Lektören granskar och ger ett utlåtande om specifikt cirka tjugofem punkter:
• Genre Är manuset en biografi, feelgood, deckare, fackbok etcetera?
• Målgrupp Är manuset skrivet för barn, vuxna, pensionärer eller bara tjocka släkten?
• Titeln Harmonierar titeln med innehållet i manuset?
• Kapitelrubriker Harmonierar rubrikerna med respektive kapitels innehåll?
• Tema Har manuset något tema, som till exempel hur man uppfostrar sin hund?
• Syfte Är manuset skrivet för att roa, utbilda, informera, inspirera eller annat?
• Undertext Finns det någon undertext i berättelsen som läsaren förstår utan att det uttrycks klart.
• Dramaturgiska kurvan Börjar boken spännande och drar in läsaren i berättelsen för att sedan fortsätta hålla läsarens intresse?
• Intrig Vad är handlingen i berättelsen?
• Perspektiv eller berättarröst Från vems perspektiv berättas historien (se sidan 72)?
• Karaktärerna och deras utveckling Är de viktigaste karaktärerna välbeskrivna med både inre resa (till exempel komma över sin hundrädsla) och yttre resa (till exempel rädda världen från utomjordingar)? Är de gestaltade genom inre dialoger (tankar och känslor) och yttre dialoger (samtal och känslouttryck), samt genom deras bakgrund, intressen och åsikter som uttrycks genom deras handlingar?
• Gestaltning Drar du in läsaren i berättelse n g enom att visa snarare än att berätta (rapportera vad som händer ) ? Det vill säga, det som går under benämningen show, don’t tell och syftar på att snarare visa vad som händer, än förklara vad som händer. Gestaltning ska nämligen göra att en redogörande fakta blir en berörande skildring, mer målande beskrivet. Låta läsaren tolka och därmed bli medskapare. Kanske det allra svåraste inom skönlitterärt skrivande. Dialoger med direkt anföring (se sidan 140) är exempel på gestaltning.
• Dialoger Är de trovärdiga, och undviker du överflödig information som du dumpar på läsaren, det som kallas för infodump?
• Tidslinjen Stämmer tidslinjen överens med karaktärernas åldrande och händelserna i berättelsen?
• Miljöbeskrivningar Beskriver du miljön (vädret, omgivningarna) så att läsaren kan föreställa sig den genom att se, höra, lukta, känna och smaka allt i sitt huvud?
• Tempo Varierar du tempot i berättelsen för att hålla läsarens intresse? Att det ibland ’går undan’ (spännande, action: korta meningar) och ibland bara flyter på långsamt (miljöbeskrivningar: långa meningar)?
• Övertydlighet Undviker du att idiotförklara läsaren, det som kallas för att ’ skriva läsaren på näsan’ och i stället låter läsaren dra egna slutsatser?
• Cliffhangers Avslutar du kapitlen på ett sätt som gör att läsaren vill fortsätta läsa? Med något spännande, oväntat eller liknande som gör att läsaren bara måste läsa vidare för att få svar på sina frågor: ”vad hände?”, ”varför?”, ”vad kommer nu?”
• Tempus Är du konsekvent i hur du använder tid: dåtid, nutid, framtid?
• Lösa trådar Slutar din berättelse med öppna (olösta) frågor som läsaren känner sig snuvad på svaren på?
• Planteringar Ger du läsaren små ledtrådar med jämna mellanrum som gör att läsaren kan börja dra egna slutsatser om vad som ska hända, varför något hänt och liknande?
• Tankevurpor Undviker du logiska inkonsekvenser? Till exempel, om en karaktär går ut ur rummet kan ju inte samma karaktär i nästa kapitel vara kvar i rummet.
• Faktafel Har du genomfört tillräcklig research för att undvika felaktigheter? Det kan bli pinsamt om läsare kunniga inom specifika områden hittar sakfel i det du skriver. Du känner kanske till uttrycket: The devil is in the details (’djävulen sitter i detaljerna’).
• Upprepningar Upprepar du samma saker?
• Trovärdighet Bygger du upp rimligheten och sannolikheten i berättelsen? Allt är möjligt i en berättelse, men som författare måste du bygga upp trovärdigheten för att läsaren ska acceptera det du skriver.
• Språket Även om det inte är lektörens primära roll, kan hen kommentera på återkommande språkmissar för att underlätta författarens redigering.
LAGAR OCH FÖRORDNINGAR
Det är bra att känna till de lagar och förordningar som styr både vad du får skriva och vad du får citera i din bok:
• tryckfrihetsförordningen
• yttrandefrihetsgrundlagen
• brottsbalken
• förtalsbestämmelsen
• förtal av avliden
• förolämpning
• hets mot folkgrupp
• upphovsrätten
• kopieringsförbud
• citaträtten
• titelskydd
• GDPR
• GPSR
• offentlighets- och sekretesslagen
• rätt att fotografera och publicera
• namn och bild i reklam.
Var och en ansvarar för att kontrollera om det man skriver i sin bok kan riskera att falla under begränsningar i någon av dessa lagar och förordningar. Författarförbundets jurister hjälper sina medlemmar, medan andra kanske behöver ta kontakt med en jurist för att försäkra sig om vilka risker man eventuellt kan stöta på i sin berättelse.
Verk definieras som en ’produkt av en konstnärlig verksamhet’, och i detta sammanhang refererar det till dina böcker.
Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen
Yttrandefrihet är en central del i ett förlags verksamhet och skyddas genom tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Det du skriver (yttrar) i en bok skyddas genom olika lagar beroende på i vilket format boken är utgiven (fysisk bok, e-bok etcetera). Huvudregeln är att författaren själv bär ansvar för innehållet i sin bok, men det finns undantag då förlaget kan bli ansvarigt. Yttrandefrihetsgrundlagens syfte är bland annat att säkra ett fritt konstnärligt skapande.
Tryckfrihetsförordningen ger dig rätt att
• trycka och sprida information fritt i text, till exempel via böcker
• publicera alster utan att någon förhandsgranskning eller censur äger rum
• fritt distribuera producerade texter.
Däremot finns det i både tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen undantag som i stället blir straffbara brott. Det gäller till exempel förtal, förolämpning och hets mot folkgrupp. Det finns omständigheter som gör förtal tillåtet, och det är om det finns ett starkt samhällsintresse kopplat till yttrandet av uppgiften – och att uppgiften är sann.
Förtalsbestämmelsen
Förtalsbestämmelsen återfinns i Brottsbalken, 5 kap.
Om ärekränkning 1 §:
”Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.”
Bestämmelsen behandlar frågan om det bör finnas utrymme för exempelvis samhällelig, kulturell och vetenskaplig debatt, även om enskilda personer angrips. Det är dock viktigt att notera att bara för att en uppgift är sann, är det inte alltid tillräckligt skäl för att göra det försvarligt att sprida uppgiften!
KURIOSA!
Den enda bok som hittills blivit stämd för förtal, är Inga-Marie Erikssons roman ’Märit’, utgiven 1965.
Förtalav avliden
Förtal av avliden återfinns i Brottsbalken, 5 kap.
Om ärekränkning 4 §:
”Förtal av avliden skall medföra ansvar … om gärningen är sårande för de efterlevande eller den eljest, med beaktande av den tid som förflutit sedan den avlidne var i livet samt omständigheterna i övrigt, kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne.”
STÖLD OCH ATT LITA PÅ ANDRA
Frågor om förtroende och rädslan för att någon ska stjäla ens arbete är vanliga bland nya författare och många frågar sig om man kan lita på de människor som man släpper sitt manus till, oavsett om det rör sig om lektören, testläsare eller förlaget. Hur vet man att inte hen stjäl ens manus eller ens bokidé? Det finns dock flera skäl till att detta inte är särskilt vanligt samt hur du kan minimera risken.
Man kan tänka på olika sätt:
• Risken är minimal:
o Om förlag du skickat till skulle stjäla, har de vanligtvis mycket att förlora om de blir ertappade. Det skulle skada deras rykte allvarligt och kan leda till juridiska åtgärder. Vem vill anlita dem efter det? Så i värsta fall tar de död på sig själva om stölden skulle upptäckas och offentliggöras
o Om din anlitade korrekturläsare, språkgranskare, lektör eller dylik professionell person (som arbetar med detta som sitt levebröd) skulle stjäla, gäller samma argument. Det skulle skada deras rykte allvarligt och kan leda till juridiska åtgärder. Vem vill anlita dem efter det? Så i värsta fall tar de också död på sin egen verksamhet om stölden skulle spridas i författarvärlden Det är samma sak som att begå självmord i sitt yrke.
o Är det ’vanliga människor’ (testläsare) kan du alltid skriva ett avtal med dem, om du känner dig orolig. Ett officiellt dokument som blir juridiskt bindande.
• Sparar du löpande din text (se sidan 57), har du automatiskt bevis för att texten är din (verkshöjden som ger dig upphovsrätten). Risken är minimal att texten blir stulen, men med sparade versioner har du ändå bevis för att texten är framtagen av dig. Det ger en stark grund för upphovsrättsskydd.
• De flesta författare är fulla med egna idéer som de vill förverkliga, så varför skulle de stjäla någon annans idé? Det ligger sällan i deras intresse att stjäla någons arbete när de har sina egna kreativa visioner att följa.
• Om du inte redan är en berömd författare, är ditt manus inte så intressant eller unikt att stjäla, som många gärna vill tro krasst uttryckt.
Men visst, vill du minimera risken så
• prata inte öppet om din bokidé
• prata inte offentligt om din bokidé
• dela inte dina idéer offentligt eller till personer du inte känner
• skriv en lista på alla som du skickar manuset till (testläsare till exempel).
Förslagen ovan är olika försiktighetsåtgärder som du kan vidta, även om risken för stöld är låg. Att vara medveten om dessa aspekter och vidta några försiktighetsåtgärder kan hjälpa dig att känna dig mer trygg när du delar ditt arbete med andra. Samtidigt är det viktigt att inte låta rädslan för stöld hindra dig från att samarbeta och få feedback, vilket kan vara avgörande för förbättring av ditt manus.
Apropåstöldochsäkerhet
SSL (från engelskans Secure Socket Layer) och HTTP (från engelskans Hypertext Transfer Protocol) är två olika protokoll som används för att på ett säkert sätt skicka information mellan en webbläsare och en webbplats på en server. (Till exempel när en kund via Chrome går in på din hemsida och beställer din bok.)
HTTP är det protokoll som används för att överföra själva datan (till exempel kundens bankuppgifter) medan SSL är det säkerhetsprotokoll som används för att verifiera att en webbplats är säker (att den är den webbplats som den påstår sig vara) och krypterar datan som överförs så att den inte kan fångas upp av obehöriga aktörer (hackare). När en webbplats använder SSL, ändras HTTP till HTTPS (från engelskans Hypertext Transfer Protocol Secure). Numera har SSL ersatts av TLS (från engelskans Transport Layer Security).
Både hänglåset och ”https” visar att webbplatsen använder sig av HTTP-protokollet och därför är säker. Saknar webbplatsen säkerhetsprotokoll, får du i stället en varning.
Se till att din egen webbplats är säker! Du kan kontrollera ditt SSLcertifikat här: www.websiteplanet.com/sv/webtools/ssl-checker
• Skumma igenom reglerna och rekommendationerna för att bilda dig en uppfattning om vad som finns i denna bok och sedan växlar du mellan att skriva och att kontrollera språk och g rammatik genom att slå upp den aktuell a r egeln eller rekommendationen
• Läs in dig på reglerna och rekommendationerna och försök ha dem i bakhuvudet när du skriver.
HUR KAN DU SKRIVA?
Organiskt skrivande och strukturerat skrivande
Man kan säga att det finns två ytterligheter vad gäller att skriva:
• organiskt skrivande, även kallade pantsers
• strukturerat skrivande, även kallade outliners eller plotters.
Och eftersom det finns två ytterligheter, innebär det också att det finns en skala däremellan Plantsers är en kombination av båda metoderna. Det är författare som har vissa planerade delar, men improviserar andra delar under själva skrivandet.
”Write without fear, edit without mercy.” – Tom Albrighton
Organisktskrivande
Denna skrivstil innebär helt enkelt att du skriver utan en plan. Du börjar bara skriva. Orden kanske forsar ur minnet och fingrarna smattrar (eller pennan glöder, beroende på hur du vill få ner din historia). Du kanske inte vet hur din berättelse ska sluta, men du har en mängd tankar, idéer och känslor som bara vill ut. Så du bara skriver. Ett tidskrävande och ineffektivt sätt att nå dit du vill månne. Men inte ett omöjligt sätt. Och kanske för somliga ett roligare och mer utmanande sätt!
Nackdelar kan till exempel vara att
• texten antagligen behöver redigeras en hel del (skrivas om till och med), för att få en struktur.
Fördelar kan till exempel vara att
• du inte hindras av formalia
• du kan fånga dina tankar och bara skriva ner dem.
Struktureratskrivande
Denna skrivstil innebär att du först planerar, strukturerar och skissar upp din tänkta berättelse. Principen är att skriva en synopsis och sedan arbeta sig ner djupare (mer i detalj) på alla områden. Ett strukturerat skrivande kan i sin tur ske på olika nivåer.
Du skissar till exempel på:
• din historias början, mitt och slut
• en dramaturgisk kurva
• ungefär hur långt manus du vill ha och hur många kapitel
• vilka huvud- och bipersoner som ska ingå
• vilka problem som ska finnas och lösas
• vilka vändpunkter du vill ha samt var
• vilken ’point-of-no-return’ du vill ha
• var händelsen ska äga rum
• vad som ska hända i varje kapitel
• huvudpersonernas utseende och personlighet
• vilka olika besynnerligheter eller egenheter (på engelska quirks) varje karaktär ska ha
• huvudkaraktärernas egna inre konflikter eller problem som måste lösas.
Med ett strukturerat skrivande lägger du sedan till mer och mer information, så att synopsisen till slut har blivit stommen i ett manus. Du vet till slut vad som ska hända vem, när, hur och varför.
Nackdelar kan till exempel vara att
• texten riskerar att bli formell och tråkig
• det kan upplevas tråkigt att man vet slutet
• man kan känna sig låst av att skrivprocessen ska vara så styrd och strukturerad
• man kan känna sig låst av det man beslutat –man kan tappa sugen att skriva helt enkelt.
Fördelar kan till exempel vara att
• du minskar risken för logiska luckor
• du minskar behovet av att skriva om.
Kapitel: indelning, längd och rubriker
På frågan om hur långa eller korta kapitel bör vara finns det inget definitivt svar. Gör dem så korta eller så långa som du tycker passar in i din historia. Ett kapitel kan innehålla bara text, bara bilder eller en blandning av båda. Det kan även innehålla flera underkapitel. För skönlitterära böcker är det vanligt med kapitel som ligger mellan två tusen och fyra tusen ord.
Som exempel på variation i kapitellängd visar bilden nedan ett uppslag från ungdomsboken ”New Moon” (”När jag hör din röst” på svenska) ur romansviten ”Twilight” av den amerikanska författaren Stephenie Meyer. Vid ett tillfälle i berättelsen ville Stephenie förmedla en känsla av avgrundsdjup förtvivlan och ensamhet hos huvudkaraktären. För att åstadkomma detta använde hon fyra helt tomma kapitel. Dessa kapitel hade endast sina namn, ”Oktober”, ”November” , ”December” och ”Januari”, som representerade den tidsperiod som förlöpte. Således bestod kapitlen bara av kapitelnamn, men innehöll ändå en mycket stark gestaltning.
Du bestämmer själv hur många rubriknivåer du vill ha i manuset: (huvud)kapitelrubriker, mellanrubriker, underrubriker och så vidare
Kapitel är vanligtvis längre avsnitt i en bok som delar upp texten i större sjok, för att skapa en struktur som gör texten mer lättläst. Kapitel kan ha egna titlar som ger en ledtråd om innehållet.
Rubrik liknar titel och är ett ord eller en mening som förklarar vad det handlar om. Tydliggör alltså strukturen för läsaren. Exempel är: Inledning
KURIOSA!
Ordet ’rubrik’ är belagt sedan 1740. Kommer från latinets rubrica, som bland annat betyder ’röd färg’. Rubrikerna i de senromerska lagarna var nämligen rödfärgade.
Nya kapitel kan särskiljas på flera olika sätt:
• Utan rubrik, men med ett större avstånd ner till första stycket (oftast då på en högersida)
• Med siffror:
o 1, 2, 3 eller I, II, III etcetera
o ”Kapitel 1”, ”Kapitel 2” etcetera.
• Med rubriker:
o ”Kapitel 1 – Mina första levnadsår” , ”Kapitel 2 – Min ungdom” etcetera.
o Mina första levnadsår”, ”Min ungdom”, ”Kriget!” och så vidare.
Ett användbart tips är att ge dina kapitel (och eventuella underkapitel) en informativ rubrik som ger en ledtråd om deras innehåll. Detta ger inte bara läsaren en fingervisning om vad de kan förvänta sig utan underlättar också i innehållsförteckningen, om du inkluderar en sådan. Implicit i detta är idén att en effektiv rubrik ofta består av mer än ett ord.
Du kan skriva rubriken på tre sätt som gör läsaren mer delaktig i din text:
1. som ett påstående
2. som en uppmaning
3. som en fråga
En rubrik bör inte rent språkligt fortsätta i första stycket nedanför rubriken.
FEL:
Digitaltryck
Heter den tryckmetod där inga tryckplåtar används.
TIPS!
RÄTT:
Digitaltryck
Digitaltryck heter den tryckmetod där inga tryckplåtar används
En variant att namnge kapitel kan vara att koppla ihop rubrikerna med titeln på boken, så som ibland görs i filmserier. Exempel är Netflix serie First Kill, där de ingående åtta avsnitten heter First Kiss, First Blood, First Fight, First Date, First Love, First Severing, First Goodbye och First Betrayal.
P Å VILKET SÄTT
Dramaturgiska modellen
Den klassiska dramaturgiska modellen som många författare i västvärlden följer, indelar berättelsen i sju faser. Utöver att beskriva berättelsens förlopp ger den också insikt i hur spänningen utvecklas genom en stigande och fallande spänningskurva, ofta kallad den dramaturgiska kurvan. Begreppet ”dramaturgi” kommer från grekiskan och betyder ’författande av drama’. Dramaturgi handlar om strukturen och formen i hur en berättelse är uppbyggd – med andra ord, konsten att konstruera en berättelse på ett effektivt sätt. Kravet på den dramaturgiska uppbyggnaden bli striktare ju kortare en text är.
Modellen består av sju faser:
1. Anslag Bokens början, vanligtvis direkt in i handlingen för att ge en försmak av bokens genre och stämning.
2. Presentation De viktigaste karaktärerna introduceras och konflikten antyds.
3. Fördjupning Konflikterna blir mer framträdande och karaktärerna utvecklas djupare
4. Vändpunkten Den avgörande punkten då allt förändras för huvudkaraktären En oåterkallelig händelse inträffar, och huvudkaraktären måste ta konsekvenserna.
5. Upptrappning Konflikter eskalerar, både de inre och yttre, och komplikationer uppstår. Trycket på huvudpersonen ökar Kommer hen att lyckas eller inte?
6. Höjdpunkten Spänningen når sin kulmen. En eventuell strid avgörs, och konflikten når en lösning.
7. Avrundning Konflikten är över , och en ny situation har uppstått för bokens viktigaste karaktär.
Denna grundläggande dramaturgiska modell formar en kurva som ofta liknas vid en båge Modellen har anpassats och förfinats av många författare. Det finns utmärkta böcker med mer detaljer kring varje steg och dess undermoment.
De sju stegen indelas ibland i akter:
1. Akt 1 omfattar steg 1 till 4.
2. Akt 2 omfattar steg 5.
3. Akt 3 omfattar steg 6 och 7.
En ännu enklare uppdelning är:
1. början
2. mitten
3. slutet
Man talar även om vad som driver berättelsen i en bok:
• Handlingsdriven Här ligger fokus på handlingen (vanligt i polisserier).
• Karaktärsdriven Här ligger fokus på karaktärerna och deras drömmar, planer och mål.
I sammanhanget kan nämnas två vanliga typer av uppföljare till en bok:
• Sequel är där handlingen utspelar sig efter originalboken
• Prequel är där handlingen utspelar sig före originalboken.
Tid
Spänning
Några berättarknep
Det finns en mängd berättartekniska och stilistiska verktyg och grepp. Denna bok berör dem enbart för kännedom, och fokuserar inte specifikt på hur de används. Om du är intresserad av att lära dig hur man använder dem, kan du hitta mer information i ett antal mycket givande böcker (se sidan 24). Utöver dessa verktyg finns det också vad man kan kalla för berättarknep – små tricks som författare använder för att skapa effekt. Nedan följer några exempel (ofta med engelska uttryck) för att ge dig en inblick i den värld av skrivande som du nu har trätt in i.
Allusion (ingår i det mer övergripande uttrycket intertextualitet) Att anspela eller syfta på händelser, personer, scener, uttryck, andra böcker eller filmer. Exempel är anspelningar på Bibeln, men det kan vara vilken bok eller film som helst.
EXEMPEL:
Frasen Hasta la vista baby som de flesta associerar med Terminator-filmerna.
Bear on the Beach (’en björn på stranden’) E tt berättarknep för att höja spänningen i nödvändiga scener som annars skulle kännas långtråkiga. Uttrycket härstammar från filmvärlden där en scen med ett kyssande par på stranden blev mer intressant genom att inkludera en förrymd björn. Läsaren följer spänt situationen och spänningen stiger: ska paret upptäcka björnen eller inte? Hotet behöver inte aktualiseras (björnen hinner fångas in innan paret får syn på den) utan det är hotet i sig som gör scenen mindre tråkig.
Tjechovs gevär/pistol (på engelska Chekhov’s gun) En princip som innebär att allt som introduceras bör ha en betydelse senare i berättelsen. Som exempel brukar anges att om du i första kapitlet skriver att det hänger ett gevär på väggen, måste det avfyras i något senare kapitel.
Deus ex machina Uttrycket kommer från latin och betyder ’gud ur en maskin’ och härstammar från antikens teater, där de i vissa pjäser lät en gud dyka upp och rädda en till synes hopplös situation. Det är alltså en oväntad, onaturlig eller osannolik händelse, gestalt eller föremål som plötsligt introduceras i berättelsen för att hantera en situation
EXEMPEL:
Komikergruppen Monthy Python använde ofta greppet i sina filmer.
Djur i litteraturen Djur har varit en integrerad del av litteraturen i århundraden och kan inkluderas på olika sätt, som huvudpersoner, symboler eller som en del av miljöbeskrivningen. Olika genrer och teman kan utnyttja djur på olika sätt, från att förmänskliga dem till att använda dem som en del av gestaltningen eller miljön:
• I en fackbok om djur.
• Använda djuren som ’människor’ för att förhöja effekten av det mänskliga beteendet.
EXEMPEL:
George Orwells ”Animal Farm”.
• Förmänskliga djuren, det som heter antropomorfism – delvis som ett sätt att göra berättelserna mer gulliga.
EXEMPEL: Många barnböcker.
• Som huvudperson.
EXEMPEL:
Richard Adams ”Watership Down”.
• I en biografi.
EXEMPEL:
James Herriots böcker om sitt liv som veterinär i England och John Steinbecks ”Travels with Charley” som handlar om författarens resa med sin hund genom USA.
• Som berättarröst.
EXEMPEL:
Richard Adams ”Traveller” som beskriver det amerikanska inbördeskriget genom general Robert E Lees favorithäst Travellers perspektiv.
• I en berättelse där relationen mellan djur och människa är den röda tråden.
EXEMPEL:
Jacqueline Susanns ”Every night, Josephine!” som handlar om författarens relation med sin pudel.
• Som del av gestaltningen av en karaktär eller i miljöbeskrivningen. Till exempel är huvudkaraktären en hunduppfödare eller brottet har begåtts i ett stall.
• Som ett husdjur som egentligen inte påverkar historien.
• Som ett husdjur som påverkar berättelsen genom att till exempel hjälpa till på olika sätt. Alltifrån att fånga tjuven till att skapa kontakt med en butter granne.
G RANSKA DITT MANUS
När du anser att du har skrivit klart ditt manus, är det en stark rekommendation att granska det så gott du kan. Som Eva Sahlström skriver i sin bok ”Vanliga korrekturfel och hur du åtgärdar dem”: ”Forskning visar att stavfel bromsar läsningen och sänker förtroendet för både texten och skribenten, så det här är inget du ska slarva med.” Detta bör ge dig en stark signal om att du bör ägna tid åt att granska ditt manus, oavsett om du planerar att anlita experthjälp eller inte. Sätt på dig argusögonen helt enkelt.
Astrid Lindgren lär ha sagt:
”Råd till barnboksförfattare: Skär ner till hälften och skriv om den andra halvan.”
Du kan språkkontrollera på olika sätt:
• Följa språk- och grammatikreglerna i denna bok
• Med hjälp av Word, under menyn Granska/ Redigerare (Editor), kan du kontrollera stavning och grammatik, samt få skrivförslag
• Kopiera in all text i ett mejl – de flesta mejlprogram har stavningskontroll
• Använda någon av de webbplatser som finns som erbjuder textgranskning
• Använda chatGPT – vilket jag faktiskt testade för denna bok
Det finns webbplatser som erbjuder gratis textgranskning. Inte helt förvånande är de flesta anpassade för engelska texter, men några kan hantera svenska. Du kan alltid testa och se om det är något som passar dig:
• Språkbanken text, Göteborgs universitet (www.spraakbanken.gu.se)
• Corrector app (www.corrector.app/sv)
• Textanalys (textanalys.rmit.se).
ChatGPT, akronym för Chat Generative Pre-trained Transformer, lanserades i november 2022. Det är en robot eller virtuell assistent, utvecklad av Open AI, som är ett ideellt forskningsbolag, utvecklat av bland andra Elon Musk, som är involverad i och fokuserar på artificiell intelligens. ChatGPT kan både författa texter och besvara faktafrågor. (Se artificiell intelligens, AI, sidan 256.) Testa gärna att ställa några
frågor om din text: chat.openai.com. Självklart kan du fråga på svenska och du kommer få svar på svenska!
KURIOSA!
Jag testade att skriva ”Är detta språkligt och grammatiskt korrekt?” följt av ett textblock som jag kopierade in från denna bok. Jag fick alltid positivt beröm för att texten var välskriven och sedan följde lite förbättringsförslag. Som mestadels var rätt … men inte alltid. Så det är bra att ta svaren med en nypa salt, och som ChatGPT själv skriver: ”ChatGPT can make mistakes. Consider checking important information.”
Hemmablind eller ’att bli blind för sin egen text’ –du kanske har hört uttrycken? Det innebär att din hjärna inte längre läser din text exakt så som den står, utan den läser texten så som den vet att den ska vara Hjärnan fyller i och rättar. Det här är anledningen till att man aldrig kan språkgranska eller korrekturläsa sin egen text fullt ut. Men det betyder inte att du inte ska göra allt i din makt för att språkgranska och korrekturläsa din text så noggrant som möjligt Det finns många sätt att lura hjärnan så att den ser texten ’med nya ögon’ och lättare upptäcker fel vid en ny granskning (Se sidan 39.)
Det finns knep för att lura hjärnan:
• Ändra typsnitt eller storlek så att din text ’kastas runt’ och hamnar på olika sätt än tidigare. Läs texten igen, och du kommer med stor sannolikhet att hitta fel som du tidigare missade.
• Ändra färg på texten. Bara att texten ser annorlunda ut kan lura hjärnan.
• Kopiera över till ett nytt dokument där det antagligen får både nytt typsnitt och ny storlek, plus att marginalerna är annorlunda. Läs igen.
• Läs högt för dig själv. Då upptäcker du lättare ställen där du kanske upprepar eller har missat ett ord (det är ju egentligen inte stavfel).
• Läs högt och andas bara vid punkterna. Blir du andfådd kanske meningen är för lång? Eller så behövs något kommatecken.
Förkortningar som ofta används i sms, chattar och liknande.
imho iofs
lmao yolo brb lol u2 gr8
in my humble opinion i och för sig laughing my ass off you only live once be right back laughing out loud you too great (gr+eight)
KURIOSA!
Förkortningen K9 var en tidig sammansättning. Det engelska ordet canine betyder ’hund’. Uttalar man canine på engelska, kan det skrivas som ’K-nine’. Som då kan förkortas till ’K-9’. Vips tillkom ett kort och användbart nytt ord: K9!
GEMENER ELLER VERSALER?
Det finns tre sätt att skriva ord på (utom i början av en mening, där begynnelsebokstaven alltid ska vara versal):
1. XXXX – alla bokstäver med versaler.
2. Xxxx – versal begynnelsebokstav, men resten gemener
3. xxxx – alla bokstäver med gemener.
Det är svårt att kortfattat redogöra för reglerna kring när de olika principerna ska gälla, men nedan följer lite exempel som du kan använda som bas.
Ord som inte uttalas som namn, utan varje bokstav uttalas separat.
Egennamn som är en förkortning som går att uttala som ett namn.
Förkortning som går att uttala som ett ord.
Varumärken ska inte skrivas som loggorna skrivs.
Sedan länge etablerade namn på företag och organisationer.
Titlar. kejsare greve kung drottning prinsessa prins Sagoväsen. näcken tomten
Kungliga tilltasfraser. Ers Kungliga Höghet
Hans Majestät Konungen
Stjärntecken, stjärnbilder och himlakroppar Oxen Lilla björn universum Jupiter Tellus jorden
Sammansättningar med egennamn.
Egennamn med ändelse.
Malmöbo Storstockholm Göteborgare Göteborgs universitet stockholmsk Sjukdomar som fått namn efter en person. Övriga sjukdomar.
Parkinsons sjukdom röda hund mässling
KURIOSA:
Hur många har sett att ordet ”ELEVEn” är skrivet med gement n i loggan?
Versalisering (användandet av stor bokstav i början av vissa ord) är i det engelska språket mycket vanligare än i det svenska. Denna bok handlar ju inte om det engelska språket, men då så många svenskar läser engelska regelbundet, kan det vara stor risk för förväxling. Jag har på andra ställen i boken tagit upp några skillnader i citattecknen, kommatering med mera och här kommer ytterligare några exempel på
TALSTRECK OCH BINDESTRECK
Vadärskillnaden?
Detta är ett (uppförstorat) talstreck: –
Detta är ett (uppförstorat) bindestreck: -
Talstreck
Talstreck kallas också för tankstreck, pratminus, talminus, replikstreck och anföringsstreck. Ibland ska det vara mellanrum före och efter strecket, ibland inte. Användningsområdet avgör.
Exempel på användningsområden.
Vid paus. Ska då vara mellanrum både före och efter strecket. Samma funktion som semikolon.
EXEMPEL:
Ett febrilt sysslande med – ingenting alls.
Edgar vårdade gården – som han ärvt av sin farbror – och hade alltid nya projekt på gång.
För period, omfång, sträcka och intervall. Ska då inte vara mellanrum före eller efter strecket.
EXEMPEL:
kl. 9–17, sträckan Göteborg–Stockholm
I sportresultat
EXEMPEL:
GAIS–AIK (3–1)
Vid dialoger. Ska då vara mellanrum efter strecket.
EXEMPEL:
– Jag kallas för Lisa, sa Elisabeth. Mellan titel och undertitel i till exempel nätbokhandlarna Adlibris och Bokus.
EXEMPEL: Introvert – den tysta revolutionen
Bindestreck används ofta felaktigt, av okunskap om hur man får fram talstrecket i Word.
Talstrecket kan till exempel tas fram genom att
1. hålla ner Ctrl och samtidigt
2. trycka på minustecknet på det numeriska tangentbordet (se föregående sida).
Eller genom att
1. hålla ner Alt och samtidigt …
2. … trycka på siffrorna 0150 på det numeriska tangentbordet (se föregående sida).
Talstrecket dyker upp när du släpper Alt-tangenten.
Har du inget specifikt numeriskt tangentbord, kan du ta fram talstrecket i Word genom att
1. skriva en valfri bokstav och trycka på mellanslag
2 skriva bindestreck och trycka på mellanslag
3 trycka Enter
Det vill säga: c[mellanslag]-[mellanslag][Enter]
Bindestrecket omvandlas då till talstreck, som du sedan kan kopiera till annan plats i din text.
Bindestreck
Bindestreck kallas också för divis. Mellanrum före eller efter strecket ska bara förekomma vid underförstådda orddelar. Annars inga mellanrum.
Exempel på användningsområden.
Vid avstavningar
EXEMPEL: fönsterruta
Vid underförstådd (utelämnad) orddel.
(Se sidan 125.)
EXEMPEL:
Vi har öppet lör- och söndagar.
Affären är öppen lördagar och söndagar.
Vid sammansättningar mellan förkortningar och ord.
EXEMPEL:
p-piller, a-kassa, e-post, mc-polis, k-märkt
Vid sammansättningar med siffror och förkortningar.
Vid telefonnummer, personnummer samt bank- och postgironummer
EXEMPEL:
070-123 45 67, 590920-1234, bg 900-8004
Vid sammandragna ord.
EXEMPEL: S-tälje (Södertälje)
NAMN PÅ BOKENS DELAR
Du behöver inte känna till alla specifika termer för de olika delarna av en bok, men det kan vara bra att ha viss koll därför att det kan underlätta vid kontakt med till exempel tryckerier
Omslag eller omslagsark Bokens framsida + rygg + baksida + eventuella flikar utgör bokens pärm:
• Framsida Oftast det första en presumtiv köpare ser av din bok. Innehåller ofta titel och undertitel samt namn på författaren. Till det en lockande bild, teckning, färg eller annat som harmonierar med titeln och innehållet.
• Rygg Det som syns när boken står i en bokhylla. Innehåller ofta titel och undertitel samt namn på författaren. Ibland även förlagsnamn eller förlagslogga.
• Baksida Oftast det andra en presumtiv köpare ser av din bok. Texten här bör ’fånga’ läsaren i bemärkelsen att den ska locka till köp och läsning. Kan vara en summering av boken där den ändå väcker frågor som en läsare vill ha svar på, vill förstå eller läsa mer om. Innehåller ofta en kort presentation av författaren, ibland med fotografi på hen. Kan ha med ISBN- och EAN-koder samt tryckeriets logga.
• Flikar De flikar som viks in från fram- och baksidan.
Försättsblad och eftersättsblad (FoE) Namnet på de två blad som binder samman (klistras på) själva pärmen och bokblocket i början och i slutet. De ingår inte i din skapade inlaga. De kan vara av tjockare papper och annan färg än inlagan. Till exempel valde jag svart i min släktbok.
Pärm Bokens omslag sätts på pärmen, som då kan vara av olika material. Kallas även band
Manus Är din berättelse, kan vi säga, den som du antagligen skickar in till förlaget.
Bokblock Kallas den färdigfalsade, häftade och skurna arkbunt som sätts (tillsammans med FoE) mellan pärmen så att säga. I praktiken samma sak som inlaga.
Inlaga Alla sidor som ska ingå i boken, bortsett från FoE. Det vill säga, ditt manus och alla andra sidor som kommer före och efter.
Skyddsomslag Kallas det papper som vissa böcker har runt pärmen (alltså med flikar som viks in bakom pärmen) och som går att ta bort. Skyddsomslaget kan då ha all text och bilder och pärmen kan vara ren. Eller så kan skyddsomslaget och pärmen se likadana ut eller vara olika, men matchande.
1.) Iinlaganingårmångadelar
Titel och eventuell undertitel.
Brödtext Den löpande texten i boken – din egentliga berättelse som du en gång började skriva. Börjar oftast på höger sida och har oftast det första utskrivna sidnumret.
(Kapitel)r ubriker och eventuella underrubriker Kan vara flera olika nivåer i boken. Typsnitt och teckenstorlek skiljer sig oftast från brödtexten för att läsaren lätt ska se när det är rubriker samt vilken nivå. De kan vara vänsterställda på sidan eller centrerade.
Bildtexter Text bör finnas under eller i närheten av fotografier, illustrationer, grafer och liknande. Typsnitt och teckenstorlek skiljer sig oftast från brödtexten för att läsaren lätt ska se skillnad om texterna är nära varandra. Ofta i mindre teckenstorlek än brödtexten. Eller kursivt.
BINDNINGSTYPER OCH ÖVRIGA LÖSNINGAR
De fysiska böckerna kan vara av olika typer.
Limbindning/’limmade’ Papperna är limmade mot bokens rygg. Detta är vanligast för pocketböcker och storpocket. Billigare än trådbundet.
Trådbindning Papperna (tryckarken) är hopsydda i ett bokblock med tråd. Sedan limmas detta på föroch eftersättsbladen. Metoden är dyrare än enbart limmade böcker, men är mer hållbar i längden. Det finns två varianter:
• Sluten Papperna är fästade vid ryggen. Uppslagen på boken blir inte helt platta utan går neråt i mitten. Boken bör ha breda marginaler mot mitten så att texten är läsbar
• Öppen Papperna inte är fästade vid ryggen. Uppslagen på boken blir mer eller mindre platta, beroende på hur hårt boken är bunden. Boken kan ha mindre marginaler mot mitten, men texten kan ändå läsas
Klammerhäftning/häftning Passar för kortare texter. För längre böcker är det bättre med till exempel limbindning. Klammerhäftning kan göras i mitten på A4-storlek och sedan vikas till A5, eller häftas i kanterna på A4-storlek (typ som ett kompendium).
TUMREGEL:
Häfta inte böcker över cirka 4 millimeter (ungefär 48 sidor).
Spiralbindning (till vänster på bild) Spiraler eller ringar av plast eller metall går runt-runt. Uppslagen på boken faller helt platt, men de går inte ihop på mitten. Detta är en mindre stabil lösning som oftast används för kollegieblock. Det kan dock vara ett billigare alternativ än lay flat-bindningar. Boken har ingen egentlig rygg.
Wire -o eller ringbindning (till höger på bild) Detta är en typ av metalltrådsbindning som ser ut som en ringpärm, med början och slut på varje varv. Den kan också göras med en hel rygg som döljer bindningen. Uppslagen på boken faller helt platt, men de går inte ihop på mitten. Detta är en dyrare lösning.
Lay flat-bindningar En trådbindning där uppslagen på boken faller helt platt Lämpliga om du vill ha fotografier, kartor etcetera som går tvärs över uppslagen:
• Schweizerbindning En variant där inlagan inte limmas på ryggen.
• Otabindning En variant där det finns en spalt mellan ryggen och pärmen.
• Öppen rygg Ytterligare en variant, men här klär man inte ryggen överhuvudtaget, utan trådhäftningen syns.
NYTT STYCKE : INDRAG, ANFANG, KAPITÄLER M .M.
Vid nytt stycke finns två bra sätt och några mindre bra sätt att hjälpa läsaren att få en lättare läsupplevelse:
• Indrag Regeln är att indraget ska bygga på fyrkantsmåttet beskrivet på föregående sida. Indraget ska vara lika brett som den bredaste versala bokstaven är i det typsnitt du valt. Det vill säga, indraget bildar en kvadrat med samma bredd och höjd som typgraden. Vanligt i böcker är att indraget blir tre till fem millimeter. Indrag kallas även kvadratindrag eller en fyrkants indrag. (Se sidan 57.)
Ha hellre för stora än för små indrag, då små indrag riskerar att bara se ut som att du har råkat trycka på mellanslagstangenten.
• Blankrad I stället för indrag kan du välja att ha en blankrad mellan två stycken. Nackdelen är att blankrader gör att din text tar mer plats än vad den egentligen behöver ta. Fördelen är att om du har lite text, men många bilder, får du en bättre balans mellan delarna med blankrader.
Kom ihåg att aldrig ha indrag i första stycket efter en blankrad.
Blankrad används främst (speciellt inom skönlitteratur) för att markera ett tidshopp, en rumsförflyttning eller byte av perspektiv.
• Enter (vagnretur) Den mindre bra metoden är att inte ha något annat än Enter, utan indrag på nästa rad, mellan styckena Nackdelen är att det blir svårt för läsaren att förstå att det är ett nytt stycke. Denna variant rekommenderas alltså inte. Ställer man in Word korrekt, blir det automatiskt ett indrag vid Enter (Start/Styckeinställningar)
Enter kallas också hård radbrytning eller hård retur. (Se sidan 57).
• Tabbar Är inte heller att rekommendera. Det är svårt att få korrekt (Se sidan 57.)
• Mellanslag Är inte heller att rekommendera. Det är också svårt att få korrekt. Kallas också blanksteg (Se sidan 57.)
Oavsett metod du väljer, var konsekvent i hela boken.
Indrag– närskamanha?
Ha indrag:
• vid varje nytt stycke (utom vid undantagen uppräknade nedan)
• vid dialog både med talstreck och citattecken
• efter dialog
• på ny sida.
Indrag– närskamaninteha?
Den generella regeln är att ha indrag vid varje nytt stycke, men det finns undantag. Ha inte indrag:
• vid nytt kapitel
• efter rubrik (även om texten börjar med en dialog)
• efter en blankrad
• på en punktlistas inledande sats
• efter punktlistor
• efter en bild, illustration eller liknande.
Anfang
Anfang kallas det för när man gör den första bokstaven i varje nytt kapitel större och täckande två eller flera rader. Anfanger är vanligare i skönlitterära böcker än i fackböcker (så därför har jag inga i denna bok, bortsett från detta exempel). Man väljer också avstånd till texten bredvid.
Kapitäler
FÖRSTA ORDET ELLER ORDEN i ett nytt kapitel kan skrivas med kapitäler. Se sidan 75 för mer information om var du hittar teckeneffekter.
Annattypsnitt
Första ordet eller orden i ett nytt kapitel kan skrivas med ett annat typsnitt än brödtexten. Se sidan 75 för mer information om var du hittar teckeneffekter.
OMSLAG – ATT TÄNKA PÅ
Om du väljer att formge och sätta din boks omslag själv, finns en hel del råd och rekommendationer som du bör följa. De gör att din bok ser mer professionell ut. Och ökar därmed chansen att fler köper den
Omslaget är en enhet som presenterar din bok. Syftet är att locka till köp, krasst uttryckt. Det består av:
• framsida
• rygg
• baksida
• eventuella flikar (danskt band).
Du kan välja att ha
• olika typsnitt och teckenstorlek på de olika delarna
• olika bilder på de olika delarna (stående format för framsidan och liggande format för hela uppslaget kanske)
• samma bild som går över hela framsidan, ryggen och baksidan, kanske utfallande
• samma bild som går över framsidan och baksidan med ett uppehåll för ryggen, kanske utfallande.
Och så vidare – bara allt på något sätt hänger ihop med din boks innehåll
TIPS!
Vill du variera med olika typsnitt eller med olika färger, bör du begränsa detta till maximalt 2–3 olika varianter. Varierar du för mycket, blir det rörigt för läsaren.
Boktitlar, undertitlar och text bör uppfylla vissa villkor:
• Vara skrivna i ett läsbart typsnitt. För komplicerade, försvårar läsningen. Helst ej Times New Roman, hellre då Garamond eller Calibri för texten på baksidan och flikarna och något roligare typsnitt för titlarna.
• Vara skrivna i ett typsnitt, teckenstorlek och färg som harmonierar med genren för boken och den tänkta åldersgruppen. Du vill ju att läsaren associerar rätt! Det finns exempel på mindre lämpliga typsnitt för en roman eller en släktbok:
o Dreaming Outloud Pro är kanske lite för infantil:
Vägledning i bokutgivning
o Blackadder ITC är kanske både för liten och svårläst:
Vägledning i bokutgivning
o Snap ITC kanske för tankarna till fel genre: Vägledning i bokutgivning
• Ha avstånd till ytterkanterna så att texten inte riskerar att skäras av inför tryckningen.
• Ha avstånd mot ryggen så att texten inte riskerar att hamna i det intryckta vecket (bigningen) – gäller framför allt baksidestexten
Om du skriver en serie som hänger ihop, kan du fundera över hur du vill att omslagen ska harmoniera med varandra så att läsarna förstår att böckerna hänger ihop. Inte bara genom att titulera dem ”Del 1”, ”Del 2” och ”Del 3” utan genom att till exempel ha samma mall för framsida, rygg och baksida. Viktigast är kanske att inte göra en bok i serien avvikande från de andra. Hellre då alla olika.
Sammy Jeridi till exempel har skrivit Ghettoserien där de ingående böckerna heter: Ghettokungen, Ghettobröder, Ghettolegender, Ghettoprinsessan, Ghettoexit och Ghettokrig.
Exempel på bok om omslag är: ”Bokomslag: en handbok för dig som vill formge och producera själv” av Anders Nyman.
TIPS!
Du kan ’plocka upp’ färg från bilder och använda samma på din text. Identifiera färgkoderna i bilder kan du göra till exempel med hjälp av ett program: www.imagecolorpicker.com
