Innehåll
Välkommen till Koll på Geografi! 4
1. Kartan 6
Hav och land 8
Hitta rätt på jordklotet 10
Kartor 12
Topografiska kartor 14
Tematiska kartor 16
Gränser landsdelar och landskap 18
Län, kommuner och städer 20
ANVÄND KARTAN Olika kartor 22
2. Sveriges berggrund 24
Urberg och dinosaurier 26
Kontinentalplattorna 28
Jordens uppbyggnad 30
Naturresurser i berggrunden 32
Gruvor i Sverige 34
Landskapet förändras 36
Istider 38
Sjöar 40
Vattendrag 42
Våtmarker 44
FÄLTSTUDIER Mineraler och fossil 46
3. Klimat och livsmiljö 48
Ett varv runt solen 50
Vattnets kretslopp 52
Sverige har tempererat klimat 54
Klimatet förändras 56
Växtlighet 58
Skogsbruk i Sverige 60
Jordbruk i Sverige 62
Sveriges kuster 64
I fjällen 66
Leva i Sverige 68
FÄLTSTUDIER Väder och livsmiljö 70
4. Europa – vår världsdel 72
Europa på kartan 74
Europas länder 76
Bergsområden 78
Vulkaner och jordskalv 80
Naturresurser i jordskorpan 84
Lågland och floder 86
Kuster och hav 88
Kusterna förändras 90
FORSKNING OCH KUNSKAP Vulkanforskning, jordbävningar 92
5. Att leva i Europa 94
Klimat i Europa 96
Växtlighet 98
Jordbruk 100
Fiske 102
Handel och transporter 104
Europeiska unionen 106
Samarbete runt Östersjön 108
Regioner i Europa 110
Västra Europa 112
Östra Europa 114
Södra Europa 116
KARTOR OCH KÄLLOR Beskriv en plats 118
6. Afrika 120
Kontinent och världsdel 122
Länder och befolkning 124
Berg och berggrund 126
Hav, sjöar och vattendrag 128
Klimat och växtlighet 130
Afrika – framtiden 134
HÅLLBAR UTVECKLING Mäta hållbar utveckling 136
7. Asien och Oceanien 138
Asien – den största världsdelen 140
Asiens länder 142
Asiens berggrund 144
Asiens sjöar och floder 146
Klimat och växtlighet 148
Mellanöstern 152
Oceanien 154
HÅLLBAR UTVECKLING Ett par jeans 158
8. Nordamerika,
Sydamerika och Antarktis 160
Nordamerika 162
Länder och befolkning 164
Berg, slätter, sjöar och vattendrag 166
Klimat och vegetation 168
Naturresurser och industri 172
Sydamerika 174
Berg, sjöar och vattendrag 176
Klimat och vegetation 178
Naturresurser och industri 180
Under ytan 182
Polarområdena 185
Antarktis 186
HÅLLBAR UTVECKLING Regnskogen 188
Europa – vår världsdel 4
Fjordlandskap i Möre och Romsdal i Norge
Europa består av 45 länder och är hem för nästan 750 miljoner människor. Just du är en av dem.
I det här kapitlet tittar vi närmare på Europas naturlandskap. Det handlar om berg, floder och kuster som formas av jordens inre och yttre krafter. Kapitlet handlar också om hur berggrunden, marken och vattendragen är viktiga naturresurser.
I det här kapitlet får du lära dig
• att beskriva Europa på kartan
• om Europas bergskedjor och hur de bildas
• om vulkaner och jordbävningar
• om viktiga mineraler och andra naturresurser
• om slätterna och de stora vattendragen
• om kustlandskapet och hur det förändras.
Viktiga ord
region, plattgräns, jordskalv, naturresurs, högland, lågland, halvö, innanhav, tidvatten, ebb, flod
från Amerika. Den västligaste punkten på fastlandet är Kap Roca, nordväst om Lissabon i Portugal.
Halvöar och öar
Europa har lång kust med många halvöar, till exempel
Pyreneiska halvön, Apenninska halvön, Balkanhalvön, Jylland och Skandinaviska halvön. Några stora öar i Europa är Island, Irland, Storbritannien, Sicilien och Sardinien.
EUROPA I SIFFROR
Storlek: 10,6 miljoner km²
Folkmängd: 744 miljoner
Största länder till ytan: Ryssland 17 miljoner km²*,
Ukraina 603 700 km²
Största länder till folkmängd: Ryssland 147 miljoner invånare*, Tyskland 85 miljoner invånare
Största städer: Moskva 13 miljoner invånare, London 8,9 miljoner invånare
Längsta floder: Volga 3 700 km, Donau 2 860 km
Största sjö: Ladoga 18 400 km²
Högsta berg: Elbrus 5 642 m ö.h.
* både den europeiska och den asiatiska delen
Kom ihåg att världsdelar och kontinenter inte är samma sak.
Staden Gibraltar ligger vid sundet mellan Atlanten och Medelhavet. Den har tillhört Storbritannien sedan början av 1700-talet. Aporna som lever där har förts dit från Afrika på andra sidan sundet.
ATLANTEN
Europas länder
Europa är jordens näst minsta världsdel. Här bor nästan 750 miljoner människor. Trots att Europa är litet till ytan består världsdelen av många länder med olika kulturer och språk. Europa räknas som en rik världsdel men det finns skillnader mellan länderna. De rikaste länderna ligger i den västra och norra delen.
Kolonier i andra världsdelar
Flera av Europas länder, särskilt Storbritannien och Frankrike, tog områden i andra delar av världen under 1800-talet. De här områdena kallas för kolonier. I kolonierna kunde européerna hämta hem råvaror som behövdes i industrierna.
Ofta behandlades befolkningen i kolonierna orättvist och de kämpade för att bli självständiga. Det finns landområden utanför Europa som fortfarande tillhör europeiska länder. Ön Réunion
i Indiska Oceanen tillhör Frankrike och Bermuda i Atlanten tillhör Storbritannien. Grönland var tidigare en dansk koloni, men är nu en del av Danmark med eget styre.
Krig och samarbete
Europa har en lång historia av både krig och samarbete. Här finns många självständiga stater som är samlade på en liten yta. Detta har genom historien skapat spänningar mellan länder och folk. Men det har också gjort att samarbete varit nödvändigt.
Under hundratals år har Europa splittrats av olika krig. Många krig har handlat om rätten till landområden. I de två världskrigen under 1900-talet dödades flera miljoner människor och många städer blev förstörda. Efter andra världskriget var Europa delat i östländer och västländer i nästan 50 år.
Det som däremot enat Europa är att vi trots krigen har mycket gemensamt. I flera länder talas samma eller liknande språk, till exempel i Sverige och Norge samt i Belgien och Frankrike. Även handeln mellan europeiska länder är något som enar Europa.
Visste du att det längsta namnet på en europeisk stad är Lanfairpwllgwyngyllgogerychwyrndrobwllllantysiliogo?
Den ligger i Wales i Storbritannien.
EU grundades för att europeiska länder skulle samarbeta och hålla fred.
Bergsområden
I Europa finns flera stora bergskedjor. Några bergskedjor är väldigt gamla, till exempel Uralbergen eller vår egen bergskedja Skanderna. Betydligt yngre är Alperna och Pyrenéerna. Eftersom de inte har nötts ner lika länge som Skanderna är de högre.
Förr var bergskedjor ofta ett hinder för människor när de skulle resa mellan olika platser. Det är en förklaring till att gränser mellan olika länder ofta följer bergskedjor.
Bergskedjor bildas
Berg är egentligen en bit av jordskorpan som har tryckts uppåt när jordens plattor har krockat. Alperna och Pyrenéerna började bildas för 65 miljoner år sedan när den afrikanska plattan och den eurasiska plattan krockade. Följderna av krocken pågår fortfarande. Det betyder att bergen där kan bli ännu högre än de är i dag.
Skanderna och Skotska bergen bildades för omkring
450 miljoner år sedan och har slutat höja sig. I stället har de under lång tid brutits ner av vind, vatten och is. De är därför inte så höga som nyare bergskedjor.
Bergskedjor i Europa
Skanderna – bergskedjan i Norden
Skanderna sträcker sig längs Skandinaviska halvön. Bergskedjan bildar gräns mellan Sverige och Norge.
Skotska bergen – med Storbritanniens högsta topp
Bergen i Skottland bildades samtidigt som Skanderna. Det var när kontinenterna satt ihop under Pangea. Den högsta toppen Ben Nevis är 1 345 m ö.h.
Alperna – skidåkarnas paradis
Alperna är en hög bergskedja i mellersta Europa. Den högsta toppen heter Mont Blanc och ligger 4 807 m ö.h. Alperna räknas som en ung bergskedja.
Uralbergen – gränsen i öster
Uralbergen sträcker sig från norra Ryssland ner till Kazakstan. Bergskedjan bildar en naturlig gräns mellan Europa och Asien.
Kaukasus – gräns mellan Europa och Asien
Kaukasus ligger mellan Kaspiska havet och Svarta havet.
Bergskedjan brukar räknas som gräns mellan Europa och Asien. Den högsta toppen heter Elbrus och ligger 5 642 m ö.h. Det är Europas högsta berg.
Karpaterna – orörd natur
Karpaterna sträcker sig genom flera länder i östra Europa, till exempel Rumänien och Ukraina. Här finns fortfarande stora områden med vilda djur och orörd natur.
Pyrenéerna – gräns mellan Spanien och Frankrike
Pyrenéerna bildar en naturlig gräns mellan Spanien och Frankrike. Mitt i bergskedjan, på nästan 3 000 meters höjd, ligger Andorra. Det är ett av världens minsta länder.
Apenninerna – Italiens ryggrad
Apenninerna sträcker sig genom Italien. Här finns flera aktiva vulkaner och här är jordbävningar vanliga.
Alperna bildas där de afrikanska och eurasiska plattorna kolliderar. Afrikanska plattan glider ner under eurasiska plattan.
Höjd över havet
Höjden på en plats, till exempel en bergstopp, anges i måttet meter över havet (m ö.h.). Då är havets yta 0 meter. Men det finns också landområden som ligger lägre än havets yta, till exempel i Nederländerna.
Invånarna vid Etna är vana vid att det regnar aska från någon av vulkanens kratrar.
Vulkaner och jordskalv
Nu vet du att bergskedjor kan bildas där jordskorpans plattor krockar. Men plattorna kan även glida isär. Där det händer bildas ny jordskorpa och vulkaner. Ett exempel på en sådan plattgräns är Atlantiska centralryggen på havsbotten i Atlanten. Den är 2 000 mil lång och 100 mil bred. De högsta delarna når cirka 2 500 meter över havsbotten och blir öar ovanför havsytan.
Här ligger Island som har bildats av lava från vulkanerna vid plattornas kanter.
Hur bildas vulkaner?
En vulkan bildas när magma från jordens inre kommer upp till jordytan. När den heta magman kommer ut ur vulkanen kallas den lava. Lavan kyls ner av vatten eller luft och stelnar till ny berggrund.
En vulkan som byggs upp av lager av lava och aska från olika utbrott brukar formas som en kon. De tre italienska vulkanerna Etna, Stromboli och Vesuvius samt vulkanen Hekla på Island är av den typen. På Island finns också låga vulkaner med lättflytande magma som sprider sig över stora områden.
Vulkaner kan bildas i områden där två plattor glider isär.
Vulkanutbrott
När det blir vulkanutbrott trycks den heta magman ut genom vulkanens öppning som kallas krater. Det händer när trycket inne i vulkanen ökar och magman rör sig närmare jordskorpan. När trycket blir för stort får vulkanen ett utbrott där lava och aska kan kastas högt upp i luften. Magmans kanal genom vulkanen kallas kraterrör. Det enorma askmoln som bildas vid sådana kraftiga utbrott innehåller gaser som kan vara mycket farliga för både människor och djur.
Etna på Sicilien är en av världens mest aktiva vulkaner. Den får utbrott ungefär vart femte år. Några gånger har utbrotten förstört hela städer. Trots risken för utbrott bor tusentals människor nära vulkanen. Här finns nämligen näringsrika jordar som passar utmärkt för frukt- och grönsaksodling.
I dag ligger Sverige inte nära någon plattgräns och det finns inga aktiva vulkaner här.
Krater
Lager av lava och aska
Kraterrör
Sidokrater
Manteln
Magmakammare
Lava
Askmoln
Jordbävningar
Varje år inträffar ungefär 1 miljon jordbävningar runt om i världen. De flesta är så små att de knappt märks. Men ibland är jordbävningarna stora och kan ställa till med allvarliga skador. Jordbävningar, eller jordskalv som de också kallas, beror på att jordens plattor hakar i varandra och fastnar.
Då uppstår stora spänningar i jordskorpan. När spänningarna släpper kan marken börja skaka och spricka. Hus kan rasa, vägar kan spricka och människor kan bli skadade.
Områden som ligger på gränsen mellan jordskorpans plattor drabbas ofta av jordbävningar. Det är också vanligt att en jordbävning följs av flera efterskalv. När det blir jordbävningar på havsbotten, kan rörelserna orsaka en tsunami. Det är en stor havsvåg som kan förstöra mycket när den når ett kustområde.
När spänningar vid plattgränser och sprickor i jordskorpan släpper, blir det jordbävning.
Över hälften av husen i byn Castelluccio i Apenninerna förstördes i en jordbävning år 2016.
Jordbävningsområden
Jordbävningar är vanliga vid gränserna mellan jordskorpans plattor och ”mikroplattor” och vid sprickor i jordskorpan. Sprickområden finns längs bergskedjan Apenninerna i Italien och på Balkanhalvön. ”Mikroplattorna” på kartan är Egeiska plattan vid Grekland och Anatoliska plattan vid Turkiet.
Vulkaner
• Island har 35 vulkaner. Hekla, Eyjafjallajökull och Katla är exempel på vulkaner som haft utbrott på 1900- och 2000-talet.
• Två av Italiens 13 vulkaner, Stromboli och Etna, är särskilt aktiva. Vesuvius vid staden Neapel hade sitt senaste utbrott 1944. I samma område finns Flegreiska fälten, som inte syns utan är en vulkan som är aktiv under marken. Den är en så kallad supervulkan, som vulkanforskare bevakar.
• Av Greklands fem aktiva vulkaner är Santorini den som senast hade utbrott (1950).
• I Frankrike har vulkanen Puy de Sancy inte haft utbrott de senaste 8 000 åren.
• Tysklands enda vulkan hade sitt senaste utbrott för 10 000 år sedan.
Aktiv vulkan
Slocknad vulkan
Plattgräns
Plattans rörelseriktning
Område där jordbävningar är vanliga
Nordamerikanska plattan
Eurasiska plattan
Arabiska plattan
Afrikanska plattan
Malmbrytning i Svappavaara.
Naturresurser i jordskorpan
I Europa har människor använt mineraler från jordskorpan i tusentals år. Sedan industrialiseringen började på 1700-talet har efterfrågan på mineraler ökat. Tidigare låg ofta järnindustrin nära tillgångar på skog och stenkol. Kol användes för att smälta järnmalm och var länge även bränsle till båtar, lok och värmepannor. I Europa bryts fortfarande kol i bland annat Tyskland, Polen och Ukraina.
Malmbrytning
Järnmalm bryts på många ställen i Europa, till exempel i Ukraina, Ryssland och Sverige. Men Europa importerar också järn och stål från andra världsdelar eftersom det ofta är billigare.
Järn Nickel Koppar
Bly /Zink Guld
Järn Nickel Koppar Bly /Zink Guld
Det tar hundratals miljoner år för naturen att bilda nya mineraler.
Olja och naturgas
Under 1900-talet blev oljan en allt viktigare råvara. Den användes till uppvärmning av hus och framför allt som bränsle till båtar, bilar och lastbilar. På 1960-talet började länderna kring Nordsjön, Danmark, Norge och Storbritannien, utvinna olja och naturgas ur havsbotten.
Under många år har användningen av olja och naturgas ökat. Förutom i Nordsjön utvinns olja och naturgas i Ryssland och Ukraina. Av olja tillverkas till exempel plast. Dessa tillgångar räcker inte för Europas behov. Stora mängder importeras från Mellanöstern och Nordafrika. Europa har mindre än 10 procent av världens befolkning men förbrukar cirka 40 procent av världens energiresurser.
I dag vill vi minska användningen av fossila bränslen som olja, naturgas och kol eftersom de påverkar klimatet. När de förbränns bildas koldioxid som ökar jordens temperatur.
Litium
Nu har litium blivit en alltmer viktig metall att utvinna. Det beror på att litium behövs till batterier i våra telefoner, datorer och elbilar. Fyndigheter av litium finns bland annat i Portugal.
En tanker lossar flytande naturgas i Bilbaos hamn vid den spanska kusten (Biscayabukten).
Lågland och floder
Områden som är lägre än 200 meter över havet kallas lågland. Mer än halva Europa består av lågland. Här finns många floder och stora slätter. En slätt är ett stort område där landskapet är platt och öppet. Där finns bara lite eller ingen skog alls. Dessa områden är bra odlingsmark och några av världens bästa jordbruksområden finns här. Mycket spannmål och grönsaker odlas därför på Europas slätter.
Slätt och stäpp
Östeuropeiska slätten är det största låglandsområdet i Europa. Den sträcker sig över flera länder från Baltikum och östra Polen till Uralbergen.
En särskild typ av slättområde kallas stäpp. En stor del av Östeuropeiska slätten i Ungern, Ukraina och Rumänien är stäpp. På stäppen växer det i stort sett bara gräs och nästan inga träd eller buskar. Stäppen är ofta blåsig och finns i områden med torrt klimat och varma somrar. Det är därför bara en viss sorts grödor som trivs här, exempelvis vete, havre, majs och solrosor. Eftersom det är så torrt kan växterna behöva konstbevattnas med vatten från floder och sjöar.
lågland och odlingslandsk ap Östeuropeiskaslätten
Volga
Volga.
Stora floder
En flod startar ofta i ett bergsområde och söker sig sedan ner till havet. Stora floder för med sig tonvis med slam och grus. Det kallas sediment. Vid flodens utlopp i havet lagras mycket sediment och nytt land bildas. Det kallas för delta.
Europas längsta flod är Volga i Ryssland. Den är 370 mil lång. Volga har sin källa i Valdajhöjderna, mellan Sankt Petersburg och Moskva. Volga mynnar i Kaspiska havet och är en viktig vattenväg.
Kanaler binder ihop Volga med både Östersjön och Vita havet. I Volga finns flera stora vattenkraftverk.
Donau är över 280 mil lång och flyter genom mer än tio länder innan den mynnar ut i Svarta havet. Stora fartyg kan ta sig från Rotterdam vid Nordsjön till Svarta havet eftersom en kanal binder ihop Rhen och Donau. Ofta är det tungt gods som transporteras, som till exempel stenkol och spannmål.
Rhen rinner upp i Alperna i Schweiz och passerar genom sex länder på vägen mot utloppet i Nordsjön. Längs floden finns stora industriområden och hamnar för fraktbåtar. Dessutom får 20 miljoner européer sitt dricksvatten från Rhen.
1 Turistkryssningsbåt
2 Rhen-Main-Donau-kanalen
3 Linz – viktig hamn
4 Gabčikovo-dammen
5 Järnporten-dammen
6 Störfisk
7 Donau-Svartahavskanalen
8 Galati – hamn
9 Izmail – hamn
10 Donaus delta
370 mil lång! Om du jämför Volga med Sverige som är cirka 160 mil långt, förstår du hur långt det är. Sverige Volga
Svarta have t
S ERBIE N
BULGARIE N
Färöarna
Norra Ishavet
Barents hav
Norska havet
SKANDINAVISKAHALVÖN
Nordsjön
BRITTISKA ÖARNA
Biscayabukten
Öresund Stora/Lilla Bält
Fehmarn Bält
kanalen
Tyrrenska havet
Medelhavet
Kuster och hav
Egeiska havet
Svarta havet
Kalkstensklippor vid Engelska kanalen.
Klippor vid irländska Atlantkusten.
Sandstränder vid Medelhavet.
Alla hav på jorden är egentligen olika delar av ett enda stort hav, världshavet. Världshavet delas in i tre oceaner: Atlanten, Stilla havet och Indiska oceanen. Oceanerna delas i sin tur in i ett antal mindre hav. Den ocean som finns utanför Norden och västra Europa är Atlanten.
L ängs kusterna
Kusterna runt om i Europa ser mycket olika ut. Längs Atlantkusten i Portugal, Skottland och Irland består en stor del av kustlinjen av steniga och branta klippor som stupar rakt ner i havet.
I exempelvis Spanien, Italien och Grekland finns det långa sandeller stenstränder och dessutom gör klimatet att det är härligt att sola och bada där. Utanför Greklands kuster finns ett stort antal öar och över 200 av dem är bebodda.
Vissa av Europas kuststräckor är mycket tätbefolkade och människorna vid kusten blir allt fler. Många har bosatt sig vid kusten eftersom de har försörjt sig på fiske och handel. Därför ligger flera av Europas storstäder vid kusten, till exempel London, Barcelona och Amsterdam.
Känslig miljö
Kusterna myllrar av liv. Här finns gott om plankton, fisk och sjöfåglar. Men livet vid kusterna är mycket känsligt för föroreningar och förändringar. Bebyggelse och hamnområden kan påverka de djur och växter som lever här.
Eftersom det blåser vid havet finns flera stora vindkraftsparker vid kusterna. Vindkraft har liten påverkan på klimatet men den kan däremot påverka växt- och djurlivet. Havsbotten måste muddras när vindkraftverken byggs och fåglar kan bli skadade av rotorbladen. Bullret kan störa djur och människor i närheten.
Storbritannien uppför en stor vindkraftpark vid Doggers bank i Nordsjön, flera mil från själva kusten.
