
Du kommer att svara på frågor, söka information från olika källor, planera och genomföra undersökningar samt tycka till och ta ställning i frågor som berör dig, naturen och samhället.
Arbetet börjar i Grundboken där du kan läsa om spännande och intressanta ämnen. Därefter arbetar du vidare med Aktivitetsbokens uppgifter som är kopplade till Grundbokens texter och fakta.
Mål
I Läroplanen finns tre långsiktiga mål som förklarar vad du ska lära dig i ämnet kemi. Varje uppgift i Aktivitetsboken är markerad med ett mål, för att visa dig vilket av målen du framförallt tränar på när du arbetar med uppgiften.
I Aktivitetsboken sammanfattar vi målen så här:
Beskriva & Förklara Resonera & Ta ställning
Undersöka & Värdera
Söka information
Du hittar mycket fakta i Grundboken, men det finns uppgifter i Aktivitetsboken där du behöver ta reda på mer fakta genom att söka information. Informationen kan du hitta i olika källor på till exempel internet eller i andra böcker. De uppgifterna är markerade med den här symbolen:
Arbeta tillsammans
På vissa uppgifter kan du arbeta tillsammans med någon eller några klasskamrater. Det innebär att ni får samarbeta, diskutera och komma fram till gemensamma svar. De uppgifterna är markerade med den här symbolen:
Lycka till med ditt arbete i Aktivitetsboken!
INNEHÅLL
1.3 Vatten – ett litet ämne med stor betydelse .
2.1 Luft – en osynlig blandning av gaser
2.2 Syre är en viktig gas
2.3 Koldioxid – en gas som vi både vill ha och inte vill ha
3.1 Kemi i maten vi äter .
3.2 Energin i maten
4.1 Material av råvaror från djur och växter
4.2 Material från olja, berg och sand
4.3 Råvaror, tillverkning och transporter påverkar miljön 58
4.4 Användning och avfallshantering påverkar miljön 61
Hur blir kroppen ren?
Molekyler kan lukta
Att göra aktiva val
6.1 Många bränslen innehåller kol
Bränslen från jordens djup
Bränslen som påverkar jorden .
6.4 Bränslen från jordens yta
1 Tänk dig ett dygn utan vatten.
ETT ÄMNE OM ÄMNEN
a. Vad av det som du brukar göra skulle då inte gå att göra?
b. Välj vilka två av sakerna som du tycker vore värst. Förklara varför du väljer dem.
1.1
Beskriva & Förklara
Kemin beskriver världen
Grundboken sidan 8–11.
2 Läs meningarna. Sätt ett kryss vid de meningar som handlar om kemi.
Beskriva & Förklara
Det första barnet som föds i en svensk kungafamilj blir nästa kung eller drottning.
I mjölk finns det bland annat vatten, proteiner och mineraler.
När man är kär kan det pirra i hela kroppen.
Att det blir natt och dag beror på att jorden snurrar runt sin egen axel.
Man kan hoppa högre på månen än på jorden.
När man bleker håret gör speciella ämnen att håret blir ljusare.
När du gör en _________________________________ ska du använda dig av ett
. Det innebär att du har en
_______________________________ som du ska ta reda på svaret på. Innan du genomför
ditt _______________________________ gör du en _______________________________.
Det innebär att du gissar hur _____________________________ kommer att bli. När allt
är klart drar du en _______________________________.
4 Para ihop bild och mening.
Alla bilder visar något som handlar om kemi. Dra streck från bild till rätt mening.
Skriv en egen mening till den bild som blir över. Meningen måste handla om kemi. Såsen kan bli tjockare om man blandar i mjöl, och tunnare om man blandar i vatten.
Om leran ligger framme länge kan den bli torr, för då avdunstar vattnet från den.
När man blandar lösningarna kan det bli grumligt eller klart.
Beskriva & Förklara
1.2
Allt är byggt av atomer
Grundboken sidan 12–15.
Beskriva & Förklara
5 Fyll i ordflätan med hjälp av ledtrådarna. Skriv en egen ledtråd till det sista ordet i ordflätan.
Beskriva & Förklara
1 Beskriver hur något är eller fungerar, till exempel att metaller leder ström.
2 Betyder ”odelbar”.
3 Förklarar saker med hjälp av experiment.
4 Förklarade saker utan att göra experiment.
5 Så här kallas atomer av samma sort.
6 Mitten av atomen.
7 Det lodräta ordet är:
Ledtråd: Ämnen kan finnas i fast ,flytande och …
6 Sätt ut namnen på partiklarna i modellen av atomen.
Resonera & Ta ställning
7 För ett par tusen år sedan lyssnade man på filosofers förklaringar av hur materia fungerar. Nu för tiden lyssnar vi på vetenskapsmäns förklaringar.
a. Läs meningarna i pratbubblorna. Vem säger vad? Dra streck.
Jag tänker ut en förklaring.
Jag testar mina försök flera gånger.
somJagvetvad kommer att hända.
Jag gissar vad jag tror ska hända.
b. Vilka fördelar tror ni kunde finnas med filosofers sätt att få fram förklaringar?
c. Vilka fördelar finns det med vetenskapsmännens sätt?
Undersöka & Värdera
8 Kemister sorterar ofta grundämnen och kemiska föreningar utifrån vilka egenskaper de har.
Nu ska ni undersöka och jämföra egenskaper hos tre kemiska föreningar. Fyll i era observationer i tabellen.
Vilka egenskaper har ämnena?
Gör så här:
1. Numrera era glas 1–3.
2. Hämta de tre ämnena. Häll 1 tsk av varje ämne i varsitt glas.
3. Undersök ett ämne i taget med luppen. Fyll i ämnets utseende i tabellen.
4. Känn på ämnet. Fyll i ämnets konsistens i tabellen.
5. Lukta på ämnet. Fyll i ämnets lukt i tabellen.
Materiel: 3 glas 3 skedar vetemjöl salt bakpulver glas med vatten lupp
6. Häll i lite vatten och rör om. Fyll i ämnets vattenlöslighet i tabellen. vetemjöl salt bakpulver
Utseende – vilken färg har föreningarna, vilken storlek och form har kornen?
Konsistens – hur känns de att ta på?
Lukt – hur luktar de?
Vattenlöslighet – går de att lösa upp i vatten?
7. Vilken av de tre kemiska föreningarna tycker ni ska bort? Förklara varför ni tycker så. Det finns olika svar som är rätt.
c. Skriv in och dra pilar som visar var i bilden man kan hitta de olika formerna av vatten.
Undersöka & Värdera
15 Nu ska ni undersöka i vilken av tre vätskor kraften mellan molekylerna är som störst.
Det gör ni genom att se hur många droppar av vätskorna som kan få plats på ett mynt.
Materiel:
3 bägare med olika vätskor
I vilken vätska är kraften mellan molekylerna störst?
Gör så här:
1. Skriv vilka tre vätskor ni har fått från er lärare, i den vänstra kolumnen i tabellen.
3 pipetter eller annat att droppa med mynt
2. Skriv er hypotes, alltså vilken vätska det får plats mest av på myntet. Det räcker om ni skriver Mest, Mellan och Minst.
Vätska
Vatten
Hypotes
Resultat (antal droppar)
3. Läs igenom hur ni ska genomföra undersökningen. Vad är viktigt att tänka på för att undersökningen ska bli så rättvis som möjligt?
4. Genomför undersökningen:
a. Droppa droppar av den första vätskan på myntet. Räkna hur många droppar det får plats innan det svämmar över. Skriv in resultatet i tabellen.
b. Gör samma sak med de andra vätskorna.
5. Ju fler droppar som får plats på myntet innan det svämmar över, desto större är krafterna mellan molekylerna. Hos vilken av vätskorna är kraften mellan molekylerna störst?
Undersöka & Värdera
16 Är vatten bra på att ta upp och sprida värme?
Naomi undersöker vilken av tre ballonger som håller längst när de hålls över ett tänt ljus. Hon har gjort i ordning ballongerna på olika sätt.
• Ballong 1 har hon blåst upp med luft.
• Ballong 2 har hon haft ungefär 0,5 dl vatten i, och sedan blåst upp.
• Ballong 3 har hon haft ungefär 2 dl vatten i, och sedan blåst upp.
Materiel: 3 ballonger värmeljus tidtagarur
Hon håller en ballong i taget tätt ovanför det tända ljuset. Hon mäter hur lång tid det tar innan ballongen spricker.
Ballong 1
Ballong 2
Ballong 3
Tid tills ballongen spricker 1 sekund 37 sekunder Sprack inte på flera minuter
Naomi har försökt att förklara resultatet. Men några ord i hennes förklaring har försvunnit. Fyll i texten genom att välja rätt ord ur rutan.
ta upp sjunker molekylerna stiger vattenånga vattenmolekylerna sprida
Värmen i ljuset sprider sig till ballongen. _______________________________ närmast
ballongens yta tar upp och sprider bort värmen från _______________________________ i själva
ballongen. Värmen hamnar i vattnet. Det varmare vattnet _______________________________
och kallare vatten _______________________________. Om vattnet blir väldigt varmt kan det
övergå till _______________________________. Fortsätter man att värma blir det så varmt att
värmen skadar själva ballongen. Vatten verkar bra på att _______________________________
och _______________________________ värme.
1.4
Beskriva & Förklara
Alla borde få dricka rent vatten
Grundboken sidan 22–25.
17 I vattenverken använder man olika metoder för att få vattnet rent.
Bilden visar fyra bassänger som ska motsvara fyra steg i vattenrening.
Vid varje bassäng har vi skrivit ut något som finns i eller tillsätts i bassängerna. Förklara vad det har för betydelse för reningen av vattnet. Vi har hjälpt till med första bassängen.
kemikalier
Galler finns i den första bassängen för att fånga upp stort skräp ur vattnet.
Det är en sorts filtrering.
Kemikalier tillförs för att
Sand finns i den tredje bassängen för att
bakterier och sand
kemikalier
Resonera & Ta ställning
Bakterier tillförs för att
Kemikalier tillförs igen, men denna gång för att
18 De olika sätten att rena vatten kallas ibland ”mekanisk (fysisk) rening”, ”kemisk rening” och ”biologisk rening”.
Fundera på i vilken av bassängerna de tre sorternas rening sker. Dra streck mellan begreppet och bassängen.
mekanisk (fysisk) rening
kemisk rening
biologisk rening
• Bassäng 1
• Bassäng 2
• Bassäng 3
• Bassäng 4
Beskriva & Förklara
Resonera & Ta ställning
19 Avloppsvatten innehåller mycket näringsämnen. Näringsämnen borde ju vara bra för växterna.
Varför är det förbjudet att släppa ut avloppsvatten direkt i mark eller vatten?
20 Här ser ni två skisser över anordningar för att få dricksvatten. Vi kallar den ena för ”Kondensationstratten” och den andra för ”Filtreringstratten”.
Kondensationstratten är en genomskinlig tratt. Ytterkanten går in tillbaka upp mot tratten. I toppen finns ett litet hål som man kan sätta en kork på.
smutsigt vatten grus sand kolpulver mossa
rent vatten
Filtreringstratten är öppen upptill och man kan sätta på en kork nedtill. Den innehåller grus, sand, kolpulver och mossa.
a. Diskutera hur anordningarna kan fungera. Sammanfatta era tankar.
Hur fungerar kondensationstratten?
Hur fungerar filtreringstratten?
Resonera & Ta ställning
b. Fyll i minst en fördel och en nackdel i varje ruta.
Fördelar med kondensationstratten Fördelar med filtreringstratten
Nackdelar med kondensationstratten Nackdelar med filtreringstratten
c. Tänk er att ni kan ge bort en av varje anordning. Vilken av anordningarna ger ni till vem? Förklara varför.
Jag bor i ett område utan dricksvatten. Det finns gott om vatten i en smutsig flod.
Jag bor i ett område utan dricksvatten. Det är svårt att få tag på vatten.
21 Genom att inte slösa med vatten och genom att hålla vattnet så rent som möjligt gör vi arbetet i reningsverken lättare.
Diskutera en stund och skriv sedan ner tre exempel på vad ni kan tänka på för att ta hand om vattnet hemma och i skolan.
SPEKTRUM KEMI 4–6 AKTIVITETSBOK
Aktivitetsboken används tillsammans med Grundboken Spektrum Kemi 4–6. Uppgifterna och aktiviteterna är kopplade till Grundbokens olika kapitel:
• Ett ämne om ämnen
• Kemi i luften
• Kemi i mat och hem
• Material och konsumtion
• Kemi i vår vardagshygien
• Bränslen och kemiska reaktioner
I Aktivitetsboken finns varierade uppgifter och aktiviteter som täcker de långsiktiga målen som finns beskrivna i kursplanen:
• Beskriva & Förklara
• Resonera & Ta ställning
• Undersöka & Värdera
Det finns uppgifter där eleverna kan befästa kunskaper och träna viktiga ord och begrepp. Andra uppgifter ger eleverna möjlighet att utmana sitt naturvetenskapliga tänkande och utveckla en djupare förståelse. Eleverna kan arbeta med uppgifterna på egen hand eller tillsammans med andra.
