I den tredje delen, Moderna teoretiker, presenteras fyra viktiga nutida samhällstänkare: den tyske socialfilosofen Jürgen Habermas, de båda franska samhällstänkarna historikern och filosofen Michel Foucault och sociologen Pierre Bourdieu, och slutligen den engelske sociologen Anthony Giddens. Boken inleds med ett kapitel, där samhällsvetenskapens grundproblem kort tas upp och bokens innehåll presenteras. Till varje kapitel finns en utförlig litteraturlista för vidare fördjupning. Boken är skriven av lärare och forskare nu eller tidigare verksamma vid Göteborgs universitet.
| Moderna samhällsteorier
Den andra delen, Riktningar inom sociologin, tar upp fyra teoretiska riktningar som under de senaste decennierna kommit att bli inflytelserika i det allmänna samhällstänkandet: symbolisk interaktionism, kunskaps- och vetenskapssociologi, feministisk teori och slutligen historisk sociologi.
Per Månson (red.)
Moderna samhällsteorier består av tre delar. I den första d elen, Teoretiska traditioner, ges en översikt över tre av de viktigaste tankeströmningarna inom modern samhällsteori: strukturalism, fenomenologi och marxism.
Moderna samhällsteorier Traditioner riktningar teoretiker
Moderna samhällsteorier ges numera ut av Studentlitteratur AB. Denna nionde upplaga innehåller dock inga förändringar av innehållet jämfört med den åttonde upplagan.
Per Månson (red.) Art.nr 38053 ISBN 978-91-44-10857-5
www.studentlitteratur.se
38053_Moderna_samhallsteorier_omslag.indd 1-3
9 789144 108575
2015-02-02 12:56
38053_Titel_copysida.indd 2
2015-01-23 15:43
Per M책nson (red.)
Moderna samh채llsteorier Traditioner riktningar teoretiker Nionde upplagan
38053_Titel_copysida.indd 3
2015-01-23 15:43
Denna titel har tidigare getts ut av Norstedts och utges från och med denna nionde upplaga av Studentlitteratur AB. Denna upplaga innehåller inga innehållsmässiga förändringar jämfört med den åttonde upplagan.
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 38053 ISBN 978-91-44-10857-5 Upplaga 9:1 © Författaren och Studentlitteratur 2015 Omslag: Lars-Erik Öby www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Printed by Dimograf, Poland 2015
4
978-91-44-10857-5-01_book_Titel_copysida.indd 4
2015-02-02 15:49
Innehåll
Förord 11 1 Moderna samhällsteorier 13 Per Månson
Inledning 13 Sociologins dualitet 16 Bokens uppläggning 18
DEL I TEORETISKA TRADITIONER
2 Strukturalism och funktionalism 25 Anders Boglind
Struktur och funktion som sociologiska nyckelbegrepp 25 Strukturbegreppets framväxt 27 Durkheims strukturperspektiv: Sociala faktas tvingande kraft 29 Funktionsbegreppets uppkomst 31 Funktionsbegreppet hos Durkheim 32 Från Tredje republiken till Tredje världen: ”Struktur” och ”funktion” i socialantropologin 36 Strukturfunktionalismen i den nordamerikanska sociologin: Talcott Parsons och teorin om det sociala systemet 40 Parsons utvecklingsteori 44 Funktionalismens genombrott i den empiriska sociologin 48 Robert Merton och preciseringen av den strukturfunktionalistiska förklaringsmodellen 51 Parsons och strukturfunktionalismen idag 54 Jeffrey Alexander och neo-funktionalismen 55 Parsons tyska renässans 57 5
1 Månson, Moderna samhälls.
5
03-02-07, 12.24
Fransk strukturalism från Mauss till Lévi-Strauss 59 Lévi-Strauss och den strukturella antropologin 61 Litteratur 67
3 Fenomenologi: Livsvärld och vardagskunskap 70 Margareta Bäck-Wiklund
Inledning 70 Från idéer till uttolkare 71 Husserl och medvetandets sanna natur 73 Den fenomenologiska reduktionen 74 Livsvärlden 75 Schutz och medvetandets sociala natur 75 Typifieringar – arv och konstruktion 77 Verklighetens sociala konstruktion 78 Etnometodologi: Vardagsvärldens praktiska utforskare 81 Harold Garfinkel 84 Cicourel och metodernas teoretiska grund 89 Tolkningsprocedurer 92 Kunskapens organisering 93 Olika inriktningar 94 Litteratur 98
4 Marxism 101 Per Månson
Inledning 101 Marx och marxismen 103 Den ortodoxa marxismen 105 Västmarxismens uppkomst 107 Marxism-leninismen 111 Mao Zedong och bondemarxismen 114 Mellan öst och väst: Austro-marxism och Frankfurtskolan 116 Den franska marxismens utveckling 121 Den nya vänstern 124 Östeuropeisk marxism efter Stalin 125 Strukturell marxism: Althusserskolan 127 6
1 Månson, Moderna samhälls.
6
03-02-07, 12.24
Hegeliansk marxism: Kapitallogiken 130 Historisk marxism 132 Analytisk marxism 135 Marxismen efter Sovjetunionens fall 139 Avslutning: Marxismen i det 21:a århundradet 142 Litteratur 144
DEL II RIKTNINGAR INOM SOCIOLOGIN
5 Den sociala människan: Om den symboliska interaktionismen 151 Lars-Erik Berg
Inledning 151 Kort historik och benämning 152 Inledningsscenario 153 Den etablerade karaktäristiken: Herbert Blumer 155 Grunden: George Herbert Meads socialpsykologi 157 Människans natur 164 Chicagoskolan 165 Erving Goffman 168 Ett tillämpningsfält: Avvikande beteende 172 Interaktionismens betydelse i övrigt 176 Objektrelationsskolan: Emotionernas interaktionism? 179 Konsekvenser för metodologin och kritikpunkter 180 Litteratur 182
6 Kunskaps- och vetenskapssociologi 185 E. M. Rigné
Inledning 185 Kunskapssociologins problemställning 185 Kunskapssociologins bakgrund 188 Den klassiska tyska kunskapssociologin 190 Den franska traditionens ursprung 194 Vetenskapssociologi 196 Vetenskapsteoretiska omvälvningar och deras konsekvenser 199 7
1 Månson, Moderna samhälls.
7
03-02-07, 12.24
Paradigmteorin 203 Det Starka Programmet 207 Etnometodologisk vetenskapssociologi 212 Kunskaps- och vetenskapssociologins framtid 213 Litteratur 217
7 Feministisk teori 220 Margareta Ljung
Inledning 220 Kvinnoforskningens framväxt 222 Nya teoretiska perspektiv 225 Marxistisk feminism 225 Radikalfeminism 227 Tvåsystem-teori 229 Feministisk socialisationsteori 231 Fransk feminism 233 Feministisk vetenskapskritik 236 Det vetenskapliga är personligt 238 ”Hur gör man sociologi?” – utvecklingen av en feministisk sociologi 240 Kön, genus och sexualitet 243 Ett poststrukturalistiskt synsätt på kön och genus 246 Queerteori 250 Feminism och postmodernism 251 Feministiska frågor under 2000-talet 254 Litteratur 256
8 Historiskt konkretiserande sociologi 261 Rolf Törnqvist
Max Weber som historisk sociolog 262 Arvet efter Weber 266 C. W. Mills: Att analysera människor, strukturer och processer 270 Barrington Moore Jr: Sociala grunder för lydnad och revolt 274 Charles Tilly: Folkliga handlingsrepertoarer 282 Norbert Elias: Konfliktprocessens figurationer 290 Konkretiserad sociologi 299 Litteratur 302 8
1 Månson, Moderna samhälls.
8
03-02-07, 12.24
DEL III MODERNA TEORETIKER
9 Jürgen Habermas och moderniteten 307 Per Månson
Habermas som modern samhällsteoretiker 307 Biografi 309 Habermas problemställning 310 Borgerlig offentlighet 313 Kunskap och intresse 316 Teori och praxis 319 Habermas vändning mot språkteorin 320 Mot en teori om social evolution 321 Teorin om universalpragmatiken 324 Mot en teori om det moderna 328 Teorin om det kommunikativa handlandet 329 ”Den nya oöverskådligheten” 336 ”Den inhämtande revolutionen” 338 Diskursetik, rättsstat och offentlighet 340 Avslutning: Habermas om globalisering och EU 342 Litteratur 343
10 Michel Foucault och sanningens historia 347 Sven-Åke Lindgren
Foucault som modern samhällsteoretiker 347 Subjektet, vetandet och makten 349 Moralens hegemoni 350 Livet genom döden 352 Tingens ordning 354 Det generaliserade fängelset 355 Makt som beslagtar livet 359 Uppbyggelsens bekännelse 361 En fråga om stil 362 Satsa på sig själv 364 Arkeologi och genealogi 367 ”Foucault-effekten” 368 Litteratur 370 9
1 Månson, Moderna samhälls.
9
03-02-07, 12.24
11 Pierre Bourdieu och klassamhällets reproduktion 373 Jan Carle
Bourdieu som modern samhällsteoretiker 373 Bourdieus sociologi 375 Biografi 381 Studier av klassreproduktion 384 Studier av mode 387 Studier av fotografering 391 Studier av museibesökare 394 Studier av smak och social distinktion 397 Det vetenskapliga fältet 401 Den sista produktionen 404 Bourdieu som teoretiker 405 Avslutning 410 Litteratur 411
12 Anthony Giddens och det senmoderna 415 Thomas Johansson
Giddens som modern samhällsteoretiker 415 Biografi 416 Giddens tidiga arbeten och problemställning 418 Struktureringsteorin 422 Nationalstaten, globalisering och utopisk realism 430 Modernitet, identitet och ambivalens 436 Senmodernitet och ambivalens 445 Litteratur 447
Personregister 449
10
1 Månson, Moderna samhälls.
10
03-02-07, 12.24
Förord
Denna bok är en reviderad upplaga av en bok med samma titel som först publicerades 1988 och sedan utkommit i reviderade och utökade upplagor 1989, 1991, 1995 och 1998. 1992 års upplaga gavs även ut i en rysk översättning 1992. Det stora intresset för och användningen av boken har lett till att vi nu fått möjligheten att komma ut med ytterligare en reviderad upplaga. De tidigare upplagorna har använts i samhällsvetenskaplig undervisning och forskning på många ställen, och flera av de förändringar som skett i denna sjätte upplaga bygger på erfarenheter från detta. I denna upplaga har samtliga kapitel bearbetats, men inget är helt nyskrivet. De har alla genomgått mindre förändringar, alltifrån språkliga bearbetningar till omstrukturering av delar av stoffet eller tillägg. Det finns dock ingen anledning att här gå in på detaljer om dessa förändringar. Ett skäl till de ändringar som gjorts i denna upplaga är de erfarenheter som bokens författare fått, dels i sin egen undervisning och dels förmedlat av andra som läst och använt de tidigare upplagorna. Ett annat och viktigare skäl är att det gått fem år sedan den tidigare upplagan gavs ut. Samhället förändras, och så förändras även teorier om samhället. Därför måste också en bok om moderna samhällsteorier ständigt revideras. Frågorna blir delvis andra, de teoretiska utgångspunkterna förskjuts och analyserna förändras. Det handlar inte alltid som i fallet med den dramatiska utvecklingen i Östeuropa runt 1990 eller terrorattackerna i USA 2001 om stora och avgörande förändringar. Ofta rör det sig om små, ibland nästan omärkbara förskjutningar av perspektiv. Tillsammans leder alla dessa små förskjutningar till de stora förändringar som vi kallar historia. Vår förhoppning är att även denna upplaga, i likhet med de tidigare, ska vara användbar både som en introduktion till och som en sammanfattande översikt över viktiga bidrag till den moderna samhällsvetenskapen. Det krävs inga större förkunskaper för att läsa boken, men utifrån våra erfarenheter i undervisningen vill vi rekommendera att eleverna ges stort utrymme att diskutera innehållet. Som framgår av de olika kapitlen 11
1 Månson, Moderna samhälls.
11
03-02-07, 12.24
i boken är det just debatten mellan olika traditioner, riktningar och teoretiker som är ett viktigt kännetecken för den moderna samhällsteorin. Att känna till denna debatt är en viktig förutsättning för att en intresserad person, verksam på eller utanför universitetet, ska kunna förhålla sig både till teorier om det moderna samhället och till detta samhälle självt. I den moderna samhällsvetenskapen finns en rik kunskapskälla att ösa ur, och en enskild bok kan inte göra mer än ge antydningar om denna rikedom. Förhoppningsvis kan den ändå inspirera till ett fortsatt studium av och ett fortsatt reflekterande över det moderna samhällets sociala och mellanmänskliga problem. Avslutningsvis vill jag och övriga författare tacka alla som bidragit med värdefulla kommentarer till innehållet i de tidigare upplagorna, något som gjort det möjligt för oss att förhoppningsvis förbättra texten i denna upplaga. Göteborg den 28 november 2002 Per Månson
Per Månson (f. 1946) är docent i sociologi och har tidigare publicerat Medvetandets sociologi: En introduktion till symbolisk interaktionism (Stockholm 1975, tillsammans med bland andra Lars-Erik Berg och Anders Boglind), Kapital, rationalitet och social sammanhållning: En introduktion till klassisk samhällsteori (Stockholm 1981 med omarbetade upplagor 1986, 1991 och 1995 tillsammans med Anders Boglind), Båten i parken: En liten bok om att studera samhället (Stockholm 1985, rysk översättning 1995 och ny upplaga 2000), Från Marx till marxism: En studie av Karl Marx och marxismens framväxt (Göteborg 1987), Den goda tanken: Om etik och moral i forskning med människor (Stockholm 1991, med Bengt Erik Eriksson) och Karl Marx: En introduktion (Göteborg 1997). Han har även medverkat i och varit redaktör för Socialism utan ansikte (Göteborg 1991), East Europe Ten Years After Communism (Göteborg 2000), Det goda livet (Göteborg 2001) och tidigare upplagor av Moderna samhällsteorier (Stockholm 1988, 1989,1991, 1995 och 1998). För närvarande arbetar han på en bok om utvecklingen i Sovjetunionen.
12
1 Månson, Moderna samhälls.
12
03-02-07, 12.24
3 Fenomenologi: Livsvärld och vardagskunskap Margareta Bäck-Wiklund
Fenomenologins målsättning är att beskriva den subjektiva orienteringens universella strukturer, inte att förklara den objektiva världens generella grunddrag. (Thomas Luckmann)
Inledning
Fenomenologin är en av vår tids mest inflytelserika filosofiska riktningar som under 1900-talet också fått ett mycket stort inflytande på en stor del av det samhällsvetenskapliga tänkandet. Detta inflytande märks bl.a. inom modern existensfilosofi, hermeneutik, marxism, strukturalism, kritisk teori och analytisk filosofi. Från 1960-talet och framåt har fenomenologin även blivit en viktig riktning inom modern sociologi, där främst Peter Berger och Thomas Luckmanns bok från 1966, The Social Construction of Reality, har spelat en stor roll. I detta kapitel presenteras några av fenomenologins bärande idéer och begrepp. Grunden läggs av den moderna fenomenologins skapare, Edmund Husserl (1859–1938),1 som med sitt centraleuropeiska ursprung med studier i Leipzig, Berlin och Wien sökte utforska det mänskliga medvetandets grunder. Husserl slutförde dock aldrig sitt gigantiska projekt, utan det ankom på hans lärjunge Alfred Schutz (1899–1959) att föra arvet vidare. De tidiga fenomenologerna sökte kunskapens ursprung i den rena opåverkade erfarenheten. Från början var fenomenologin en metod för att studera hur kunskap skapas som en sammansmältning mellan det universella igenkännandet och det specifika genom interaktion i givna situationer. Fenomenologin hade tidigt uttolkare i Tyskland inom sociologin, men det var först genom bl.a. Karl Mannheim, Peter Berger och Thomas Luckmann som den fick fäste på allvar. I USA kom fenomenologin att få sina uttolkare främst inom etnometodologin som hade sitt fäste på den amerikanska västkusten. De mest kända namnen här är Harold Garfin1
Biografiska uppgifter om Edmund Husserl och Alfred Schutz kommer från Jan Bengtsson: Sammanflätningar: Fenomenologi från Husserl till Merleau-Ponty, Randall Collins: Three Sociological Traditions och John Heritage: Garfinkel and Ethnomethodology.
70
1 Månson, Moderna samhälls.
70
03-02-07, 12.24
kel och Aaron V. Cicourel. Publiceringen av Garfinkels Studies in Ethnomethodology 1967 och Cicourels Methods and Measurement in Sociology 1964 sammanfaller med en period inom sociologin som präglas av ett utbrett missnöje med den dominerande ortodoxa inställningen inom den förhärskande positivistiska metodtraditionen. Det samtida teoretiska tänkandet dominerades av den parsonianska systemteorin (se kap. 2). I Parsons teori förutsatte analysen att människan inordnades i ett abstrakt ”samhällssystem”. Hon betraktades inte som ”aktör”, utan sågs istället som strukturens offer. Denna Homo sociologicus följde på ett förutsägbart sätt kulturens regler och normer. Avvikelser från dessa kunde förklaras med att reglerna och normerna var okända, att avvikaren följde konkurrerande regelsystem eller att det fanns subkulturer som var förankrade i grupperingar utanför den dominerande kulturens råmärken, såsom invandrare och kriminella. Detta etablerade tänkesätt började förlora sin dragningskraft i 1960talets dynamiska decennium, som präglades av sociala rörelser och politiska protester. Nu inleddes ett utarbetande av teorier som på ett helt annat sätt betonar aktörens perspektiv och hennes konstruktion av den sociala verkligheten. En likartad kritik fördes även fram inom socialpsykologin, som tidigare betraktat individen endast som bärare av sociologiska och psykologiska attribut. Istället betonades även här människan som en agent eller aktör i det sociala livet, och med detta kom också ett förnyat intresse för den kognitiva basen för sociala handlingar och ett fokuserande på den situation som aktören verkar i. Att fenomenologin blev så framgångsrik i USA beror till stor del på att den kom att sammankopplas med en filosofisk riktning som var viktig där, den amerikanska pragmatismen. Pragmatismens upphovsman var Charles S. Peirce (1839–1914). Han, liksom flera av de tidigare nämnda filosoferna, hade en naturvetenskaplig bakgrund. Bland flera betydelsefulla samhällsforskare som var influerade av pragmatismens idéer kan nämnas de symboliska interaktionisterna George Herbert Mead, W. I. Thomas och Erving Goffman (se vidare kap. 5). Från idéer till uttolkare
Presentationen i detta kapitel begränsas till några bärande tankegångar hos Edmund Husserl och Alfred Schutz och deras uttolkare Peter Berger och Thomas Luckmann. Därefter presenteras hur idéerna tolkats och tillämpats inom den riktning som kallas etnometodologi. Avslutningsvis presenteras kortfattat vad som kallas narrationsanalys. Denna typ av analys har kommit att framstå som ett allt viktigare redskap för 71
1 Månson, Moderna samhälls.
71
03-02-07, 12.24
att förstå och analysera individers egna meningsskapande. Det är bl.a. ett sätt att förstå och tolka hur individer konstruerar och berättar sina egna livshistorier. Begreppet etnometodologi skapades av Harold Garfinkel i hans bok Studies in Etnomethodology. Ordagrant översatt betyder begreppet ”läran om hur folk går till väga” när de lever sitt sociala liv, och skapar och använder kunskap om världen. Etnometodologer studerar således hur vanliga människor i sitt vardagsliv bygger på en mängd outtalad kunskap, och de försöker göra denna kunskap synlig och analyserbar. Etnometodologin uppfattas ibland som svårtillgänglig. Av andra samhällsforskare betraktades dess utövare i början ofta som en sekt med ett begränsat intresse av att kommunicera sin kunskap till andra. Etnometodologin har också kommit att uppfattas som extremt empirisk. Genom att den förkastar traditionella metoder och istället granskar dessa metoders egna kunskapsbas och analyserar hur subjektet orienterar sig och skapar mening i omgivningen, så har den kommit att kategoriseras som en subjektivistisk teoririktning. Etnometodologernas strävan att söka det generella i hur individer uppfattar omgivningen har ofta missförståtts eller inte betraktats som ett legitimt vetenskapligt problem. På grund av detta har etnometodologin ansetts oförmögen att handskas med mer abstrakta strukturer och regelbundenheter i det sociala livet. Det finns flera skäl till att etnometodologin kommit att uppfattas som problematisk. Det kanske viktigaste skälet är dess egenartade begreppsanvändning. Genomgående talas i etnometodologiska texter om individer som ”members”. Detta markerar att individer är medlemmar i en kultur, och refererar till den gemensamma kunskapsbas som individer har. Det underförstådda budskapet om omvärldens intersubjektivitet är inte alltid lätt att uppfatta. Etnometodologernas verk har ofta denna typ av teoretiska antaganden invävda i texten, de finns med men uttalas sällan explicit. Ett annat skäl är att etnometodologin på ett provocerande sätt gör samhällsvetenskapens egna metoder till studieobjekt och exponerar hur forskarens vardagstänkande påverkat det vetenskapliga tänkandet. Det innebär att en kunskapsprocess, som har ett strikt och i teorin förutsägbart tillvägagångssätt, får sina försanthållanden och regler granskade av etnometodologerna. Med Garfinkels och Cicourels ifrågasättande av de sociologiska fundamenten och Bergers och Luckmanns framställning av den sociala verkligheten som en social konstruktion hade sociologins idéhistoria med ens blivit mycket mer komplex. Utgångspunkten är i bägge fallen Husserl. Han hade fram till dess knappast räknats som en av de sam72
1 Månson, Moderna samhälls.
72
03-02-07, 12.24
hällsvetenskapliga klassikerna och anfäderna. Hans inflytande märks tydligare hos hans lärjungar Martin Heidegger och Jean-Paul Sartre, som utvecklade existensfilosofin. I och med att de fenomenologiska idéerna började få en plats inom samhällsvetenskapen kom också dess traditionella historia att definieras om och även inkludera dessa filosofer. Husserls idéer hade förts in i samhällsvetenskapen av hans elev Schutz. För att visa hur de fenomenologiska idéerna omsatts i praktiken illustreras texten med konkret forskning kring hur människor i social interaktion tolkar, konstruerar och omtolkar den sociala verkligheten. Genom att presentera hur vi människor möts i det verkliga livet blir det begripligt hur de olika kunskaper vi bär med oss hjälper oss att uppfatta omgivningen som något man känner till. Vi tolkar, och i socialt samspel skapar vi en ny situation och ny kunskap. På detta sätt konstrueras den sociala ordningen som vi känner igen, samtidigt som sammanhanget, kontexten, ger den sin egen lokala färg. Den sociala ordningen får därmed en dynamisk karaktär där såväl det generella som det specifika sammansmälter och individen blir som aktör delaktig i den sociala ordningens skapelseprocess. Husserl och medvetandets sanna natur2
Edmund Husserl, fenomenologins grundare, fick sin vetenskapliga träning som matematiker. Han hade således samma professionella bakgrund som filosoferna Bertrand Russell och Ludwig Wittgenstein. Ingen av dem hade kunnat frigöra sig från den osäkerhet som de uppfattade fanns i matematikens grunder. Problemet hade fått Russell och senare Wittgenstein att gå från matematik till filosofi. Detta drev även Husserl i samma riktning tio år senare. Han startar därmed sitt projekt med att fastställa kunskapens teoretiska grund och sanna oförfalskade natur. Hans ambition var inte mindre än att omformulera all tidigare filosofi och basera den nya läran på en grund av absolut sanning. Vari bestod då osäkerheten och hur skulle man nå den absoluta sanningen? Enligt Husserl utgår empiriska vetenskaper från antagandet att det finns en verklighet som existerar ”ute där”, dvs. utanför och oberoende av vårt medvetande. Verkligheten finns där, och det gäller att utforska och studera den och med empirin som bas utveckla generell kunskap. Men våra observationer och våra slutledningar är specifika händelser. Det förhållandet att de kan upprepas är inte tillräckligt för att vi med 2 Framställningen bygger när inte annat anges på Jan Bengtsson: Sammanflätningar: Fenomenologi från Husserl till Merleau-Ponty.
73
1 Månson, Moderna samhälls.
73
03-02-07, 12.24
säkerhet skall kunna uttala oss om dem. Husserl menar att vi istället måste känna till de universella regler med vars hjälp vi konstituerar våra erfarenheter för att kunna nå en säker kunskap. Verkligheten är således skapad av människor. Osäkerheten ligger enligt Husserl i att vi inte känner till den process genom vilken kunskapen konstrueras. Den fenomenologiska reduktionen
För att nå den absoluta sanningen måste man också kunna beskriva det mänskliga medvetandets sanna natur, såsom det ser ut oförvanskat av förutfattade meningar och av vetenskaplig teori, vad Husserl kallar den naturliga inställningen till världen. Husserl förutsatte sig att klä av medvetandet både dess historia och dess kultur. Det gällde också att rensa bort frågor om vad som faktiskt existerar. Med ”det avklädda medvetandet” kan man bestämma de universella dragen och därmed också grunden till det mänskliga medvetandets sanna natur. För att kunna beskriva den naturliga inställningen till världen presenterar Husserl en metod som han kallade den ”fenomenologiska reduktionen” eller epoché.3 På engelska kallas detta ”bracketing”, vilket bokstavligen betyder att sätta inom parentes. Det som skulle sättas inom parentes var frågor om huruvida människan eller omvärlden faktiskt existerade. Istället koncentrerades intresset på den ständiga erfarenhetsström som konstituerar vårt vetande. Det viktiga är att det är en erfarenhet fri från bedömningar om huruvida det vi erfar är sant eller falskt. Genom den ”fenomenologiska reduktionen” kan man nå fram till den naturliga inställningen till världen genom en process där vi reflekterar över de alldagliga fenomen vi erfar och gör oss av med alla antaganden. Med hjälp av den fenomenologiska reduktionen kan man bland annat ställa frågor som ”Hur vet jag att det är en bil jag ser?” eller ”Hur vet jag att jag kommer till staden Moskva med detta flygplan?” Samma frågor blir uttryckta i fenomenologins begreppsvärld: ”Genom vilken uppsättning subjektivt orienterade universella strukturer konstrueras uppfattningen om bilen eller målet för min resa?” I en viss mening är denna undersökning en helt subjektiv aktivitet, även om syftet är att söka det universella i subjektivitetsstrukturen. Husserl driver en idé om att det finns en universell kärna i det mänskliga medvetandet. Det är den som gör att trots att de flesta intryck vi erfar kommer till oss i situationsbunden och partikulär form kan vi känna igen och identifiera vad vi ser. 3
John A. Hughes & Sven-Axel Månsson: Kvalitativ sociologi, kap. 6.
74
1 Månson, Moderna samhälls.
74
03-02-07, 12.24
Livsvärlden
Husserls begrepp om den naturliga inställningen till världen leder naturligt till hans bestämning av livsvärlden. Även livsvärldens innehåll beskrivs som den konkreta erfarbara verklighet vi dagligen lever våra liv i och tar för given i alla våra aktiviteter. I denna mening blir Husserls livsvärld all kunskaps förutsättning. Här märks tydligt hans projekt att fastställa kunskapens teoretiska fundament. Därigenom blir också livsvärlden vetenskapens yttersta erfarenhetsmaterial, det är ytterst på denna värld som teorierna måste kunna återföras och det är i denna värld vetenskapen bedrivs. Livsvärlden är oreflekterad och förvetenskaplig; den föregår och förutsätts av både filosofi och vetenskap. Med detta resonemang blir även den vetenskapliga kunskapen beroende av livsvärlden. Husserl för inte resonemanget vidare och här läggs grunden till den ännu pågående diskussionen om den fenomenologiska kunskapens subjektiva natur. Som vi skall se är det här Schutz tar över genom att utveckla Webers verstehen-metod och införa fenomenologin i samhällsvetenskapen.4 Föreställningen om livsvärlden och dess innehåll leder också till tvivel om att den objektiva abstrakta återgivningen av mänskligt liv, som den positivistiska vetenskapssynen kräver, är möjlig. Vetenskapen består av abstraktioner och idealiseringar av den konkret upplevda verkligheten. Genom abstraktioner och ett systematiskt begreppsläggande av människors vardag fjärmar man sig med nödvändighet från den. Till slut är inte längre vetenskapen begriplig med livsvärldens erfarenheter. Problemet blir att bestämma de relationer som skall binda samman livsvärldens förståelse med vetenskapens. Detta är det gemensamma problem som Schutz, Berger och Luckmann, Garfinkel och Cicourel arbetar med, och var för sig skapar olika lösningar till. Den fenomenologiska kritiken av det naturvetenskapliga idealet med dess logiskt inriktade objektivism innebär just detta. Den objektiva kunskapen har skurit av banden till den konkret erfarna livsvärlden. Människan reduceras till ett objekt, och man bortser från hennes subjektiva förmåga att som medlem i en kulturkrets och en språkgemenskap tolka och typifiera de erfarenheter som ständigt strömmar emot henne. Schutz och medvetandets sociala natur
Schutz hade studerat för Husserl innan han, för att undkomma nazismen, 1939 utvandrade till USA där han ägnade sig åt affärer, undervisning och forskning. Under en period undervisade han vid The New 4
Livsvärlden behandlas också i Margareta Bertilsson: Slaget om det moderna, s. 38–42.
75
1 Månson, Moderna samhälls.
75
03-02-07, 12.24
School for Social Research i New York. Det var en institution som grundats av invandrade tyska intellektuella, och både Berger och Garfinkel var elever där. Schutz utvecklade fenomenologin till en sociologisk teori om medvetandets och kunskapens ursprung. Han gjorde det i efterdyningarna till den stora tyska samhällsvetenskapliga metodstriden. Det var Husserl som gav Schutz den filosofiska utgångspunkten, men det var arbetet med att utveckla Webers handlingsteori för att undgå Verstehenmetodens subjektivitet som förde in honom i samhällsvetenskapen. Aron Gurwitsch, även han en utvandrad europé och god vän till Schutz, bidrog till att skapa ett intresse för livsvärldens och medvetandets kunskapsbas bland amerikanska intellektuella. Liksom Weber försökte Schutz jämka samman vetenskapliga krav på objektivitet med de subjektiva dragen i den fenomenologiska metoden. Hans första stora verk, The Phenomenology of the Social World (1932), var ett försök att utveckla Webers Verstehenmetod med hjälp av fenomenologiska begrepp. Framför allt fördjupade han analysen av de meningskriterier vi använder oss av för att tolka och skapa en mening i vår omvärld, vad som kallas den sociala konstruktionen av verkligheten. Det främsta fenomenologiska bidraget till Verstehenmetoden var att visa hur förhållandet mellan vetenskaplig kunskap och vår vardagskunskap såg ut. Schutz hävdade att vardagskunskapen var ett adekvat redskap för att lösa Verstehenmetoden från den totala subjektiviteten. Genom att den vardagliga kunskapen bär drag av kollektivt delad erfarenhet skapas en del av människors förståelse för samhället och den verklighet man lever i via kulturens gemensamma kategorier. Förståelsen är därför inte endast den enskilde individens, utan det handlar om individens kompetenta förståelse som medlem i en kulturkrets. Schutz vidareutvecklar även Husserls begrepp livsvärld.5 Livsvärlden har genom denna utveckling kommit att bli ett av de begrepp som numera ingår i det samhällsvetenskapliga språket. Det finns t.ex. hos Habermas i hans teori om det kommunikativa handlandet, där han kontrasterar det mot vad han kallar systemet (se kap. 9). Livsvärlden hos Schutz utgörs av de världsliga händelser och institutioner och socialt accepterade konventioner som konstitueras och rekonstitueras genom människors vardagliga och oreflekterade handlande. Schutz kallar detta för kunskap av första ordningen. Det är den kunskap som är bestämd av livsvärlden och som är ordnad i för oss kända idealtypiska mönster, vad Schutz kallar typifieringar. Kunskap av andra ordningen utgörs däremot 5
Alfred Schutz: ”Concept and Theory Formation in the Social Sciences”, i Maurice Nathanson (red.): Philosophy of the Social Sciences: A Reader.
76
1 Månson, Moderna samhälls.
76
03-02-07, 12.24
av den vetenskapliga expertförståelsen med vars hjälp samhällsvetaren tolkar och förstår livsvärldens vardagliga mönster.6 Typifieringar – arv och konstruktion
Vårt sätt att erfara och tolka världen sker i första hand med hjälp av typifieringar av rutinmässiga företeelser, människor och upplevelser. Alla typifieringar i vardagstänkandet är integrerade i den konkreta historiska socio-kulturella livsvärlden, i vilken de tas för givna och är socialt accepterade. Dess struktur bestämmer bland många förhållanden också fördelningen av kunskap och dess relativa betydelse för den konkreta sociala omgivningen i en konkret grupp i en konkret historisk situation. Vår vardagsverklighet består helt enkelt av olika tankescheman eller typer som gör det möjligt att identifiera och känna igen vår omvärld. Jag vet när jag ser blåljus blinka, hör sirener tjuta och kanske också skymtar ett rött kors att det är en brådskande sjuktransport, att jag skall hålla mig undan och inte blockera vägen. Med hjälp av typifieringar känner jag igen situationen, olika tankescheman aktiveras och jag vet dessutom vad jag skall göra. Det är genom typifieringarna som vardagsvärlden får mening, ter sig normal, välkänd och rutinmässig. Typifieringarna ingår också i det språk som vi delar med andra. Samtidigt som vi lär oss språket lär vi oss om tingen och rutinerna i den värld som omger oss. Det är tydligt att Schutz inriktade sig på det sociala livet. Här skiljer han sig från sin lärofader Husserl, som i sitt sökande efter den naturliga inställningen till världen som filosof försökte befria sig från teoretiska och vetenskapliga fördomar och sökte meningen med fenomenen som de upplevdes, vilket var innebörden i hans fenomenologiska reduktion. Schutz förankrar den naturliga inställningen till världen i vårt vardagskunnande i livsvärldens typifieringar. Därmed blir kunskapens sociala ursprung tydligt, eftersom det är det vi erfar i interaktion med andra. Detta får också konsekvenser för synen på vetenskapligt kunnande och hur vardagskunskapen förhåller sig till denna. Den positivistiska samhällsvetenskapen använder sunt förnuft som en resurs i det vetenskapliga arbetet, en resurs som dock måste formaliseras och helst elimineras. För Schutz var vardagskunnandet också en resurs. Det var något som den vetenskapliga kunskapen inte fick konkurrera med, men det var viktigt att göra det synligt och se det som ett eget undersökningsobjekt. Detta kom också att bli det etnometodologiska projektet. 6
Alfred Schutz: ”Common Sense and Scientific Interpretation of Human Action”, i Maurice Nathanson a.a.
77
1 Månson, Moderna samhälls.
77
03-02-07, 12.24
När Schutz tar avstånd från Husserls sätt att söka sanningens ursprung genom att söka de oreflekterade fenomenen utgår han från människors förmåga att kommunicera och förstå varandra. Schutz utgår från att livsvärldens vardagskunskap bygger på en intersubjektiv förståelse baserad på två principiella antaganden om människors upplevelse av omvärlden. Schutz antar för det första perspektivens ömsesidighet och för det andra perspektivens meningskongruens. Perspektivens ömsesidighet är ett antagande om att för att ett samtal skall bli meningsfullt mellan två människor så måste deras perspektiv vara utbytbara. De skall kunna inta varandras ståndpunkter och positioner och fortfarande vara i stånd att förstå varandra. Som medlemmar i ett samhälle, en kulturkrets, utgår vi från föreställningen att strömmen av skeenden, föremål, handlingar och personer har samma innebörd för andra som för oss själva. Antagandet om perspektivens meningskongruens innebär att två parter i ett samtal antar att de båda tolkat situationen lika. Istället för att behandla frågan om intersubjektiviteten som ett filosofiskt problem behandlade Schutz det som ett praktiskt problem som handlar om möjligheterna till mellanmänsklig förståelse. Verklighetens sociala konstruktion
I den mest inflytelserika boken i den samhällsvetenskapliga fenomenologiska traditionen, Peter Bergers och Thomas Luckmanns The Social Construction of Reality från 1966,7 framläggs ett försök till en helhetsteori om samhället och det sociala livet utifrån tanken att den samhälleliga verkligheten i grund och botten är en mänsklig social konstruktion. Denna sociala konstruktion av verkligheten bygger på det vardagskunnande eller ”sunda förnuft” som människor har om olika förhållanden i samhället. Detta betyder, i likhet med inom hela den fenomenologiska traditionen, att människornas subjektiva betydelser är centrala för förståelsen av hur samhället konstrueras. Berger och Luckmann förnekar inte att samhället också existerar som ett objektivt fenomen utanför 7 Boken finns i svensk översättning med den inte helt upplysande titeln Kunskapssociologi: Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. Underrubriken på den engelska utgåvan är A Treatise in the Sociology of Knowledge (”En avhandling i kunskapssociologi”), vilket innebär att Berger & Luckmann med sin teori bl.a. försöker ge kunskapssociologin (se vidare kap. 6) ett fenomenologiskt fundament. Efter att ha diskuterat det relativa i den mänskliga kunskapen (”Vad som är ’verkligt’ för en tibetansk munk är kanske inte verkligt för en amerikansk affärsman. Brottslingens ’kunskap’ skiljer sig från kriminologens ’kunskap’”) framlägger de sitt program: ”En ’kunskapssociologi’ måste med andra ord inte bara syssla med den empiriska variationen av ’kunskap’ i mänskliga samhällen, utan också med de processer genom vilka vilken som helst uppsättning ’kunskaper’ kommer att socialt etableras som ’verklighet’ … Vi hävdar med andra ord att kunskapssociologin befattar sig med verklighetens sociala konstruktion.” (Berger & Luckman, s. 15, sv. utg., s. 12)
78
1 Månson, Moderna samhälls.
78
03-02-07, 12.24
människornas betydelser och kunskap. Tvärtom, de menar att både Durkheims objektivistiska samhällssyn, uttryckt i hans metodregel om att samhällsforskaren skall betrakta sociala fakta som ting, och Webers inriktning på den mänskliga handlingens subjektiva betydelse, uttrycker något sant om samhället: Samhället existerar som en verklig objektiv fakticitet, samtidigt som det byggs upp av handlingar som uttrycker subjektiv mening. I förbigående sagt kände Durkheim mycket väl till det senare, precis som Weber kände till det förra. Det är just samhällets dubbla karaktär i termer av objektiv fakticitet och subjektiv betydelse som skapar dess ”verklighet sui generis”, för att använda en annan nyckelterm hos Durkheim. Den centrala frågan för den sociologiska teorin kan därför formuleras på följande sätt: Hur är det möjligt att subjektiva betydelser kan bli objektiva fakticiteter? Eller för att använda termer som lämpar sig för de tidigare nämnda teoretiska positionerna: Hur är det möjligt att mänsklig aktivitet (Handeln) kan producera en värld av ting (choses)? Med andra ord kräver en adekvat förståelse av den samhälleliga ”verklighetens sui generis” en undersökning av de sätt varpå denna verklighet är konstruerad. Denna undersökning är, hävdar vi, en uppgift för kunskapssociologin.8
Det sociala livets grund och därmed konstruktionen av samhället finns, hävdar Berger & Luckmann, i den sociala interaktionen i vardagslivet. Människors möten ansikte mot ansikte är prototypen för social interaktion, därför att i denna situation är den andre fullständigt verklig. Visserligen använder man sig även i dessa möten av olika typifieringsscheman för att förstå och tolka den andre, men ”dessa scheman är mera ’känsliga’ för påverkan från den andres sida än vid ’avlägsnare’ former av interaktion”. Ju mer anonym och avlägsen personen man interagerar med är, desto rigidare är de typifieringar vi använder oss av (”byråkrat”, ”invandrare”, ”skinnskallar” etc.). Därför menar Berger & Luckmann att ”den sociala strukturen är totalsumman av dessa typifieringar och av de återkommande interaktionsmönster som etableras med hjälp av dem. Som sådan är den sociala strukturen ett viktigt element av vardagslivets verklighet.”9 Samhället som en objektiv verklighet byggs upp utifrån vardagslivets många möten. Det mänskliga språket spelar här en avgörande roll. Alla människor har ett slags ”kokbokskunskap” om hur samhället fungerar, en kunskap som handlar om hur verkligheten och samhället är beskaffade och vad man måste göra för att få saker gjorda. När mänskliga handlingar upprepas, och kanske upprepas allt oftare, framträder de inte längre som enskilda handlingar, utan som ingående i ett mönster. Hand8 9
A.a., s. 30 (27–28). A.a., s. 43–48 (41–46).
79
1 Månson, Moderna samhälls.
79
03-02-07, 12.24
I den tredje delen, Moderna teoretiker, presenteras fyra viktiga nutida samhällstänkare: den tyske socialfilosofen Jürgen Habermas, de båda franska samhällstänkarna historikern och filosofen Michel Foucault och sociologen Pierre Bourdieu, och slutligen den engelske sociologen Anthony Giddens. Boken inleds med ett kapitel, där samhällsvetenskapens grundproblem kort tas upp och bokens innehåll presenteras. Till varje kapitel finns en utförlig litteraturlista för vidare fördjupning. Boken är skriven av lärare och forskare nu eller tidigare verksamma vid Göteborgs universitet.
| Moderna samhällsteorier
Den andra delen, Riktningar inom sociologin, tar upp fyra teoretiska riktningar som under de senaste decennierna kommit att bli inflytelserika i det allmänna samhällstänkandet: symbolisk interaktionism, kunskaps- och vetenskapssociologi, feministisk teori och slutligen historisk sociologi.
Per Månson (red.)
Moderna samhällsteorier består av tre delar. I den första d elen, Teoretiska traditioner, ges en översikt över tre av de viktigaste tankeströmningarna inom modern samhällsteori: strukturalism, fenomenologi och marxism.
Moderna samhällsteorier Traditioner riktningar teoretiker
Moderna samhällsteorier ges numera ut av Studentlitteratur AB. Denna nionde upplaga innehåller dock inga förändringar av innehållet jämfört med den åttonde upplagan.
Per Månson (red.) Art.nr 38053 ISBN 978-91-44-10857-5
www.studentlitteratur.se
38053_Moderna_samhallsteorier_omslag.indd 1-3
9 789144 108575
2015-02-02 12:56