Sven Larsson | Anders Ohlsson
FORDON & TRANSPORT
GRUNDERNA
FAKTABOK
Nivå 1 och 2
Bromsvätska 59
Glykol 59
Bränslen 60
Elektrolyt i bilbatterier 60
2.6 Farlig utrustning 60
Lyftanordningar 60
Laser 61
Lyftar 61
3 Brandskydd 62
3.1 Brandsäkerhet i fastigheter 62
3.2 Brandsäkerhet och utrymning 62
3.3 Förbränning, flampunkt och tändpunkt 63
Flampunkt 63
Termisk tändpunkt 63
Förvaring av brandfarliga vätskor 64
3.4 Släck ning av bränder 64
Brandsläckare och brandfilt 64
Brandsläckare i fordon 65
Att använda en brandsläckare 65
Rädda, larma, släck 66
3.5 Brandfaran i fordon och verkstäder 66
Svetsning 66
Litiumbatterier 66
Gasflaskor 67
Avfall kan självantända 67
Heta arbeten 68
4 Elsäkerhet 69
4.1 Elchock 69
Det är strömmen som skadar 69
4.2 Elinstallationer i fastigheter 70
Undantag från kraven i
Elsäkerhetslagen 70
Elanläggning 71
Den livsviktiga skyddsjordledaren 72 Säkringar 73
Jordfelsbrytare 74
4.3 Elmateriel 75
IP-klass 75
Apparat med dubbel isolering 76
CE- och S-märkning 76
Olik a typer av stickproppar 77
4.4 Byte av stickproppar 77
Jordad enfasig stickpropp och sladdströmbrytare 78
Byte av fempoligt CEE-don 78
4.5 Motor- och kupévärmare 79
4.6 Elsäker t arbete i fordon 81
Branschpraxis, utbildning och ansvar 81
Högvoltskretsar i bilen 81
Säkerhetsåtgärder före arbete i högvoltssystemet. 82
5 Första hjälpen
5.1 Åtgärder vid en trafikolycka 84 Larma 84 Medan du väntar på hjälp
5.2 Första hjälpen 85 L: Livsfarligt läge
Kemikalier i ögonen 87 När något fastnar i luftstupen 88
6 Fordonstyper 90
6.1 Fordonsvikter och mått
7 Lär känna fordon 96
7.1
8 Trafiksäkerhet
8.1
Lär känna dig själv 106
Våra sinnen 106
Trötthet, sjukdom och läkemedel 107
Alkohol och droger 107
Första körningen 109
Väggrepp vid olika väglag 110
Trafik i mörker 111
8.2 Trafiksäkerhetsarbete 112
Lagar och andra bestämmelser 112
Trafiksäkerhetens utveckling 113
Hastighet 114
Kontrollbesiktning 116
Vägmärken 116
Polisens trafiksäkerhetsarbete 117
Transporter av farligt gods, ADR 118
Lastsäk ring 118
Bred last och/eller långt fordon 119
9 Förarutbildning 120
9.1 Hur vi lär oss köra 120
Imitationsinlärning 120
Sannolikhetsinlärning 120
Övning ger färdighet 121
9.2 Körkort 121
Obligatorisk riskutbildning 121
Prövotid 122
Körkort kan återkallas 122
Körkortsklasser 123
Krav för körkort 124
9.3 Kompletterande utbildningar 124 YKB 124
Arbete på väg 125
Kör tillstånd för truck 126 10 Yrken i branscherna och karriärvägar 127
10.1 Inriktning Personbil
Däck- och hjulmekaniker
10.2 Inriktning Lastbil och
Transportbranschens behov av samhället 144 Fysisk infrastruktur 145
11.4 Transportbranschen i framtiden 146 Utvecklingsspiral 148
12 Arbetsmarknaden och branscherna 149
12.1 Arbetsmarknadens parter 149 Arbetsgivare 149 Arbetstagare 150
12.2 Kollektivavtal 151 Arbetsfred 151
Arbetsdomstolen 152
Arbetsrätt 152
12.3 Lagen om anställningssk ydd, LAS 153
Uppsägning 154
Sjuklön och sjukpenning 154
12.4 Arbetstid 155 Vägarbetstidslagen 155
Historik arbetstider 156
12.5 Intresseorganisationer 156
Motorbranschcollege 156
Transportfackens Yrkes- och
Arbetsmiljönämnd, TYA 157 Mobility Sweden 157 Motorbranschens Riksförbund 157
Svenska Fordonsbranschen 157
13
Kundvård – Yrkesetik 158
13.1 Företagets resurser 158
Intressekonflikter 159
13.2 Marknaden 159
Tillgång och efterfrågan 159
Långsiktigt företagande 160
13.3 Moms 160
Lägga på moms 160
Pris exklusive moms 160
13.4 Yrkesskicklighet 161
Kunder – grunden för jobb 161
13.5 Företagets kvalitetsarbete 162
Två exempel 162
Kvalitetssystem 162
Alla i företaget måste hjälpa till 163
Misstag och fel 163
Rutiner och system 163
Kvalitet, ett konkurrensmedel 164
13.6 Kundvård, kundfokus 164
Nöjda kunder 164
Missnöjda kunder 165
Hur vet du att kunderna är nöjda? 166
Kundpolicy – Kvalitetsmål 166
Olik a kundtyper kräver olika bemötande 166
14 Fordonsbranscherna och miljön 167
14.1 Hållbar utveckling 167
14.2 Bränslen och förbränning 167 Kol 168
Nettotillskott av koldioxid 168
Växthuseffekten
Peak Oil
Begrepp
Förbränning
14.3 Fossila bränslen 171
Bensin och diesel
Fordonsgas, CNG
Alkylatbensin
14.4 Fossilfria bränslen
Elektricitet
Biogas
Biodiesel
Syntetisk diesel, HVO
Vätgas
Bränslecellens funktion
CO2-märkning av bilar
Från källa till hjul
WLTP och RDE
14.5 Transportmedel och miljö 179 Koldioxid
Kolväten, HC 181 Koloxid, CO
14.6 Internationellt miljöarbete 182
Klimatkonferenser 183
14.7 Nationellt miljöarbete 183 Styrmedel 183
Beskattning av bränsle 184 Miljözoner 184
Trängselavgifter 185
14.8 Sparsam körning 185
14.9 Demontering, återanvändning och återvinning 187
Producentansvar 187
Demontering för återvinning och destruktion 188
Dränering 188
Demontering 188
Fragmentisering 190 Återanvändning 191
14.10 Teknikutveckling 191 Vikt och luftmotstånd 191 Kolvmotorn 191 Fordon med elmotorer 192
15 Säkerhets- och assistanssystem 193
15.1 Passiva säkerhetssystem 193 Euro NCAP 193
Kollapsdon 194
Laminerade rutor 195
Bilbälte 195
Krockkuddar 196
Exempel på ett SRS-system 196
Stolar och huvudstöd 197
Andra passiva säkerhetsfunktioner 198
15.2 Aktiva säkerhetssystem 198
Agerande aktiva säkerhetssystem 199
Stödjande aktiva säkerhetssystem 202
16 Hydraulik och pneumatik 204
16.1 Komponenter och schemasymboler 204 Riktningsventiler 204 Cylindrar 205 Motorer 205
Schemasymboler 206
16.2 Hydraulsystem 207
Hydraultank 207
Kavitation 207
Filter 208
Hydraulpumpar 208
Tryckbegränsningsventil 209
Rör, slangar och anslutningar 209
Exempel på ett enkelt hydraulsystem 210
Exempel domkraft 212
Hydraulvätska 212
16.3 Pneumatik 213
Miljövänliga utsläpp 213
Risker med lagrad energi 214
Luft för fjädring 214
Pneumatik passar inte till allt 214
Fuktproblemet 215
Tryckreglering 215
Filter 216
En enkel pneumatisk krets 216
Pneumatik i fordon 217
Pneumatisk anläggning för en verkstad 218
Maskiner och verktyg 219
17 Sammanfogning och gasskärning 220
17.1 Bågsvetsning 220
Metallbågsvetsning, MMA 220
Gasbågsvetsning, GMAW 222
Placering av återledaren 224
Svetsriktning 224
Fogtyper 225
Arbetsmiljö och säkerhet vid bågsvetsning 225
17.2 Punktsvetsning 227
17.3 Gassvets, skärning och värmning 227
Acetylengas och oxygen 227
Gassvetsning 230
Gasskärning 231
Värmning
17.4 Lödning
Flussmedel och lod 233
Mjuklödning 233
Hårdlödning 233
MIG-lödning
17.5 Plastsvets
17.6 Limning
18 Projektguide
Att tänka på om du söker på internet
19 Tillämpad matematik 240
19.1 Prefix och potenser
per minut – varv per sekund
Omvandling av volymenheter
Volym för kuber och rätblock
Volym för cylindrar
19.5 Kompressionsförhållande
19.6 Vridmoment och hävarmar
19.7 Kraft
Mekanisk effekt
19.8 Elektrisk effekt (vid resistiv belastning)
Ersättningsresistanser
19.9 Densitet
Friktion
7 Lär känna fordon
När du köper ett nytt eller begagnat fordon eller sätter dig i ett lånat eller hyrt fordon måste du lära känna detta fordon. Placeringen av vissa funktioner är de samma i alla bilar, t.ex. kopplingspedalen till vänster och gaspedalen till höger, växelspaken i mittkonsollen och körriktningsvisaren till vänster om ratten. Men därefter kan det snabbt bli mer tveksamt. Gäller det en maskin som exempelvis en skogsskördare eller en grävmaskin kan skillnaderna mellan fabrikat och modeller vara stora. Fordonet kan ha automatisk avbländning av strålkastarna. Vindrutetorkarna kan starta automatiskt. Plötsligt kanske du känner att ratten vibrerar och bilen tycks styra själv.
Vad betyder den där röda blinkande lampan? Hur ställer jag in radion och hur parkopplar jag in min telefon med bluetooth så att handsfreefunktionen fungerar? Frågorna kan vara många och det kan snabbt bli farligt om du undersöker funktioner under tiden du kör.
Svar på de flesta frågor hittar du i det informationsmaterial som fordonstillverkaren ger ut. För personbilar och lastbilar kan detta kallas exempelvis förarguide, ägarmanual, instruktionsbok eller förarhandbok. För tunga maskiner kan motsvarande manual vara betydligt mer omfattande. Oftast följer en tryckt ägarmanual med nya fordon, men du kan hitta samma eller uppdaterade versioner på tillverkarnas webbplatser.
I detta kapitel ger vi exempel på vad du måste känna till som förare av ett, för dig, nytt fordon.
7.1 Gränssnitt mellan förare och fordon
Det sätt som förare och fordon utbyter information på kallas användargränssnitt. På engelska heter det user interface. När du kör ett fordon kan man säga att du ”ger information” till fordonet med händer och fötter via ratten och olika reglage som växelspaken, gaspedalen och knapparna på klimatanläggningen. Du får i din tur information från fordonet via instrumentpanelen, exempelvis hastighetsvisning, samt från olika symboler som tänds och släcks.
Förutom instrumentpanelen har personoch lastbilar oftast en skärm som sitter lite bredvid instrumentpanelen. Skärmen visar till exempel navigation, hantering av ljudanläggning och telefon. Funktionerna kan styras via t.ex. touchscreen eller röststyrning.
Hur föraren ger fordonet information och hur fordonet ger föraren information kallas användargränssnitt.
Förarplatsen på ett fordon, med placering av reglage och information, är oftast väl genomtänkt och utprövad.
Principen är samma i alla slags fordon. Den information som är viktigast placeras så att den presenteras tydligt och snabbt kan läsas. Enkla symboler som är lätta att förstå används för informations- och varningslampor. Olika färger visar hur viktig informationen är.
Är informationen till föraren speciellt allvarlig kan lamporna blinka för att föraren inte ska missa varningen. Om inte ljudnivån är för hög i fordonet kan varningslampor kombineras med ljudsignaler eller vibrationer för att föraren inte ska missa informationen.
Föraren måste i varje stund vara uppmärksam på trafiken kring fordonet och läsa av vägskyltar. Synintryck och information måste ständigt analyseras och du måste ofta ta snabba beslut. Samtidigt måste föraren ha uppsikt över den information som fordonet lämnar.
De reglage som används oftast, förutom pedaler och växelväljare, är placerade nära ratten: körriktningsvisare, reglage på vindrutetorkare, helljus m.m. Reglagen ska vara utformade så att man lätt hittar dem och enkelt kan använda dem samtidigt som man kör.
Hastigheten kan också visas på vindrutan.
Bild: Anders Nilsson.
Teknikutveckling
Med rattkontroller kan föraren styra funktioner som till exempel farthållaren utan att släppa ratten.
Bild: Kenneth Göransson.
Vägskyltar kan fotograferas och visas på instrumentpanelen så att man alltid ser den senaste vägskylten. Bild: Volvo Cars.
De första bilarna hade få reglage och få instrument. Det enda instrumentet kunde vara en tryckmätare för motorns oljetryck och möjligen också en hastighetsmätare. Eftersom det inte fanns så många reglage var det antagligen ganska lätt för de flesta förare att förstå vad de skulle användas till. Manualen för fordonet var troligen ganska tunn.
I takt med att fordonen fick fler funktioner och delsystem ökade också antalet reglage och instrument. Det innebar även att mängden information från olika system till föraren ökade. Samtidigt har trafiken tätnat och hastigheterna ökat, vilket också ställer högre krav på förarens förmåga att snabbt kunna hantera mycket information.
ser
Så här kunde förarplatsen se ut för ungefär hundra år sedan i en personbil. Bild: Beer Pintusan, Shutterstock.
Idag
förarplatsen helt annorlunda ut. Här ett exempel från Scania lastbil på hur förarmiljön kan se ut idag. Bild: Scania.
Teknikutvecklingen har gjort att fordonens sensorer kan mäta fler och fler saker. Mätvärden från sensorer används av styrdatorerna som styr elmotorer och elektromagnetiska ventiler. Tekniken gör det möjligt att sätta in allt fler system i fordonen.
Utvecklingen med fler system har gjort det viktigare med ett väl utformat användargränssnitt. Om föraren störs av för mycket information eller om föraren och fordonet inte fungerar bra tillsammans blir trafiksäkerheten sämre.
Tekniken kan idag hjälpa till med sådant som föraren tidigare har behövt klara på egen hand. Exempelvis har fordonen utrustas med system för att kontrollera och motverka att bilen sladdar och att drivhjulen slirar. ABS-bromsar och antisladdsystem är i dag standard på de flesta person- och lastbilar. Det har också utvecklats säkerhetssystem som gör att bilen bromsas automatiskt i farliga situationer och system som varnar trötta förare och adaptiva farthållare som anpassar hastigheten till fordon framför.
I takt med att fordonen utrustas med uppkoppling till internet kan föraren få information om bland annat trafikstockningar och farligt väglag.
Instrumentpanelen
Den viktigaste informationskällan för en förare är instrumentpanelen. Tidigare användes enbart ”visarinstrument”. Numera är instrumentpanelen oftast en skärm eller en kombination av visarinstrument och skärm. En skärm kan visa olika information beroende på hur du ställer in visningen. Nedan följer några exempel på information du kan läsa av.
Hastigheten måste läsas av ofta eftersom hastighetsgränserna ska hållas. Hastighetsmätaren sitter därför centralt placerad och kan läsas av med ett snabbt ögonkast.
Ett alltför högt motorvarvtal kan skada förbränningsmotorn. Därför har många fordon en varvräknare som visar motorvarvtalet. Varvräknaren hjälper också dig som förare att köra på det varvtal som är mest bränsleekonomiskt.
Temperaturmätaren visar förbränningsmotorns temperatur. Om temperaturen stiger över normal temperatur innebär det att motorn inte längre kyls tillräckligt. Hur mycket bränsle som finns kvar i tanken är naturligtvis en viktig information. Bränslemätaren visar nivån i tanken. Oftast tänds en varningssymbol när nivån är låg. Färddatorn ger besked om hur långt du kommer innan tanken är tom.
Färddator
Det man ofta kallar färddator är ingen egen dator i bilens nätverk, men man använder ibland termen då en viss typ av information visas.
Informationen kan i sin enklaste form vara bränsleförbrukning, momentan- eller snittförbrukning. Du får också information om hur långt man kommer på resterande bränsle i tanken. Är fordonet eldrivet ser man motsvarande elförbrukning och sträcka till nästa laddstopp. Färddatorn visar också körd vägsträcka både totalt och sedan nollställning. Ofta visas också genomsnittshastighet sedan nollställning.
Exempel på instrumentpanel i en personbil. Bild: Audi. Exempel på instrumentpanel i en lastbil. Bild: Volvo Trucks.
Informations- och varningsindikeringar
Röda symboler som tänds under körning betyder att ett allvarligt fel har inträffat. Detta betyder i de flesta fall omedelbart stopp.
Gula symboler betyder att man måste vidta åtgärder snarast. Ofta visas också ett meddelande på färddatorns skärm.
Blå och gröna symboler används för information. Indikeringslampan för helljuset är t.ex. blå och symbolen som indikerar körriktningsvisaren är grön.
De symboler som visas i avsnittet kan variera mellan olika person- och lastbilar. Maskiner kan ha en mängd andra reglage och varningssymboler.
Röda symboler som tänds under körning betyder omedelbart stopp.
Gula symboler som lyser under färd betyder att du snarast måste vidta åtgärder.
Blå och gröna symboler informerar.
Nedan följer några exempel på symboler.
Temperatur
Temperaturen utanför bilen är en viktig information på vintern. När temperaturen närmar sig 0 °C är risken stor för frosthalka. T.ex. kan snöstjärnan på bilden börja blinka vid +2 °C för att varna.
Bromssystem
Tänds varningssymbolen för bromssystemet kan det vara fel på färdbromsen eller ABS-systemet. Finns det en speciell symbol för ABS är den oftast gul. Då kan man fortfarande bromsa men ABS fungerar inte. En bromssymbol med ett P betyder parkeringsbroms. Den tänds när parkeringsbromsen är åtdragen.
Symbolen till vänster betyder att du omedelbart måste undersöka felet. Bromssymbol med ett P är parkeringsbroms.
Varningsblinker
Varningsblinkern används för att varna andra trafikanter. Den ska användas om man måste stanna fordonet på en plats där det kan innebära en fara för andra trafikanter. Varningsblinker får även användas vid t ex bärgning och bogsering.
Symbolen för varningsblinkers brukar ofta sitta i knappen för att aktivera den.
Andra säkerhetssystem
Vanliga säkerhetssystem på dagens fordon är kontrollsystem för sladdning och slirning. Fungerar inte systemen tänds en varningslampa.
Symbol för antisladdsystem.
10 Yrken i branscherna och karriärvägar
I det här avsnittet går vi igenom några av de yrken som är vanliga inom fordonsoch transportbranscherna samt arbetsuppgifter som kan ingå i respektive yrke. Till fordonsbranschen räknar vi yrken där man reparerar, servar och underhåller olika typer av fordon. Inom transportbranschen används fordon för att utföra arbeten, som exempelvis att frakta gods med mera.
Grundutbildningen till de yrken vi går igenom här finns inom gymnasieskolans Fordons- och transportprograms fyra inriktningar: Fordonsskadeteknik och lackering, Lastbil och mobila maskiner, Transport samt Personbil. Vissa yrken omfattas även av motsvarande eftergymnasial utbildning. En ständig fortbildning sker vanligen efter anställningen.
De som arbetar som förare i anläggningsmaskiner, exempelvis lastare, dumpers, grävmaskiner och liknande maskiner, kan få sin grundutbildning på gymnasieskolans Bygg- och anläggningsprogram, inriktning Anläggningsförare.
10.1 Inriktning Personbil
Huvuddelen av elever som studerar på inriktningen Personbil blir personbilsmekaniker. De reparerar och gör servicearbete på personbilar. Med det är också möjligt att bli t.ex. däck- och hjulmekaniker, reservdelsspecialist eller motorcykelmekaniker.
Personbilsmekaniker
Arbetet kräver att mekanikern har goda kunskaper om bilars delsystem, både mekaniska och elektriska, samt styrdatorer, sensorer och aktuatorer. Högvoltssystem i el- och hybridbilar kräver att du har rätt kunskaper och kan arbeta på ett elsäkert sätt. Arbetsuppgifterna kan omfatta allt från servicearbeten till avancerad felsökning.
Beroende på arbetsplats kan arbetet omfatta kundkontakter. Många företag har speciella kundmottagare som oftast arbetat som mekaniker. När kundmottagaren eller mekanikern fått information från kunden och bildat sig en uppfattning om vad som ska göras förankras detta hos kunden som får ett kostnadsförslag. Vid överlämnandet av bilen efter reparation eller service är det viktigt att tydligt berätta för kunden vad som gjorts och varför.
Typiska arbetsuppgifter kan vara servicearbeten, byte av bromsbelägg och bromsskivor, byte av hjullager samt motorreparationer. För att kunna utföra reparationer på rätt sätt ska en mekaniker kunna tolka och följa instruktioner i olika typer av verkstadsinformation samt använda rätt specialverktyg.
För att felsöka krävs kunskaper om mekaniska funktioner som förslitning av lagringar, utväxlingar, drivknutar m.m., men även om hur olika typer av sensorer och aktuatorer fungerar samt hur felkoder från bilens datanätverk ska tolkas.
Bild: iStock.
Även enklare svetsarbeten och enklare karosseriarbeten kan ingå i arbetsuppgifterna. Andra arbetsuppgifter för personbilsbilmekanikern kan vara att montera tillbehör som draganordning, dragkrok, ljudanläggningar, backkamera eller extra värmare av olika slag. Även däckmontering och däckbalansering är vanliga arbetsuppgifter.
En personbilsmekaniker arbetar ofta med flera olika bilmärken på samma verkstad, men kan ibland specialisera sig på ett visst märke eller speciella arbetsuppgifter. Förutom på personbilsverkstäder kan mekaniker också anställas av däckverkstäder, bärgningsföretag eller större åkeriföretag. En mekaniker bör ha körkort för att kunna provköra bilen före och efter reparationer.
Reservdelsspecialist
Reservdelsspecialister arbetar på reservdelslagret på en större fordonsverkstad eller i en tillbehörsbutik. Som reservdelsspecialist på en verkstad servar du fordonsmekanikerna med reservdelar.
För att samarbeta med mekaniker inom ett företag eller ge privat- och företagskunder en god service i en tillbehörsbutik bör du ha goda kunskaper om fordons olika delsystem och deras funktioner. Viktiga arbetsredskap för reservdelspersonal är olika databaser. Det gäller för allt från att se lagerstatus för det egna lagret till att söka begagnade reservdelar eller identifiera reservdelar i system med reparationshandledningar. Ofta ingår det lokala lagret i ett större nationellt lagersystem.
I arbetet ingår förutom kundkontakter ofta att beställa varor, packa upp och registrera inleveranser till lagret. Som reservdelspersonal måste du ha känsla för service eftersom du har kontakt med många kunder. Du ska också vara noggrann och ha bra ordningssinne. Många som arbetar inom yrket har en tidigare utbildning som fordonsmekaniker.
Grundutbildningen ges även inom inriktningen Lastbil och mobila maskiner.
Däck- och hjulmekaniker
På ett däckföretag arbetar du till exempel med att byta hjul till kunder som vill skifta mellan sommar- och vinterhjul. Du monterar nya däck på fälgar och balanserar hjulen. Du lagar också punkteringar, bedömer om däck är slitna och gör inställningar av hjulvinklar. I arbetet träffar du många kunder och det är viktigt att kunna ge kunderna goda råd och en bra service. Arbetar man med tunga fordon kan hjulbyte utanför verkstaden ingå i arbetet.
Grundutbildningen ges även inom inriktningen Lastbil och mobila maskiner.
Kortare vidareutbildningar anordnas av branschorganisationen DRF, Däckspecialisternas Riksförbund.
Ett fordon består av otaliga komponenter. Reservdelsspecialisten kan hitta de flesta i sin databas. Bild: iStock
Däck demonteras och monteras på fälgar med en däckomläggningsmaskin. Bild: iStock.
Fordonsrekonditionerare
Rekonditionering innebär att återställa bilen till ”god kondition”, det vill säga till ett gott skick. Utvändig rekonditionering omfattar arbete som t.ex. tvätt, polering och vaxning av bilens lack. Vid en invändig rekonditionering rengörs kupén eller förarhytt, klädseln tvättas, plastytor rengörs m.m.
Grundutbildningen ges även inom inriktningen Lastbil och mobila maskiner
Tvättning av klädsel. Bild: iStock.
av lack. Bild: Shutterstock.
Fordonsdemonterare
Som fordonsdemonterare arbetar du med att demontera fordon som inte längre kan användas. Det kan bero på att de är gamla och slitna eller krockskadade. Målsättningen är att återanvända delar, återvinna material samt att ta hand om miljöfarliga material och vätskor så att de inte sprids ut i naturen.
Alla material som kan återvinnas tas ur och sorteras. Ingenting som kan återanvändas eller återvinnas ska kastas bort eller förstöras. Alla delar som kan användas i andra bilar säljs som begagnade reservdelar. Miljöfarliga delar som batterier tas om hand på ett säkert sätt. Oftast löses krockkuddarna ut före demontering.
Material som t.ex. metall och plast i karossen skickas till företag som kan använda materialet för att tillverka nya produkter.
Den som arbetar med bildemontering bör veta hur en bil är byggd och kunna använda lämpliga verktyg och maskiner. Det är också viktigt att veta vilka vätskor och material som finns i en bil och hur de ska tas om hand på ett säkert och miljöriktigt sätt.
Grundutbildningen ges även inom inriktningen Lastbil och mobila maskiner. Branschorganisationen Sveriges Bilåtervinnares Riksförbund (SBR) anordnar kortare specialkurser inom t.ex. miljöstyrning, bilelektronik, plastkännedom och köldmediehantering.
Som fordonsdemonterare måste du ha goda kunskaper kring hur bilar är byggda. Bild: Eddie Jonsson.
Polering
Motorcykelmekaniker
En motorcykelmekaniker utför service, felsökning och reparationer på motorcyklar, mopeder, skotrar och andra mindre fordon. Eftersom man ofta arbetar med fordonets alla delar krävs en stor allsidighet och materialkunskap. Det kan vara en fördel om man har ett personligt intresse för motorcyklar. En motorcykelmekaniker bör ha motorcykelkörkort för att kunna provköra motorcykeln före och efter reparationer.
En motorcykelmekaniker arbetar ofta med fordonets alla delar. Bild: iStock.
10.2 Inriktning Lastbil och mobila maskiner
Inriktningen ger kunskaper inom diagnostik, reparation och service av tunga fordon och mobila maskiner. Med det är också möjligt att bli t.ex. däck- och hjulmekaniker eller reservdelsspecialist. Se fler exempel på yrkesutgångar under rubriken Personbil ovan.
Buss- och lastbilsmekaniker
Lastbils- och bussmekaniker arbetar ofta med stora och tunga fordon. Arbetet kräver att du som mekaniker har goda kunskaper om fordonets delsystem: mekaniska och elektriska samt styrteknik med styrdatorer, sensorer och aktuatorer. Högvoltssystem i el- och hybridfordon kräver att du har rätt kunskaper och kan arbeta på ett elsäkert sätt. Eftersom lastbilar och bussar har pneumatiska och i vissa fall hydrauliska system är kunskaper om detta viktigt. Arbetsuppgifterna kan omfatta allt från servicearbeten till avancerad felsökning. Det är en fördel om man har en god fysik. Arbete med stora fordon gör att man ofta arbetar över stora ytor.
Typiska arbetsuppgifter kan vara servicearbeten som byte av bromsbelägg och bromsskivor, byte av hjullager eller motorreparationer. För att kunna utföra reparationer på rätt sätt ska en mekaniker kunna tolka och följa instruktioner i olika typer av verkstadsinformation samt använda rätt specialverktyg.
För att felsöka krävs kunskaper om mekaniska funktioner som exempelvis förslitning av lagringar, utväxlingar, drivknutar m.m. Man behöver även kunskaper om hur olika typer av sensorer och aktuatorer fungerar samt hur felkoder från fordonets datanätverk ska tolkas.
Oftast repareras lastbilar och bussar på speciella verkstäder som är så rymliga att de kan ta in en lastbil med släp. Men mekaniker kan även arbeta med fältservice eftersom det kan vara svårt att bärga stora fordon till verkstäder. Det innebär att man reparerar lastbilar eller bussar ute på vägar och arbetsplatser. Det ställs stora krav på att man förbereder arbetet och tar med rätt verktyg och reservdelar. Ibland kan arbetet bli extra krävande på grund av dåligt väder med regn eller kyla.
På vissa verkstäder arbetar man med påbyggnad av lastbilar. Det innebär att man anpassar fordonet efter vad det ska användas för. Det kan vara chassimodifieringar, montering av grusflak, maskinflak, lastväxlare, tippflak, kranbyggnationer m.m.
Arbetar man på en påbyggnadsverkstad måste man kunna läsa ritningar, svetsa m.m.
Buss- eller lastbilsmekaniker bör ha körkort för den typ av fordon de arbetar med.
I dag finns lyftutrustning även för stora lastbilar och bussar. Bild: BA Fordonslyftar AB.
Maskinmekaniker
Bussmekaniker i arbete. Bild: iStock.
Arbetet kräver att mekanikern har goda kunskaper om maskiners delsystem: mekaniska och elektriska, hydrauliska, pneumatiska samt styrteknik med styrdatorer, sensorer och aktuatorer. Arbetsuppgifterna kan omfatta allt från servicearbeten till avancerad felsökning. Ofta krävs att man reparerar snarare än byter reservdelar. Svetsning och skärbränning är viktiga kompetenser.
Maskinmekaniker är ett yrke som ofta kan vara omväxlande och innebära rejäla utmaningar. Man arbetar vanligen både i verkstaden och ute på fältet. Fältarbete innebär att mekanikern åker ut dit där maskinerna används och arbetar med dem på plats, exempelvis vid lantbruk, skogsbruk eller vägbyggen. Vid fältservice kan det vara långt till körbara vägar, lerigt och kallt. Yrket kräver därför initiativförmåga och självständig problemlösning. Ofta specialiserar man sig på entreprenadmaskiner, skogs- eller lantbruksmaskiner.
Det är en fördel om man har en god fysik eftersom arbetet kan ha ganska fysiskt tunga inslag, speciellt vid fältarbeten.
Bild: BA Fordonslyftar AB.
Maskinmekaniker i arbete. Bild: iStock.
16.2 Hydraulsystem
Det får inte finnas luft i ett hydraulsystem! Luft i systemet kan skada komponenterna och gör att det blir en fjädrande rörelse, vilket påverkar precisionen vid manövreringen. Även om alla hydraulsystem är slutna på det sättet att vätskan cirkulerar i ett slutet system så skiljer man ändå mellan öppna och slutna hydraulsystem. I ett öppet system leds vätskan ner i en öppen tank där det råder atmosfärstryck. I slutna system leds vätskan direkt från de komponenter som utför ett arbete, oftast hydraulmotorer, direkt tillbaka till hydraulpumpen. Slutna system används nästan uteslutande för hydrostatisk framdrivning av maskiner som ett alternativ till mekanisk transmission. Den följande beskrivningen gäller ett så kallat öppet system.
Hydraultank
Hydraultanken fungerar som behållare och kylare för hydraulvätskan. Det är viktigt att vätskenivån i tanken övervakas genom regelbundna nivåkontroller. Pumpen får aldrig suga luft och vätskenivån får inte heller bli för hög. Nivån i tanken påverkar också tankens möjlighet att kyla vätskan. Inne i tanken måste det råda atmosfärstryck. Luft måste alltså kunna passera in och ut. Smutspartiklar som dras in i systemet orsakar skador i komponenter och därför måste det finnas ett luftfilter som stoppar partiklar. Om luftfiltret sätts igen kan det orsaka kavitation som beskrivs senare. Pumpens sugledning i tanken är försedd med en sil som hindrar de största partiklarna att sugas in i systemet.
Sugledning
Returledning
Luft lter Påfyllning
Sil
Avtappning Skvalpplåtar används ibland i mobila system
En hydraultank för ett öppet system.
Kavitation
Om det bildas en tryckskillnad mellan pumpens sugledning och trycket på tankens vätskeyta kan det bildas gasblåsor i den insugna vätskan. En tryckskillnad kan bero en eller flera av följande orsaker:
• Luftfilter som renar luften in i tanken är igensatt.
• Sugslangen till pumpen är klämd, vikt.
• Sugröret är för klent dimensionerat.
• Sughöjden är för stor.
• Filter eller silar på pumpens sugledning är igensatta.
När dessa gasblåsor, så kallade kaviteter, trycks ihop i pumpen faller de samman av trycket, de imploderar. Dessa implosioner är så kraftfulla att de orsakar skador på metallytorna i hydraulpumpen. Det här fenomenet kallas kavitation. Vid kavitation hörs ett smattrande ljud från pumpen. Även när luft sugs in direkt i pumpen uppstår samma fenomen, vilket kan hända när vätskenivå i tanken är för låg eller om det finns läckor på sugslangen till pumpen.
Filter
Det får inte komma in partiklar i hydraulsystem. Förutom silen i tanken placeras oftast ett eller flera filter i systemet som vätskan passerar. Naturligtvis är det bäst om partiklar stoppas så tidigt som möjligt. En bra placering är därför pumpens sugledning, men eftersom det kan skapa tryckfall och kavitation måste ett sådant filter ha en relativt låg filtreringsgrad. Därför måste man ofta komplettera med andra filter. Om filtret placeras på pumpens trycksida uppstår inte problemen med tryckfall, men då måste filterhuset vara dimensionerat för det höga trycket som finns där. En tredje placering är på systemets returledning, alltså där vätskan leds åter ner i tanken.
När filter placeras på pumpens sugsida ökar riskerna för tryckfall och därmed kavitation.
Hydraulpumpar
En enkel placering är på tankens returledning.
Det finns flera olika typer av hydraulpumpar: kugghjulspumpar, vingpumpar, radialkolvpumpar, axialkolvpumpar m.fl. Pumpstorleken anges i kapacitet och tryck
Kapacitet räknas som den vätskemängd en pump förmår förflytta vid ett visst varvtal och anges oftast i liter per minut. Ändras varvtalet, frekvensen, ändras kapaciteten. I en hydraulpump måste alltid ett visst litet spel, en tolerans, finnas mellan komponenter som rör sig mot varandra. Utan detta spel skulle pumpen kunna skära ihop. Spelet orsakar ett litet läckage av vätska ”baklänges” i pumpen. När trycket i ett hydraulsystem ökar läcker alltmer vätska den vägen och därför anges pumpens kapacitet vid ett visst tryck.
Pumpens deplacement är ett mått på pumpad vätskemängd per varv pumpen roterar. Det finns pumpar med fast deplacement och pumpar med variabelt deplacement. En vanlig enhet för deplacement är kubikcentimeter per arbetscykel. En arbetscykel kan vara ett varv eller ett kolvslag.
Pumpen arbetar oftast hela tiden även om inte någon komponent i systemet arbetar. Den vätska som inte är i arbete leds direkt tillbaka till tanken.
Schemasymbol pump med variabel deplacement
Axialkolvpump, en motor driver den så kallade vickskivan som ger pumpkolvarna deras axiella rörelser fram och tillbaka.
Motor
Vickskiva
Tryckbegränsningsventil
Tryckbegränsningsventiler skyddar systemet genom att begränsa trycket till den nivå som ventilen är inställd för. Tryckbegränsningsventilens ena port ansluts till tryckledningen och den andra porten till en returledning som går till tanken.
Den enklaste typen består av en fjäderbelastad kula eller kon som tätar mot ett säte. När trycket överstiger fjäderkraften öppnas ventilen och vätskan leds tillbaka till tanken. Genom att spänna fjädern med en justerskruv kan ventilens öppningstryck justeras. Tryckbegränsningsventilen ska monteras så nära pumpen som möjligt för att inte ledningarna ska överbelastas.
Om en tryckbegränsningsventil justeras till ett för högt öppningstryck kan komponenter i systemet skadas. Om trycket istället är för lågt ställt kan exempelvis en kolv inte utveckla den kraft den ska kunna göra.
Rör, slangar och anslutningar
Till tank
Från pump
En mekanisk, fjäderbelastad tryckregleringsventil. För att vätskan ska kunna passera måste trycket övervinna fjäderkraften.
I hydraulsystem används mycket höga tryck. De rör, slangar och anslutningar som används måste vara anpassade därefter. Man använder både metallrör och slangar, men på olika ställen i ett hydraulsystem. Där man behöver rörlighet används slangar, annars fast monterade rör.
För anslutningar skiljer man mellan kopplingar som är mer permanenta och snabbkopplingar. Storleken på slangar och rör anges i invändig diameter eftersom det är den invändiga diametern som begränsar flödet. Diametern anges ofta i enheten tum.
Rör ska vara tillverkade av material som tål korrosion. Slangar måste vara beständiga mot till exempel nedbrytning av solljusets UV-strålning, mot angrepp av kemikalier och mot nötning. Rör, slangar och anslutningar tillverkas efter bestämda användnings- och säkerhetsnormer.
Diameter och tryck
Den kraft som verkar invändigt mot väggen på ett rör eller slang beror på trycket och storleken på den area som trycket kan verka mot. Jämför vi två rör med olika diameter där samma tryck finns kan trycket i röret med större diameter utveckla en mycket större kraft mot rörets vägg.
Ett rör eller en slangs förmåga att motstå tryck utan att brista beror på dess diameter. Ju större diameter, desto större invändig yta har trycket att verka mot. När man väljer rör och slangar i ett hydrauliskt system måste man alltså ta hänsyn till både tryck och diameter. Rörs godstjocklek och slangars armering beror på den tryckklass de är tillverkade för.
Det är också viktigt att känna till att om man byter ett rör eller en slang till ett med mindre diameter orsakar detta ett tryckfall. Beroende på flödet kan detta också göra att vätskans temperatur höjs eftersom den inre friktionen i vätskan ökar.
Högtrycksslang
En högtrycksslang är tillverkad av syntetgummi med en förstärkning, armering, av ståltrådar. Det maximala trycket en viss slang klarar beror på dess armering och diameter.
En högtrycksslang har ett eller flera lager armering av ståltrådsväv.
En stråle från ett högtryckssystem kan orsaka svåra skador.
Ställskruv
Fjäder
Kula
Säte
Armering
Andra slangar
På ställen i hydraulsystem med lägre tryck används mellantrycksslangar som har klenare armering än högtrycksslangar. Armeringen kan vara av ståltråd, men även konstsilke och bomull används.
Lågtrycksslangar används exempelvis för att leda vätskan tillbaka till hydraultanken, så kallad returslang. Armeringen kan vara ett eller två lager nyloncord. Sugslang används mellan t.ex. tank och pump. För att sugslangen inte ska sugas ihop kan den armeras med en stålspiral eller ha ett cordinlägg.
Fasta kopplingar
Eftersom trycket är så högt i hydraulsystem måste rör- och slangkopplingar monteras på ett korrekt sätt med rätt utrustning och rätt verktyg. Rör ansluts oftast med någon typ av skruvkoppling där en tätningskona pressas mot rör och en kona i anslutningen.
Tätningskona
Skruvkoppling, röret är konat med speciellt verktyg.
Snabbkopplingar
Skruvkoppling. Röret är konat med ett speciellt verktyg.
Snabbkopplingar används när man lätt vill koppla in och ur en maskin till ett hydraulsystem, exempelvis när man vill byta redskap på en traktor. Det finns snabbkopplingar av flera olika typer och fabrikat. Eftersom man öppnar systemet måste snabbkopplingen klara av att hålla ett tryck och se till att ingen vätska läcker ut. Ofta sitter någon slags gummitätning i snabbkopplingar, exempelvis o-ringar.
Lågtrycksslang
Snabbkopplingar används då man vill kunna koppla in och ur hydrauliskt drivna maskiner till ett fordons hydraulsystem.
Exempel på ett enkelt hydraulsystem
Följande är ett exempel på hur ett enkelt hydraulsystem med en dubbelverkande cylinder kan fungera. Riktningsventilen styrs av en elektromagnet. Ventilen har tre lägen. När den är opåverkad passerar vätskan genom ventilen tillbaka till tanken eftersom den har en så kallad open-center-funktion.
Sugslang
Pressad slangkoppling.
När ventilen öppnar det högra läget styrs tryck in i cylinderns pluskammare och kolven trycks ut. Samtidigt leds vätska från cylinderns minuskammare genom ventilen och tillbaka till tanken. När ventilens vänstra läge aktiveras leds tryck till cylinderns minuskammare samtidigt som vätska leds från cylinderns pluskammare tillbaka till tanken.
När kolven når ettdera ändläget stiger trycket så högt att tryckbegränsningsventilen öppnar till dess att ventilsliden flyttas till mittläget.
Tryckbegränsningsventilen sitter mellan pumpen och ventilen. På returledningen sitter ett filter som renar vätskan.
PluskammareMinuskammare
Dubbelverkande hydraulcylinder
Open-center riktningsventil
Hydraulpump
När ventilsliden flyttas till vänster flödar vätskan in i cylinderns pluskammare och samtidigt trycks vätska ut ur minuskammaren. Kolven rör sig i plusriktning, ut ur cylindern.
Tryckbegränsningsventil
En så kallad open center-ventil gör att hydraulvätskan kan cirkulera tillbaka ner i tanken vilket är fallet i läget intill. Här ligger ventilsliden i mittläget, open center.
När ventilsliden flyttas förbi mitten och ut till höger trycks vätskan istället in i cylinderns minuskammare. Samtidigt pressas vätskan ut ur cylinderns pluskammare. Kolven rör sig i minusriktning, inåt i cylindern.
När kolven går till något av ändlägena, i detta fall minusläget, så öppnar tryckbegränsningsventilen och förblir öppen tills dess att ventilsliden flyttas till mittläget eller plusläget.
Ett liknande hydraulsystem kan användas för en kolv som lyfter ett flak på en lastbil så att lasten kan tippas av.
Ventilpaket
Tank Cylinder
Kraftuttag och hydraulpump
För att tippa ett lastbilsflak med t.ex. en last av makadam krävs en stor kraft. Här används hydraulsystem.
FORDON & TRANSPORT GRUNDERNA
Fordon & Transport – Grunderna ger en bred introduktion till fordons- och transportbranschen. Boken tar upp allmänna grunder, trafikkunskap, förutsättningarna för att arbeta i branscherna, arbetsmiljö, brand- och elsäkerhet, kundrelationer och mycket mer.
Tillsammans med boken Fordon & Transport – Fordonet täcker läromedlet ämnet Fordon och transport, nivå 1 och 2.
Övningsböckerna Fordon & transport – Praktiska och Teoretiska övningar kan användas som komplement till böckerna.
Boken består av följande kapitel:
1. Allmänna grunder
2. Arbetsmiljö
3. Brandskydd
4. Elsäkerhet
5. Första hjälpen
6. Fordonstyper
7. Lär känna fordon
8. Trafiksäkerhet
9. Förarutbildning
10. Yrken i branscherna och karriärvägar
11. Branschernas roll i samhället
12. Arbetsmarknaden och branscherna
13. Kundvård-Yrkesetik
14. Fordonsbranscherna och miljön
15. Säkerhets- och assistanssystem
16. Hydraulik och pneumatik
17. Sammanfogning och gasskärning
18. Projektguide
19. Tillämpad matematik