Luftseglarna
Ballongfärderundergångnatider
ChristerBjäre
Luftseglarna
Ballongfärderundergångna tider
Luftseglarna
Ballongfärderundergångnatider
Christer Bjäre
Hangicknuupp iballong igår föratt pröfva ännu en sida af detmänskliga lifvetsnjutningar.Tydet är en njutning ochlycka attse jorden flykta bort under sina ögon,att se allt det, sombindertankaroch viljor attblifvadarr- ande ochsvinnandepunkter iett omätligt bäcken. SignMax
(GöteborgsPosten 16 juli 1898)
ChristerBjäre hartidigareundernamnet Janssonpublicerat;
Med Ångbåtfrån Helsingborg-Passagerartrafikenunder1800-talet-. 1982
Med BåtfrånHelsingborg-Passagerartrafikenunder1900-talet-. 1985
Tullverket iHelsingborg1685-1986. 1986
Med färjapåSundet. Helsingborgsalmanackan1992.
ÖverÖstersjön till Gotland. Passagerarfartengenom tiderna. 1996
Skåne -Landetmot kontinenten- Resor viaSkåne under gångna tider. 2004
Helsingborgoch dess färjor. En nostalgisk bildkavalkadomresandet.2007 Malmö ochdessfärjor. En nostalgisk bildkavalkadomresandet.2010 Gotlandoch dess färjor.Ennostalgiskbildkavalkadomresandet.2011 Tågfärjortill ochfrån Sverige. En nostalgisk bildkavalkadomresandet.2016 Postjakter, vevsluparoch luftseglare. Märkvärdigheter från förr.2016
ChristerBjäre harpublicerat;
Götakanal ochdessomgivningar.Kanalresorundergångna tider. 2020
SättMachinenigång -HerrCaptain!Ett nyttsätt attresai 1800-talets Sverige.2022
Skåne -Landetmot kontinenten- Resor viaSkåne under gångna tider. 2023
Tull-ControlleurPeter Reinhardt.Smuggling över Öresundtidigt1800-tal. 2023
©2024 Christer Bjäre
Förlag:BoD ·Books on Demand, Stockholm, Sverige Tryck: LibriPlureos GmbH,Hamburg, Tyskland ISBN:978-91-8080-134-8
Förord .................................................................................................
Konstenatt styraenballong
Montgolfieriska uppstigningar1783
Aerostatiska Luftkulor 1784
Luftseglingar iStockholm
StatiskMachineellerLuftkula1784
Luftseglaren Etienne-Gaspard Robert (Robertson) 1806...
Luftseglaren Victor Vénitiens fiasko 1831
Luftseglaren Joseph Tardini1831..............................................
Tardinioch Pehr AmbjörnSparre
Kongl Humlegården
Luftseglarna brödernaDamm1882
Luftseglaren Paul Feller1889
En ballongfärd1889 ......................................................................
2,800 meter. En färd medluftseglarenFeller
MinballongfärdI.Orsak ochverkan .......................................
Träningen
Uppstigningen
En tredjedels milihöjdenöfver Stockholm
Ettfallentredjedelsmil på 3minuter
IDjurgårdsbrunnsviken
Luftskepparhistorier
Paul Fellers sistaballonguppstigning ......................................
Luftseglaren Victor Rolla 1890
Ballong ochfallskärm ..................................................................
Luftfärderna
Densista uppstigningen
HurkaptenRolla återfanns
Efterscenario
Begravningen ..................................................................................
Polisundersökningen
Efterspeltill Rolla tragedien .......................................................
Rapporten
QvintusMellgrens förklaring .....................................................
Luftseglaren Francesco AlexandroCetti 1892
Närenballong fylles
SA Andrées vetenskapligaobservationer
Hurvar Andrée utrustad?
Andrées beskrifningaffärden ....................................................
Andrées intågi Stockholm
Luftseglaren kapten Petti 1896 ..................................................
Konst- ochIndustriutställningen1897
En luftresa frånutställningen
Uppgenom luften ... ...................................................................
En originell ballongfärd
Francesco Cetti ochValeriusAndersen 1897 ........................
Luftseglaren Francesco Cetti 1898
Luftseglare iHelsingborg
LuftseglareC Francke1836
Luftseglingar iGöteborg
Lorensberg ochC Francke1837 ...............................................
Luftseglaren JJRiego 1843
Luftseglaren Henrik Thédore Sivel1872 ...............................
Madame Louise Poitevin1872
Luftseglarna Paul &Eduard Damm 1881
Luftseglaren Francesco AlexandroCetti 1892
Luftseglaren Paul Feller1893
Öfveringenjör SA Andrées luftfärder 1894 ..........................
Ballongens utrustning
Andéeåterger sinluftfärd ............................................................
Ettförsökatt styraballongen
Andrées luftfärd till Gotland
Kapten Francesco Cetti återvänder
En ballongfärdmed Cetti
Stundenföreuppstigningen
Afresan
En färd med20man isläplinan .................................................
En ballongsupé
LuftseglareCetti ochvovven .....................................................
En sjöman på luftseglats
Excelsior!
Luftseglingar iMalmö
StadtHamburg1846 .....................................................................
Luftseglaren Joseph Tardiniomkommer
Fortsatta luftseglingar ...................................................................
Luftseglaren Eugéne Pascal 1871
Luftseglaren CharlesFeldtman1880
Dengickinte
Luftseglaren Hr Ludewig1880
Luftseglarna brödernaDamm1881
En nattlig luftfärd 1881
Livsfarlig luftseglingi Öresund 1882 ......................................
Kungsparken ochluftseglarenPaulFeller1889
Nordiska Industri- ochSlöjdutställningen1896 ...................
Luftseglaren Johansensballongfärd1893 6
Luftseglingar iJönköping
BrödernaDamm1881 ..................................................................
Från Ballong-korgentill Pappers-korgen
Luftseglingar iGävle
Luftseglaren Francesco Cetti 1892
En uppstigning iBallong Captiv
Luftseglingar iNorrköping ................................................
Luftseglaren Francesco Cetti 1892
Luftseglingar iLinköping
Luftseglaren Francesco Cetti 1892
Genom rymden -ögonblicksfotografier
Lite ballonghistoria
Kapten Cettis ballong ...................................................................
Luftseglingar iSundsvall .....................................................
Luftseglaren Francesco Cetti 1892
Luftseglingar iUppsala
Luftseglaren Francesco Cetti 1892
Luftseglingar iÖrebro
Luftseglaren Francesco Cetti 1893 ..........................................
Luftseglats
Luftseglare iLandskrona
Luftseglaren Francesco Cetti 1893
Förord
Konstenatt styraenballong
(UrtidningenHermodernr27för 6november 1824.)
Tvåinvånarei Quitohafva uppfunnit ettnyttsättatt dirigera luftballonger, hvilket nogsynes vara detändamålsenligaste af alla hittills uttänkta.Dehafva nämligen från Cordillerernahemtattvå unga örnar, tämjtdessa ochöfvat dematt låta tyglaoch styrasig.Jämte dessa stiga de nu upp iballong, ochdå de kommittill en viss höjd, släpa de lösörnarna ochstyra demhvart de önska.
INeapelgjordes detförstaframgångsrika försöket därmed.FrånMarsfältetstegballongenupp, ochörnarna drogo dentill Vesuvius.Därpå styrde denkursuppåt Neapolitanska vikenoch landade vidCap Miéarre. Dessa fyra lieus(omkring1 1/2mil)passeradespå19minuter,och detta ändockmed afsigt långsamt, föratt åskådarna tydligtskullekunna iakttaga experimentet.
Vi undralikväl, om ej vi hysernågon misstankeom, attdetvå örnarna möjligen inskränktsig till en anka. (Aftonbladet 1september 1897)
Detovanstående återgivna experimentet är,och haralltid varitendröm förenluftseglare.Att kunna påverkasin ballongfärdsåatt mankommer ditman önskar. Detärflera luftseglaresom imer ellermindreexperiment ochidéer ägnatsig åt detta.Den senare kände polarforskarenSalomonAugustAndrée konstruerade,samtidigtsom hanräknade vetenskapligtpå, en delmer ellermindrelyckade satsningar. Mensom man serdeolikaluftseglare somvar verksamma iSverige under1800-talet, så kundedeintepåverka nedslagsplatsernaalls. De varbådepålantbrukarnassådda åkrar, iskogenbland träden därman fastnade ochävenvid någratillfälleni sjön medbådeballong, gondol ochpersoner.
Från börjanav1800-taletvar detingenluftseglare somman kanpåstå domineradeinom ballongfärderna.Först ibörjanav1850-taletförekom Giuseppe Tardinimed sina många uppstigningar. BrödernaDammvar ganska aktivaunder1880-talet, menden somman fram föralltförknippar medballongseglingi Sverigefrånoch medår1892 är norrmannentrotsdet italienskklingande namnet -Francesco Cetti. Detförekommer olikastavningaravhansförnamn,Franzesco,Francesco ochFranzisco. Jaghar imin bok valt attgenomgående skriva Francesco. Hanturnerade flitigtruntomi landetoch utfördeett flertaluppstigningari de olikastäderna hanbesökte.Han hade ständiga problemmed sinekonomi vad
gällerballonguppstigningarna. Detvar kostsamma arrangemang, ty det storaflertalet av åskådarna, ivissa fall upp till 10 000-tals,betaladeinte denlilla entréavgiften. De stod placerade på lämpliga platserruntom själva uppstigningsplatsenatt åsåg de mäktigaballonguppstigningarna helt gratis.Det varett ständigt ochmycketstort problem för alla iluftseglarbranschen. IStockholm förekomtilloch medatt detkonkurrerandenöjesetablissemangetMosebacke,erbjödsinagästeratt under nöjsamma former kunna beskådaden på motsatta sidanStrömmenpågående ballonguppstigningen- gratis
Ibörjanav1800-taletförekom en delspekulativaballonguppstigningar meddjurinblandade därman satt på kreaturet ochutförde ballongfärder. Iett enstakafallförekom även ettarrangeratslagsmålmellantvå olika människoraser.Men mestadelsvar detpublikfriande arrangemang, men 1890 inträffade en händelsesom skakadeomballonguppstigningarna. Denblott 19-årigeVictorRolla fastnade isin specialbyggda luftballong ochfördesavvindarnautåtStockholmsskärgårdoch drunkande.Det varenhändelsesom skakadeomhelalandet, ochdet skrevs mycket om detta.Hansbegravningskortegeföljdes iStockholm av tiotusentals människor,och komatt jämföras medenstatsbegravning.Den unga ynglingenhadeunder sinkorta vistelse istadencharmat nästan hela befolkningenmed sitt mod.
Till sist vill jagtackamin hustruLenasom givitmig erforderlig tid och därmed gjortdet praktiskt möjligtatt färdigställa dennapublikation.
Hyllinge ioktober2024
Christer Bjäre
Montgolfieriskauppstigningar 1783
De tvåfranska bröderna, Étienne ochJosephMontgolfier,var tidigtintresserade av naturvetenskapligafrågor.Det varfrämstJosephsom var mest fokuserad på attfinna lösningenpåluftseglingens gåta.Efter en delexperiment medfallskärmar ochmekaniska flygapparater, kom han på attlösningenfanns attfinna iprincipen lättare än luften.I hemstaden Avignonskrev Joseph 1782 tillsin femåryngrebrorÉtienne ”skaffa omedelbartlite taft ochtågvirkeoch du skallfåsenågot somkommer attförbluffa världen!” Ètiennehadefunnitvarmluftsballongensprincip
Denengelske fysikern Joseph Priestleyhadei en bok, publicerad 1774, beskrivitden nyupptäckta ”vattengasen” (väte)som varmer än fjorton gångerlättare än vanlig luft.Bröderna Montgolfier fortsatte sina experiment,och manbyggde en ballong av lärft somden 5juni 1783 lyfte fråntorgeti denfranska staden Annonay. Ballongensom varfastspänd överett båloch då luften inne iballongenblivit tillräckligtvarmt,kapadesförtöjningarnaoch ballongenstegmot himlen.Där svävadeden i ungefärtio minuter tills luften svalnatoch ballongennedsteg till marken.
Bilden visarballonguppstigningeni Annonay den5 juni 1783.
Montgolfiersexperiment iAnnonaylät tala om sigi landet, ochdet ansågs allmäntatt manborde arbeta vidare på uppfinningen. Till bröderna Montgolfierslötsig fysikern ochprofessorn JaquesCharles samt bröderna Robert somvar mekaniker.ProfessorCharles kände till vätgasen ochdessegenskaper, ochför honom vardet bara attfortsätta denidén ochförsöka förbättragasensegenskaperför de kommande experimenten.
Efteratt ballongenblivit klar togman itu medatt framställa vätgasen Mangjordesåatt en tunna ställdes underballongen, denfylldes delvis medjärnfilspånoch vatten. Svavelsyra hälldes genom etthål ivattentunnanslocköverjärnfilspånen.Den kemiskareaktioneninnebar attvätgasenutveckladesoch viaengrovslang leddesden in iballongen. För denhär premiärballongen, sombaraskulle bära sigsjälv,åtgickett ton järnfilspånoch 500 kg tonutspädd svavelsyra.Några månaderefter Montgolfiers ballongförsök kunde professorCharles´ballong gå till vädersvid en folkfest på Marsfälteti Paris. Ballongen segladeivägmen någrakilometerfrånParis gick gasenurballongen, ochden landade i denlilla bynGonesse. Därförstördesballongentotaltavlokalbefolkningen med allehanda olikalantbruksredskap. Människorna ibyn trodde attdetta konstigaväsen,som kommitfrånluften, säntsavdjävulensjälv.
Fredagen den19september 1783 befann sigbrödernaMontgolfier på platsenframför slottetVersailles, därman inärvaro av hela hovetoch tusentalsmänniskor,sände upp sinballong medhistoriensförstaluftpassagerare -entupp, en anka ochett får. En glöd på ettgallersom fanns underballongens mynning värmde upp ballongens inre sommedförde attballongenseglade iväg.Men redanefter åtta minuter sjönkballongen ochlandade vidbyn Vancressoncirka 14 kilometerfrånParis
Nu börjadebrödernaMontgolfier medsinaförberedelser föratt sända upp människor medballonger. Denförstaballongentillverkadesmed ettelegant rokokomönster. Nedtillpåballongen fannsenringformig plattformdär luftkaptenen ocheventuella passagerare kunde vistas.Intressetvar stortoch fransmannenFrancoisPilâtredeRoziervar den första somanmälde sig. Straxefteråt anmäldesig denfranske markisen Francois Laurentd´Arlandesockså attvilja följa med. De tvåherrarna vardeförstapersonernasom genomfördeden första friflygningenmed en varmluftsballong. Datumetvar den21november 1783. Förstvar det meningenatt ballongenskulle uppstiga från Versailles,men eftersom trängselndär troligen skulle bliohanterlig,beslötman attflytta uppstigningsplatsen tillslottetLaMuette.Efter ungefär tio minuterbildades storabruna fläckar på tygetvid ballongens öppning kringdet brinnande hålet. Manlyckadessläckaelden ochman förberedde förnedstigning. Luftfärden hade varatungefär25minuter
Tv.FrancoisPilâtre de Rozier (1754-1785).
Th.FrancoisLaurent d´Arlandes (1742-1809).
Bröderna Joseph-Michel (1745-1799) ochJaquesÉtienne (17401810)Montgolfier.
En av bröderna Montgolfiers ballonguppstigningar1783.
Aerostatiska Luftkulor 1784
Detfägnar hjerteligen en hwar ÄlskareafWetenskaperoch nyttigauptäckter,atwiäfwen här få se försökmed de iFrankrike nyss upfundne Luftkulor, enligt annonsen iGårdagens Allehanda. Detärsåmycket sägnesamare,som manicke allenastlofwar ossförsöken ismått, utan ocktil FebruariimånadsslutensåstorLuftkula, at denkan uplyfta människor.Pådetta sätt kanwår Nationblifwaden första,som näst efter denFranska fården äran at skryta mednågon Luftseglare; ty ingen twifwelär, at ju ibland de Swenska, somaldrigfelatsmod,någon befinnesdristig nog til at göraförsöket ochgåmed up, hwarwidundergod tilställningingensärdelesfarlighetlär wara. Saken är nu allenast, at genomflerasåtgärdwinna tilräckeligtunderstöd tilatt få kostsamma försök, hwartil redan en wacker börjanärgjord.
Månne tildetta ändamålswinnandeickeskulle wara nyttigt, at här, likasomannorstädes plär ske, nämna denellerdepersonersom med dessaLuftkulor hafwabefattning, på detAlmänhetenmed desmeratillförsigt må kunnagifwasinapenningar?Och månneickei samma afsigt worenödigt få tilställa,atenhwar Subskribentwid storaförsöket fick sinbillet, somförwissade honom,omenafdenärmste ochbequämaste platserna, ochingenannan kunnatröstasig dermed,athan fårselika wäländå? Så har manåtminstonetilstält iParis widdeförsök, somen Anonymi denna månad lofwat göra, at gå torrskodd öfweröpna Seineströmen. Öfwer-Ståthållare Ämbetetderstädeshar mednöjesamtyckt til de anstalter, somi anseende dertil böra göras; ochtil följederaf hafwa RedacturerneafJournal de Paris, somredan den12Dec. hade insamlat en summa af 3243 livres, annoncerat,atenhwar Subscribent för6 livres skulle få en billet,den somsubscriberat för24livresfyra billetter, ochsåwidare, meningenför ringareän6livres.
DenAerostatiska Machinen,för hwarsupfininng manhar at tacka Hr. Montgolfier, upwäcker likasåstorförundran, somden blifwer et bewis på hwad snilletkan uträtta,dådet underhjelpes af Wetenskaperna, hoppasman at hos följande föreställningafdenna berömdaMachine,som blifwit graverad efterdet ParisiskaOriginalet,och sålunda mera påliteligände, somhos ossredan utkommitbåde ikopparoch träsnitt,ofelbart lärerwinna allmänt bifall.
Fyra människor ha alla redan, medtilhjelpafensådan machine, i många åskådares närwaro,besöktden högreluftkretsen.De2:ne förste Resande,ellerH:rne d´Arlandes ochPilastredeRozier, gjorde detta försök medenkulaafomkring 60 000Cubik-fot,förfärdigad af papp ochläder,samtupfylld medrök af halm. Widdes nedraända warfästad en korg,uti hwilken de Resande, medin- ellerutsläppande af förberörde
LuftseglingeniSverigebörjademedenobemannadballonguppstigningfrånObservatoriegårdeniStockholmår1784.Detvarensk Aerostatisk kula som användes och ombord fanns en katt, som för övrigt aldrig påträffades igen efter luftfärden. Tekniken utvecklades snabbt och 1806 återfanns iStockholm fransmannen Etienne Robertsonmeduppstigningarförallmänheten.Ibörjanav1800-talet förekom en del spektakulära ballonguppstigningar där luftseglaren tillsammansmeddjurfastspändaunderballongenutfördeluftsegling. Iettenstakafallförekomävenettarrangeratslagsmålmellantvåolika folkslaguppeiengondolunderballongen.
DenitalienskeluftseglarenJosephTardiniutfördeibörjanav1850talet ett flertal uppstigningar iStockholm. Den senare berömde ingenjör SA Andréemedföljde vid flera tillfällen den norske luftseglaren FrancescoCetti, föratt under självaballongfärderna utföra vetenskapliga experiment. En mycket tragisk händelse inom ballongflygningarna varden blott 19-årige VictorRollas olyckliga färd ijuni 1890. Under sin luftfärd,med nedstigning medfallskärm, fastnade han isin träring och medföljde ballongen ut iskärgården och drunknade.Det varenhändelse som skakade hela landet och begravningskortegeniStockholmföljdesavtiotusentalsåskådare,och komattjämförasmedenstatsbegravning.
FrancescoCetti, eller kapten Cetti som han kallade sig, varunder 1890-talet den mest aktivaluftseglaren ilandet.Han turnerade runt omiflerastäderiSverigemedfleraolikaballonger.