BokGym
LIVSMEDELS- OCH NÄRINGSKUNSKAP 1
Josefine Gaude
LIVSMEDELS- OCH
NÄRINGSKUNSKAP, NIVÅ 1 4
Centraltinnehåll4
Betygskriterier4
RÅVAROR OCH LIVSMEDEL 6
Odling7
Djurhållning8
Nötkreatur9
Hästar10
Fårochgetter11
Grisar12
Fjäderfä13
Transporter14
Nötkreatur17
Hästar18
Fårochgetter19
Fjäderfä20
Slakt21
Kontroll21
Styckningsschemanötkreatur22
Styckningsschemagris23
Styckningsschemalamm23
Förvaringavlivsmedel24
Förädlingavlivsmedel25
Märkningavlivsmedel26
Märkningavkött–EUROP26
Märkningavfisk27
Märkningavägg28
Allergimärkning29
Potatis30
Nyckelhålsmärkning30
Ursprungsmärkning31
Skyddadebeteckningar31
Innehåll
Köttochfågel42 Fiskochskaldjur44
Mejeriprodukter46 Ägg47
Baljväxter48
Kolhydrater52
Grönsakerochrotfrukter53
Pasta,ris,bulgurochgryn54
Bröd55
Potatis56
Drycker57
Godis,glassochbakverk58 Fett59
Mättadefetter60
Enkelomättadefetter60
Fleromättadefetter61
Transfettsyror61
Matfetter62
Vitaminer66
VitaminA–Retinol67
VitaminD68
VitaminE69
VitaminK69
VitaminB670
VitaminB1270
VitaminC71
Biotin71
Niacin72
Pantotensyra72
Riboflavin73
Tiamin73
Folat73
GI-metoden95
Ketodieten95 5:2-Dieten96 16:8-Dieten96
800Kcal-Dieten96 Medelhavskost97 Paleo97 ISO-Dieten97 Kostrekommendationerförbarn98 Kostrekommendationerföräldre99 Kostrekommendationerförgravida100 KostsituationeniSverige102 Fetma103
Undernäring103 Kostsituationenivärlden104 Undernäring105
Religiösakostrestriktioner106 Judendom106
Kristendomen108 Islam108 Buddhism109 Hinduism109
Sjukdomar110 UNS110
Anorexi111 Bulimi112
Hjärt-ochkärlsjukdomar114 Diabetes116
NÄRINGSBERÄKNINGAR 126
Beräkningsmetoder127
Mineraler74 KOST 92 Allergier93 Korsallergi93 Dieter94
NÄRINGSTABELLER 148
Livsmedels- och näringskunskap, nivå 1
Centralt innehåll
Undervisningen i ämnet livsmedels- och näringskunskap på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:
CENTRALT INNEHÅLL:
•Identifieringochkvalitetsbedömningavråvarorochlivsmedelibageriochkök.
•Näringsämnensombehövsförkroppensuppbyggnadochfunktioner.Hurnäringsämnenpåverkarmänniskors hälsa.
•Olikaledihanteringenavråvarorochlivsmedel,däriblandodling,förädling,transport,förvaringochdjurhållning.
•Hurolikatillagningsmetoderochprocesserpåverkarråvarorsochlivsmedelskvalitetochnäringsinnehåll.
•Kemiskaprocesseriråvarorochlivsmedelvidförädlingochförvaring.
•Näringsberäkningar.Hurindividersnäringsbehovpåverkasavolikafaktorer.
•Näringsrekommendationer.
•Hurmåltiderkanskapasutifrånnäringsrekommendationerochnäringsberäkningar.
•Allergi-ochspecialkost.Kostrekommendationerförolikanäringstillstånd,tillexempelföräldre,barnochsjuka.
•Lagarochandrabestämmelserinomområdet,tillexempelbestämmelsergällandelivsmedelstillsatser,märkning ochpackning.
•KostsituationeniSverigeochiandraländer,tillexempelundernäring,fetmaochresursfördelning.
•Etikochhållbarhetnärdetgällerråvaru-ochlivsmedelshanteringsamtresurshushållning.
Betygskriterier
F Av15kap.24§andrastycketoch20kap.37§andrastycketskollagen(2010:800)följerattlärarenvidbetygssättningeniettämneskagöraensammantagenbedömningavelevenskunskaperpådenaktuellanivån iämnetiförhållandetilldebetygskriteriersomgällerförämnetsomhelhetochsättadetbetygsombäst motsvararelevenskunskaper.SamtligakriterierförbetygetEskadockvarauppfylldaförattelevenskakunna fåettgodkäntbetyg.
Betyget E
F Elevenvisar godtagbara kunskaperområvaror,livsmedelochnäringsämnen.
F Elevengörmed viss säkerhet näringsberäkningarochsammanställermedutgångspunktidettamenyeroch receptförnormal-ochspecialkost.
F Elevenvisar godtagbara kunskaperometikochhållbarutvecklinginomområdet.
Betyget D
F ElevenskunskaperbedömssammantagetvaramellanCochE.
Betyget C
F Elevenvisar goda kunskaperområvaror,livsmedelochnäringsämnen.
F Elevengörmed säkerhet näringsberäkningarochsammanställermedutgångspunktidettamenyeroch receptförnormal-ochspecialkost.
F Elevenvisar goda kunskaperometikochhållbarutvecklinginomområdet.
Betyget B
F ElevenskunskaperbedömssammantagetvaramellanAochC.
Betyget A
F Elevenvisar mycket goda kunskaperområvaror,livsmedelochnäringsämnen.
F Elevengörmed god säkerhet näringsberäkningarochsammanställermedutgångspunktidettamenyeroch receptförnormal-ochspecialkost.
F Elevenvisar mycket goda kunskaperometikochhållbarutvecklinginomområdet.
1CENTRALT INNEHÅLL:
■ Olika led i hanteringen av råvaror och livsmedel, däribland odling, förädling, transport, förvaring och djurhållning.
■ Etik och hållbarhet när det gäller råvaru- och livsmedelshantering samt resurshushållning.
■ Lagar och andra bestämmelser inom området, till exempel bestämmelser gällande livsmedelstillsatser, märkning och packning.
Råvaror och livsmedel
Närdetkommertillråvarorochlivsmedelfinnsdetfleraolikaled ihanteringensommanbörkännatill,somodling,djurhållning, transporter,samtförvaringochförädlingavprodukterna.Föratt fåarbetainomdessaområdenfinnsdetdessutomenheldellagar ochreglersommanbehöverkännatillsamtfölja.Idettaförsta kapitelgårvidärförigenomdeolikaledenihanteringenavråvaror ochlivsmedel,samtvilkalagarochreglermanbehöverkännatill.
FAKTA:
Kooperativet Lantmännen
Lantmännen bildades år 1905 och är ett kooperativ som ägs och styrs av cirka 20 000 lantbrukare i Sverige. Lantmännens uppgift är att driva utvecklingen av livsmedelsodling så att den är lånsiktigt hållbar. Deras utgångspunkt är att både den konventionella odlingen och den ekologiska odlingen behöver utvecklas.
Det är mycket att tänka på när det gäller råvaru- och livsmedelshantering.
Odling
Attodlabetyderattmanbrukarjordenförattexempelvisodla livsmedelsomgrönsakerochfrukter.Ommanodlarkanman väljaattgöradetpåettkonventionelltsättellerettekologisktsätt. Efterfråganpåhållbarproduceradmatblirstörreförvarjeår,och detärnumerameruppmärksammatmedekologiskaprodukteroch närproducerat.Närproduceratinnebärattmanköperprodukter somharodlatsinärområdetochpåsåsättintebehövttransporteras sålångt,vilketminskarklimatpåverkan.
Närmanodlarpåettkonventionelltsättanvändermansigav handelsgödselochkemiskabekämpningsmedel.Videkologisk odlinganvändermaningenhandelsgödselellernaturfrämmande kemiskamedel.
Att odla betyder att man brukar jorden för att som på bilden exempelvis odla potatis.
CENTRALT INNEHÅLL:
■ Näringsämnen som behövs för kroppens uppbyggnad och funktioner. Hur näringsämnen påverkar människors hälsa.
■ Identifiering och kvalitetsbedömning av råvaror och livsmedel i bageri och kök.
■ Kemiska processer i råvaror och livsmedel vid förädling och förvaring.
■ Hur olika tillagningsmetoder och processer påverkar råvarors och livsmedels kvalitet och näringsinnehåll.
Näringsämnen
Näringsämnenärviktigtförkroppensutvecklingochtillväxt,ochde tillförkroppenenergi.Förattviskafåiossdenödvändiganäringsämnensomvårakropparäribehovavärdetviktigtattätaenvarierad ochbalanseradkost.Detfinnstvågrupperavnäringsämnen,vilkaär:
• Energigivande näringsämnen: Fetter,kolhydraterochproteiner.
• Icke- energigivande näringsämnen: Vitaminer,mineraleroch spårämnen.
Kolhydrater ärsocker,stärkelseochkostfiber.Kostfiberärbraför matsmältningen,ochsockerochstärkelseärviktigaföratttillföra energitillkroppen.Förattfåisigkolhydraterkanmanexempelvis ätaspannmålsprodukter,grönsaker,potatis,fruktochbär.
Proteinets uppgiftärattrepareracellerochvävnad,samthjälpa kroppenmedutvecklingochtillväxt.Förattfåisigproteinerkan manexempelvisätafisk,kött,mjölk,ost,äggochspannmål.
Fetter delasinimättatochomättatfett.Mättatfettfinnsiexempelvis smör,mjölkochost,medanomättatfettfinnsifisk,olivolja,nötter ochavokado.Mättatfettbörmaninteätaförmycketavdådetökar kolesterolnivånikroppen,ochkanledatillhjärt-ochkärlsjukdomar. Omättatfetthardäremotmotsatteffektochsänkerkolesterolet.
Vitaminer ärviktigaförattviskahållaossfriskaochstarka.Detfinns enmängdolikavitaminersomärbraförolikasaker.
Någraviktiga mineraler ärkalcium,järn,jod,selenochzink. Dessakankroppenintesjälvproducera,utanvibehöverfåioss mineralernaviakostenellerkosttillskott.Viktigamineralkällorär mjölk,fisk,äggochkött.
FAKTA:
Kolesterol
Kolesterol är ett fettämne som vi har i kroppen. I kroppen fungerar levern som en centralstation för kolesterolet, eftersom det därifrån går ut i kroppens vävnader via blodet. Kolesterol är en viktig komponent i kroppen som bland annat producerar manliga och kvinnliga könshormoner. För höga halter av kolesterol kan vara farligt och leda till olika sjukdomar.
Näringsämnen delas in i grupperna protein, kolhydrater, fetter, vitaminer och mineraler.
FAKTA:
WHO
WHO, världshälsoorganisationen, bildades år 1948 och är ett av Förenta nationernas fackorgan och har huvudkontor i Genève. Organisationens arbete syftar till att människor ska uppnå en så god hälsa som möjligt, och organisationen arbetar bland annat med att koordinera medicinsk hjälp till de platser som är drabbade av infektionssjukdomar som exempelvis sars och malaria.
Protein
Proteinärkroppensbyggstenar. Kroppenbehövernämligenproteiner förattkunnabyggauppcellerochför attbildaenzymerochhormoner.Det ärviktigtattvifåriossdenmängd proteinvibehöver,dettaeftersom proteinbeståravcirka20aminosyror ochavdessaärnioaminosyrornågot somkroppenintekanproducerapå egenhand.Detbetyderattdetär enbartviafödasomvikanfåioss dessaaminosyror.Proteinärviktigt förattvårakropparskafungeradå deingåriallavävnadsceller.
Enligtnuvaranderekommendationerbörvifåiosscirka50–70gram proteinperdag,vilketbörmotsvara cirka10–20%avvårtkaloriintag.
Detärväldigtovanligtmedproteinbrist.Detärendastpersonersom äterenextremtensidigkosteller somharförlågtenergiintagsom äririskzonen.Förattproteinetska fungerasomdetska(detvillsäga sombyggstenarförkroppen)så skamanalltidsetillattfåisigden rekommenderadedagsdosenavprotein.Iannatfallkommerproteinet iställetkunnafungerasombränsle förkroppen,vilketinteäroptimalt.
Ett balanserat och hälsosamt intag av mat bör bestå av en fördelning enligt diagrammet.
Produktersomharenbraproteinkvalitetärexempelviskött,fisk, ägg,kycklingochmjölkprodukter. Dessaprodukterinnehålleralla deessentiellaaminosyrornaien brablandning.Detfinnsävenbra proteinkällorispannmålochbaljväxter,såfördemänniskorsomär vegetarianerärdessaproteinkällor enbraproteinkälla.
Vadmanharförproteinbehovberäknasutifrånkroppsvikt.EnligtWHO rekommenderasminst0,8gramproteinperkiloförvuxna,och0,9gram proteinperkiloförbarnöver2år.För desomutövarmycketfysiskträning såärbehovetstörre.
Enligt nuvarande rekommendationer bör vi få i oss cirka 50–70 gram protein per dag, vilket bör motsvara cirka 10–20 % av vårt kaloriintag.
1
CENTRALT INNEHÅLL:
■ Allergi- och specialkost.
Kostrekommendationer för olika näringstillstånd, till exempel för äldre, barn och sjuka.
■ Näringsrekommendationer.
■ Kostsituationen i Sverige och i andra länder, till exempel undernäring, fetma och resursfördelning.
Kost
Vadviäterochhurmycketviäterpåverkarossbådefysisktoch psykiskt.Denmatviäterskageossbådeenergiochbranäring.För atthållaengodochhälsosamkostbörävenkostenhabalanssåatt vifåriosssåmycketsomviäribehovav.Beroendepåålder,hälsa, könochhurmycketvimotionerar,behövervianpassaintagetav matefterpersonensegnaenergibehov.Vibehöverocksåanpassa vårkostutifrånommanharsärskildaallergier,ellerommanär ibehovavattföljaenspecielldiet.
Förattfåengodkunskapsgrundattståpånärdetgällermatkonsumtionochkostkommerviidettakapitelblandannattaupp följandedelar:
•allergier
•dieter
•kostrekommendationerförbarn
•kostrekommendationerföräldre
•kostrekommendationerförgravida
•kostsituationeniSverige
•kostsituationenivärlden
•religionernaskostrestriktioner
•sjukdomar
Vilken kosthållning man har påverkar vår hälsa. Maten styr till stora delar om du blir piggare, går ner i vikt eller får i dig rätt näring.
Allergier
Detfinnsenmängdolikaallergier,ochdessaberorpåattkroppens normalaförsvarmotvissaämnenintefungerarsomdetska. Dettaledertillattimmunförsvaretuppfattardessaämnensom främmande.Varförmanblirallergiskmotvissalivsmedelvetman intemeromänattdetkanhamedärftlighetattgöra.Denmat somoftastgerallergiskareaktionerärmjölk,fisk,ägg,skaldjur, jordnötter,soja,fröerochvete.
Utöverallergierfinnsdetävenenöverkänslighetförvissalivsmedel. ISverigeärdetcirka15%avbefolkningensomharnågonform avöverkänslighet.Enavdevanligasteöverkänsligheternaär laktosintolerans.Laktosintoleransberorpåattkroppensaknarett enzym.
Korsallergi
Korsallergiinnebärattmanpågrundavallergimotettvisstämne ävenkanfåallergiskareaktionerfrånandralikartadeämnen. Människormedpollenallergiärexempelvisocksåoftaallergiska motstenfrukter,äpplenochnötter.Dethärgörattmankanskeinte harproblemmedstenfrukterundervintern,menattmanunder pollensäsongintekanätastenfrukter.Korsallergigervanligtvis symtomsomkliandemunhålaochsvalg.
FAKTA:
Symptom
De vanligaste symtomen från allergier är illamående, magont och diarré, men en del kan även få rinnande ögon och snuva. I värsta fall kan man få en allergisk chock. En allergisk chock kan vara ett livshotande tillstånd där man behöver akut läkarvård.
Att vara laktosintolerant är idag vanligt.
Om man är allergisk mot björkpollen kan man även reagera på äpple, då de innehåller proteiner som liknar varandra.
Näringsberäkningar
Näringsberäkningarärnärmanräknaruthurmycketnäringoch vilkentypavnäringenrättellerproduktinnehåller.Påallalivsmedelsprodukterfinnsdeteninnehållsförteckningsomvisarvad produkternainnehåller.Dennainformationanvändsförattställaupp ochlösaberäkningar,alternativtkanmananvändanäringstabeller.
CENTRALT INNEHÅLL:
■ Näringsberäkningar. Hur individers näringsbehov påverkas av olika faktorer.
■ Hur måltider kan skapas utifrån näringsrekommendationer och näringsberäkningar.
FAKTA:
Energibalans Energibalans är när energiintaget via maten motsvarar energiförbrukningen.
Anledningentillattmangörnäringsberäkningarärförattsäkerställa attmanserverarhälsosamochsundmatmedenbalanserad fördelningavnäringsinnehållet.Mångarestaurangeranvändersig avnäringsberäkningarnärdeskaparrätterochtarframnyamenyer, docklångtifrånallarestaurangergördetta.
Förattunderlättauträkningenfinnsdetkostnadsfrianäringsberäkningsprogramsommankantahjälpav.Idessaprogram läggermanindeolikaingrediensernaochdessmängd,därefter räknarprogrammetuthurmycketnäringochvilkentypavnäring somrätteninnehåller.
Hurmycketenergi,alltsåkalorier,somenvuxenbehöverperdag baserasutifrånföljande:
•Detbasalaenergibehovet(hurmycketenergikroppengörav medivila).
•Denenergisombehövsförattbrytanermaten.
•Nivåavfysiskaktivitet.
Näringsberäkningar används för att säkerställa att man serverar hälsosam och sund mat med en balanserad fördelning av näringsinnehållet.
Beräkningsmetoder
Närmanskagöraennäringsberäkningförenmåltidfinnsdet fleraolikatillvägagångssätt.Antingenkanmanväljaatttahjälp avLivsmedelverketslivsmedelsdatabassomåterfinnspåderas hemsida,ellergenomlivsmedelstabellernasomfinnsislutetav dennabok.ILivsmedelverketslivsmedelsdatabaskanmanlägga inviktenpåsamtligalivsmedel,ochdärmedfåframnärings-och energiinnehåll.Detgårävenattskrivainenrättochfåframhur mycket100graminnehåller,samtennormalstorportion.
Närmananvändersigavlivsmedelstabellernaärdetviktigtatt tänkapåvaddetärförtabellvärde.Vanligtvisärlivsmedletsvärden itabellenberäknadepå100gram.Såommanskagöraenberäkning påettlivsmedelsomväger150grambehövermantatabellens värdemultipliceratmedfaktorn1,5.
Ungefärligt energibehov kvinnor (kcal)
Låg Medel Hög 18–30år200023002500
31–60år180021002400
61–74år170019002200
Ungefärligt energibehov män (kcal)
Låg MedelHög 18–30år250028003200
31–60år230026003000
61–74år200023002600
Personersomleverettfysisktochaktivtlivharettstörrebehovav energiintagänenpersonsomärmerstillasittandeochleverett mindreaktivtliv.Detfinnsingenexaktformelsomkanberäkna hurmycketenpersonsexaktaenergibehovär,däremotkanman tahjälpavkroppsviktenochhurdenutvecklas.
Ommanbibehållerenjämnochstabilviktärdetettteckenpåatt manharensundenergibalans.Ommandäremotbliröverviktighar manförstortenergiintagijämförelsemedenergibehovet.Utöver energiintagetkanviktenpåverkasendelavandraorsaker,som hormonfelochsjukdomar.
Barnsenergibehovärstörreänvuxnasiförhållandetillderas kroppsstorlek.Barnbehöverenergiävenförtillväxtochutveckling. Barnsenergibehovärdelvisindividuellt,ochallautvecklasiolika takt,såenergibehovetkanseolikautmellanbarnochiolika perioderavderasliv.
Ettbraverktygförattkontrolleraattenergibehovetäribalansför barnärattutgåfråntillväxtkurvan.Omtillväxtkurvanföljsinom ramenförnormaltillväxtärenergiintagetbalanseratochanpassat tillbarnetsförutsättningarförenergibehov.
FAKTA:
Koktider
När man lagar mat som har långa koktider eller varmhållningstider minskar matens innehåll av vitaminer.
Näringsämnens energiinnehåll
NäringsämneKilokalorier (kcal) 1gramprotein4kcal 1gramkolhydrater4kcal 1gramkostfibrer2kcal 1gramfett9kcal 1gramalkohol7kcal
2 år har samma behov av fördelning av protein, fett och kolhydrater som vuxna. Det vill säga 10–20 % protein, 25–40 % fett och 45–60 % kolhydrater.
Barn som har fysiska aktiviteter behöver få i sig mer kalorier än barn som är stillasittande.
Barn över
Järn
Kalcium
Mikronutrienter
Askorbinsyra Natrium
Niacinekv.
Riboflavin
Retinolekv.
EnergiMakronutrienter
Kolhydrater
Energi ej fibrer
Energi ej fibrer
Kostfibrer
Vatten
861,22305511,70,40,410,090,040,515111377140,2
CENTRALT INNEHÅLL:
Näringstabell
Energi och näringsinnehåll per 100 gram
Ananas
Ananas konserv m juice 8412606214,20,40,120,10,020,4101122146140,3
860,52305512,80,30,110,060,020,4111134178130,3
Ananasjuice konserv drickfärdig
Apelsin 861,92165210,80,80,130,080,040,45301584620100,2
890,1181439,80,60,100,060,030,4352175814110,4
Apelsinjuice pastöriserad drickfärdig
Apelsinmarmelad 420,797623356,90,2010,010,010,25202020210,3
92,50128317,50010,0100254191260
3112102424549,93,60,52630,010,153,6210138045117416
861,62175211,40,60840,020,020,4541651220100,3
741,74231012210,540,040,10,791395620330,4
865,9184446,50,70,480,030,040,52121963221230,6
562,472717441,20,20,1300,010,20501002018110,5
863,1221539,10,70,840,040,070,45386232090,6
883,1181437,60,50,510,040,070,45386202090,6
631,562014834,90,20,310,010,020,10504513750,3
892170417,31,10,300,040,020,3532138261690,1
22612532996820,430,090,12,5036503240351,3
840,52626314,60,6010,030,040,433132911100,2
Apelsinsaft berik drickfärdig
Aprikoser, torkade
Aprikoser konserv m juice
Banan
Björnbär
Björnbärssylt
Blåbär
Blåbär frysta
Blåbärssylt
Citron
Dadlar torkade
Druvjuice konserv
Fikon 842,52445811,70,8 0,370,060,050,5212303514170,4
Fik on torkade 16,818,5123829657,93,61,270,070,091,301171014468592,2
90,80,8146357,60,40,180,030,050,4421057970,2
791,53408118,90,40100,020,020,5268861150,3
901,91503670,70,110,040,020,4392148128110,1
Frukt bär konserv osötad
Fruktcocktail konserv m medelsöt lag
Grapefrukt
Hallon 903,7142344,11,20,610,030,050,72711502728251,1
Hallonsylt 541,776918443,60,40,2100,020,3015651715130,3
846,32255471,30,9120,060,070,56311901520290,7
Hjortron
Hjortronsylt 543758181420,50,3300,020,020,2050265650,2
88,71,9172418,30,50,210,010,020,56611301820110,34
911,4140336,40,50,320,030,050,43521902128150,5
571,371817241,10,30,110,010,020,2950801816100,5
Jordgubbar
Jordgubbar frysta
Jordgubbssylt
Mineraler
Mikronutrienter
Magnesium Mg
Fosfor P
Kalcium Ca
Kalium K
Natrium NA
Askorbinsyra
Niacinekv.
Vitaminer
EnergiMakronutrienter
Riboflavin
Retinolekv. Tiamin
Kolhydrater totalt Protein Fett totalt
Energi ej fibrer
Energi ej fibrer
Kostfibrer
Näringstabell
Energi och näringsinnehåll per 100 gram
Järn Fe ggKJ Kcal ggg mgmgmgmgmgmgmgmgmgmg
Frukt och bär, fortsättning
32,58,7104925153,92,60,5120,080,162,4347405179522
843,82345610,20,90,440,020,050,76332702731300,3
893,4160385,70,80,670,040,030,43231483428100,4
852,523757110,70,510,050,040,44187161690,4
601,267216138,30,20,210,020,020,212045141040,3
821,728869150,50,31960,060,060,6282156101190,1
860,42365611,70,90,540,020,040,15021051680,2
870,521752120,20,1110,010,020,12892815760,1
881,9179438,80,60,1870,030,030,3623255245100,1
882,1179438,60,70,170,020,04183197512110,5
790,83488319,50,40,180,010,020,6369231160,3
8023217716,90,60,21080,030,020,18116181790,2
87,11,81984710,20,50,1360,010,020,3100154814100,15
84,53,922654110,40,110,010,020,151106121170,18
801,93227717,60,20,100,010,020,215655740,1
15,49,7133031869,33,20,510,160,090,83127504997302,4
863,4203499,11,20,220,020,020,33742604335140,8
881,9184449,30,60,230,10,020,23111571411130,2
1,380,010,020,321023677072240,67
Vatten
Katrinplommon vatten 32,5%
Kiwi
Krusbär
Lingon
Lingonsylt
Mango
Nektarin
Nyponsoppa pastöriserad
Papaya
Persika
Persika konserv m medelsöt lag
Sharon
Plommon
Päron
Päron konserv m medelsöt lag
Russin
Röda vinbär
Småcitrus: clementin, mandarin
Svarta vinbär 77,97,13237711,51,4
Sv artvinbärssaft berik drickfärdig 920136338001000196232260
873,3192468,70,40,220,050,070,11018015980,7
Tranbär
Vindruvor 811,63147516,20,70,630,090,060,3112185111390,3
880,32004811,400,100,020,20,1131197750,4
420,797623356,30,2030,10,020,21411252420,9
680,753412830,90,2020,020,010,21411252420,5
85,21,82325612,40,30,110,010,020,112111541250,14
840,92636314,60,20,120,020,010,1801134730,1
Äppeljuice konserv drickfärdig
Äppelmos
Äppelmos lättsockrat
Äpple m skal
Äpple utan skal
BokGym
LIVSMEDELS- OCH NÄRINGSKUNSKAP 1
Josefine Gaude
Livsmedels- och näringskunskap nivå 1 riktar sig till studerande på gymnasiet och vuxenutbildningar. Läromedlet täcker alla centrala delar inom ämnet, inklusive identifiering och kvalitetsbedömning av råvaror, näringsämnen och deras påverkan på kroppen, livsmedelshantering, tillagningsmetoder, näringsberäkningar, specialkost och allergier, livsmedelslagstiftning samt etik och hållbarhet. Genom att behandla dessa områden på ett detaljerat sätt ges de studerande goda förutsättningar att klara Skolverkets betygskriterier. Boken är strukturerad med kunskapskontroller och övningsuppgifter som de studerande kontinuerligt kan arbeta med.