Underländer
Underländer
Underländer Niklas Aurgrunn
©Niklas Aurgrunn 2024
Förlag: BoD ·Books on Demand, Stockholm, Sverige
Tryck:Libri Plureos GmbH,Hamburg, Tyskland
ISBN: 978-91-8080-156-0
Till barnen
Pablitos bok
990926:min älskling harfaktisktredan småpärlgrå strimmor ilåren ochsmörjer omsorgsfullt in magen medkräminnan honläggersej.Ienliten blåstickad sockapåväggen(ienkartnål inedre vänstrahörnet av Jerusalemkartanovanför madrassenpågolvet) hänger graviditetstestetlitepåsnedden -ett blekrött kryssi en vitplastsked somlutar såna löften genom natten!
”Hon är medbarn”...”estamosembarasados”...vi växeroch delaross på detmestförunderligavis (säg inte attdet hänt så mångamänniskor underså mångamillennierför detär alldeles magisktoch ohäntvar gång)och jagkan redanganskatydligt anavårtbarndär isin blåbubbla- stretandeefter livetmed en slagsoeftertänksam glad ochsjälvklar frenesioch yvigagester!
Henkan redanvaraenmånad,har redanvarit medoss till Ribban ochtagit sitt första dopp i sensommarsundet. Jagkan inte förstå fast jagvar så beredd.
Täcken ochfiltar ochdesusande nätterna.Vid två ellertre brakar detlosshos grannenoch jagtrycker bomullen lite längre in iöronen, gungar imitt eget mörker,min egen livmoder,kännerhur livet pulserar...
..är så lycklig, ochplötsligt så rädd förjag har varithär förr ochunder medvetandetlever en sån stympandeskrockfullhet,som attjag inte vågarvara glad,som attjag inte vågartro,som attjag inte vill tillbaks till detdär blodsolkadekaklet, panikensom ringer genomdeöde korridorerna...
...menjag är lycklig, gårigenomrörelserna, koncentrerar mejsakta mensäkerten tillförsikt...
...ochälskar!
Vi gårtillFamiljens HuspåNorra Parkgatanoch fårett underskrivet test av tvåvänliga Urmödrar. Morgonen därpåärvipåInvandrarverket,köar nåntimme idet rogivandeinternationella sorlet ochsmåskojar en stundsen medenmärkvärdigt käck ochtrevlig handläggaresom heter Jönnson medtvå noch etts.S fårenfinliten klisterdekal i passet,som berättigar henneatt stanna fram till den sjuttondenovember. Senlämnarviinansökan om uppehållstillstånd.
Nu skadet bara vara en tidsfråga.
Släser ”Sophies val” fast på spanskaförstås ochjag tänker attdet kanske varett olyckligtval (men mitt, på Rosengårdsbibblanför ettpar veckor sen) men ändå inte.
Självhällerjag imej en vanGogh-biografisom ståttoläst iminahyllorsen 1972,och fortsätter med
”Xavante”, ”Black Spring”, FergusonsHenry Millerbok... Energinärtillbaka, viljan harfåttspets och denärliten ochfördold ochlängtande,dunkar en vild litenrytmdjupt iMiraklet, slår medmjuka knogar,ämnar ochska!Och hetertillexempel Pablo, Pablito.
990929:trorjag långsamt börjar fattanu, lusten och glädjensvallar allt friare även om jagförsökerbehålla ettgrundläggande skydd. En av tiograviditeter slutar ju fortfarandei missfall.
Vi vartillbiblioteket iSlottsparkenidagoch hämtadeentrave ochdet harredan hjälpt.Anna Wahlgren är åtminstone iskriftengod pedagogoch detärvälgörandeatt kännaigendemer irriterande av S:shavande egenheterilistanöversådana...
Detärmärkligtför jaghar alltid tänktmej en dotter, ellertvå ellertre,men denhär gången hardet redan från början käntssåalldelesklart ochgivet attdet är en litenkille somsträvar därinne. Vadberor detpå?
Pablito, detärsom attjag redankännerdej -ärjag synskeller bara dumihuvet?
Ochdet är lika klartför ossbägge tvåatt du blev till på kvällenden 26:e augustidetta millenniets sistavarv. Vi bara vetför detvar denkvällen vi kom hemhit till Ronnebygatan efterett kortarebesök på passpolisens kontor ihamnen. Svar tillbaka från Chilemen släpptes förstinteineftersomman tydligen måstevaraute ur landet isex månader
mellan tvåbesök på turistvisum. Somtur varhade honett pardagar kvar på sitt gamlasåvifick den tidenpåoss attfixa medpapperoch stämplar.Men hemförst,där anspänningen detonerade ochdet var du,det vetvibara.
990930:EarlGreyoch vi hittarenJulio Iglesias
gömd bakomenCDmed fadossom vi lånade på bibblanigår, sitter imorgonenmed svenskaglosor ochsocialbidragsansökan, kanman ha detbättre.
Du fårdet fint, skavisetill.
991001:ett kort slagregn inattenoch ”Kvinnofängelset”... Närjag vaknar är detteoch pakistanskt gung ochensista putsning av insändaren om Gefas ochS är glad medDalíoch pyjamasbyxor men harredan vuxitursinabh:ar ochpågitarrenhar jagiutbildandesyfte tejpatenliten lapp somdet står ”gitarr” på (det sitter motsvarandelapparlite överallt)och Klinstbrobryggan på väggen somett utropstecken eftersommarenoch allt är väl.
Klar medhuvudartikeln om themillenniumbug, skabarafölja uppmed kortaretexteromhemdatorer ochMalmö Stadsåtgärder. Saktamen allt snabbare ochsäkrare sprudlar jagini faderskapet, ochtroratt du lyssnar.
Från Pakistan detta alltså,bra va?
991002:S är noga medatt stänga dasslocket om natten så attintegrannensormar skatasig in och natten självnynnarmed ”The Lonely Boys”, tiden är inte attlitapåoch minchefärfrälstpåbahai (jag harännukådanånstanslängstinunder naglarna från tallsluttningeni Haifa) ochsåärdet morgon igen ochviarrangeraromigarderoben, ”TimeOut of Mind”och jagärsåfantastiskt lyckligöverdet härgamla skrivbordetmed bokhyllorpåframsidan (det varungefär ettsåntfaststörreoch lätt rundat sommorsanbrukade ha Haldan på iminatiders begynnelse.
Lyckligför detockså,vågar vara lyckligför allt möjligt, fatalismen kommer lättaretillenom morgnarna. Lyckligför Ekelöf och”Xavante”, förgammalbildöverTibernmot Vatikanen, för slutförandet av dettristaknäcket om XeroxPartners iFosieby,för hennes svullnande bröst, hennes mjuka ögon.För natten ochdagen ochhanddukarna på tork över ryggstödet iköket.För detsom varoch allt somkan bli!
Styckersej plötsligtkänna attdet är en tjej vi väntar på menjag vetinteoch inte spelar detnån roll heller.
Denhär veckan växerdufem centimeter,fördubblardej ochjag försöker föreställa mejhur dragen tarform. Ännu sovande, slumrandenågra månaderrör du de små armflapparnastillsamt ochprövande, iden långavåta växandedvalanförsökerduett hemligtleendemedan färgerna rörsej runt idin fantastiskaplötslighet...
Underländer är tretexterskrivna undertvå komplicerade graviditeter ochenlängrelättad utandning. De är svindlande dröm ochkrass vardag,krampande orooch lyckligföresats, de är vilsna fantasier, satstagningoch utmattning och envisåterhämtning. De är ocksåihög grad tidsdokument från detbarajustgryende tjugohundratalet
Niklas Aurgrunn harskrivit en lång radböckeri allehandagenrer, ochärävenverksam som låtskrivare, artist ochbildkonstnär.
