9789151111476

PSYKOLOGI Nivå 2

Tove Phillips

INNEHÅLL

4.

Så använder du den här boken

Det här läromedlet innehåller allt du behöver för att klara av ämnet

Psykologi på nivå 2. Den kan användas i klassrummet och vid lektionsundervisning, men den fungerar också för dig som studerar helt på egen hand.

Ämnet pedagogik

Ämnet psykologi kan läsas på nivå 1, 2 och 3. Det centrala innehållet följer samma struktur på samtliga nivåer, men det sker en tydlig progression från en grundläggande till en mer avancerad nivå. För att skapa igenkänning och tydlighet har läromedlen för Psykologi 1 och 2 samma struktur och namn på kapitel.

Läromedlets struktur

Läromedlet innehåller sex kapitel som går igenom olika delar av ämnets centrala innehåll. I början av varje kapitel kan du läsa vilka punkter i det centrala innehållet som just det kapitlet täcker. Utöver texterna innehåller läromedlet några olika inslag för att hjälpa dig med dina studier.

Fallbeskrivningarna ger exempel på situationer som kan uppstå i olika pedagogiska och sociala sammanhang, till exempel på en praktikplats.

De ger dig möjlighet att fundera över vad du tycker är rätt och fel och hur du tycker man bör agera i svåra situationer

diskutera · fundera på

Texterna varvas med reflektionsfrågor som handlar om det du precis läst om. De kan diskuteras i par eller grupp, men de kan också vara underlag för egna funderingar.

Faktarutorna är laddade med intressanta fakta om olika saker som är kopplade till innehållet. Det kan till exempel vara statistik eller resultat från relevant forskning.

CENTRALA BEGREPP

I slutet av kapitlet listas de begrepp som är centrala för innehållet. Det är viktigt att du kan förstå och använda dig av de centrala begreppen, så här har du en möjlighet att testa dig själv.

INSTUDERINGSFRÅGOR

Genom att svara på instuderingsfrågorna kan du repetera det du läst om i kapitlet och kontrollera att du kommer ihåg de viktigaste delarna.

UPPGIFTER

På kapitlets sista sida finns exempel på uppgifter som du kan göra för att fördjupa och förstärka dina kunskaper. Det finns uppgifter av olika omfattning och svårighetsgrad – några som du kan göra själv och några som du kan göra tillsammans med andra.

Psykologin som vetenskap

Det här kapitlet handlar om psykologins vetenskapliga ställning och svårigheterna med att mäta psykologiska fenomen. Det tar upp de vanligaste forskningsmetoderna inom psykologin samt deras föroch nackdelar. Det ger dessutom en repetition av de grundläggande psykologiska perspektiven. Kapitlet innehåller följande avsnitt:

o Vetenskaplighet och forskning

o Forskningsmetoder

o Teori och perspektiv

o Psykologiska frågeställningar

Centralt innehåll:

• Psykologin som vetenskap, däribland grundläggande begrepp samt några olika forskningsmetoder och deras tillämpning samt några teorier.

• Reflektion över psykologiska frågeställningar utifrån psykologiska metoder och teorier samt att relatera dessa till vardagliga erfarenheter.

• Reflektion över samt kritisk granskning och jämförelse av olika psykologiska principer och processer.

Maria har blivit kallad till mönstring, men hon är inte alls sugen på att göra lumpen.

– Det är bara att ljuga på det psykologiska testet, säger hon till sin kompis Laila.

Jag kan säga att jag är deprimerad eller har OCD eller nåt.

– Tror du inte att psykologerna är experter på sånt? Att se om man ljuger?

– Näää, det är ju hur lätt som helst att ljuga om hur man mår.

– Det är väl inte alls lätt. Psykologen märker ju om du hittar på. De kan sånt.

– Spelar ingen roll ändå. De vill inte ha personer med psykisk ohälsa i försvaret, men de vill nog inte ha en lögnare heller, skrattar Maria.

Vad tror du? Är det lätt att ljuga om sitt mående? Och i Marias fall – är det rätt?

Biblioteken bjuder in oss att ta del av mänsklighetens samlade kunskaper och använda den för att forska vidare.

Vetenskaplighet och forskning

Även om människan i alla tider har funderat över varför vi tänker, känner och beter oss som vi gör, är psykologin som vetenskap relativt ung. Den utnämndes som en egen vetenskap under 1700talet, men det var först under den senare hälften av 1800-talet som psykologiska fenomen började studeras på ett någorlunda vetenskapligt sätt.

Vetenskap handlar om att utveckla kunskap. Målet med all vetenskap är att utveckla sann kunskap, alltså kunskap som kan bevisas genom exempelvis mätningar, tester och experiment. Men vägen till sann kunskap är kantad av antaganden, hypoteser och teorier som inte alltid kan styrkas. Ibland har forskare fel i sina antaganden och ibland är det omöjligt att bevisa samband, trots att de verkar självklara. Även när man genomför mätningar, tester och experiment är det fortfarande människor som ska tolka resultaten, och slutsatserna som dras från forskningen är ibland missvisande. Då är det viktigt att komma ihåg att även de hypoteser och teorier som visar sig vara felaktiga är viktiga för kunskapsutvecklingen. För hur kan vi någonsin lära oss något om vi inte ställer frågor och söker svar?

Psykologins dilemma

Inom många vetenskaper är det ganska oproblematiskt att utveckla sann kunskap. Man kan mäta, väga och räkna och på så sätt få ett säkert underlag att analysera. Inom psykologin är det svårare. Hur kan man mäta människors tankar och känslor och hur kan man förklara deras beteenden? Hur kan man studera något så subjektivt som människans psyke på ett objektivt sätt? Eftersom psykologin till stor del handlar om människors personliga upplevelser behöver man vara extra kritisk och noggrann i forskningssammanhang. Det är viktigt att man väljer rätt metod för det fenomen man vill studera och inte misstar subjektiva tolkningar för objektiva resultat.

Alla behöver lära sig att kunna mäta exakt – men den förmågan är inte alltid användbar inom psykologin.

Lunds universitets psykologiska institution. Här undervisar man studenter och bedriver psykologisk forskning.

Forskarsamhället

Forskning pågår hela tiden, över hela världen. En stor del av forskningen bedrivs på universiteten. När man har studerat ett ämne i tillräckligt många år kan man gå vidare för att forska i det. För att finansiera forskningen kan man söka forskningsanslag, alltså ekonomiska bidrag, från exempelvis statliga myndigheter eller företag som är intresserade av resultatet av forskningen.

När forskningen är genomförd skriver forskarna en rapport där de redovisar resultatet och presenterar sina slutsatser. Rapporten granskas av andra forskare och om den anses relevant och värdefull publiceras den kanske i en vetenskaplig skrift. Att bli publicerad har stor betydelse för forskare, eftersom det visar att deras forskning är trovärdig och viktig.

Inom många vetenskaper finns det forskarorganisationer som stödjer forskning och publicerar skrifter med vetenskapliga rapporter. De största organisationerna inom psykologi är:

▶ APA, American Psychological Association

▶ IAAP, The International Association of Applied Psychology

▶ IUPsyS, International Union of Psychological Science.

I Sverige är det framför allt Nationalkommittén för Psykologi som stödjer och samordnar information om psykologisk forskning.

Forskningsprocessen

Eftersom det ställs stora vetenskapliga krav på forskare är det också viktigt att forskningsarbetet följer en viss struktur. Modellen nedan visar de olika stegen som brukar ingå i forskningsprocessen:

1 4 2 5 3 6

1. Kartläggning av tidigare forskning: Här läser man in sig på den forskning som redan finns i ämnet för att försäkra sig om att man verkligen tillför något nytt.

2. Problemformulering: Här presenterar man bakgrunden till ämnet man ska studera och de frågeställningar man söker svar på, till exempel hur arbetsminnet påverkas av sömn.

3. Hypotes: Här beskriver man hypoteser, till exempel att man tror att arbetsminnet påverkas negativt av sömnbrist.

4. Insamling av data: Här genomför man själva studien, till exempel genom tester där försökspersoner får göra minnesövningar efter normal sömn och efter sömnbrist.

5. Analys av data: Här granskar och analyserar man den insamlade datan, till exempel genom att jämföra testresultaten hos de som sovit normalt och de som sovit lite.

6. Slutsats: Här drar man slutsatser av analysen. Ibland hittar man inga samband som stöder hypotesen, men ibland gör man det. Kanske kan man dra slutsatsen att sömnbrist faktiskt påverkar arbetsminnet på ett negativt sätt. Vad tror du?

hypotes – antagande som inte har bevisats

På sommaren äter man mycket glass. På sommaren är man sällan förkyld. Alltså måste glass förebygga förkylning. Eller?

Korrelation och kausalitet

När en forskningsstudie är genomförd och resultatet från studien sammanställt är det dags att analysera och dra slutsatser. Fick man svar på sina frågor och hade man rätt i sina hypoteser?

I det här läget är det viktigt att skilja mellan korrelation och kausalitet, två grundläggande begrepp inom matematiken och i all forskningsverksamhet.

KORRELATION

variabel – något föränderligt, något som kan anta olika värden eller bytas ut

Korrelation beskriver sambandet mellan två eller flera variabler. Positiv korrelation är att när den ena variablen ökar så ökar också den andra. Det kan till exempel vara att man har sett att ju högre en persons champagnekonsumtion är, desto bättre är deras fysiska hälsa. Negativ korrelation innebär att när en variabel ökar så minskar den andra. Det kan till exempel vara att ju fler timmar man lägger på att plugga, desto mindre är sannolikheten att man får dåliga betyg.

KAUSALITET

Kausalitet anger om det finns något orsakssamband mellan variabler som korrelerar. Kan det vara så att man får bättre fysisk hälsa om man dricker mycket champagne? Nej, knappast. Här handlar det snarare om ett indirekt samband: Personer som dricker mycket champagne har ofta hög socioekonomisk status, Och personer med hög socioekonomisk status har ofta bättre fysisk hälsa på grund av en rad olika faktorer (dock inte champagnekonsumtion). Hur är det med pluggandet då? Finns det något orsakssamband mellan hur mycket man pluggar och vad man får för betyg. Ja, här kan man nog säga att det finns en kausalitet. Eller vad tror du?

Det är viktigt att inte blanda ihop korrelation och kausalitet, för annars kan slutsatserna bli helt fel. Att det finns ett samband mellan två variabler kan ha olika orsaker – det kan finnas ett direkt orsakssamband, men det kan också finnas indirekta samband eller helt enkelt bara vara slump.

Maja och Rinor har sett en video om att människor som har hund lever längre.

– Jag kan fatta det, säger Maja som alltid velat ha hund. Tänk att ha någon som älskar en mer än något annat och alltid är glad när man kommer hem. Då blir man ju lycklig. Och om man är lycklig så lever man längre.

– Fast det är ju inte det som gör att man lever längre, protesterar Rinor. Det är ju för att personer med hund alltid måste vara ute och gå hela tiden. Och om man rör på sig så lever man längre.

– Näää... det finns ju massor av människor utan hund som tränar och springer och är jättehälsosamma. De flesta, skulle jag säga. Då borde ju statistiken jämna ut sig. Men det är ju just hundägarna som lever längre. Bara för att de får ovillkorlig kärlek av sin hund.

– Jag tror i alla fall att det beror på promenaderna, säger Rinor.

Vad tror du? Hur skulle man kunna göra för att ta reda på vad sambandet beror på?

Validitet och reliabilitet

Två andra viktiga begrepp inom forskningsmetodik är validitet och reliabilitet. De handlar om hur användbart och trovärdigt ett resultat är.

VALIDITET

Validitet betyder giltighet och handlar om hur huruvida man faktiskt mäter det man vill mäta. Om man ska undersöka någonting utgår man oftast från en fråga eller problemformulering. Under arbetets gång händer det ibland att man kommer bort från själva ursprungsfrågan. Även om slutsatserna är korrekta, svarar de inte på det man skulle ta reda på. Sådan information har därför låg validitet. Det kan exempelvis vara att en enkätundersökning som ska mäta allmänt psykiskt välmående endast fokuserar på självbild och självkänsla och inte alls på andra faktorer i det psykiska måendet. Här är det alltså viktigt att man formulerar frågorna på rätt sätt.

RELIABILITET

Reliabilitet betyder pålitlighet och handlar om hur tillförlitlig informationen är. Detta kan man bland annat ta reda på genom att upprepa undersökningen flera gånger – blir resultatet samma varje gång är tillförlitligheten hög. Här är det också viktigt att titta på urvalet av undersökningsobjekt. I en undersökning om attityder till rökning kanske man bara frågar personer i ett bostadsområde med hög andel arbetarklass, där rökning är vanligare. Deras svar representerar inte hela befolkningen, utan bara de samhällsgrupper som bor i området. Informationen har därför låg reliabilitet.

VISSTE DU ATT?

FoU (Forskning och Utveckling) är en nationell projektdatabas som samlar och publicerar forskningprojekt från allt ifrån universitet och statliga myndigheter till företag och privata organisationer. De totala FoU-utgifterna var cirka 203 miljarder kronor år 2022. Av dessa utgifter stod företagen för 72 procent och universiteten för 23 procent.

(Ekonomifakta 2023)

Experimentgrupp och kontrollgrupp

Om du får en tablett som sägs vara uppiggande finns det en chans att du känner dig piggare, även om tabletten inte innehåller något särskilt. Du har helt enkelt påverkats av dina förväntningar. Detta kallas placebo-effekt. Det är intressant att vi kan påverka hur vår kropp reagerar med hjälp av våra förväntningar, men det kan också ställa till bekymmer i forskningen.

När man studerar människor i psykologiska tester och experiment brukar man ha en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Experimentgruppen utsätts för den variabel som ska testas, medan kontrollgruppen inte gör det. Försökspersonerna vet inte själva om de tillhör experimentgruppen eller kontrollgruppen. Anledningen till detta är att resultatet inte ska påverkas av försökspersonens egna förväntningar. När man exempelvis ska undersöka verkningarna av ett nytt läkemedel kan man ge experimentgruppen det faktiska läkemedlet medan personerna i kontrollgruppen får en verkningslös tablett som ser exakt likadan ut. Detta gör man för att undvika att placebo-effekten förvränger resultaten.

placebo-effekt – när en verkningslös substans har effekt enbart på grund av att den förväntas ge effekt

Socialpsykologiska fenomen

Inom socialpsykologin finns ett stort intresse för hur människor påverkas av den sociala situationen. Det har utförts många experiment för att ta reda på hur stort inflytande den har har på vårt beteende. Experimenten har gett upphov till socialpsykologiska teorier och begrepp som förklarar några av de fenomen som kan uppstå i sociala situationer. Här får du läsa om några av dessa.

Barn i skoluniform förväntas uppföra sig och vara goda representanter för sin skola.

slagpåse – offer, någon som blir utsatt

sadistisk – som njuter av att skada andra

Lucifer-effekten – ondska finns hos alla

Den amerikanske psykologen Philip Zimbardo (1933‒) menar att ondskan inte finns hos individen, utan att den uppkommer ur situationen. Vem som helst kan bli ”ond” om de ställs i vissa situationer, ett fenomen Zimbardo kallade "Lucifer­effekten". När ett ondskefullt beteende väl uppkommit, kan det vara svårt att ta sig ur det. De egna och andras förväntningar gör det lätt att fortsätta på den ondskefulla banan. Zimbardo visade exempel på hur en given roll kan påverka individens beteende genom sitt välkända fängelseexperiment på Stanford University, 1971.

Stanford Prison-experimentet

Fängelsexperimentet, som utfördes på Stanford University i Kalifornien, USA, pågick i en vecka. Syftet var att se hur människors beteende påverkas av deras roller och av att vara i fångenskap.

24 manliga studenter deltog i experimentet – samtliga friska, normalbegåvade och psykiskt stabila. Hälften av dem utsågs slumpmässigt till fångvaktare och den andra hälften till fångar. Fångvaktarna fick i uppdrag att behandla fångarna som fångar och tydliggöra att det var de som hade makten.

Det visade sig att studenterna snabbt levde sig in i sina nya roller. Fångvaktarna utarbetade snabbt metoder som blev mer och mer hänsynslösa. Förnedring och trakasserier förekom flitigt – de lät bland annat fångarna marschera fram och tillbaka i korridoren nakna, sammankedjade och med påsar över huvudet. Även fångarna levde sig in i sina roller som slagpåsar. Efter sex dagar avbröts experimentet, då man tyckte att det hade gått för långt.

Vid utvärderingen av fångvaktarna kom det fram att ungefär en tredjedel av dessa hade uppvisat rent sadistiska drag och njutit av sin position och ständigt kommit på hårdare straff och förnedringar för att utöva sin makt.

Stanford Prison­experimentet har fått mycket hård kritik, dels av etiska skäl, dels på grund av bristen på vetenskaplighet.

Lydnad

Människans tendens att lyda auktoriteter, även när det leder till de mest fruktansvärda konsekvenser, har länge förbryllat forskarna. Hur kommer det sig till exempel att soldater i krig på uppmaning av sina ledare kan utföra de mest sadistiska våldsdåd, trots att de egentligen är ”helt vanliga människor”.

Lydnad är egentligen en extrem form av samtycke, då vi går med på att göra något på grund av påverkan från en eller flera personer som har högre auktoritet än oss själva. Den här typen av påverkan kan bland annat ses när en övertalande eller auktoritär försäljare nästan ”tvingar” oss att köpa något eller om vi går med på att signera ett dokument för att vi känner oss pressade att göra det.

auktoritet – person eller organisation med hög ställning och makt

Milgrams lydnadsexperiment

År 1974 genomförde den amerikanske psykologen Stanley Milgram ett av de mest kontroversiella experimenten i psykologins historia. Hans utgångspunkt var att människans tendens att lyda varierar mellan olika kulturer. Han menade till exempel att det som hände i Hitlers Tyskland aldrig skulle kunna hända i USA, där medborgarna är individualistiska och fritänkande.

Milgrams experiment visade att han hade fel. Försökspersonerna i experimentet var medelålders män som rekryterats genom en annons. De fick reda på att de skulle delta i ett experiment där man skulle testa hur bestraffning påverkar lärandets effektivitet.

Försökspersonen utsågs till ”lärare” och placerades i ett kontrollrum tillsammans med forskaren. I ett annat rum placerades en ”student”, som egentligen var en person som var införstådd med experimentet. Mellan rummen fanns ett högtalarsystem så att lärare och elev kunde kommunicera.

Studenten placerades i en stol med (falska) elektroder runt handlederna. Läraren instruerades i hur han kunde ge eleven elektriska stötar och även hur han kunde öka strömstyrkan i dessa genom spakar i kontrollrummet. Strömstyrkan låg på mellan 15 och 450 volt, där den högsta styrkan ger en dödlig stöt.

Läraren fick sedan instruktionen att lära eleven att komma ihåg vissa ordpar genom att bestraffa honom med en stöt när han svarade fel. För varje fel ökade strömstyrkan. Eleven (skådespelaren) i det andra rummet visade kraftiga tecken på obehag och smärta vid varje elchock. Vid 300 volt låtsades eleven förlora medvetandet och blev helt tyst.

Läraren, alltså försökspersonen, var ofta spänd och nervös under försöket. Han vände sig ofta till forskaren, som hela tiden stod bredvid, för att försäkra sig om att han verkligen gjorde rätt. Flera bad att få avbryta bestraffningen, men forskaren sa bara att ”det är av största vikt att fortsätta försöket”.

Hur skapas auktoritet? Räcker det med speciella kläder?

Resultatet av experimentet?

Samtliga försökspersoner ifrågasatte någon gång experimentet.

Samtliga försökspersoner fortsatte att ge strömstötar upp till 300 volt. 65 procent av försökspersonerna fortsatte att ge strömstötar som skulle kunna vara livshotande även då eleven var medvetslös.

Ett stort antal liknande försök har genomförts sedan Milgrams experiment med läraren och eleven. Man har testat människor med olika kulturell bakgrund, kön, religion och utbildning. Resultaten har i stort sett blivit samma varje gång.

Så vad är det då som gör att människan lyder? Enligt flera forskare är det normen att lyda auktoriteter som är avgörande. När man befinner sig i en situation där det finns en legitim auktoritet (exempelvis en läkare, en professor, en polis eller en militär ledare) tar man för givet att denna person har rätt att bestämma vad man ska göra. Auktoritetens makt lyfter bort ansvaret från den enskilde individen. Man förändrar alltså bilden av sig själv så att man blir ett verktyg för en ”viktigare” person att få igenom sina önskningar.

Faktorer som påverkar

Variationer av Milgrams experiment visar att det finns faktorer som påverkar människans tendens att lyda:

▶ Närheten till offret: Det är svårare att lyda om offret befinner sig i närheten (till exempel om eleven sitter i samma rum som läraren).

▶ Närheten till auktoriteten: Det är lättare att säga nej om auktoriteten befinner sig längre bort från individen (exempelvis om man tar instruktioner per telefon).

▶ Närvaron av andra personer som påverkar: Det är lättare att säga nej om någon annan i samma position som man själv också säger nej (till exempel om en annan försöksperson vägrar att utdela stötar).

Det finns några speciella historiska ögonblick där människor inte följer auktoriteter. Bilden visar Himmelska fridens torg i Beijing, Kina. Under dagar ockuperade studenter torget och demonstrerade för demokrati. Militären skickades in för att våldsamt föra bort eller döda demonstranterna och en person försökte då ställa sig i vägen för bandvagnarna. Personen släpades till slut bort av andra och fordonen fortsatte framåt.

Åskådareffekten

Ett annat gruppfenomen som illustrerar människans svaga sida är den så kallade åskådareffekten. Du har säkert själv erfarenhet av den, eftersom det är ett ganska vanligt mänsklig beteende. Det handlar om situationer där många blir vittnen till något dåligt, men där ingen ingriper. Kanske är det någon som öppet blir mobbad av några av sina klasskamrater – resten av klassen tittar på och tycker att det är fel, men ingen gör något. Ju fler som ser, desto färre som ingriper. Det finns många häpnadsväckande exempel på hur ett stort antal människor bevittnat vidriga övergrepp – misshandel, våldtäkt och mord – utan att någon gjort någonting. Psykologerna förklarar detta med att det gemensamma ansvaret späds ut och blir försvagat ju fler man är som tittar på. Samtidigt skickar de andra åskådarnas beteende signaler om att det är fel att lägga sig i. Om vi drabbas av skuldkänslor hjälper psyket till med bortförklaringar, förnekelse och andra försvarsmekanismer.

civilkurage – mod att

göra rätt och hjälpa andra även om det bryter mot normer

Den goda människan

Nu har du läst åtskilliga sidor om hur svag och ”dålig” människan är. Experiment efter experiment bekräftar att vi är maktlystna, lögnaktiga, själviska och att vi saknar moral och civilkurage. Just civilkurage, eller kraft att stå upp för sina värderingar, är något som intresserar såväl poliser som psykologer och socionomer. Om vi människor nu är så svaga och dåliga, hur kommer det sig då att helt vanliga människor titt som tätt utför hjältedåd i vardagen? Varför stannar man för att hjälpa en som blir misshandlad? Varför ifrågasätter man en destruktiv ledare? Varför ställer man en mobbare mot väggen? Några av de faktorer som gör att vissa människor väljer att ingripa kan vara:

▶ att man är ensam åskådare

▶ närhet till offret

▶ skuldkänslor

▶ vana vid att stå upp för sin övertygelse

▶ hög empatisk förmåga och hög ansvarskänsla

Varje dag utsätter sig människor för olika typer av risker när de ingriper i svåra situationer, hjälper medmänniskor i nöd och säger ifrån när de tycker att någonting är fel. Detta faktum bekräftar att människan faktiskt inte är alltigenom svag och dålig, utan att vi också har en stark och god sida som bryr sig. Men civilkurage är något vi alla borde träna mer på – kanske är det dags att börja nästa gång vi ser någonting som vi tycker är fel.

diskutera · fundera på

1. Tror du att alla människor är kapabla att utföra onda handlingar? Varför/Varför inte?

2. Vad har du för erfarenheter av åskådareffekten?

3. Hur kan man koppla åskådareffekten till fenomen på sociala medier?

4. När var senaste gången du hjälpte någon du inte känner? Varför gjorde du det?

CENTRALA BEGREPP

Det är viktigt att du förstår och kan använda de centrala begreppen. Du kan bli mer säker på begreppen genom att söka på internet samt genom att formulera egna meningar där begreppen ingår på ett naturligt sätt. Använd begreppen i prov och andra uppgifter för att visa att du kan hantera dem.

Tips!

Skriv en lista med alla begrepp och använd texten i boken för att skriva dina egna förklaringar. Gå sedan igenom ord för ord, täck över förklaringen och förhör dig själv.

> Människosyn (s 130)

> Samhällssyn (s 131)

> Sociala normer (s 132)

> Social kontroll (s 135)

> Attityd (s 136)

> Tankekonflikt (s 138)

> Kategorisering (s 140)

> Generalisering (s 141)

> Stereotyp (s 142)

> Självuppfyllande profetia (s 143)

> Rosenthal-effekten (s 144)

> Fördom (s 145)

> Diskriminering (s 146)

> Lucifer-effekten (s 152)

> Lydnad (s 153)

> Åskådar-effekten (157)

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Ge exempel på olika typer av mänskliga relationer.

2. Varför har människan ett behov av att passa in?

3. Hur formas vår människosyn?

4. Ge exempel på hur vår människosyn kan påverka vår samhällssyn.

5. Vad är en social norm? Förklara och ge exempel.

6. Vad är attityder och vad har de för funktion?

7. Beskriv attitydens tre delar.

8. Vad är intern och extern social kontroll?

9. Vad är formell och informell social kontroll?

10. Vad gick Milgrams lydnadsexperiment ut på och vad visade det för resultat?

11. Varför har människan ett behov av att kategorisera?

12. Ge exempel på en stereotyp.

13. Ge exempel på hur självuppfyllande profetior kan påverka vårt beteende.

14. Beskriv förhållandet mellan ingrupp och utgrupp.

15. Ge exempel på diskriminering.

16. Vad visade Muzafer Sherifs experiment "Robbers Cave"?

17. Vad visade Philip Zimbardos experiment "Stanford Prison"?

18. Vad visade Stanley Milgrams lydnadsexperiment?

19. Ge exempel på åskådareffekten.

UPPGIFTER

1. Den här uppgiften utförs på egen hand. Du ska prova på hur det känns att bryta mot sociala normer och samtidigt lägga märke till vilka reaktioner du får av omgivningen. Du väljer själv hur du gör detta – exempelvis genom att börja sjunga på bussen, att gå till affären klädd i pyjamas, att avbryta när folk pratar eller något annat. Avsluta med en diskussion i helklass då alla kan berätta om sina erfarenheter.

2. Arbeta i grupp. Välj en specifik attityd och försök att analysera den utifrån dess kognitiva, effektiva och beteendemässiga komponent. Exempel på attityder kan vara att man är negativ till träning, invandring, skogen eller vegetarisk kost eller att man är positiv till kriminellt beteende eller droger. Rita upp de olika komponenterna på ett papper och diskutera hur de samspelar och hur man skulle kunna förändra attityden genom att arbeta med en eller flera av dem. Presentera för klassen.

3. Arbeta i grupp. Läs om experimentet Robbers Cave och vad det gav för insikter om mänskligt beteende. Diskutera hur man kan använda sig av dessa insikter i förskolan, skolan, på arbetsplatser och inom idrotten. Kom på konkreta metoder och aktiviteter som kan bidra till god sammanhållning och måluppfyllelse. Berätta för resten av klassen.

4. Arbeta i par. Ni ska söka reda på information om en vardagshjälte och skriva en kort och medryckande skildring av vilket hjältedåd personen uträttat. Det kan vara något som hänt i Sverige eller någon annanstans i världen. Gör en liten poster med bilder, information och eventuella citat. Samla ihop alla postrar till en utställning och låt alla berätta om sina hjältar. Ställ eventuellt ut i skolans lokaler.

PSYKOLOGI Nivå 2

Tove Phillips

Vad påverkar hur vi tolkar och förstår omvärlden? Hur skapas sociala normer? Vad innebär intelligens och hur kan det mätas? Vilken biologisk grund har våra känslor? Hur behandlas psykisk ohälsa?

Psykologi nivå 2 är ett läromedel som är anpassat för psykologi nivå 2 enligt Gy25. Läromedlet ger läsaren god kännedom om olika aspekter av psykologi.

Psykologi nivå 2 är uppbyggt kring teman som psykologi som vetenskap, tankar och kognitiva processer, beteenden och handlingar, den sociala människan samt psykisk hälsa och ohälsa. Psykologi nivå 2 har samma kapitelstruktur som nivå 1 och visar på det sättet en tydlig progression mellan nivåerna.

Detta läromedel innehåller flera inslag som hjälper läsaren att ta till sig kunskapen och göra den till sin egen: Tillgängligt språk, engagerande texter, centrala begrepp som lyfts fram och förtydligas, frågor för att diskutera och reflektera, fallbeskrivningar som sätter kunskapen i ett vardagligt sammanhang, instuderingsfrågor för att testa sin egen baskunskap, visste-du-att-rutor som ger fördjupning, övningar som får läsaren att praktiskt prova och testa sin kunskap.

Psykologi nivå 2 är en del av Gleerups barn och fritid och Gleerups vård och omsorg. Våra läromedel hjälper dig att utvecklas så att du kan stötta andra i deras utveckling.

Tove Phillips, lärare i Barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.