Metafor 1 Svenska nivå 1 för gymnasiet
Jenny Edvardsson
Innehåll
1
1.2
1.4
2
2.4
3
4
4.5 Hur uppstod skönlitteraturen?........................................................110
5 Att utveckla läsförståelsen – faktatexter ..............................
5.1 Vad är faktatexter?
5.2
6 Att utveckla läsförståelsen – digitala texter
6.1 Vad är en digital text?
6.2 Likheter och skillnader mellan traditionell och digital text ............
6.3 Strategier för digitala texter
6.4 Utvärdering
7 Att söka, läsa och värdera
7.1 Vad är information?
7.2
söker
7.3 Hur du anger källor 175
7.4 Vad är källkritik? .......................................................................... 178
7.5 Informationssökning med hjälp av de sex stegen 185
7.6 AI i skolan 186
7.7 Utvärdering .................................................................................. 189
8 Att skapa egna texter......................................................................191
8.1 Mottagare och syfte......................................................................192
8.2 Skrivprocessen – vad är det? ......................................................... 192
8.3 Att skriva sammanfattningar 193
8.4 Att skriva referat .......................................................................... 196
8.5 Att skriva argumenterande texter 200
8.6 Att skriva kreativt 214
8.7 Upphovsrätt och publicering ........................................................ 216
8.8 Vad är nätetik? 219
8.9 Utvärdering 223
9 Muntlig framställning
9.1 Det svåra med att hålla tal
9.2 Grunderna i ett tal och den retoriska arbetsprocessen .................. 227
9.3 Hur bygger du upp ett informerande tal? ..................................... 231
9.4 O lika hjälpmedel 235
9.5 Att ge respons på ett tal................................................................
9.6 Argumentation .............................................................................
9.7 Utvärdering 245
10 Språklig variation
10.1 Vad är språklig variation?
10.2 Vad är språksociologi? ................................................................
10.3 Formellt och informellt språk .....................................................
10.4 Attityder till språk
10.5 De, dem eller dom? ....................................................................
10.6 Utvärdering ................................................................................
11 Språkets uppbyggnad och funktion.........................................267
11.1 Att kunna samtala om språkets uppbyggnad ..............................
11.2 Att kunna samtala om språkets funktion
11.3 Vad är språkriktighet? .................................................................
11.4 Språkriktighet och skrivande ......................................................
11.5 Ö va språkriktighet med hjälp av skönlitteratur
Utvärdering ................................................................................
8 Att skapa egna texter
I DET HÄR KAPITLET kommer du att få information om skrivprocessen och hur du på bästa sätt skriver egna texter. Du kommer att få läsa, reflektera och granska andras texter. En del av texterna du läser kommer du att få skriva egna texter om. Till texterna som du ska skriva finns det stödstrukturer och i vissa fall skrivmallar. Dessa kan du använda för att få stöd i ditt eget skrivande. Du kommer också att få information om vad som gäller om du ska publicera dina eller andras texter digitalt. I slutet av kapitlet kommer du att få information om nätetik och vad som är rätt och fel att göra på nätet.
I detta kapitel ska du få:
• läsa och arbeta med olika texter
• reflektera över det du läst
• kritiskt granska texter
• producera egna texter med utgångspunkt från det lästa
• skriva kreativt
• lära dig vad som gäller vid digital publicering
• information om nätetik
De delar ur det centrala innehållet som du framför allt kommer att arbeta med är:
• Skriftlig framställning av olika typer av texter för kommunikation, lärande och reflektion, däribland argumenterande texter och kreativt skrivande.
• Struktur och språkliga drag i olika typer av texter. Skriftspråkets normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fungerar väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på texter. Citat- och referatteknik.
8.1 Mottagare och syfte
När du skriver ska du alltid tänka att det finns en mottagare av din text. Mottagaren är den som ska få läsa texten. Du behöver också bestämma vilket syfte texten ska ha. Syftet är vad du vill uppnå med din text. Ska du informera om något? Eller är det så att du ska övertyga om något eller kanske skriver du för att roa? Om du skriver ett meddelande till en kompis är det kompisen som är mottagare och syftet kan exempelvis vara att informera om något. Du kan då använda förkortningar, slang, engelska uttryck och ett språk som inte är helt grammatiskt korrekt men som du vet att ni båda förstår. Kanske kan det se ut så här:
Om du däremot recenserar datorspel och skriver för en nättidskrift är dina mottagare de som läser nättidskriften och framför allt de som är intresserade av datorspel. Ditt syfte blir att informera om spelet men också att få andra att förstå vad det är som gör spelet så bra eller mindre bra.
8.2 Skrivprocessen – vad är det?
Att skriva är en konst. För att få en text att bli bra krävs tid och arbete. Ofta kan man behöva bearbeta och skriva om delar av eller hela texten en eller flera gånger. Att arbeta med sin text på detta sätt kallas att arbeta med skrivprocessen. En journalist som skriver en artikel till en tidskrift börjar ofta med att fundera över några viktiga frågor. Vad är syftet med
texten? Vem är mottagare? Vilket material behövs? Denna del i skrivprocessen kallas ofta för förarbete. Sedan samlar journalisten in sitt material genom att exempelvis läsa in sig i böcker och artiklar, intervjua personer och granska statistik. Därefter börjar journalisten skriva sin text. Denna del kallas skrivarbete. Under skrivarbetet växer texten fram och ett första utkast blir klart. I nästa steg, efterarbetet, läser journalisten igenom texten och ser över ordval, rubriker och om någon del i texten ska flyttas. När journalisten är nöjd med texten går den ofta vidare till redigering och layout och då kan ytterligare förändringar göras. Det kan exempelvis vara så att någon mening behöver förkortas eller strykas för att texten ska få plats på rätt antal sidor i tidskriften.
Även du kommer att få arbeta med de olika stegen i skrivprocessen. I det sista steget, efterarbetet, kommer du att få ta hjälp av responsmallar. En responsmall är en mall där du får förslag på vad du kan titta på i din egen text för att förbättra den. Responsmallarna kommer också att kunna användas om en av dina klasskompisar ska hjälpa till att korrigera eller ge förslag på hur din text kan bli ännu bättre. Att kunna ge och ta emot respons är centralt för att utveckla sitt skrivande och sitt lärande. Det är något man alltid behöver träna på och det kommer du få möjlighet att göra i detta kapitel.
8.3 Att skriva sammanfattningar
En sammanfattning kan göras muntligt eller skriftligt. När du sammanfattar återberättar du med egna ord det viktigaste från det du sett, hört eller läst. I skolans olika ämnen gör du ofta sammanfattningar. Det kan vara en uppgift i en lärobok eller så håller din lärare en genomgång och under tiden sammanfattar du det viktigaste som din lärare tar upp. En del elever använder sig också av sammanfattningar när de läser på till olika prov eller större uppgifter.
Viktigt att tänka på är att en sammanfattning alltid ska vara kortare än originaltexten. Det gäller alltså att hitta det som är det absolut viktigaste i texten och utgå från det i den egna sammanfattningen. Du ska få se ett exempel. På nästa sida ser du en originaltext och efter den kommer en kort sammanfattning av samma text.
Booktok-effekten:
Svenskar köper mer utländska böcker
Sociala medier-fenomenet booktok leder till att allt fler utländska böcker säljs i Sverige, visar ny statistik från Förläggareföreningen.
– Bokhandlare gör separata hyllor för booktok-titlar, säger Maria Hamrefors, ordförande för Svenska bokhandlareföreningen.
Under 2022 stod utländska titlar för 16 procent av den totala bokförsäljningen i Sverige, en ökning med två procent sedan 2018. Bokhandeln sker framförallt online, men ifjol ökade försäljningsvärdet av utländska böcker i fysisk handel med hela 39 procent, visar ny statistik.
Enligt Maria Hamrefors, ordförande för Svenska bokhandlareföreningen som publicerar statistiken tillsammans med Svenska förläggareföreningen, beror ökningen framförallt på en trend i sociala medier.
– Det började med att ungdomar kom in med mobilen och sa ”har ni den här?”. Då insåg man att här finns det en efterfrågan. I jättemånga fall så har bokhandlare gjort egna separata hyllor för booktok-titlar för att de ska vara lättillgängliga i butiken så att kunderna ska hitta dem, säger Maria Hamrefors till SVT.
Engelska titlar dominerar
Booktok är en digital mötesplats för litteraturintresserade på appen Tiktok. Ifjol fick den svenska bokbranschen upp ögonen för trenden – vilket Booktokaren Jasmine Darban såg tydligt på bokmässan i september.
– Det kändes som att man kom dit och representerade den nya versionen av läsning för unga, säger hon till SVT och berättar att både följare och samarbeten ökade rejält ifjol.
Enligt den nya statistiken köper svenskar helst utländska böcker på engelska, vilket också är det språket som dominerar på Booktok.
– Det är väldigt populärt att läsa på engelska. Det finns en väldigt tråkig kultur att man ibland shamar folk för att de väljer att läsa på sina hemspråk, för att man anser då att boken är bättre på sitt originalspråk, förklarar Jasmine Darban.
Unga föredrar tryckta böcker
Böcker som trendar på booktok behöver inte vara nya, och ofta får hela författarskapet ett uppsving när en titel börjat trenda på plattformen.
Booktok kan också vara en orsak till att många bokhandlare nu vittnar om att unga föredrar tryckta böcker.
– Många unga säger att jag är så mycket med telefonen och skärmen, när jag läser vill jag läsa och då vill jag hålla i en tryckt bok, förklarar Maria Hamrefors.
Från www.svt.se/kultur. Publicerad 28 februari 2023. Uppdaterad 28 februari 2023.
Exempel på en sammanfattning av artikeln:
Det sociala mediefenomenet booktok på TikTok har lett till att fler svenskar köper och läser utländska böcker.
Böckerna får gärna vara på engelska. De böcker som trendar på TikTok kan både vara nya och gamla och när en bok trendar blir ofta alla böcker av författaren mer lästa. Bland de unga läsarna ser man ett ökat intresse för den tryckta boken.
Vad ska man tänka på när man ska skriva en sammanfattning
När du ska göra egna sammanfattningar är det bra om du arbetar aktivt med originaltexten. Att arbeta aktivt innebär i detta fall att du ska:
• läsa texten flera gånger
• under din läsning str yka under det centrala, det viktiga i texten
• skriva upp det du strukit under på ett papper eller i ett textdokument på datorn.
När du gjort detta är det dags för dig att läsa igenom dina anteckningar och sedan använda dem för att sammanfatta den lästa texten med egna ord. Du kan ha som riktmärke att din sammanfattning ska vara max en fjärdedel av originaltextens längd.
arbetsuppgift Skriv en sammanfattning av en text från en lärobok
Din uppgift blir att välja ut en text från en av dina läroböcker.
1. Läs igenom din text, gärna flera gånger.
2. Markera det som är viktigast.
3. Skriv ner allt det du strukit under.
4. Läs igenom dina anteckningar.
5. Använd anteckningarna till att skriva en sammanfattning med egna ord.
6. Låt en klasskompis få läsa originaltexten och därefter din sammanfattning. Du läser klasskompisens text och sammanfattning.
7. Fundera över om det viktigaste har kommit med i sammanfattningen. Diskutera sedan det du kommit fram till med din klasskompis.
8. Skriv en kort reflektion över ditt arbete. Ta hjälp av följande tre frågor:
a) Vad var svårt med att skriva en sammanfattning?
b) Vad var lätt?
c) Vad ska du tänka på till nästa gång du ska skriva en sammanfattning?
9. Lämna in din sammanfattning samt din reflektion till din lärare.
8.4 Att
skriva referat
Referat påminner på många sätt om en sammanfattning. Ett referat utgår också från att man kort återger något man läst, sett eller hört. Det kan vara muntligt eller skriftligt. Skillnaden mellan ett referat och en sammanfattning är att det i ett referat måste finnas med en hänvisning till källan, alltså till den som ursprungligen sagt eller skrivit originaltexten.
Precis som med sammanfattningar är det vanligt att du skriver referat i skolan. Viktigt att komma ihåg är att ett referat alltid ska vara objektivt. Det innebär att du inte får föra fram dina egna åsikter utan endast det som står i texten du utgår från.
Här kommer ett exempel. Referatet handlar om texten ”Booktok-effekten: Svenskar köper mer utländska böcker” som du kunde läsa på sidan 194:
I nyhetsartikeln ”Booktok-effekten: Svenskar köper mer utländska böcker” publicerad på SVT den 28 februari 2023 skriver Sveriges
Television om det sociala mediefenomenet booktok på TikTok och hur det har lett till att fler svenskar köper och läser utländska böcker. Enligt artikeln får böckerna gärna vara på engelska och det kan vara både nya och gamla böcker. När en bok trendar blir ofta alla böcker av författaren mer lästa. SVT skriver sist i texten att det går att se ökat intresse för den tryckta boken bland unga läsare.
Som du ser är också referatet kortare än originaltexten. När du ska skriva ett eget referat på exempelvis en text ska du alltid ha med en inledning. I inledningen presenterar du källan, alltså varifrån du fått din information. På så sätt visar du läsaren vilken text det är du återger. I referatet ovan är inledningen denna mening:
I nyhetsartikeln ”Booktok-effekten: Svenskar köper mer utländska böcker” publicerad på SVT den 28 februari 2023 skriver Sveriges
Television om det sociala mediefenomenet booktok på TikTok och hur det har lett till att fler svenskar köper och läser utländska böcker.
Du ska sedan sammanfatta texten och använda dig av referatmarkörer. Genom att använda referatmarkörer tydliggör du för läsaren att det inte är dina åsikter som anges utan att det är författarens. Exempel på referatmarkörer är:
• författaren skriver att
• i artikeln kan man läsa
• journalisten påstår
• skribenten hävdar
• förnamn efternamn anser
• artikelförfattaren påpekar …
I referatet till vänster kan man hitta flera referatmarkörer (se fetmarkeringarna):
I nyhetsartikeln ”Booktok-effekten: Svenskar köper mer utländska böcker” publicerad på SVT den 28 februari 2023 skriver Sveriges Television om det sociala mediefenomenet booktok på TikTok och hur det har lett till att fler svenskar köper och läser utländska böcker. Enligt artikeln får böckerna gärna vara på engelska och det kan vara både nya och gamla böcker. När en bok trendar blir ofta alla böcker av författaren mer lästa.
Sist i referatet har du en avslutning och i denna kan du antingen sammanfatta originaltextens viktigaste huvudpunkter eller använda uttryck som ”avslutningsvis”, ”slutligen” eller ”till sist” för att visa läsaren att du är i slutet av ditt referat. Så här ser det ut i referatet till vänster (se fetmarkering):
SVT skriver sist i texten att det går att se ökat intresse för den tryckta boken bland unga läsare.
Att citera i ett referat
I ett referat kan det ibland finnas citat, det vill säga en exakt avskrift av en hel eller en del av en mening. För att visa läsaren att du citerar, det vill säga använder dig av författarens formulering, ska du sätta ut citattecken före och efter citatet, som du ser på nästa sida i citatet om Zlatan. Du behöver också ange källan, det vill säga ange vem som skrivit det och var någonstans det går att läsa.
Nedan ser du hur du kan citera samma text på två olika sätt: ”Svensk fotbolls störste spelare genom tiderna Zlatan Ibrahimović har meddelat att han lägger skorna på hyllan efter en rekordkantad karriär”. Det skriver Svensk fotboll den 5 juni 2023 i artikeln ” Zlatan Ibrahimović avslutar karriären”.
Svensk fotboll skriver i artikeln ”Zlatan Ibrahimović avslutar karriären” (5 juni 2023) att Zlatan Ibrahimovic nu lägger skorna på hyllan: ”Svensk fotbolls störste spelare genom tiderna Zlatan Ibrahimović har meddelat att han lägger skorna på hyllan efter en rekordkantad karriär”.
Ta hjälp av skrivmall när du skriver eget referat
När du ska skriva ett eget referat kan det vara bra att ta stöd av den skrivmall som presenteras nedan. I den får du exempel på hur du kan:
• inleda
• använda referatmarkörer
• avsluta
Skrivmall referat
Inledning med källhänvisning
Exempel på hur en inledning kan se ut:
I artikeln ”Nätbedrägerier finansierade spel”” publicerad i Kristianstadsbladet den 7 april 2017 skriver Birgitta Mattisson att en man i 25-års åldern nu är häktad för bedrägerier till en summa av 230 000 kronor.
I boken Smillas smink från 2016 visar författaren Smilla Norryd elva lyxiga sminkningar men hon ger också tips på vardagsminkningar.
Referatmarkörer
Här nedan ges exempel på olika referatmarkörer. Använd dem för att visa din läsare att det är någon annan än du som skrivit artikeln eller boken som du refererar.
Författaren menar att …
I artikeln kan man läsa att … XX (författarens förnamn och efternamn) påpekar att …
Avslutning
För att visa din läsare att ditt referat går mot sitt slut kan du ta hjälp av denna formulering:
Avslutningsvis skriver XX (författarens förnamn och efternamn) att …
Ett exempel: Avslutningsvis skriver Birgitta Mattisson att mannen genom flertalet bedrägerier och stölder fått ihop 230 000 kronor.
arbetsuppgift
Referat
Du har nu fått läsa och ta del av andras referat men också hur man bygger upp ett referat. Nu ska du själv få skriva ett referat.
Förarbete
1. Välj en text (det kan vara en artikel, en skönlitterär text eller ett avsnitt från en lärobok).
2. Läs igenom texten.
3. Markera det viktigaste under din läsning.
4. Gå igenom dina markeringar och samla dem sedan i en tankekarta. Ha textens rubrik och författarens namn i mitten av tankekartan.
5. Återberätta texten för en klasskompis. Vad handlar den om? Glöm inte ange vem som skrivit texten och var man kan hitta den.
Skriv referatet
1. Utgå från din tankekarta och skriv ett referat. Sammanfatta texten med egna ord men använd dig av referatmarkörer för att visa läsaren att du sammanfattar vad någon annan skrivit. Ta gärna hjälp av skrivmallen på föregående sida. Tänk på att:
• Ha en inledning där du presenterar den text du ska referera (källhänvisning).
• Sammanfatta texten med egna ord och med hjälp av referatmarkörer.
• Använd dig eventuellt av ett eller ett par citat.
• Ha en avslutning (Avslutningsvis skriver författaren att …)
2. Låt en klasskompis ge respons på din text utifrån responsmallen på nästa sida.
3. Arbeta vidare med din text efter klasskompisens respons.
4. Lämna in din text till din lärare.
Responsmall referat
Disposition – textens struktur
Inledning med källhänvisning
Huvuddel där texten sammanfattas
Avslutning
Språk
Är språket objektivt?
Är texten begriplig?
Används referatmarkörer?
Om citat finns, är det korrekt återgivet?
Följs skriftspråkets normer? Finns stor bokstav och punkt? Är texten rättstavad?
Sammanfattande respons
Detta var braDetta kan utvecklas
Detta var braDetta kan utvecklas
Detta tycker jag är bra i referatet (t.ex. bra källhänvisning i inledningen, flera tydliga referatmarkörer, objektivt språk, välskriven …)
Detta tycker jag ska utvecklas eller förbättras i referatet (t.ex. lägga in fler referatmarkörer, se över stavningen, skapa en tydligare källhänvisning …)
8.5 Att
skriva argumenterande texter
Det finns många olika typer av argumenterande texter. Några vanliga är insändare och debattinlägg. En insändare är en kortare argumenterande text som ofta är personlig. Det kan vara så att du har varit med om något eller kanske läst eller hört om något som du reagerat på. Utifrån din personliga reaktion skriver du en insändare. Insändaren publiceras ofta i en tidning eller i en tidskrift. Debattinlägg är längre argumenterande texter som ofta byggs upp med hjälp av fakta och statistik. De personliga åsikterna är inte riktigt lika framträdande i denna texttyp.
Det som förenar argumenterande texter är att de för fram en åsikt, en tes, och att åsikten byggs upp av olika argument. Argumenten kan vara i form av faktaargument, känsloargument, majoritetsargument och/eller auktoritetsargument som beskrivs utförligare på sidan 241.
En argumenterande text kan handla om i stort sett vad som helst. Här nedan kommer du att få möta en text som handlar om MMA, Mixed Martial Arts (kampsport). Läs igenom den och fundera sedan över frågorna som presenteras under texten.
Förbjud MMA!
Många menar att MMA är en spännande sport men jag anser att den är alldeles för våldsam. MMA är skadligt både för de som utövar sporten och för de som tittar på den. Ungdomar som börjar med MMA kan råka ut för allvarliga skador då det är tillåtet att både sparka, slå och kasta sin motståndare. Målet är närkontakt och få till en knockout.
Nästan alla som håller på med MMA drabbas av skador. Det är inte bara mindre skador utan det finns också de som menar, exempelvis alzheimerforskaren Bengt Winblad, att MMA leder till kroniska hjärnskador såsom Alzheimer (SVT, 2018-05-24).
Alla skador och all vård av skadorna kostar samhället mycket pengar och det är ännu ett argument för varför man ska förbjuda MMA.
Det finns de som menar att MMA är en bra sport då man tränar upp både rörlighet och explosivitet. Jag menar dock att det finns andra sporter som skulle kunna fungera lika bra men med mindre skaderisk. Ett exempel är gymnastik.
Då MMA är en sport som leder till så många skador menar jag att denna sport borde förbjudas!
Kalle Karlsson
arbetsuppgift
Argumentationsanalys 1
1. Vilken är Kalle Karlssons tes (åsikt)?
2. Vilka argument lyfter Karlsson fram och vilken typ av argument använder han sig av?
3. Har Kalle Karlsson lyckats med sin argumentation? Lyckas han övertyga?
Rubrik med tes
Exempel
Argument
Argument
Argument
Avslutning med upprepning av tes
Vad är en insändare?
Texten om MMA är en insändare och den är ett exempel på en texttyp som du snart ska få skriva. En insändare är alltså en kort text som lyfter ett aktuellt ämne. Insändare är vanliga i tidningar och tidskrifter och utgör en möjlighet för läsare att föra fram sina åsikter kring en fråga. En insändare är ofta personlig och subjektiv, det vill säga den beskriver vad du tycker och tänker.
En insändare inleds med att du för fram din åsikt och ofta kommer den direkt i rubriken. I texten för du sedan fram dina argument, det vill säga dina påståenden om varför vi som läsare ska tro på din åsikt. Du kan också ge något exempel, där du beskriver en händelse eller situation som du själv varit med om, för att göra din insändare mer personlig. Insändaren ska avslutas med en signatur eller med ditt namn.
Språket i en insändare ska vara argumenterande, det vill säga du ska övertyga läsaren om din åsikt. Nedan ser du ett exempel på en insändare som en elev skrivit. I den är insändarens olika kännetecken markerade.
Bättre skolmat på Vallaskolan!
Jag är elev på Vallaskolan och jag äter i matsalen varje dag. Innan var maten hyfsat god men nu är den katastrof. En gång i veckan så är det vegetarisk mat och den maten smakar rent ut sagt illa. Pastan är alltid överkokt och liknar mer någon sorts gröt än vanlig pasta.
I många av rätterna, som förr var goda, har matpersonalen nu lagt ner massor av grönsaker och en del annat som de kan hitta i sina gömmor, vilket gjort att också dessa rätter blivit oätliga. Jag önskar att Vallaskolan går tillbaka till den mat som tillagades förr. Då skulle vi som går på skolan äta mer, få mer energi och slippa köpa massa läsk och godis för att orka med skoldagen.
Bättre skolmat till Vallaskolan!
Isak
arbetsuppgift
Argumentationsanalys 2
1. Vad handlar insändaren till vänster om?
2. Hur är insändaren uppbyggd? Gör en analys! Ta gärna hjälp av den responsmall som presenteras längre fram i kapitlet.
3. Vad tänker du kan utvecklas eller förbättras i texten?
4. Lyckas Isak övertyga läsaren?
När du ska skriva din egen insändare kan du ta hjälp av denna skrivmall.
Skrivmall insändare
I denna skrivmall får du förslag på:
• hur du kan inleda din insändare
• hur texten kan struktureras med olika argument och exempel
• hur du kan avsluta din insändare
Glöm inte bort att lägga till en rubrik och en signatur.
Rubrik:
Inledning:
Jag är …
Enligt mig …
Min åsikt är …
Argument och exempel:
Först och främst … Sedan vill jag …
För det första … För det andra … För det tredje …
Jag minns …
Jag kommer ihåg när …
Avslutning:
Till sist …
Avslutningsvis …
Signatur:
Ditt namn eller ett alias
arbetsuppgift Analys av insändare
1. Leta reda på två insändare i en tidning eller tidskrift.
2. Läs igenom dem.
3. Fundera över vad skribenterna har reagerat på och hur skribenterna för fram sina åsikter. Markera gärna tes och argument direkt i texten.
4. Återberätta för din klasskompis vad insändarna handlar om och hur argumentationen är uppbyggd.
arbetsuppgift
Skriv egen insändare
1. Tillsammans med en klasskompis ska du ge exempel på olika ämnen för en insändare. Har du svårt att komma på några finns här exempel:
• Mer frukt och grönt i skolans kafeteria!
• Inför skoluniform!
• Bättre busstider till skolan!
• Kortare skoldagar!
• Färre läxor!
2. Välj sedan det ämne som du känner att du kan skriva en insändare om.
3. Skriv insändaren. Tänk på att:
• Ha en tydlig rubrik
• För fram din åsikt
• Ge gärna ett exempel
• Använd dig av argument
• Ha en avslutning som gärna knyter an till rubriken och din åsikt. Ta hjälp av skrivmallen om du känner dig osäker på hur du kan skriva.
4. Låt en klasskompis ge respons på din text. Responsmallen ser du till höger.
5. Arbeta vidare med din text efter klasskompisens respons.
6. Lämna in texten till din lärare. Kanske är det också så att den ska skickas in till en tidning eller tidskrift.
Responsmall insändare
Använd till att ge respons på en kompis text eller kontroll av din egen.
Disposition – textens struktur
Rubrik
Inledning med tes/åsikt
Argument
Exempel
Avslutning
Språk
Är språket korrekt?
Är texten begriplig?
Är språket argumenterande?
Följs skriftspråkets normer? Finns stor bokstav och punkt? Är texten rättstavad?
Sammanfattande respons
Detta var braDetta kan utvecklas
Detta var braDetta kan utvecklas
Detta tycker jag är bra i insändaren (t.ex. intressant rubrik, personligt skriven, tydliga argument välskriven …)
Detta tycker jag ska utvecklas eller förbättras i insändaren (t.ex. lägga in ett exempel, se över stavningen, skapa en tydligare rubrik …)
Vad är ett debattinlägg?
Debattinlägg är en text som är argumenterande. När du skriver en argumenterande text ska du föra fram en tes, det vill säga en åsikt och tesen ska stärkas av olika argument. I ett debattinlägg ges ofta något exempel, som förtydligar din åsikt. Ett debattinlägg utgår vanligtvis från ett aktuellt ämne och tar upp en fråga som berör många människor. Det kan vara något som har hänt eller något man har läst eller varit med om.
Debattinlägg är vanliga inom politiken. Ett debattinlägg bygger du upp med en rubrik, som ofta utgår från din tes. I inledningen presenterar du sedan din tes lite mer ingående. På
Rubrik med tes
Inledning där tesen presenteras mer ingående.
så sätt tydliggör du din åsikt för läsaren. Efter inledningen ger du ett eventuellt exempel och därefter lyfter du fram dina olika argument. Argumenten bygger du exempelvis upp med fakta eller genom att spela på människors känslor. För att visa läsaren att du också har förståelse för att det finns personer som har rakt motsatt åsikt kan det vara bra att föra in och beskriva ett motargument i texten. Ditt debattinlägg avlutar du med en slutsats, genom att upprepa din tes eller genom att uppmana läsaren. Språket i ett debattinlägg är mer formellt och sakligt än vad det är i t.ex. en insändare. Samtidigt är det argumenterande. Du ska försöka få läsaren att tycka som du. Tänk på det när du ska skriva ditt eget debattinlägg. Vidare är ett debattinlägg ofta lite längre än en insändare och innehåller mer fakta.
Nedan ser du ett exempel på ett debattinlägg skrivet av en elev.
Debattinläggets specifika kännetecken är markerade.
Ett exempel
Motargument
Argument Argument
Låt inte den historiska charmen försvinna –bevara monarkin i Sverige
Monarkin har funnits i Sverige i flera tusen år och är idag en av världens äldsta. Formen på den svenska monarkin är grundad i traditioner men har ändrats och anpassats på olika sätt genom tiderna. Dagens monarki innebär att kungen är Sveriges statschef, han är en symbol, en representant för Sverige. Men nu börjar monarkin ifrågasättas. Är den meningslös? Det är INTE min åsikt. Jag anser att vi borde bevara den svenska monarkin eftersom att den tillför en historisk charm till vårt land och påminner oss om vår närmaste historia. När jag var liten såg jag upp till kronprinsessan Victoria för jag ville också bli prinsessa. Är inte det vad alla små flickor drömmer om? Ska vi ta bort den bra förebild som Victoria är, ska vi glömma kungafamiljen och bara tänka på det moderna? Jag hävdar att vi inte ska göra det.
Nu diskuteras dock monarkin för fullt. Ska den bevaras eller ska den skrotas? Jag vet att många anser att monarki är odemokratiskt och att det är fel för att man inte kan rösta fram sin kung. Men det är allt annat än odemokratiskt. Kungen har ingen makt, utan hans uppgift är att representera vårt land, och han gör det på ett sätt som en president aldrig skulle kunna. Det är sant att vi inte kan rösta fram vår kung, men vad skulle det vara för mening om kungen ändå inte har något att säga till om i politiken? Han föddes in i kungafamiljen och det går inte att ändra på för så har det varit i flera tusen år. Vad många inte tänker på är att han egentligen är som vilken människa som helst, bara med ett stort ansvar.
Många tänker att vi borde avskaffa monarkin eftersom att det är orättvist att kungen och hans familj får en massa pengar och en massa lyx men så är det inte. Med pengarna ingår ett uppdrag och detta uppdrag innefattar bl.a. att genomföra statsbesök för att skapa goda kontakter med andra länder. Kungafamiljens uppdrag och status gör också att de allt som oftast blir uthängda i media och att falska rykten sprids om dem. Pressen på familjen att vara bra förebilder och starka representanter är väldigt stor och kungafamiljen, liksom vi, påverkas av detta. Kungafamiljen måste hela tiden vara vaksamma på vad de gör och vart de ska. Överallt finns det journalister som jagar dem.
Jag anser att monarkin ska finnas kvar. Den har en stark tradition i vårt land och traditioner är viktigt för oss i Sverige. Jag hävdar också att monarkin skapar en historisk charm, en charm väl värd att bevara. Låt därför monarkin finnas kvar.
Motargument
Argument
arbetsuppgift
Argumentationsanalys 3
1. Vad handlar debattinlägget ovan om?
2. Vilken är tesen och vilka olika argument och motargument lyfter författaren fram?
Avslutning där tesen upprepas
3. Hur skulle debattinlägget kunna utvecklas?
arbetsuppgift Analysera en debattartikel
Din uppgift blir nu att läsa och analysera en eller flera debattartiklar. Leta upp en aktuell debattartikel, som du känner intresserar dig. Du kan hitta debattartiklar i bland annat tidningar och tidskrifter.
1. Läs igenom artikeln.
• Vad? Vad handlar den om (ämnet)?
• Vem? Vem berörs/påverkas av ämnet?
• När? När ska det genomföras/ förändras?
• Var? Var ska det äga rum?
• Hur? Hur ska det gå till att genomföra/ förändra?
• Varför? Varför ska det genomföras?
2. Fundera över var i texten tesen, argumenten och motargumenten presenteras. Undersök också hur debattinlägget avslutas.
3. Beskriv för din klasskompis hur texten är uppbyggd. Ta gärna hjälp av frågorna ovan när du återberättar debattartikeln för din kompis.
arbetsuppgift Skriv en egen debattartikel
Din uppgift är att skriva ett eget debattinlägg.
1. Välj ett ämne för ditt debattinlägg. Har du svårt att komma på ett ämne kan du ta hjälp av en klasskompis eller av förslagen som finns nedan:
• ekologisk mat
• svenskt försvar
• djurförsök
• värnplikt
• dödsstraff
• monarkin
• EU
2. Börja med att punkta ner din tes, dina argument och dina eventuella motargument.
3. Kanske behöver du söka reda på information och fakta för att bygga upp dina argument. Ta exempelvis hjälp av böcker, uppslagsverk och internet.
4. När du känner att du har tillräckligt många argument och eventuella motargument är det dags att börja strukturera din text. Hur ska du inleda? Vilket argument ska du börja med? När ska motargumenten komma? Hur ska du avsluta? Fundera igenom frågorna och börja sedan skriva. Ta gärna hjälp av skrivmallen på sidan 209.
5. När du skrivit din text kolla igenom att du har med följande delar:
• En rubrik (som lockar till läsning och samtidigt visar din åsikt)
• En inledning där din tes presenteras
• Argument
• Motargument
• Avslutning (där du tydligt för fram din slutsats, uppmanar din läsare eller upprepar din tes)
Är du osäker på hur du ska formulera dig kan du ta hjälp av skrivmallen.
6. Låt en klasskompis ge respons på din text. Ta hjälp av responsmallen på sidan 211.
7. Arbeta vidare med din text efter klasskompisens respons.
8. Lämna in din text till din lärare. Kanske är det så att ditt debattinlägg ska publiceras på klassens blogg, i en tidning eller i en tidskrift?
Skrivmall debattinlägg
I denna skrivmall får du hjälp med att bygga upp ditt eget debattinlägg.
Du får förslag på:
• hur du kan inleda och presentera din tes
• hur du kan föra fram dina argument
• hur du kan föra fram dina motargument
• hur du kan avsluta
Glöm inte att din text också ska ha en rubrik.
Rubrik:
Använd gärna din tes i rubriken.
Exempel: Förbjud godisförsäljning i svenska skolor!
Inledning med tes:
Du kan ta hjälp av följande inledningar: Att förbjuda/tillåta xxx skulle hjälpa till/försvåra … Jag menar att …
Exempel: Att förbjuda godisförsäljning i svenska skolor skulle hjälpa till att minska övervikten bland svenska barn och ungdomar.
Argument:
Ta hjälp av följande fraser när du ska föra fram dina argument:
Först och främst …
Därefter …
För det första menar jag …
För det andra …
För det tredje …
Å ena sidan …
Å andra sidan …
Det innebär att …
Anledningen till detta är att …
Trots att … är det …
I synnerhet …
Exempel: Först och främst skulle sockerintaget minska. När du äter godis får du i dig många kalorier men det är kalorier som inte innehåller någon direkt näring. Kroppen får alltså inte den näring den behöver för att må bra.
Motargument:
Ta hjälp av följande fraser när du ska föra fram ett motargument.
Det finns de som hävdar att …
Visserligen är … men …
Många anser att … men …
I debatten hörs ofta åsikten att … men …
Det stämmer förvisso att … men …
Exempel: Visserligen är godis gott men att äta för mycket godis gör att kroppen inte får i sig den näring den behöver och risken för övervikt ökar också.
Avslutning:
Du kan avsluta ditt debattinlägg på olika sätt. Här presenteras tre varianter.
Avsluta med din tes
Exempel: Förbjud därför godisförsäljning på våra svenska skolor.
Avsluta med en slutsats
Exempel: Genom att förbjuda godisförsäljningen skulle fler elever äta skolmat och det skulle i sin tur leda till att de fick i sig rätt sorts näring.
Avsluta med en uppmaning
Exempel: Jag hoppas därför att du tar ditt ansvar och slutar köpa godis i skolans cafeteria.
Responsmall debattinlägg
Använd till att ge respons på en kompis text eller kontroll av din egen.
Disposition – textens struktur
Rubrik
Inledning med tes/åsikt
Argument
Motargument
En avslutning med tes, slutsats, eller uppmaning finns med
Styckeindelning
Språk
Är språket formellt och sakligt?
Är språket argumenterande?
Är texten begriplig eller behöver tesen eller argumenten förtydligas?
Följs skriftspråkets normer? Finns stor bokstav och punkt? Är texten rättstavad?
Sammanfattande respons
Detta var braDetta kan utvecklas
Detta var braDetta kan utvecklas
Detta tycker jag är bra i debattinlägget (t.ex. intressant rubrik, sakligt skriven, goda exempel, tydliga argument …)
Detta tycker jag ska utvecklas eller förbättras i debattinlägget (t.ex. lägga in ett exempel, se över stavningen, förtydliga argumenten, inleda med tesen …)
Att skriva inlägg på sociala medier
Idag är nästan alla aktiva på sociala medier. Det skrivs och läggs ut inlägg på TikTok, Snapchat och Instagram. Inläggen kan handla om nästan vad som helst. Det kan vara om mode och skönhet, om spel och film, om mat och matlagning och om böcker och läsning. För många är det viktigt att hitta sin personliga stil i de inlägg som publiceras. Genom att hitta sin stil känner andra igen inläggen och börjar kanske följa en.
När man läser tips om hur man ska skriva inlägg i sociala medier lyfts oftast följande fram:
• var personlig – det är dina egna tankar och åsikter kopplat till ett givet ämne som ska komma fram.
• ha ett informellt och ledigt språk – du kan använda slanguttryck, förkortningar och emojisar (men sparsamt).
• ha en tänkt målgrupp – skriver du till jämnåriga, till yngre eller till äldre? Anpassa språk och innehåll så det passar din målgrupp.
Ofta är inläggen förhållandevis korta och beroende på var du publicerar ditt inlägg kan det bestå av text kombinerad med t.ex. bilder eller filmklipp eller av en film eller av bilder kombinerade med text och ljud.
reflektion följer du någon på sociala medier?
Varför följer du just hen och vad skulle du säga är kännetecknande för hens inlägg?
arbetsuppgift Analys av inlägg i sociala medier
1. Gå in på sociala medier och välj en influencer som du känner till.
2. Titta igenom influencerns inlägg. Vad handlar de om? Handlar de om samma eller liknande saker eller lägger influencern ut om helt olika saker?
3. Fundera över språket som används. Är det personligt? Används slang? Eller är det ett mer formellt språk som används?
4. Fundera över bilder (både stilla och rörliga bilder) samt ljud. Hur hjälper bild och ljud till att presentera innehållet?
5. Vad skulle du säga är kännetecknande för influencerns inlägg?
Nu när du fått ta del av vad man ska tänka på när man publicerar sig i sociala medier och fått analysera en influencers inlägg är det dags för dig att skapa ett eget inlägg på sociala medier.
arbetsuppgift Skriv ett inlägg på Instagram eller TikTok
Nu är det din tur att skriva ett inlägg antingen på Instagram eller TikTok. Du behöver inte lägga ut inlägget utan det räcker om du skapar ett förslag på hur ett inlägg i någon av dessa två plattformar skulle kunna se ut. Du kan använda dig av din dator eller din telefon när du arbetar. Inlägget du ska skapa ska handla om böcker och behöver innehålla antingen hashtagg #bookstagram (för Instagram) eller #booktok (för TikTok).
1. Börja med att fundera över vilket ditt syfte är (exempelvis boktipsa, väcka läslust, avråda från läsning av en viss bok ...) och vem du vill vända dig till (vem är din mottagare)?
2. Undersök hur andras inlägg om böcker ser ut i den plattform där du tänker att ditt ska läggas upp.
3. Skriv ditt inlägg.
4. Låt dina klasskompisar få ta del av ditt inlägg. Kan de förstå ditt syfte och vem som är din tänkta mottagare?
5. Lämna in ditt inlägg till din lärare. Kanske ska det också publiceras så att fler kan få ta del av det.
8.6 Att skriva kreativt
Kreativt skrivande handlar om att skriva texter som ryms inom det skönlitterära fältet. Du kanske skriver en dikt efter inspiration från något du varit med om, hört eller läst. Du kanske skriver en novell där du vänder på perspektiven i en traditionell saga eller så skriver du fanfiction där du bygger vidare på den värld och de karaktärer som finns i exempelvis Game of Thrones. Fanfiction är med andra ord berättelser som skrivs av fans och dessa berättelser är baserade på verk (böcker, filmer eller tv-serier) eller karaktärer från böcker, filmer eller tv-serier. En annan form av kreativt skrivande är att arbeta med både bild och text och exempelvis skriva serier eller grafiska romaner.
Ofta kan det kreativa skrivandet handla om att leka med ord och att du genom olika övningar får vidga och testa ditt eget skrivande. I detta avsnitt kommer du att få göra just detta – leka med språket och testa ditt eget skrivande – och det genom några kortare skrivövningar. Här finns inte några skrivmallar men däremot stödstrukturer genom exempeltexter och grafiska modeller såsom den dramaturgiska kurvan.
arbetsuppgift Utanför mitt fönster
1. Titta ut genom fönstret.
a) Vad är det du ser?
b) Hur doftar det?
c) Vad hör du?
2. Punkta upp svaren på 1a–1c.
3. Vem skulle du vilja se utanför fönstret?
Skriv upp namnet på denna person.
4. Hur ser personen du skrivit upp ut?
Fundera över ålder, kön, klädstil, hår, ögonfärg och andra kännetecken. Punkta upp allt du kommer på.
5. Vad skulle personen du skrivit upp göra?
Skulle den träffa någon, hämta något,
passera av en slump? Skriv ner med några korta meningar.
6. Utifrån det som du nu samlat ihop under 1–5 funderar du ut en handling i tre delar. Först händer något, sedan händer något och sist händer något.
7. Presentera handlingen som en seriestrip i tre delar – först, sedan, sist. Visa handlingen genom bild och förstärk genom pratbubblor och förstärkningsord. Rita exempelvis upp seriestripen som tre rutor i rad (se exemplet här under).
arbetsuppgift En rubrik blir en berättelse
1. Gå in på svt.se och läs de översta rubrikerna.
2. Välj ut en rubrik och läs sedan igenom artikeln som tillhör.
3. Utgå från något som du tyckte var intressant i artikeln och skriv en berättelse. Ta gärna hjälp av den dramaturgiska kurvan när du ska skriva berättelsen.
Spänning
Inledning/ Anslag Konflikt/ Konfliktstegring
arbetsuppgift En novell blir en dikt
1. Välj en av novellerna som finns i kapitel 1.
2. Läs igenom novellen.
3. Skapa en dikt där du sammanfattar novellen, huvudpersonen eller den miljö eller stämning som novellen skildrar. Dikten kan exempelvis vara en haiku, alltså en dikt som består av tre rader.
Vändpunkt/ Peripeti
Efterspel/ Avtoning Tid
Första raden har 5 stavelser, andra 7 och tredje 5. Här är ett exempel på en haiku:
Tåget står stilla
Ute öser regnet ner Kvällen är nära
arbetsuppgift En serie eller film blir fanfiction
1. Välj en serie eller en film som du gillar.
2. Vad händer om du byter t.ex. miljö, tid, berättarperspektiv eller huvudperson? Välj en scen och skriv om
händelseförloppet utifrån de ändringar du gjort. Ta gärna hjälp av den dramaturgiska kurvan (se ovan) under ditt skrivande.
8.7 Upphovsrätt och publicering
Upphovsrätt är ett begrepp som bland annat är kopplat till författare, tonsättare och konstnärer. När exempelvis en författare skriver en bok ska författaren ha ensamrätt att bestämma hur verket ska få användas och spridas. Det är det som är upphovsrätten, att ha rätt att bestämma över det man själv skapat. Den som skapar något kallas upphovsman. Upphovsrätten skyddar konstnärliga och litterära verk och i upphovsrättslagen kan man läsa vad som räknas som konstnärliga och litterära verk.
I lagen framgår det att bland annat skönlitterär framställning, datorprogram, bildkonst och fotografiska verk räknas till konstnärliga och litterära verk. I lagstiftningen står det också att upphovsrätten gäller i 70 år efter upphovsmannens död. Därefter kan verken fritt spridas och användas.
Det man ska tänka på är att upphovsrätten skyddar formen och inte innehållet. Skulle du läsa en bok som utspelar sig på Hawaii får du givetvis skriva en egen bok som utspelar sig på Hawaii. Det viktiga är att du skriver din berättelse med dina ord och inte plagierar, skriver av författaren ordagrant. Du kan få använda utdrag från författarens bok i din egen men då måste du göra det genom att använda citattecken. Tänk på att texten du citerar ska vara ordagrann. Du får alltså inte ändra något, inte ens om författaren stavat ett ord fel. Om citat och hur du skriver citat kan du läsa på sidorna 197–199.
I skolan hamnar du ofta i situationer där du ska utgå från vad någon annan skapat. Det kan vara när du ska hålla en redovisning och vill använda bilder i din presentation, bilder som någon annan skapat. Vad gäller då?
The Pirate Bay, en fildelningssida som i december 2014 stängdes ner då den bröt mot upphovsrättslagen.
Du får lov att använda dig av bilder som någon annan skapat så länge presentationen inte läggs ut på internet eller i sociala medier. Vid den valda bilden ska du alltid ange källa, alltså vem som skapat bilden. Ska du lägga ut din presentation på internet måste du använda bilder som du får dela på detta sätt. Det innebär att du antingen får använda bilder som du själv tagit, bilder som har Creative Commons-licens eller äldre bilder som tagits av en person som varit död i minst 70 år. Du kan också ta kontakt med upphovsmannen och fråga om du får använda bilden och i så fall förklara i vilket syfte och på vilket sätt den ska användas.
Vad är Creative Commons?
Creative Commons är en ideell organisation, alltså en organisation som inte har några vinstsyften. Den har som mål att hjälpa de som skapar olika verk att dela med sig av dem på internet. För att veta hur verken kan delas, spridas och användas finns olika Creative Commons-licenser. Licenserna bygger på fyra olika villkor. Dessa är:
• erkännande (du måste ange upphovsman, verkets titel och den licens som gäller) – BY
• ingen bearbetning (verket får inte bearbetas men kopieras och spridas) – ND
• icke-kommersiell (verket får inte säljas eller användas i kommersiella sammanhang) – NC
• dela lika (om ett verk bearbetas ska det delas och spridas efter samma villkor som ursprungsverket) – SA
creative commons reflektion
Har du någon gång använt dig av Creative Commons? När och till vad? Har du sett det någonstans? Var i så fall?
Utifrån de fyra villkoren i Creative Commons kan det skapas sex olika licenser och dessa är:
• CC BY
• CC BY-SA
• CC BY-ND
• CC BY-NC
• CC BY-NC-SA
• CC BY-NC-ND
Utöver dessa sex licenser kan du använda dig av licensen:
• CC0
Den innebär att du avsäger dig din upphovsrätt så långt som lagen tilllåter. Det betyder att du tillåter andra att återanvända ditt verk utan restriktion eller krav. Den som använder ditt verk behöver alltså inte uppge dig som den ursprungliga författaren.
CC BY
Denna licens innebär erkännande. Sätter du denna licens på något du skapat tillåter du också att andra får dela, ändra och använda ditt verk så länge de anger dig som upphovsman. Andra kan även i kommersiella sammanhang få använda det. Andra kan alltså tjäna pengar på det som du skapat.
CC BY-SA
Denna licens innebär erkännande – dela lika. Det betyder att andra kan använda något du skapat. De får dela det, ändra på det och använda det i kommersiella syften om de vill, så länge de sätter ut samma licens som du använt och de anger dig som upphovsman.
CC BY-ND
Denna licens innebär erkännande – ingen bearbetning. Använder du den på något du skapat har andra rätt att dela ditt verk så länge de inte förändrar det. Verket kan användas i kommersiella sammanhang. Du måste alltid anges som upphovsman.
CC BY-NC
Denna licens innebär erkännande – icke-kommersiell. Det betyder att andra kan dela, ändra och omarbeta ditt verk så länge det görs icke-kommersiellt. Du måste alltid anges som upphovsman.
CC BY-NC-SA
Denna licens innebär erkännande – icke-kommersiell – dela lika. Skulle någon annan använda det du skapat kan de göra det. De kan också ändra på det och omarbeta ditt verk så länge det görs i icke-kommersiella syften. När verket delas ska du anges som upphovsman och det ska vara samma licens som du själv har haft på ditt ursprungsverk.
CC BY-NC-ND
Denna licens innebär erkännande – icke-kommersiell – ingen bearbetning. Andra kan dela ditt verk men de får inte ändra på det och de får inte använda det i kommersiella syften. Du måste alltid anges som upphovsman.
reflektion hur används licenserna?
Vad gäller egentligen vid de sex olika licenserna? Diskutera med en klasskompis och försök ge exempel på hur de kan användas och vilka för- och nackdelar som de har. Har du sett alla licenser användas någon gång eller är det någon som är ny för dig? Vilken i så fall? Diskutera med en klasskompis och ta gärna hjälp av internet för att söka mer information om de olika licenserna och för att se exempel på hur de används.
AI och textskrivande
Att ta hjälp av AI, exempelvis en chattbott kan vem som helst göra. Att använda chattbottar i undervisning och i samband med skrivuppgifter är det säkert många som testat. Det är dock viktigt att komma ihåg att den text som en chattbott skrivit inte är en text som du på egen hand tagit fram. Ska du lämna in texter i skolan behöver du skriva dem på egen hand. Det du däremot kan göra är att låta en chattbott vara ett stöd under skrivprocessen. Du kan exempelvis låta den komma med förslag på förbättringar, alltså ge respons på den text som du skrivit. Utifrån den respons som du sedan får kan du arbeta vidare med din text. Du kan be om respons på exempelvis språk, innehåll och disposition.
arbetsuppgift Testa att få respons av en chattbott
Du har i detta kapitel fått testa att skriva flera olika typer av texter och nu ska du få se om du kan förbättra texten med hjälp av en chattbott.
1. Välj en av dina texter.
2. Välj den chattbott som du vill använda exempelvis ChatGPT eller Google Bard. Skriv in din prompt (förklaringen till vad chattbotten ska göra med din text). Det kan exempelvis handla om att få respons på a) språk, b) innehåll och c) disposition. Lägg in texten eller den del av texten som du vill ha respons på.
8.8 Vad är nätetik?
3. Läs igenom den respons som du fått. Vad i den känner du att du kan arbeta vidare med?
4. Skriv om din text utifrån den respons som är relevant.
5. Lämna in texten till din lärare tillsammans med din prompt och de responsförslag som chattbotten gav dig.
Ordet nätetik består av sammansättningen nät och etik. Etik är läran om vad som är rätt och fel. Genom sammansättningen rör vi oss mot vad som är rätt och fel på nätet. Nätetik handlar med andra ord om vilka skrivna och oskrivna regler som finns för hur man ska bete sig och vara på internet. Vad är okej att göra och vad är inte okej? Var går gränsen mellan att göra rätt och att göra fel? När man diskuterar etik måste man vara medveten om att det som är accepterat idag kanske inte var accepterat förr i tiden men också att det som är accepterat i en kultur inte behöver vara det i en annan.
reflektion etik på nätet
Vad tycker du är okej att göra på internet och vad är inte okej?
Ett exempel från klassrummet
Läs textutdraget nedan. Det beskriver en händelse som äger rum dagligen i våra klassrum.
Max gillar att synas och höras. Han är klassens clown och lägger upp bilder och korta filmer på alla möjliga sociala medier. I klassen går också Savanna. Hon gillar inte att synas på internet men på några av Max senaste bilder finns hon med i bakgrunden. Bilderna går nu att se inte bara på Snapchat och Musical.ly utan också på Instagram och Kik.
reflektion bilder i sociala medier
I textutdraget, som du precis läste, mötte du Max. Han väljer att lägga ut bilder på internet. Bilder som inte bara visar honom själv utan också Savanna. Har Max gjort rätt som lagt ut bilderna utan att fråga Savanna? Vad tycker du? Och varför tycker du på detta sätt?
Vad säger lagen?
Vad får man lov att göra på nätet?
Lagen ja. Förutom att det finns skrivna och oskrivna regler som man ska följa när man är på internet finns det också lagar som måste följas. Lagarna styr vad som är tillåtet att göra och vad som inte är tillåtet. Bryter man mot lagen kan man straffas. Att kränka någon är till exempel inte tillåtet. Dessvärre är det många som blir kränkta men som inte vågar berätta om det. De skäms kanske och vågar därför inte be om hjälp med att stoppa kränkningarna. Så är det för Julie som blir kränkt, först via mejl och sedan genom att någon skapar en profil i hennes namn på Facebook.
Julie möter du i romanen Näthat blues (2014) av Agnes Hammer (1970–):
De som skrev de här sakerna om mig, som hånade mig för min arrogans (Håll käften, din uppblåsta kossa! Ingen bryr sig om dig) eller bedömde min kropp i bikini, som om jag vore ett stycke kött (Lite små tuttar, men annars rätt okej och värre saker ändå), ingen av dem såg ju hur jag reagerade på det jag läste, hur jag knappt visste vad jag skulle göra av mina händer och hur mina ögon fylldes med tårar. Jag kände inte ångest, som jag hade gjort när jag drömde. Jag skämdes.
att hantera kränkningar
Har du eller någon av dina kompisar någon gång varit med om det som Julie varit med om i textutdraget? Vad gjorde du/ni för att stoppa kränkningarna? Finns det något ytterligare som ni hade kunnat göra?
Nätetik och kränkningar
Att diskutera Maxs fotografier som cirkulerar i sociala medier och Julies ångest över vad som skrivs om henne kan vara ett sätt att diskutera nätetik och lyfta frågor som handlar om vad som är rätt och fel.
Nätetik handlar alltså om vad som är rätt och fel att göra på internet. Det är alltid fel att kränka eller mobba någon, men just kränkningar och mobbning i sociala medier är något som ökat under senare år och också uppmärksammats på olika sätt. Enligt Friendsrapporten 2023 kan man se att andelen elever som upplever psykisk ohälsa har ökat och nu är uppe i 26 %. Flera av dem som upplever psykisk ohälsa är också utsatta för mobbning och trakasserier, både på skolan, fritiden och på nätet.
reflektion
Ur Näthat blues av Agnes Hammer
Vad är då kränkningar på internet? Kränkningar på internet är en form av näthat. I begreppet näthat ingår både hot och trakasserier på nätet. På polisens hemsida ges exempel på vad som räknas som näthat. Det kan handla om:
• förtal
• olaga hot
• ofredande
• förolämpning
• olaga förföljelse
• hets mot folkgrupp
• kränkande fotografering
• olaga integritetsintrång
• sexuellt ofredande.
Alla dessa former av näthat och kränkningar är förbjudna och kan leda till straff av olika slag. Du ska nu få ta reda på mer om det här med kränkningar och vad det är som faktiskt gäller.
reflektion vilka kränker?
Vilka människor är det som ägnar sig åt att kränka andra, tror du?
Varför kränker man någon? Hur kan man förhindra kränkningar och mobbning på sociala medier? Är det lättare att kränka någon på internet än i andra medier? Varför? Har du blivit kränkt någon gång?
arbetsuppgift Vad är tillåtet och vad är inte tillåtet på internet?
Vad innebär de olika formerna av näthat som polisen har listat – förtal, olaga hot, ofredande, förolämpning, olaga förföljelse, hets mot folkgrupp kränkande fotografering, olaga integritetsintrång och sexuellt ofredande?
Din uppgift blir att förklara vad de olika formerna betyder och vad som händer om man bryter mot dem. Du gör det genom att följa de två stegen här till höger.
1. Gå till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och använd deras sökfunktion för att hitta publikationen Hat på nätet – Vad får du inte skriva på internet? I denna publikation får du information om olika former av näthat och vad lagen säger om dem.
2. Skriv en kort förklarande text kring varje form av näthat där du har med följande:
a) Vad innebär denna form av näthat?
b) Vilka straff kan denna form av näthat leda till? Du kan inledningsvis välja att göra en tankekarta för respektive form av näthat och när du samlat din information kan du skriva en förklarande text för respektive näthatsbrott.
arbetsuppgift Klassens nätetiska regler
Att vara schysst på internet är viktigt. Är man schysst behöver ingen må dåligt. Ett sätt att få ett bättre nätklimat kan vara att skapa ordningsregler som ska gälla för klassen. Vilka regler ska gälla för din klass? Ta tillsammans fram regler som ni placerar synligt på klassrumsväggen.
1. Fundera först själv. Vad är viktigt för dig?
2. Diskutera sedan med en klasskompis. Har ni samma tankar eller har ni tagit med olika regler?
8.9 Utvärdering
3. Nästa steg blir att samla alla klassens regler på en gemensam yta. Det kan vara på tavlan, på ett stort vitt papper eller på en digital samarbetsyta.
4. Förekommer några regler mer än en gång? Samla då de regler som hör ihop på ett och samma ställe.
5. Vilka regler framträder? Renskriv dem, kanske i ett bildprogram och sätt upp dem på klassrumsväggen.
Du har nu fått läsa, granska och själv skriva olika texttyper. Du har också fått lära dig vad som gäller vid digital publicering och vad nätetik handlar om. Kapitlet börjar därmed gå mot sitt slut. Det är dags för dig att utvärdera ditt arbete och din arbetsinsats. Ta hjälp av frågorna och motivera dina svar genom att ge exempel från det du arbetat med under arbetsområdet.
Utvärderingsfrågor
1. Hur upple ver du din egen arbetsinsats under detta arbetsområde? Skala 1–6 (1 mindre bra, 6 mycket bra). Motivera ditt svar.
2. Vad är du nöjd med? Varför är du nöjd?
3. Vad skulle du kunna förbättra eller utveckla?
4. Vad har du lärt dig? Ge exempel.
5. Vad har varit svårt? Ge exempel.
6. Vad har varit lätt? Ge exempel.
7. Vad skulle du vilja fördjupa dig i eller arbeta vidare med? Ge exempel.
8. Vad tar du med dig in i ditt fortsatta arbete?
Metafor 1 Svenska nivå 1 för gymnasiet
Metafor 1 är ett heltäckande läromedel i Svenska nivå 1 för gymnasieskolans yrkes- och studieförberedande program. Läsning och text är ett huvudfokus i läromedlet, med mallar och arbetsmodeller som stödstrukturer. Eleverna får läsa olika texter och ta del av hur olika texttyper byggs upp. Läromedlet ger också en inblick i hur olika lässtrategier och samtalsmodeller kan användas för att fördjupa förståelsen.
I varje kapitel finns läs- och skrivmallar, formulär för kamratrespons och självskattning. De fungerar som stöd för elevens arbete och som repetition efter varje moment. Kamratresponsen och självskattningen tränar förmågan att granska eget och andras arbete.
De olika kapitlen utgår från ämnesplanen i svenska, så att både lärare och elever vet vad som tränas och vad målet är. Metafor 1 finns både som tryckt och digitalt läromedel.
Metafor 1 passar dig som:
• vill utgå från läsning och text i svenskundervisningen
• vill arbeta i en tydlig process
• vill arbeta med välvalda skönlitterära texter
• vill arbeta med mallar, typtexter, kamratrespons och självskattning.
Jenny Edvardsson är legitimerad lärare i svenska och historia samt svenska som andraspråk mot sfi. Hon arbetar numera på lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad där hon också innehar en doktorandtjänst i pedagogiskt arbete. År 2017 tilldelades Jenny Svenska Akademiens svensklärarpris för sitt arbete med att utveckla ungas läsning.