Kennert Orlenius
Socialt arbete ikyrklig regi
-vad,hur och varför?
Vart är vi på väg?
Socialtarbetei kyrkligregi– vad, huroch varför?
Socialtarbete ikyrklig regi
– vad, hur
ochvarför?
©2024 Kennert Orlenius
Upplaga 1
Illustration:Kennert Orlenius Foto (framsida):Jessica Orlenius
Förlag:BoD ·BooksonDemand, Stockholm, Sverige Tryck: LibriPlureos GmbH,Hamburg,Tyskland
ISBN:978-91-8080-110-2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Bakgrund, motivoch syfte sid. 7
Socialthållbartsamhälle?
Föreningslivetsroll?
Bokens struktur ochinnehåll
Författarpresentation
1. Socialtarbetei kyrkligregi 17
Frälsningsarmén– en plattform
Pingströrelsen –byggervidare
Manna ochDreamCenter iGöteborg
Lighti Mölndal
Räddningsmissionen iGöteborg
Sammanfattning
2. Relationen civilsamhälle– kommun 49
Civilsamhällets roll isamhället
Civilsamhälletsom begrepp
Då ochnu
Stöd ochbidragtill föreningar –enkontroversiellfråga?
Kommunens roll ochfunktion
Balans mellankontrolloch tillit
Förutsättningarför samarbete
Samverkan– samarbete– medskapande
3. Värdegrunden– menvad ochhur? 67
Värdegrundeni retorikoch praktik
Begreppetvärdegrunden
Människosyn ochmänniskovärde
Motivför socialtarbetepåkristen grund
Bibelnssyn på mänskligarättigheter
Jesu människosyn
4. Utmaningar ocherfarenheter sid. 85
Statlig styrning tystar röster
Relationen civilsamhälle –kommun
Bidrag ochberoende
Religionoch tro- en resurs?
Välfärdssamhällets kris –konsekvenserför civilsamhället?
Invandring– kostnadellerresurs?
Kulturella utmaningar
`Bonding´och `bridging´
Sverige– landet annorlunda?
Organisationskultur: vadär verksamhetensDNA?
Ledningoch styrning av verksamheten
Motivför attarbetaideellt
Chefskap ochledarskap
Rekryteringoch reklam
Hurinrymssocialt arbete iandlig verksamhet?
5. Hurmätaeffekter av verksamheten?
Somman frågafår mansvar
Exempelfrånkyrkligtsocialt arbete
Bakgrund,motiv ochsyfte
Socialthållbartsamhälle?
Sociala frågor harunderdesenaste åren blivit alltmer uppmärksammade.Inomden offentligasektorn talasgärna i högtidstal ochstyrdokumentomviktenavsocialt hållbart samhälle.Vissa politikerpekar på skillnadernai ekonomiska villkor: Sverigeärett av de EU-ländersom harstörstskillnad mellaninrikes ochutrikes födda personer närdet gäller materiell ochsocialfattigdom.Skillnadermellanrikaoch fattigahar eskaleratunder detsenaste decenniet.Andra politikerpåpekar istället exempelvis attandelen person över 16 år somlever i nämnda fattigdom är lägstbland EU-länderna. Detkan dock konstaterasatt under2021levde drygttre procentavpersoner 16 år ochäldre imateriell ochsocialfattigdom iSverige (såkallad materielloch social deprivation),vilketmotsvarar ungefär300 000personer.1 Mendet bördånoteras attdet är sjugånger vanligarebland utrikesfödda än inrikesfödda iSverige.Under 2021 saknade43procent av utrikesfödda kontantmarginal, motsvarandeandel förinrikes födda var11procent (SCB 2022). Om dessaförhållandenska betraktassom acceptabla är en fråga
1 Materielloch social deprivation handlaromatt inte ha rådmed utgifterna förminst femavtretton utpekade poster.Det gäller exempelvis att inte kunna betala föroförutsedda utgifter, tillräcklig uppvärmningavbostaden ellerdelta isociala aktivitetersom kostar pengar.
om värderingar. De flesta somärinvolverade isocialt arbete i civilsamhället kankonstateraatt någothar hänt de senasteåren. Personer somlever ienlivssituation medtuffa marginaler föratt klarasittuppehällemed låglevnadsstandard harblivitalltfler, vilket blivit särskilt tydligtfrånår2023. Situationenhar succesivt förvärrats förmånga.Alltflersöker sigtill organisationer som erbjuder gratis frukost(ellertill lågkostnad), matkassar, köpav billigamatvaroroch kläder etcetera.I Stadsmissionensrapport (2023) konstaterasbland annatföljande:
Allt fler människormed långvarigt försörjningsstöd kommerockså förhjälp ochdet är även denstörsta gruppen. Dettastödäravsett attvaratillfälligtför människori kris.Vad görsamhälletnär stödet blir långvarigt?Antalet icke-mottagare sombesöker Stadsmissionenökarockså.Viefterlyserforskning om varför detoffentliga samhälletintenår dem(s. 3).
Detsom inledningsvis härhar nämnts väcker frågor,om exempelvis kommunensrespektivecivilsamhällets roll ochansvar: ekonomiska förutsättningaroch samarbete, delaktighetoch stöd. Inte sällan uttryckerkommunpolitikeratt ”viklararinteutmaningarna isamhället utan civilsamhälletsstöd”.Samtidigt uttrycker exempelvis föreningsrepresentanteriblandbesvikelseövernjugghetoch oförståelseför föreningslivetsvillkor.I vilkaformerär någonformavstödför insatser önskvärdaoch rimliga? Skadet ske iformavsamverkan (formell arbetsfördelning), samarbete(där manaktivtgör någottillsammans) elleri form av medskapande (där manskaparoch utvecklarsamttillsammanspåverkarsociala insatser ochstöd)?
Föreningslivetsroll?
Föreningslivet utgörendel av civilsamhället ochnumerabenämns ofta föreningar somidéburnaorganisationer. Kännetecknande för sådana organisationer är attdeärbaseradepåidéer,det vill säga attdeärvärdeorienterade– till skillnad från detsom gäller i kommunerna: mål- ochresultatorientering (enstyrningsfilosofi somi sintur harrötteri näringslivet). En utmaning förföreningslivetäratt detsom kännetecknat folkrörelsen historiskt –att vara en röst försocialoch demokratiskutveckling– alltmertenderat attövergåi en funktion somserviceorganoch därmed delvis överta detkommunala ansvaret försinamedborgare. Åena sidan är grundeni föreningslivet ihög grad baseradpåallmänmänskliga värden ochidealitet,å andrasidan finnsenutvecklinginom föreningsliv medalltmer fokuspåaktiviteter ochtydliga resultat, inte minstgällerdet engagemang ikyrklig regi.Bildenpåbokens framsida illustreraratt även om vägenärrelativtrak uppdagasdet ibland attman måstegöravägval. Terrängen runt omkringkan ocksåvaraganskasnårigoch detgälleratt manhållerrättkursför atttasig fram till målet.
Itaktmed svårigheteratt rekryteraledareoch volontärer ochsamtidigt byggaupp institutionell verksamhet ställs krav på extern finansiering föranställdpersonal. Exempelvis Stadsmission harca1300anställdafördelade på fleraplatser ilandet. Frälsningsarménärett starkt varumärkeoch nårgenom sin verksamhet långtutöverdedrygt 4000 medlemmarnai Sverige. Rörelsen är internationelltspriddi merän130 länder menäridag detminstafrikyrkosamfundet iSverige.Det enorma sociala arbetetvisar sigbland annati nästan 90 000vårddygni rörelsens
institutioner(akutboende,stödboende, ungdomsboende och kvinnoboende). Vadärdåproblemen?
Detfinns tendensertill attbehovet av anställd personal ökar ochden ideella dimensionenminskar.Vissa forskare varnar fören ökad professionaliseringsom kanledatill eroderingav värdeorienteringen ochfrivilligheten, ochatt föreningar därmed blir alltmeraktivitetsorienterade snarareänidé-och värdeorienterade. Ettannat problemgällersvårigheten attrekrytera nyamedlemmar till mångaföreningar. ”AllaälskarFrälsningsarmén– meningen vill vara med” konstaterade en officerinom Frälsningsarmén(TidningenDagen 210910). Medlemsutvecklingen pekarnedåt ochmedelåldern uppåt. Detgällermånga föreningar,inkluderatkyrkor. Medlemsutvecklingenär en utmaning.Enannan frågagällerdet socialaengagemangetoch dess förankring ikyrkans verksamhet somhelhet. Hurförenas och inryms socialtengagemangi andlig verksamhet?Ytterligareen utmaning gäller frågan om medarbetares delaktighetoch ledning av verksamhet.Hur utvecklasverksamheteni form av lagarbetet föratt inte blisårbar, vilandepånågon ellernågra få eldsjälar? Ju fler medarbetare, destostörre vikt av tydlig organisation och rutiner– ochledarskap.Och hur undviksatt verksamhet inte utvecklastill”värksamhet”?
Detsom beskrivits ovan är bakgrund ochmotiv föratt publiceradenna bok. Densätterfokus på socialtarbetei kyrklig regi.Det finnsinget somtyder på attkyrkans roll sompartner för social hållbarsamhällsutvecklingkommeratt minska.Tvärtom. Närandra roparpåhårda tagoch enbart betonarindividenseget ansvar kankyrkanvaraenannan ochviktigröstför attskapa ett mersocialt hållbart samhälle ochbättrelivsmiljö föralla.
Många isamhället uppleveratt tumskruvarna dras åt allt hårdare,ekonomiskt, socialt och existentiellt. Kommunen har ansvar för sin invånare men en del politiker sätter stort hopp till civilsamhället. Vissa uttrycker mer eller mindre uppgivenhet och säger: vi klarar inte vårt uppdrag utan era insatser. Stadsmissionen och Frälsningsarmén är kända varumärken men alltfler lokala kyrkor engagerar sig och gör sociala insatser.
Ibokens inledning ges exempel på olika former av socialt arbete ikyrklig regi. Iboken belyses vidare en radfrågor, exempelvis:
-Vad är motiven för att bedriva socialt arbete på kristen grund?
-Vad är villkor och förutsättningar för samverkan mellan kommun och social verksamhet ikyrklig regi?
-Vad motiverar medarbetare att göravolontära arbetsinsatser?
- Ledning och styrning: hur främjas delaktighet och samarbete hos medarbetarna?
-Hur kan effekter av verksamheten undersökas?
Socialt arbete ikyrklig regi är en del av civilsamhällets insatser, baserade på idealitet och värden. Kyrkors verksamhet tycks dock bli alltmer fokuserade på aktiviteter, resultat och mål och tenderar att ta över delar av kommunens ansvar.Vart är vi på väg?