Åsa Leijon, medförfattare till kapitlet ”Kreativt skrivande”
Kerstin Svevar, författare till kapitlet ”Språkets byggstenar”
Faktagranskare: Anna Dahlberg, lärare i svenska
Tredje upplagan Första tryckningen
Kopieringsförbud!
Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Tryck: GPS Group, Bosnien och Hercegovina 2025
Till eleven
Välkommen till Svenska impulser nivå 1. Det här är en lärobok om muntlig och skriftlig framställning, litteratur och språklig variation. Du får många handfasta tips på hur du blir en säkrare och tryggare talare, hur du utvecklar ditt skrivande i olika sammanhang och hur du blir en mer aktiv och kritisk läsare av såväl skönlitteratur som sakprosatexter. Boken ger dig också kunskaper om de litterära epokerna och om svenska språkets grammatik.
Vi som har skrivit den här läroboken hoppas att det här ska vara en bok som inspirerar och stöttar dig, som gör dig nyfiken och vetgirig – en bok som ger dig många nya impulser i svenska.
Svenska impulser nivå 1 består av fyra större block: Ordet är ditt, Att läsa och skriva skönlitteratur, Att läsa och skriva sakprosa och Olika sidor av språket. Varje block innehåller i sin tur ett antal kapitel. Många av dessa avslutas med en större slutuppgift där du får chansen att visa vad du har lärt dig under arbetet med det aktuella kapitlet.
I boken finns även ett tema, Individen och gruppen, med texter och skrivuppgifter som påminner om den skriftliga delen av nationella provet i svenska nivå 1. Temat kan därmed fungera som ett viktigt stöd i dina förberedelser inför provet.
I vilken ordning ni ska arbeta med de olika blocken och kapitlen bestämmer din lärare och ni i klassen bäst själva.
Lycka till med dina studier i svenska nivå 1 !
Carl-Johan Markstedt, Simon Bogren och Sofia Löwenhielm
Innehåll
Ordet är ditt
Att samtala 8
Det viktiga småpratet 9
Konsten att småprata 10
Samtalsmönster 12
Det förberedda samtalet 14
Gå på djupet – Litteratursamtal 16
Tala inför andra 22
Grunderna i den retoriska arbetsprocessen 23
De viktiga förberedelserna 24
Digitala presentationsprogram 30
Genomförandet – möt publiken 32
Efterarbetet – utvecklas genom respons 34
Att hålla informerande tal 37
Exempel på ett informerande tal 38
Gå på djupet – Håll ett informerande tal 44
Att läsa och skriva skönlitteratur
Litteraturen och läsaren 48
Den sköna litteraturen 49
Mötet med texten 50
Att läsa på och mellan raderna 52
Öva på att läsa mellan raderna 53
Textkopplingar 56
Fler saker att tänka på vid läsningen 58
Novellen 60
Kort berättelse med stort innehåll 61
Novellens kännetecken 62
Novellens karaktärer 63
Berättarperspektiv 64
Novellens miljö 65
Novellens uppbyggnad 66
Tema och motiv 72
Att läsa romaner 74
Gå på djupet – Analysera en novell 76
Poesi 86
Några dikter att börja med 87
Poesins kännetecken 90
Att läsa poesi – tre tips 91
Det lilla och det stora – diktens universum 92
Det poetiska språket 94
Bunden eller fri form 98
Tre sorters rim 99
Haiku – ett populärt versmått 100
Att lära sig dikter utantill 102
Gå på djupet – Analysera en dikt 104
Kreativt skrivande 108
Att skriva kreativt 109
Kom igång med skrivandet 110
Planera berättelsen med hjälp av berättarkurvan 112
Att skapa trovärdiga karaktärer 114
Att skapa levande miljöer 116
Den viktiga inledningen 118
Att driva berättelsen framåt 120
Konsten att avsluta 122
Det skönlitterära språket 124
Gå på djupet – Skriv en novell 127
Översikt över de litterära epokerna 128
Berättelsernas långa historia 129
Antiken 130
Medeltiden 136
Renässansen 140
Upplysningen 142
Romantiken 144
Realismen och naturalismen 146
Modernismen 148
Litteraturen efter andra världskriget 150
Gå på djupet – Epokaffischer 151
Att läsa och skriva sakprosa
Att läsa och granska sakprosa 154
Vad är sakprosa? 155
Att läsa sakprosa 156
Läs en tidningsartikel 160
Att läsa och förstå digitala texter 164
Att söka information 166
Källkritik och källtillit 168
Kritisk läsning 170
Gå på djupet – Använd lässtrategierna och samtala om en text 172
Skrivandets hantverk 176
Pennans olika funktioner 177
Förberedelserna – planera din text 178
Genomförande – skriv din text 183
Efterarbete – respons och reflektion 191
Så undviker du vanliga fel i svenskan 192
Skiljetecken 196
Gå på djupet – Ge respons på en text 198
Att skriva referat 200
Vad är ett referat? 201
Välj ut det viktigaste 202
Gör källhänvisningar 204
Att citera 206
Exempel på ett referat 207
Språket i ett referat 208
Gå på djupet – Skriv ett referat 211
Att utreda och resonera 212
Vad är utredande skrivande? 213
Att föra utvecklade resonemang 214
Att presentera och sammanfatta 218
Den utredande textens disposition 220
Läs ett inlägg 222
Kärnmeningar skapar tydlighet 226
Språket i ett resonerande inlägg 228
Att argumentera 230
Vad är argumentation? 231
Argumentationens byggstenar 232
Läs en debattartikel 233
Tesen är din åsikt 236
Stöd tesen med argument 238
Ange källa 239
Gardera dig med motargument 240
Planera din argumentation 241
Övertyga med språket 242
Texttyper med argumenterande inslag 244
Gå på djupet – Skriv ett inlägg 246
TEMA: Individen och gruppen 247
Olika sidor av språket
Svenska på olika sätt 260
Språklig variation 261
Svenska dialekter 262
Dialektkarta 264
Språkdrag för de olika dialektområdena 265
Sociolekter 266
Kronolekter 269
Språk och kön 272
Makt, normer och identitet 274
Gå på djupet – Håll ett informerande tal om språklig variation 276
Språkets byggstenar 278
Ordklasser 279
Satsdelar 296
Facit 300
Textkällor 307
Bildkällor 310
Register 311
Ordet är ditt
Att samtala
I ett samtal sätter vi ord på våra egna tankar och känslor, samtidigt som vi får ta del av hur andra tänker och känner. Många av våra samtal handlar om helt vardagliga saker. Men vi kan också föra samtal för att vi vill förstå något mera på djupet.
I det här kapitlet får du fundera över hur samtal vanligen går till, och hur ni kan förbereda och genomföra samtal i klassen där ni tillsammans utforskar och utreder en viss fråga eller ett visst ämne.
Det viktiga småpratet
Vi mår bra av att prata med andra människor. Det gäller inte bara samtal med familj och vänner, utan även småprat med personer som vi inte känner. Samtidigt tycks vi prata allt mer sällan med okända människor i vardagen. På bussen ägnar vi tiden åt våra mobiltelefoner, och i butikernas självscanningskassor blir det inte heller något småprat. Många storstadsbor beskriver till och med att de undviker att stöta ihop med sina grannar för att slippa att prata med dem. Det är synd, eftersom många blir gladare av att byta ett ord eller två med främmande människor.
Byta ett ord eller två gjorde det lätt att gå. Alla människors möte borde vara så.
Hjalmar Gullberg
Diskutera
1. I vilka sammanhang småpratar ni med människor som ni inte känner?
2. Finns det situationer som ni undviker för att slippa att småprata? Vilka och varför?
3. Hur kan mötet mellan två personer göra det ”lätt att gå”, som det står i Hjalmar Gullbergs dikt?
Skriv
Tystnad kan upplevas på olika sätt. En del börjar prata med okända människor i hissen för att slippa stå tysta, medan andra gärna gömmer sig i tystnaden. Skriv kort och berätta hur du upplever tystnad i olika situationer.
Konsten att småprata
När vetenskapsjournalisten Maria Jelmini hade tagit del av forskning om hur hälsofrämjande det kan vara med småprat bestämde hon sig för att prova att småprata med främmande människor på stan. Hon beskriver det i en krönika i Svenska Dagbladet:
Det gick trögt, men så i en lång bagerikö hörde jag mig säga ”det är i alla fall varmt!” till kvinnan framför. I någon minut pratade vi om kylan ute, sedan lite om gluten.
När jag gick ut log jag fånigt.
Sedan kunde inget stoppa mig. Jag skämtade om halkan med en herre jag passerade. Jag kommenterade reggaemusiken i högtalaren på Pressbyrån, och killen i kassan tog några danssteg.
Det är lite sorgligt att vår rädsla för att verka konstiga ska ligga i vägen för nya relationer. Jag tänker på alla skolår, på alla kurser jag gått. Föräldramöten, gympapass. Alla missade möjligheter, när jag vikt undan med blicken eller tagit upp mobilen.
Maria Jelmini, Svenska Dagbladet, 2022-01-27
Hur ska man då tänka om man vill göra som Maria Jelmini, det vill säga träna på att småprata mer i vardagen? Det finns ett enkelt knep att använda när man vill inleda ett samtal med främmande människor eller människor som man inte känner så väl. Knepet är att inleda samtalet med ett påstående istället för en fråga, eftersom en fråga kan upplevas som mer påträngande. Påståendet kan utgå ifrån:
• Det gemensamma sammanhanget: ”Oj, vilken lång kö till matsalen!”, ”Vad skönt det var med sovmorgon i morse.”
• Dig själv: ”Jag behöver en kaffe.”
• Motparten: ”Det du sa om x på lektionen var intressant.”
Skriv
Vilka samtalsämnen är bra att småprata om? Arbeta i par eller i mindre grupper och skriv ner så många exempel ni kan komma på. Jämför i klassen.
Tala
Röstens betydelse
I vissa samtal kan man behöva säga obekväma saker. När man gör det har rösten stor betydelse för hur det man säger tas emot.
I boken Ser du inte vad jag säger? (2022) berättar journalisten Niklas Källner att han i samband med en tv-inspelning skulle gå runt på stan och säga ”sanningar”. De fick snart avbryta, eftersom människor blev ledsna på riktigt av kommentarer som ”Vilken ful hund du har”.
Niklas Källner prövade att istället säga förolämpningarna på ett trevligare sätt. När han använde ett trevligt tonfall och ett öppet kroppsspråk blev människors reaktioner annorlunda. En lastbilschaufför, som fick höra att hans frisyr var otrendig, förklarade nöjt att frisyren hade varit modern tre gånger i hans liv.
Om Niklas Källner inte hade haft ett tv-team med sig hade han nog framstått som en oförskämd galning oavsett tonfall, men det finns ändå en lärdom att dra. Vårt kroppsspråk och hur vi använder rösten påverkar hur andra människor uppfattar det vi säger. Den här kunskapen kan vi använda oss av när vi hanterar jobbiga situationer i vardagen.
Arbeta i par. Utgå från situationerna nedan och träna på att använda rösten för att få mottagaren att ta emot budskapet bättre. I situationen beskrivs vad du ska säga och hur du ska låta på rösten.
1. Situation: Du blir uppringd av en telefonförsäljare.
Du ska säga: ”Jag vill inte ha era produkter. Ring inte mig igen.”
Rösten ska låta som om du sa: "Vad härligt solen värmer i dag. Nu är det snart vår!"
2. Situation: Någon tränger sig före i kön till bussen.
Du ska säga: ”Ursäkta, du råkade tränga dig före mig.”
Rösten ska låta som om du sa: ”Vet du, jag ska gå på bio i helgen.”
Digitala presentationsprogram
Det är vanligt att använda digitala presentationsprogram som hjälpmedel när man håller presentationer i skola och i arbetsliv. Syftet med ett digitalt bildspel är att det ska förtydliga innehållet i presentationen och gärna förstärka budskapet. Innan du börjar utforma ditt bildspel behöver du gå igenom ditt manus och fundera kring följande frågor: Vad är det viktigaste i ditt tal? Vad är kärnan i talets olika delar? Vilka rubriker, ord och bilder kan förtydliga och förstärka innehållet?
Hur du utformar ditt bildspel kan bero på vilket ämne du talar om, men en tumregel är att ha en enhetlig layout. Undvik att blanda för många olika typsnitt, teckenstorlekar och färger. Tänk också på att varje sida bör ha en tydlig rubrik (om det inte bara är en bild) och inte för mycket text eller för många bilder.
Här är några fler tips på vad du kan tänka på när du utformar ditt bildspel:
Placering
Var du placerar text och bild på bildspelssidan har betydelse. Det som placeras centralt eller högt upp på sidan uppfattar vi som viktigt. I reklambilder kan man till exempel se att det ”åtråvärda” placeras högt upp, medan fakta placeras längre ner. Det som placeras till höger i en bild uppfattas också som viktigare än det som placeras till vänster.
Rubriker och stödord
De rubriker och stödord som du väljer ska göra det lättare för publiken att följa med i ditt anförande och ta till sig innehållet. Genom rubrikerna på sidorna i bildspelet kan du markera talets olika delar. Stödord innebär att du lyfter fram vissa fraser och nyckelord istället för hela meningar.
Bilder
I en presentation kan bilder förtydliga innehållet, men du kan också använda bilder för att förstärka budskapet. Genom bilder kan du skapa känslor och överraska. Du kan också signalera humor eller allvar. Det viktigaste är förstås att bilderna passar ihop med talets innehåll.
Diskutera
Välj ett av förslagen nedan och diskutera i mindre grupper: Vilket innehåll skulle vara viktigast att ta upp? Vilka rubriker och stödord skulle vara lämpliga? Vilka bilder skulle kunna tydliggöra och förstärka innehållet?
• Ett argumenterande tal om skolmatens betydelse för goda studieresultat.
• En presentation om hur smartphones påverkar människan.
• En presentation om osunda skönhetsideal för unga människor.
Typsnitt och färgval
Du kan förstärka innehållet i ditt tal genom val av typsnitt och färger. Om du till exempel ska presentera manga-serier kan du genom färger och typsnitt signalera hur du vill att åhörarna ska uppfatta ämnet. Färger i pastell och bubbliga typsnitt skulle till exempel kunna signalera lekfullhet, medan mer dova färger och ett neutralt typsnitt kan signalera att manga är en konstform som ska tas på allvar.
Att läsa och skriva skönlitteratur
Att läsa på och mellan raderna
När ni samtalade om det korta utdraget på förra uppslaget var det säkert en hel del som ni var överens om, till exempel att texten skildrar hur en mamma lämnar sin sexåriga dotter hos sitt syskon (berättarjaget). Ni noterade kanske också att dottern har hittat en lysmask som hon visar för berättarjaget. Allt det står tydligt i texten, eller på raderna, som det också kallas.
Men kanske fanns det även sådant som ni inte var helt överens om. Hur är egentligen stämningen i utdraget?
Varför svarar inte dottern sin mamma, och hur verkar egentligen mamman må? Hon talar ”trögt” och ser sig inte för när hon ”korsar gatan”. Vad beror det på?
Till skillnad från sakprosatexter är skönlitterära texter ofta mångtydiga och öppna för olika sätt att läsa och förstå dem. Man brukar säga att skönlitterära texter har tomrum. Det syftar på att det finns information i texten som inte är direkt utskrivet och som kräver tolkning av olika slag. För att fylla i textens tomrum behöver du läsa mellan raderna. Att läsa mellan raderna handlar om att dra slutsatser om sådant som inte finns tydligt formulerat i texten, men som antyds eller kan anas genom sammanhanget. För att kunna läsa mellan raderna behöver du läsa noggrant och vara uppmärksam på detaljer i texten, eftersom dina tolkningar ska kunna motiveras med stöd i det du har läst.
Att läsa mellan raderna är med andra ord ett sätt att tränga djupare ner i en text. Ofta väcker det dessutom nya frågor som gör att du vill läsa vidare och få veta mer.
Här är förslag på vad du kan ta fasta på vid läsningen av utdraget på sidan 50:
De står i hallen.
– Jag ringer senare, säger min syster, hennes röst låter trög, hon ställer en plastkasse vid skohyllan.
Hennes dotter svarar inte, hon står stilla och tittar ner i sin hand.
– Hej då, lilla gumman, säger min syster, hennes dotter svarar inte, hon sparkar av sig skorna och går in i vardagsrummet.
Hon är sex år. Hon har en lysmask i handen, hon hittade den nånstans på vägen.
– Den har nästan päls, säger hon.
Jag nickar.
Nere på trottoaren ser jag min syster gå mot trafikljuset, hon har shorts och boots och smala vita ben, hon ser sig inte för när hon korsar gatan
Öva på att läsa mellan raderna
Systerns röst låter "trög". Det kan tyda på att hon är trött, inte mår bra eller är påverkad.
Två gånger upprepas det att dottern inte svarar sin mamma. Är hon arg eller besviken på mamman?
Flickan går rakt in i vardagsrummet och verkar känna sig hemma där. Är flickan där ofta? Har mamman svårt att ta hand om flickan?
Systern går över gatan utan att se sig för. Det stärker bilden av att hon inte är helt närvarande eller mår riktigt bra.
Nu ska ni få öva på att läsa mellan raderna. Så här går ni tillväga:
1. Arbeta i mindre grupper. Läs utdraget på sidorna 54–55, antingen tyst för er själva eller högt i gruppen.
2. Låt var och en få en stund att fundera på frågorna till utdraget.
3. Diskutera därefter frågorna tillsammans och jämför era svar.
4. Redovisa era diskussioner för de andra i klassen. Utdraget på nästa sida är ur en novell av Annika Norlin. Berättarjaget i novellen ser tillbaka på en period under högstadiet. I berättarjagets klass går StorEva, en elev som genom både busstreck och trakasserier får såväl elever som lärare ur balans – alla utom matematikläraren, som eleverna kallar Frallan.
Novellen
Att läsa en novell är att dyka huvudstupa in i en berättelse. När du börjar läsa kastas du ofta rakt in i en händelse eller situation. Eftersom noveller är så pass mycket kortare än romaner finns det helt enkelt inte utrymme för några långa startsträckor.
Att noveller är korta och koncentrerade betyder inte att de saknar djup. Tvärtom har många noveller ett överraskande stort innehåll. I det här kapitlet får du fundera på vad som utmärker noveller och hur du kan få ut mer av läsningen.
Kort berättelse med stort innehåll
Du har säkert läst noveller tidigare under din skolgång, och då vet du att novellen är en kort berättelse som ofta fokuserar på en händelse eller situation. Det finns inga regler för hur kort eller lång en berättelse får vara för att kallas för en novell, men vanligen brukar noveller vara mellan 2–3 sidor och 40–50 sidor långa.
Samtidigt finns det författare som skriver ännu kortare noveller. Riktigt korta berättelser, kanske bara ett par meningar långa, kallas för mikronoveller.
Här är ett exempel på en mikronovell av författaren
Pravasan Pillay (f. 1978):
Diskobolos
Jag går till skroten i Havenside för att kasta diskus. Jag letar efter platta runda saker – kugghjul, navkapslar, burklock – och slungar dem så långt jag kan. Hittar jag ingen diskus snurrar jag runt, runt tills jag seglar iväg över skrotet.
Pravasan Pillay, 2024
Diskutera
Författaren AnnaKarin Palm skrev en gång att en bra novell ska ”skapa känslan av att man går in i ett enda, blixtbelyst rum. Funkar allt ska läsaren ana att det finns ett helt hus utanför dörren.”
1. Vad tror ni att hon menade med det?
Tema och motiv
När du läser och analyserar noveller och andra skönlitterära texter, till exempel romaner, kan du fundera över vad som är berättelsens tema och motiv
Temat är novellens centrala ämne eller grundtanke, som genomsyrar hela berättelsen. Fråga dig alltså vad novellen handlar om på djupet. Handlar det om olycklig kärlek, utanförskap eller hämnd? Sådana teman är vanliga just för att de rör frågor om vad det innebär att vara människa. Det gör att olika berättelser kan behandla samma tema, trots att de utspelar sig på olika platser och till och med under olika århundraden.
Så hur ska man då veta vad en novell handlar om på djupet? Eftersom temat inte står utskrivet i berättelsen handlar det om att läsa noga och göra en tolkning av innehållet. När du arbetade med frågorna till novellen Nani (s. 68–69) konstaterade du säkert att novellen handlar om en föräldralös pojke som ingen i byn tycker om. Du la säkert också märke till att pojken finner någon form av tröst och frid uppe på berget. Utifrån din läsning kan du då urskilja möjliga teman som ”utanförskap” och "naturens läkande kraft”. Båda dessa förslag är rimliga tolkningar av novellens tema.
Temat i sin tur byggs upp kring ett antal motiv. Precis som teman återkommer i många berättelser, kan vi även känna igen olika vanliga motiv i berättelser. Motiven är återkommande typiska situationer, personer eller konflikter. I Nani kan man känna igen motiv som ”det föräldralösa barnet”, ”den saknade mamman”, ”falska och illasinnade rykten”, ”känslan av att vilja hämnas”, ”en betydelsefull plats i naturen” och ”den fattiga byn”.
Vanliga motiv
Litterära motiv kan liknas vid olika motiv i fotografier. Alla har nog sett fotografier med motivet ”strand med badande människor”. Stränderna kan ligga i olika världsdelar och människornas kläder kan avslöja när fotografiet är taget, men motivet är detsamma.
På samma sätt kan du känna igen motiv som varieras och återkommer i många berättelser. Exempel på vanliga motiv är ”hjälten som räddar världen”, ”den elaka styvmodern”, ”det utstötta fosterbarnet” och ”den missförstådda outsidern”. Andra motiv kan vara typiska konflikter som ”rivaliserande syskon”, ”triangeldrama” eller en typsituation som ”bästa vännens svek”.
Diskutera
Gå igenom förslagen på tema och motiv till novellen Nani på förra sidan.
1. Vilket tema tycker ni passar bäst in på novellen? Vilka motiv skulle i så fall passa bäst ihop med det temat?
2. Vilka av de föreslagna motiven känner ni igen från andra berättelser eller filmer?
Ibland kan det vara svårt att avgöra vilket tema och vilka motiv en berättelse har. Ett tips kan vara att fundera över olika möjliga kombinationer av teman och motiv. Om du uppfattar att en viss berättelse har temat ”olycklig kärlek”, kan du fundera på vilka motiv som kan kopplas till det temat. På det sättet kan du resonera dig fram till en kombination som du kan motivera med stöd i texten.
Det lilla och det stora – diktens universum
Vad kan en dikt handla om? Svaret är förstås: Vad som helst. Att skriva dikter är ett fantastiskt sätt att utforska det lilla och det stora, det som är nära och det som är avlägset – och allt som ryms däremellan.
En författare som skrev dikter om såväl det lilla som det stora i tillvaron var Harry Martinson (1904–1978). Han belönades med Nobelpriset i litteratur med motiveringen ”för ett författarskap som fångar daggdroppen och speglar kosmos”. I sin poesi skildrade han upplevelser av naturen, där inget var för litet eller obetydligt för att skriva om (”daggdroppen”), samtidigt som han också skrev om det stora som omger oss (”kosmos”).
I en av sina dikter får han läsaren att rikta blicken mot en varelse som vi kanske inte tänker på så ofta:
Vem vördar daggmasken, odlaren djupt under gräsen i jordens mull. Han håller jorden i förvandling. Han arbetar helt fylld av mull, stum av mull och blind.
I Harry Martinsons mest kända verk, verseposet Aniara, skildrar han ett rymdskepps resa mot andra planeter. Farkosten kommer ur kurs och passagerarna inser att de aldrig kommer att nå sitt mål:
Ja, genom Gud och Död och Gåta går vårt rymdskepp Aniara utan mål och spår. O, kunde vi nå åter till vår bas, nu när vi upptäckt vad vårt rymdskepp är: en liten blåsa i Guds andes glas.
Samtala om texten
1. Vad säger dikten om daggmaskens betydelse, och om människans syn på små varelser i naturen?
2. Hur är stämningen i utdraget ur Aniara? Hur uppfattar människorna sig själva i förhållande till rymden?
mull (näringsrik) jord
Fotografiet på jordklotet togs i december 1972 av astronauterna på Apollo 17, på väg från jorden till månen. När bilden publicerades i tidningarna väckte den stor uppmärksamhet. Fotografiet har fått namnet ”Den blå pärlan”.
1. Titta på bilderna och välj en av dem. Vilka tankar och känslor väcker bilderna? Skriv ner de ord som spontant dyker upp.
2. Skriv en dikt baserad på dina ord. Du får själv välja vilken form dikten ska ha.
Skriv
Haiku – ett populärt versmått
Haiku är från början ett japanskt versmått med lång historia. En av de mest kända japanska haikupoeterna är Matsuo Basho (1644–1694). Här är en av hans dikter:
Den gamla dammen, en groda hoppar i ljudet av vatten
Haikun har även blivit en populär diktform i många andra länder, till exempel i Sverige. Här är en haikudikt av Nobelpristagaren i litteratur, Tomas Tranströmer (1931–2015):
De bruna löven är lika dyrbara som Dödahavsrullar.
Dödahavsrullarna är en samling religiösa handskrifter från antiken som 1947 hittades i grottor nära Döda havet.
En haiku är, som du märker, en väldigt kort dikt, som på ett koncentrerat sätt fångar en stämning, en känsla, en plats eller ett ögonblick. Den västerländska haikun består av tre versrader med totalt 17 stavelser: 5 stavelser på första raden, 7 på andra och 5 på sista. Mönstret är alltså 5 + 7 + 5. Här är Tranströmers dikt på nytt, med vokalerna i varje stavelse understrukna:
De bruna löven (5 stavelser)
är lika dyrbara som (7 stavelser) Dödahavsrullar. (5 stavelser)
Den traditionella haikun
Det finns olika riktlinjer för hur en traditionell haiku ska skrivas. Här är två exempel:
1. Haikun ska innehålla en hänvisning till en årstid. Årstiden ska dock inte nämnas, utan det räcker med ett ord eller en fras som gör att läsaren kan ana vilken årstid det är.
2. Haikun ska innehålla ett ”hopp” mellan rad 2 och 3, så att sista raden kommer lite som en överraskning, eller ger en ny infallsvinkel på diktens innehåll.
Undersök
Hur väl följer Matsuo Bashos och Tomas Tranströmers dikter de riktlinjer som gäller för den traditionella haikun?
Skriv
Skriv en haiku enligt mönstret 5 + 7 + 5. Om du vill kan du även låta din dikt innehålla en årstidsangivelse och ett ”hopp” mellan rad 2 och 3, så att sista raden kommer som en överraskning eller ger en ny infallsvinkel på ditt ämne.
Tanka – ett annat japanskt versmått
Ett annat japanskt versmått med lång historia är tanka. Tankan är uppbyggd som haikun, fast med två rader till. De två sista raderna har sju stavelser vardera. Mönstret blir därmed: 5 + 7 + 5 + 7 + 7. De två extra raderna gör att det finns lite mer utrymme för fördjupning och reflektion.
Kreativt skrivande
Att skriva skönlitterärt är ett sätt att få utlopp för sin fantasi och kreativitet. Genom skrivandet kan du uttrycka tankar och känslor, samtidigt som dina texter också kan beröra, roa och underhålla andra. Det skönlitterära skrivandet är dessutom en möjlighet att utveckla och nyansera sitt språk.
I det här kapitlet får du fördjupa dina kunskaper i att skriva kreativt. Du får tips på hur du bygger upp berättelser, gestaltar karaktärer och miljöer, och hur du använder bildspråk för att skapa bilder i läsarens huvud.
Att skriva kreativt
Med kreativt skrivande menas att skriva skönlitterärt, det vill säga att skriva texter som bygger på fantasi och inlevelse. Det kan vara dikter, noveller, sagor eller dramatik. Sådana texter kallas också för fiktion. Ordet fiktion härstammar från latinets fingere och betyder skapa eller göra.
När du skriver skönlitteratur är det bara din fantasi som sätter gränser. Samtidigt finns det olika berättartekniker som du kan använda dig av för att fördjupa innehållet och utveckla språket i dina texter. Det i sin tur kommer att göra det roligare och mer givande för dig när du skriver, samtidigt som dina texter blir mer läsvärda för andra.
Det här kapitlet handlar om hur du skriver noveller. Du kommer att få många tips och lära dig flera tekniker som du kan använda både när du planerar och skriver noveller. De tekniker som du får lära dig kommer du även att ha använd ning av när du skriver andra typer av skönlitterära texter.
Diskutera
1. Vilka tankar väcker ordet ”kreativitet” hos er?
2. Varför kallas skönlitterärt skrivande även för kreativt skrivande, tror ni?
3. Vilka erfarenheter har ni av kreativt skrivande?
I kapitlet ”Poesi” finns flera övningar där du får prova olika poetiska uttryckssätt.
Att skapa trovärdiga karaktärer
När du har en idé om vad din novell ska handla om är det dags att fundera på vilka dina karaktärer är. Eftersom noveller är så pass korta finns det inte utrymme för långa personbeskrivningar. För att kunna göra ett genomtänkt urval av detaljer som kan ge läsarna en uppfattning om karaktärernas utseende och personlighet behöver du lära känna dem först. Hur ser novellens huvudkaraktär och bikaraktärer ut? Vad har de för egenskaper? Vad tycker de om att göra? Bär de på en dold längtan eller en sorg? Ju mer du vet om dina karaktärer innan du börjar skriva, desto lättare kommer det vara att välja ut träffsäkra detaljer när du ska beskriva dem.
När du sedan skildrar dem kan du tänka på att använda dig av gestaltningar. Att gestalta innebär att visa istället för att berätta. Istället för att berätta vad karaktärerna tänker och känner låter du det framgå genom sådant de säger och gör. På så vis blir läsaren mer engagerad och får dra egna slutsatser utifrån den information som ges. Ett vanligt misstag är att både gestalta och beskriva, som i ”Hon smällde igen dörren hårt, eftersom hon var arg.” Här räcker det med den första delen av meningen.
Läs följande rader ur novellen Den lilla flickan och fundera på vad det är för känslor som gestaltas när flickan går ner för trappan för att träffa sin pappa som kommit hem från jobbet:
Långsamt smög hon nedför trappan; hela tiden höll hon hårt fast i räcket med ena handen – ännu långsammare genom hallen, och så sköt hon upp dörren till rökrummet.
Katherine Mansfield, Den lilla flickan, 1912 Översättning Birgitta Hammar
Samtala om texten
1. Vad känner den lilla flickan när hon går ner för trappan? Motivera med stöd i texten.
2. Varför är detta ett exempel på en gestaltning?
Skriv
Skriv om utdraget ur Den lilla flickan, men gestalta en annan känsla, till exempel flickans glädje över att pappan äntligen kommit hem.
Undersök
Läs den här beskrivningen av den äldre mannen som kallas Stinkfisken, från novellen Stinkfisken. Tänk särskilt på vilka detaljer författaren valt att ta med:
Stinkfisken hade på sig svarta solglasögon, det var hål i hans jacka, byxorna var smutsiga. Men hans skor glänste, det såg ut som riktigt fina skor, de passade inte till mannen och de passade inte till stanken.
Ferdinand von Schirach, Stinkfisken, 2020 Översättning Rebecca Kjellberg
1. Vad får vi veta om Stinkfisken?
2. Vilken effekt skapas av att en detalj i hans utseende avviker från de övriga?
3. Hur visar det här exemplet att författaren vet mer om Stinkfisken än vi läsare?
Diskutera
Arbeta i par. Kom på en karaktär som ni ger både inre och yttre egenskaper. Inre egenskaper kan handla om styrkor, svagheter och drömmar, medan yttre egenskaper kan handla om kläder och accessoarer. Fundera också på karaktärens sociala liv. Sammanfatta i en tankekarta. Berätta om er karaktär för ett annat par.
Berättarperspektiv
Noveller har oftast en huvudkaraktär och handlingen skildras ur dennes perspektiv. Om du vill att huvudkaraktären själv ska ha ordet väljer du förstapersonsperspektiv (jagform). Då är huvudkaraktären novellens jagberättare (”Jag vaknade med ett ryck”). Du kan också välja tredjepersonsperspektiv. Då är berättaren en utomstående kommentator som återger händelser ur huvudkaraktärens perspektiv (”Hon vaknade med ett ryck”).
Att tänka på när du skapar karaktärer:
1. Lär känna dina karaktärer innan du börjar skriva.
2. Välj ut detaljer som gör att läsaren får en bild av karaktärernas utseende och egenskaper.
3. Gestalta – visa istället för att berätta.
Översikt över de litterära epokerna
Människor har skapat berättelser i tusentals år. För att skapa överblick i litteraturens långa historia delas den in i olika perioder som kallas för epoker. En epok är alltså en avgränsad tidsperiod med vissa typiska kännetecken.
Det här kapitlet ger en överblick över de litterära epokerna. Kapitlet tar avstamp i antiken och sträcker sig ända fram till vår tid.
Berättelsernas långa historia
I alla tider och kulturer har berättelser varit viktiga för människor. De har hjälpt oss att förstå vår omvärld och oss själva. Under lång tid var allt berättande muntligt, men när skrivkonsten uppfanns för cirka 5 500 år sedan kunde berättelserna med tiden skrivas ned, och därmed bevaras för eftervärlden.
Den västerländska litteraturhistorien delas in i ett antal epoker. En epok är en avgränsad tidsperiod med vissa gemensamma drag. Det kan till exempel vara att vissa tankar eller idéer dominerade under epoken, eller att vissa genrer eller stilar var särskilt populära. Här är de epoker som du får läsa om i kapitlet:
Antiken (700talet f.Kr. – 400talet e.Kr.)
Medeltiden (500talet – mitten av 1400talet)
Renässansen (början av 1400talet – början av 1600talet)
Upplysningen (slutet av 1600talet – slutet av 1700talet)
Romantiken (slutet av 1700talet – mitten av 1800talet)
Realismen och naturalismen (1830talet – början av 1900
Modernismen (början av 1900talet – mitten av 1900talet)
Diskutera
1. Vad känner ni till om epokerna sedan tidigare?
2. Vilka texter ur litteraturhistorien har ni läst tidigare i skolan? Från vilka epoker är dessa texter? Vad handlade de om?
3. Vad kan läsningen av äldre texter ge oss som lever i dag?
Översikt över de litterära epokerna
Modernismen
Modernismen varade från början av 1900talet till ungefär mitten av 1900talet. Som man förstår av epokens namn ville författarna och konstnärerna vara just moderna. De ville bryta med traditionerna och befria konsten från alla regler och krav som funnits under lång tid. När världen förändras måste också litteraturen förändras, menade modernisterna.
Och världen var verkligen i förändring vid den här tiden. Den tekniska utvecklingen gick snabbt framåt och nya uppfinningar förbättrade många människors livsvillkor. Inom psykologin kom nya läror som förändrade synen på människans inre känsloliv. Många upplevde samtidigt att förändringarna gick väl snabbt, och att livet i de moderna städerna var anonymt och ångestfyllt. En omvälvande händelse var dessutom första världskrigets utbrott 1914.
De modernistiska författarna och konstnärerna tog intryck av alla förändringar, fast på olika sätt. Därför växte det fram olika modernistiska rörelser. Ett exempel är futurismen som hyllade industrisamhällets teknik och kraft. Ett annat är expressionismen som ville skildra den enskilda människans upplevelse av verkligheten. Ett tredje exempel är surrealismen som inspirerades av drömmar och människans undermedvetna.
En av de tidiga modernisterna i Norden var Edith Södergran (1892–1923). Här är den inledande strofen i en av hennes dikter, där hon med ett djärvt och experimentellt bildspråk skildrar upplevelsen av att finnas till – trots krig som rasar i Europa och trots att hon personligen drabbats av olika motgångar i livet:
På s. 126 kan du läsa en strof ur en annan modernistisk dikt av Gunnar Ekelöf.
Vad fruktar jag? Jag är en del utav oändligheten.
Jag är en del av alltets stora kraft, en ensam värld inom miljoner världar, en första gradens stjärna lik som slocknar sist.
Triumf att leva, triumf att andas, triumf att finnas till!
Triumf att känna tiden iskall rinna genom sina ådror och höra nattens tysta flod och stå på berget under solen. Jag går på sol, jag står på sol, vet av ingenting annat än sol.
Edith Södergran, Triumf att finnas till …, 1918
Diskutera
1. På vilket sätt ville de modernistiska författarna och konstnärerna vara moderna?
2. Hur påverkades de olika modernistiska rörelserna av samhällsförändringarna?
3. Vilka känslor ger Edith Södergrans dikt uttryck för? På vilket sätt är den modernistisk?
alltet universum, världsalltet
Många modernister skrev poesi, men även romankonsten förnyades under första hälften av 1900talet av författare som Franz Kafka (1883–1924) och Virginia Woolf (1882–1941).
Solen. Av Edvard Munch, 1916.
Att läsa och skriva sakprosa
Att läsa och granska sakprosa
I dag stöter du på text överallt – i skolan, i mataffären och på internet. Läsning är helt enkelt en del av vardagslivet. Det här kapitlet handlar om en typ av texter som du möter både i dina studier och i din vardag, nämligen det som kallas sakprosa. Du får fördjupa dina kunskaper om vad som kännetecknar sakprosatexter och utveckla din förmåga att läsa både tryckta och digitala texter. Du kommer också att få lära dig mer om vad det innebär att kritiskt granska en text.
Vad är sakprosa?
Sakprosatexter är texter som till skillnad från skönlitteratur inte är påhittade. Istället bygger de på fakta, och kan därför även kallas för faktatexter.
Något annat som skiljer sakprosatexter från skönlitteratur är syftet. Medan skönlitteratur syftar till att underhålla och beröra läsaren kan sakprosatexter exempelvis informera, påverka eller diskutera något.
Samtidigt finns det många olika typer av sakprosatexter. Den här läroboken, liksom läroböcker i andra ämnen, är exempel på sakprosa. I tidningar hittar du andra typer av sakprosatexter, som artiklar och recensioner. Därtill finns faktaböcker, bruksanvisningar och vetenskapliga uppsatser.
Även om sakprosatexter kan skilja sig åt vad gäller språket, innehållet och strukturen finns det strategier som är användbara vid läsningen av de flesta sakprosatexter. Till att börja med måste du vara en aktiv och engagerad läsare. För att förstå texten kan du exempelvis behöva använda egna kunskaper om det ämne som texten handlar om. Det kan också hända att du behöver läsa mellan raderna, det vill säga förstå det som inte uttrycks tydligt i en text.
Diskutera
1. Vilka sakprosatexter är ni vana vid att läsa?
2. Varför är det viktigt att öva på att läsa olika typer av sakprosa?
3. Vad tycker ni är svårast med att läsa sakprosatexter?
Kritisk läsning
För att kunna granska en text och avgöra om innehållet är pålitligt och användbart behöver du läsa den kritiskt. En kritisk läsning hjälper dig att förstå innehållet bättre och värdera informationen i texten.
När du läser kritiskt behöver du till att börja med reda ut vad som är textens huvudtanke och vad som är mindre viktigt. Skilj mellan de idéer texten för fram och detaljerna som exemplifierar och utvecklar resonemanget. Då blir det lättare för dig att sammanfatta texten, och veta om informationen är användbar för dig.
För att uppfatta textens huvudtanke behöver du förstå syftet med texten. I en debattartikel är syftet att övertyga läsaren om en åsikt och skribentens åsikt är då huvudtanken i texten. Syftet med en nyhetsartikel är däremot att förmedla något som har hänt. Huvudtanken är här istället händelsen och dess orsaker.
Både tidningsartiklar och andra texter kan innehålla såväl sakpåståenden som åsikter. Att läsa kritiskt handlar därför om att vara uppmärksam på vad som är fakta och vad som är tyckanden och värderingar. Till exempel är påståendet ”Sverige är ett land i Norden” fakta, medan ”Sverige är det bästa landet i Norden” ett uttalande som det går att ha olika åsikter om.
I sakprosatexter är det också vanligt att flera röster hörs. Skribenten kan ha intervjuat olika personer som ger sin syn på ämnet. Var därför noga med att hålla reda på vem som säger vad i en text. Gör också klart för dig vilka personerna är, till exempel om de är experter inom ett visst område. Det kan sedan leda dig vidare till att fundera över vilka åsikter eller personer som inte får utrymme i texten. Finns det något givet perspektiv som saknas?
Att det finns en författare bakom varje text kan tyckas vara en självklarhet, men det är viktigt att vara medveten om. När du läser kritiskt funderar du därför på om och hur skribenten syns i texten. Du kan då vara uppmärksam på om skribenten använder värderande ord som ”tyvärr” eller ”lyckligtvis” för att beskriva ämnet. Fundera även över vilka åsikter som får höras i texten och om de ges lika mycket plats.
Undersök
Gå tillbaka till artikeln på s. 160–163 och träna på kritisk läsning med hjälp av följande frågor:
1. Vad är syftet med texten? Vad är huvudtanken i texten?
2. Vilka olika personer får uttala sig i texten?
3. Finns det både sakpåståenden och åsikter i det de intervjuade säger?
4. Låter skribenten någon person eller åsikt få mer utrymme än någon annan?
5. Finns det värderande ord som låter läsaren ana skribentens åsikter?
Att citera
Om du hittar en riktigt bra formulering i en text som du ska sammanfatta, och som du inte vill ändra på, kan du välja att citera den. Citera innebär att exakt upprepa vad någon annan sagt eller skrivit. Före och efter det som citeras sätter du ut citattecken (”). Vem du citerar ska också framgå. Här är ett exempel:
I artikeln ”Vad har du för språkvårdsrutin?” (Svenska Dagbladet, 20240902) argumenterar språkvetaren och författaren Sara Lövestam för att vi borde ge vårt språk samma omsorg som vi ger vår hud. Hon skriver: ”Medan huden skiljer oss från resten av världen är det språket som knyter oss till den.”
Om du citerar samma källa fler än en gång ska du använda fullständig källhänvisning vid första tillfället. Därefter använder du referatmarkörer. Tänk också på att inte citera för ofta. En text med många citat blir svårläst.
Checklista: Citatteknik
Några tumregler när du citerar:
• Ditt citat ska vara en ordagrann upprepning av det som du citerar.
• Före och efter det som citeras sätter du citattecken (”).
• Det måste framgå vem eller vilka som du citerar.
• Om du utesluter något inne i citatet, till exempel några ord mitt i en mening, markerar du utelämningen med tre punkter i en hakparentes […].
Exempel på ett referat
Här är ett referat av artikeln ”Därför kan det vara bra att ha en hobby” som finns på sidorna 160–163. Var uppmärksam på:
• referatets inledning, som ska ange källa och helst återge originaltextens kärna.
• styckeindelningen.
• referatmarkörer.
• citat.
• referensbindning och sammanhangssignaler (s. 186–188).
Referat av ”Därför kan det vara bra att ha en hobby”
Sara Martinsson skriver i artikeln ”Därför kan det vara bra att ha en hobby” (Dagens Nyheter, 20220607) om vilka faktorer som styr människors fritidsintressen samt vilken betydelse dessa har för människor.
I artikeln intervjuas psykologen Maria Farm. Hon konstaterar att fritiden har betydelse för återhämtning och kreativitet, samt att förutsättningarna för att ägna sig åt hobbyer skiljer sig åt mellan könen. Enligt Farm värderas mäns aktiviteter på fritiden högre.
Martinsson intervjuar även Jens Ljunggren, professor i historia, som pekar på andra faktorer som avgör vilka fritidsintressen människor har. Tiden vi lever i är en avgörande faktor, eftersom regler om arbetstid och semesterdagar styr hur mycket fritid vi har. Klasstillhörighet är en annan faktor som påverkar valet av fritidsintressen, påtalar Ljunggren. De övre klassernas fritid har krävt ekonomiska resurser och har inneburit möjlighet att skapa kontakter och nätverk, medan arbetarklassens fritidsintressen har varit mer fysiska. Ljunggren anser att synen på arbete och fritid börjar smälta samman. ”Drivkraften bakom fritids och hobbyaktiviteter är passion. Nu har man integrerat den passionen i synen på arbete”, säger Ljunggren.
Undersök
1. Läs igenom artikeln på s. 160–163. Återges det huvudsakliga innehållet i artikeln på ett rättvist sätt i referatet?
2. Vilka referatmarkörer används i referatet? Används citat?
3. Ett centralt begrepp i referatet är ”hobby”. Vilka ord i texten används förutom ”hobby” för att beskriva samma sak?
Läs ett inlägg
Resonerande inlägg är en form av utredande texter, där skribenten både använder information från källor och egna tankar och exempel. Nu ska du få läsa ett exempel på en resonerande text skriven av en elev i årskurs 1 på gymnasiet. Uppgiften som eleven fick var att skriva ett inlägg som skulle kunna publiceras på en webbplats om samhällsfrågor. I uppgiften ingick att använda information från en artikel i Dagens Nyheter (s. 160–163). Den övergripande frågeställningen var: Vad påverkar människors val av fritidsaktiviteter? I inlägget skulle eleven beskriva vad som kan påverka människors fritidsvanor, förklara vad fritidsintressen kan betyda för människor i dag och presentera något från artikeln i Dagens Nyheter som är relevant för resonemanget. Texten skulle vara 500–700 ord. Elevens text är 693 ord lång.
Den viktiga fritiden
Fritiden är det som sätter guldkant på tillvaron, säger min pappa ibland. När han klagar på att jag blir stillasittande framför datorspel brukar jag påminna honom om det. Precis som många andra, förstår inte min pappa att datorspelande fyller samma funktion som mer traditionella fritidsaktiviteter, som att spela handboll, meka med veteranbilar eller samla på frimärken. Men vad är det egentligen som påverkar våra val av fritidsintressen, och vad betyder de för oss?
Vi får några ledtrådar i artikeln ”Därför kan det vara bra att ha en hobby” (Dagens Nyheter, 20220607) av Sara Martinsson. Enligt psykologen Maria Farm, som intervjuas i artikeln, finns det vissa skillnader mellan vilka fritidsintressen män och kvinnor väljer. Farm berättar att många män väljer hobbyer som kan utföras utanför hemmet, medan kvinnor i större utsträckning ägnar sig åt heminredning och läsning. Vilket kön vi har tycks alltså ha betydelse för vilka fritidsintressen vi väljer.
Ytterligare två faktorer som lyfts fram i artikeln är tiden vi lever i och vilken samhällsklass vi tillhör. Jens Ljunggren, professor i historia, berättar i artikeln att reformer som åtta timmars arbetsdag gjorde att även arbetarklassen fick
Rubrik.
Inledning som presenterar ämnet och frågeställningen.
Huvuddel. I den här delen av texten beskriver eleven olika faktorer som kan påverka människors fritidsintressen. Eleven presenterar samtidigt information från artikeln i Dagens Nyheter.
mer ledig tid och kunde lägga sin tid på en hobby. Innan dess var det i stort sett bara överklassen som hade någon fritid. Samtidigt menar Ljunggren att det fortfarande finns stora skillnader ifråga om fritidsintressen mellan samhällsklasserna. Människor med god ekonomi har trots allt helt andra möjligheter att ha dyra fritidsvanor, som motorbåtar och ridning. Jag vill minnas att motorsporten folkrace däremot är en typisk aktivitet som arbetarklass och medelklass ägnar sig åt. Det är knappast Wallenberg som står i publiken när bilarna brummar förbi och leran skvätter.
Exemplet illustrerar ytterligare en viktig påverkansfaktor, nämligen var vi bor. Förmodligen påverkar platsen vi bor på förutsättningarna mer än vi tror. Om man bor på landet är det naturligt att bli intresserad av friluftsliv, fiske och jakt, medan staden kanske erbjuder ett större utbud av kulturevenemang. På motsvarande sätt är förutsättningarna bättre
Gå på djupet
Skriv ett inlägg
I den här slutuppgiften ska du skriva ett inlägg på temat ”Individen och gruppen”.
Material
• Det här kapitlet och de övriga kapitlen i blocket Att läsa och skriva sakprosa.
• Texterna i temat ”Individen och gruppen” på s. 247–255.
Arbetsgång
Förberedelse
1. Läs texterna som ingår i temat och diskutera dem gärna i klassen. Välj därefter en av uppgifterna på s. 256–257.
2. Läs uppgiftsinstruktionen noga. Fundera igenom vilken information i källtexten som är relevant att använda, och vilka egna tankar som du har om ämnet. Gör gärna en tankekarta.
3. Gör en disposition.
Genomförande
4. Skriv ditt inlägg. Tänk på att anpassa språket efter texttypen, och att tillämpa reglerna för citat och referatteknik.
5. Läs igenom och granska din text. Gör eventuella ändringar.
6. Lämna in din text.
Efterarbete
7. Tänk igenom hur det gick. Vad är du nöjd med, och vad kan du utveckla till nästa gång?
Individen och gruppen
Vårt fokus – vår superkraft – har stulits
av Maria Jelmini
Tänk på något du åstadkommit, något du är stolt över. Blivit bra på handboll, grym på gitarr, lärt dig italienska. Kommit på en affärsidé. Alla liknande bedrifter har krävt en sak: tid. Många timmars intensivt fokus.
Johann Hari är den brittiska vetenskapsjournalisten som har gått till botten med vad han anser är en av vår tids största kriser: vår allt sämre förmåga att fokusera.
Han berättar hur han själv, högpresterande journalist och författare, skribent i prestigetidningar som The New York Times, ofta kände sig stressad. Ändå var han mindre produktiv. Han insåg att så fort något blev utmanande eller tråkigt, sträckte han sig efter mobilen. Och från att ha varit en bokmal, läste han nu oftast bara några sidor innan han la ner boken.
Han förbannade sin usla självkontroll.
– Jag tänkte att det handlade om min brist på viljestyrka.
Men det var inte förrän senare han insåg att något var allvarligt fel.
Inget individuellt misslyckande
Hari reste jorden runt för att intervjua världens främsta forskare, filosofer, teknikgurus och dito visselblåsare, kring uppmärksamhet och fokus. Han har plöjt hundratals publicerade vetenskapsartiklar. Materialet samlade han i boken ”Stulet fokus” (Akademius, 2023).
– Jag insåg att vi har sett på våra uppmärksamhetsproblem på fel sätt, som ett individuellt misslyckande. Men det är inte vår eller våra barns förmåga att fokusera som plötsligt har kollapsat. Den har stulits av ett antal enormt kraftfulla aktörer.
visselblåsare person som avslöjar missförhållanden, ofta på sin egen arbetsplats
Olika sidor av språket
Svenska på olika sätt
Var du har vuxit upp, hur gammal du är och vilka intressen du har – på ett eller annat sätt påverkar det ditt sätt att använda språket. Samtidigt talar du säkerligen inte på samma sätt i alla sammanhang. Vem du talar med och hur situationen ser ut kan också ha stor betydelse för hur du använder språket.
Det här kapitlet handlar om hur språket, ditt och andras, används i praktiken. Du kommer att få lära dig att svenska kan talas på många olika sätt, men också att det finns kopplingar mellan språk, identitet, normer och makt.
Språklig variation
Enligt språklagen som trädde i kraft 2009 är svenskan huvudspråk i Sverige. Med det menas att svenska är samhällets gemensamma språk som alla i landet ska ha tillgång till.
Samtidigt talar inte alla som bor i Sverige svenska på riktigt samma sätt. Det finns en stor språklig variation i svenskan, precis som det gör i de flesta språk. Framför allt gäller detta det talade språket, även om det finns språklig variation också i skrivet språk. Det är många faktorer som påverkar hur vi använder språket, till exempel var i landet vi bor eller hur gamla vi är. Dessutom varierar de allra flesta personer sitt språk efter situationen. Du talar förmodligen inte precis på samma sätt med dina lärare, kompisar, släktingar eller främmande personer som du möter i din vardag.
Slutligen har varje individ ett unikt sätt att tala, som påverkas av alltifrån var man har vuxit upp till vilka föräldrar, vänner och intressen man har. Inom språkvetenskapen kallas varje människas unika sätt att tala för en idiolekt.
Språklig variation
Här är exempel på faktorer som på olika sätt kan påverka språkbruket:
• Geografisk bakgrund: En variant av ett språk som talas inom ett visst geografiskt område kallas för dialekt
• Social bakgrund: Språkbruk som är typiskt för en viss social grupp kallas för sociolekt.
• Ålder: Språkbruk som kan kopplas till en viss åldersgrupp, till exempel ungdomar, kallas för kronolekt.
• Kön: Språkliga skillnader som knyts till kön kallas ibland för sexolekter.
Diskutera
1. Vad tror ni påverkar ert sätt att prata mest – platsen där ni bor, er ålder, era kompisar, era föräldrar eller något annat? Motivera.
2. Hur anpassar ni ert sätt att tala beroende på vem ni talar med?
Olika typer av språklig variation kallas för varieteter.
Makt, normer och identitet
När du har läst och arbetat med det här kapitlet, har du säkert märkt att språket är en central del av en människas identitet. Språkforskaren Ellen Bijvoet inleder en forskningsrapport med att citera den amerikanska forskaren Mari J. Matsuda:
Din accent bär berättelsen om vem du är – om vem som först bar på dig och pratade med dig när du var ett barn, om platser där du har bott, din ålder, de skolor du gick på, de språk du talar, din etnicitet, om vem du beundrar, dina lojaliteter, ditt yrke, din klassposition: spår av ditt liv och din identitet är invävda i ditt uttal, din frasering, ditt val av ord. Ditt själv är oskiljaktigt från din accent.
Ellen Bijvoet, Attityder till spår av andra språk i svenskan, 2020
Här kan ordet ”accent” närmast förstås som idiolekt (se s. 261). Genom vårt sätt att tala signalerar vi alltså vilka vi är. Samtidigt läser vi också av och kategoriserar andra utifrån hur de talar. Oftast sker det utan att vi tänker på det själva. Vilka förväntningar vi har och hur vi reagerar på andra människors sätt att tala – till exempel dialekter, sociolekter och brytning – studeras inom forskning om språkattityder.
Den form av svenska som ligger närmast det som kallas neutralt standardspråk (se s. 263) är den vi oftast hör i massmedia, till exempel när politiker, företagsledare och andra personer med makt uttalar sig. Det gör att vi kopplar samman talat språk som ligger nära standardspråket med hög social status. Inom språkforskningen används begreppet öppen prestige för de varieteter av ett språk som har hög status i samhället.
Samtidigt kan andra sätt att tala, som inte har hög status i samhället i stort, ha hög prestige inom vissa grupper. Till exempel kan slang och svordomar värderas högt bland ungdomar, även om det inte anses vara ett acceptabelt språkbruk i formella sammanhang. Inom forskningen kallas detta för dold prestige. I de skönlitterära utdragen om sociolekter
Olika
på s. 267 finns exempel på två olika miljöer – en arbetarmiljö i Malmötrakten och en förortsmiljö utanför Stockholm – där andra varieteter än standardspråket har en dold prestige.
Att ha gemensamma ord och ett visst sätt att tala bidrar till att stärka gemenskapen inom gruppen. Det blir ett sätt att smälta in och befästa gruppens normer. Men samtidigt som språket skapar band mellan gruppens medlemmar, kan det även användas för att markera distans till andra utanför gruppen. Språk både förenar och stänger ute.
På samma sätt som språk och identitet är tätt förknippade med varandra, hänger också samhällets språkpolitik ihop med hur olika varieteter av svenskan uppfattas. År 2009 fick Sveriges fem nationella minoritetsspråk en officiell status, men långt in på 1900talet var barn förbjudna att tala sina minoritetsspråk i skolan. Även inom media har det skett stora förändringar. Numera hör vi ofta olika dialekter talas på tv och radio, men för inte så länge sedan var det otänkbart. Om någon talade dialekt i till exempel en film var det för att personen skulle framstå som obildad. Språkpolitik, precis som attityder till språklig variation, förändras hela tiden.
Diskutera
1. Vad är skillnaden mellan öppen och dold prestige?
2. Håller ni med om att språket både förenar och stänger ute? Har ni några egna exempel?
Undersök
Titta igenom de första minuterna av ett par olika svenska tvprogram. Välj gärna program i olika kategorier, till exempel reality, barn, sport och nyheter (riksnyheter och lokala nyheter).
1. Är det någon i programmet som talar dialekt eller med brytning, eller ligger deras uttal nära standard
2. Finns det någon skillnad mellan de olika programkategorierna?
3. Presentera era resultat för varandra i klassen.
De fem nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.
Språkets byggstenar
Grammatik är läran om hur språket är uppbyggt. Genom att du fördjupar dina grammatiska kunskaper får du en större förståelse för språkets uppbyggnad och funktion, samtidigt som du får lättare att beskriva språkliga iakttagelser.
Det här kapitlet ger dig en översiktlig genomgång av svenskans ordklasser och satsdelar.
Olika
Ordklasser
Substantiv
Substantiv är ord som betecknar människor, djur, saker, tillstånd och egenskaper.
programmerare undulat tandborste sorg klokhet
Framför substantiv kan du sätta en, ett, flera, den, det eller all(t). en undulat ett torg flera undulater den tandborsten det torget allt smör
Konkreta substantiv kallas de substantiv som du kan se och ta på. tall moped skor sushi bensin
Abstrakta substantiv kallas de substantiv som du inte kan se eller ta på.
stress godhet demokrati tvivel
Substantiven kan stå i två olika numerus (antal). singular (ental)
tavla konsert
plural (flertal)
tavlor konserter
Substantiven har sex olika deklinationer (böjningssätt) i plural.
1. flaska-or
2. bro-ar
3. station-er
4. tå-r
5. bo-n
6. barn-
Adjektiv
Adjektiv är ord som betecknar egenskaper och beskriver hur någon eller något är eller ser ut. tuff smal fyrkantig svart
Adjektiv kan kompareras (jämföras). Det finns tre komparationsformer: positiv komparativ superlativ tuff tuffare tuffast
Adjektiv kan kompareras på fyra olika sätt:
1. med ändelserna -are, -ast smal smalare smalast
2. med ändelserna -re, -st (ofta med omljud i komparativ och superlativ) låg lägre lägst stor större störst
3. med mer och mest energisk mer energisk mest energisk
4. oregelbundet gammal äldre äldst
De flesta adjektiv kongruensböjs, dvs. rättar sig efter om huvudordet är utrum eller neutrum, singular eller plural. en gammal cd-skiva ett gammalt instrument flera gamla instrument den gamla cd-skivan det gamla instrumentet
Se upp med!
Adjektiv har antingen komparation med ändelser eller med mer och mest Använd inte dubbel komparation.
Skriv inte: Det mest vanligaste felet är lätt att rätta till.
Skriv: Det vanligaste felet är lätt att rätta till.
Uppgifter adjektiv
1. Vilka tio adjektiv finns i texten?
I två timmar hade Mustafa och Nova spelat ett nytt datorspel. Nu började de bli trötta i ögonen och hungriga, men det var så spännande att de inte kunde sluta. De hade bara ätit popcorn och druckit ur var sin stor flaska vatten, för rummet var varmt. När de satte igång hade Mustafa sagt: – Det här är praktiskt och bra. Nu behöver vi inte resa oss ur soffan. Men till slut tog hungern över. – Dags för en välsmakande kebabrulle, sa Nova.
– Perfekt.
2. Komparera tre adjektiv från texten ovan a) som har ändelserna –are, –ast. b) som har ändelserna –re, –st. c) med mer och mest.
3. Sätt in lämpliga adjektiv i rätt form. Ali stannade vid en … glasskiosk. En … kö väntade framför den. Det var ett … ställe med många … glassorter. Solen sken och var … och … . Ett … barn med en … tröja frågade Ali vilken glass han skulle ha. Den … blandningen är den med jordgubb och lakrits, sa Ali och log. I glasskiosken stod en man med … skjorta. När det var Alis tur tittade mannen på honom med ett … leende. Ali gjorde sin beställning, betalade och gick därifrån med … steg.
Svenska impulser nivå 1
carl-johan markstedt, simon bogren och sofia löwenhielm
Vad gör dig till en trygg och säker talare? Hur skriver du sammanhängande och varierade texter? Vad kännetecknar de litterära epokerna? Hur kan du utveckla din förmåga att läsa, granska och analysera olika slags texter? Vad påverkar ditt och andras sätt att använda språket?
Svenska impulser nivå 1 är ett läromedel som söker nya vägar till lärande och utveckling, allt inom ramen för en tydlig struktur.
I Svenska impulser nivå 1 får du öva dig i muntlig och skriftlig framställning. Du får läsa och arbeta med skönlitteratur och sakprosa, lära dig om litteraturens historia och reflektera över språklig variation. Svenska impulser nivå 1 förstärker och fördjupar dina kunskaper. Men boken fyller också på, utmanar och leder vidare.
