EVA MALMSTRÖM JENNY BERGGREN
EVA MALMSTRÖM JENNY BERGGREN
Efterord av Anders Råde
”Ta spakstöttingen, så kan du dra paketet
på den”, säger mamma och knäpper Evas förkläde i ryggen.
Det svarar inte Eva på. Hon tänker inte alls ta sparken.
”Vad är det i paketet? Är det stort?” frågar Eva.
”Ja, ganska stort. Det är tyg, som jag ska sy barnkläder av. De ska skickas till fattiga barn uppe i Lappland”, säger mamma.
Eva vet, att det finns människor, som har det svårt. Det finns barn, som inte får mat tillräckligt.
Själv har Eva just ätit frukost.
Syskonen har varit hemma på frukostrast. De har fått kokt strömming och potatis med en liten klick margarin till.
Och tunnbrödssmörgås med mesost.
Och nu ska
hon gå till tant
Anna och hämta ett paket. Tant
Anna bor långt borta i utkanten på stan. Det är första gången mamma skickar
Eva i ett ärende så långt bort. Kanske
har mamma äntligen förstått, att Eva har blivit stor nu.
Hon har nyss fyllt sex år. Till hösten ska
hon börja skolan. Men den här vintern är hon ännu fri och kan flänga omkring som hon vill hela dagarna.
”Och du går inte och tappar bort paketet”, förmanar mamma. ”Och inte hårbandet heller.”
Eva ska gå ett ärende åt mamma. Hon ska hämta ett paket på andra sidan stan. Året är 1920 och Eva är 6 år. På vägarna kör vedlass och snölass dragna av hästar, och bak på medarna kan hon hoppa upp och åka med. Det är så roligt att hon nästan glömmer att hon ska hämta paketet!
Eva Malmström skrev berättelsen om Eva 1962. Den handlar om hennes egen barndom i Umeå en dag i början av år 1920.
