9789144074887 by Smakprov Media AB

27 mm

Gruppsykologi om grupper, orga nisationer och ledarsk ap Grupper lever i människan och människan lever i grupper. Inom såväl offentliga som privata organisationer har vi i vår tid en stark (och ibland överoptimistisk) tro på ”gruppen” och dess möjligheter. Här ska viktiga beslut fattas och ett kvalificerat arbete utföras utifrån idén om den samlade kompetensens kraft och potential. För att detta ska vara möjligt räcker det inte med vackra ord och en god vilja.

L A RS SVEDBE R G

Gruppsykologi

Lars Svedberg är docent och legitimerad psykolog och arbetar som utbildningschef vid Rektorsutbildningen vid Uppsala universitet. Han har stor erfarenhet av lärarutbildning, ledarutbildning och kompetensutveckling inom offentlig, ideell och privat sektor.

Grupppsykologi om grupper , orga nisationer och leda r sk a p

I denna bok ges en systematisk genomgång av olika teoribildningar inom gruppsykologi och ledarskapsteori. Författaren flätar samman aktuell kunskap från psykologi, pedagogik, ledarskapsoch organisationsteori i en diskussion kring de möjligheter och dilemman som grupper, organisationer och deras ledare ställs inför. Den professionella och sociala kompetens som är nödvändig i moderna organisationer behandlas utförligt. Denna femte upplaga har förutom en omfattande bearbetning och uppdatering även kompletterats med nyare material. Boken vänder sig till alla som söker en nyanserad förståelse av gruppers dynamik, ledarskap och organisationsfrågor. Den skiljer sig från annan socialpsykologisk litteratur genom att den behandlar hur gruppers dynamik, organisationers struktur och kultur samt ledarskapets villkor och utövande är relaterade till varandra. Femte upplagan Art.nr 6459

5:e uppl.

L A R S S V EDBERG

www.studentlitteratur.se

978-91-44-07488-7_01_cover.indd 1

2011-12-08 16.45

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 6459 ISBN 978-91-44-07488-7 Upplaga 5:3 © Lars Svedberg och Studentlitteratur 1997, 2012 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Illustrationer (där inget annat anges): Typoform Omslagslayout: Werner Schmidt Omslagsbild: Målning av Nicolas Poussin Vénus montrant ses armes à Enée (1693) Printed by Dimograf, Poland 2014

978-91-44-07488-7_03_content.indd 2

7/21/14 10:10 AM

INNEHÅLL

Förord 9

DEL I

GRUPPTEORIER OCH METAFORER 13 1. Teorier om grupper 15 Vad är en grupp? 17 Olika slags grupper 18 2. Gruppen som en marknad 21 Gruppen – rationell och nyttomaximerande 25 3. Kan en grupp ha en själ? 29 4. Gruppen som en spegel 33 Humlehypotesen 37 Ledningsgruppen – en arena för olika intressen 38 5. Gruppen som ett fält 41 Från text till batong. Om poliser, busar och svennar 46 6. Gruppen som ett system 49 Klockan är sju! – en upplysning med flera bottnar 53 Systemteori och synen på lärande 54 7. Gruppen som det omedvetnas teater 57 Utan relation – ingen kommunikation! 60 8. En översikt 65

DEL II

FRÅN ”JAG” TILL ”VI” 67 9. Inre liv och yttre verklighet 69

10. En person 73 Yttre värld 73 Inre värld 74 Om mening, meningslöshet och ångest 76

978-91-44-07488-7_01_content.indd 3

2011-12-08 16.29

INNEHÅLL

11. Dyaden 83 Yttre verklighet 84 Censur 85 Inre värld 87 Om balansen mellan närhet och autonomi 89 12. Triaden 95 Yttre verklighet 95 Inre värld 96 13. Den lilla gruppen 101 Yttre verklighet 101 Vi består alla av varandra 103 Inre värld – att tillhöra en grupp 104 En osynlig grupp i gruppen 108 Om gruppers storlek 110 Det akademiska seminariets dynamik 112 14. Den stora gruppen 115 Yttre verklighet 115 Om glädjen och ängslan att tala inför andra 116 Inre värld 117

DEL III GRUPPROCESSER – OM DYNAMIKEN I GRÄNSLANDET MELLAN INRE VÄRLD OCH YTTRE VERKLIGHET 119 15. Att skapa ordning och mening i en social värld 121 Grupper lever i människan och människan lever i grupper 121 Introjektion 122 Projektion 124 Projektiv identifikation 126 Coping 128 Fyra ansikten – svaghet, ilska, glädje och kunnande 130 Sociala försvar 134 Regressiva och progressiva grupprocesser 136 Om nallebjörnar 142 Livslögnens nödvändighet och förbannelse 143 Skuld och skuldfällor 146 16. Roller 149 En okrönt drottning 150 Gruppen – en själens teatersalong 152 Standardroller – färdiga kostymer 154

978-91-44-07488-7_01_content.indd 4

2011-12-08 16.29

INNEHÅLL

Om jagets gränser och förmågan till mentalisering 157 Djuprollsmodellen 161 Sociometri – om popularitet och makt 163 En resumé 165

DEL IV ATT ARBETA I GRUPP, PROJEKT ELLER TEAM – EN GLÄDJE ELLER EN PLÅGA? 167 17. Gruppsykologiska dimensioner 169 Två grupper i gruppen – en social realitet 171 Om gruppers utveckling – efter smekmånaden 174 FIRO – att sitta i samma båt 175 18. Arbetsgruppens identitet 179 Ett medvetet arbetssätt 179 Gruppen och dess raison d´être 182 Regelkultur visavi tankekultur 184 Metodiska infallsvinklar I 187 Arbeta maximalt eller optimalt? 188 Havregrynsgröt och målstyrning 189 Gruppens samspelsdimension 191 Gränser, kohesion och medlemskap 194 Metodiska infallsvinklar II 197 Gruppens ledningsdimension 210 Att ta position i en relation – ledarskap i ett relationellt perspektiv 211 Metodiska infallsvinklar III 213 Sammanfattning – arbetsgruppens identitet 224

DEL V

ORGANISATION & LEDARSKAP 227

19. Organisationsteori – grundteman och variationer 229 Utgångspunkter – varken inneboende ondska eller inneboende godhet 229 Hierarkisk organisation 231 Matrisorganisation 239 Teamorganisation 244 Organisationen som maskin, organism eller hjärna 247 Hybridorganisationer – dans på slak lina 249 Nätverksorganisation 252 Fem lärdomar 254

978-91-44-07488-7_01_content.indd 5

2011-12-08 16.29

INNEHÅLL

20. Ledarskap och mål- och resultatstyrning 257 Att leda mot mål eller genom mål 258 Kritiska aspekter – att mäta måluppfyllelse 260 21. Vem kan man lita på? – om demokratin och marknaden 263 En värdekarta över samhället 263 Ledarskap och resultat – vilken måttstock gäller var? 265 New Public Management 266 22. Teorier om ledarskap 269 Ledarskap och framgångsrecept som mode 271 Olika ledarskapsdiskurser 272 Om lusten till makt 277 Rationalistiska teorier – den administrativa skolan 279 Weber och byråkratin 279 Den vetenskapliga ledningen 281 Den administrativa ledningen 283 Human relations-rörelsen – den psykologiska skolan 285 Upptäckten av dagsverket 285 Demokratiskt visavi auktoritärt ledarskap 287 Great Man Theories 289 Teorier om ledarstilar 292 The Managerial Grid 293 Situationsanpassat ledarskap 295 Organisationers livscykel – kompletterande ledarstilar 299 Ledarna på vår inre scen 302 Anknytningsteori – våra inre arbetsmodeller 305 Ledarskap som ritual i ett symboliskt universum 307 Ledarskap i en ombytlig värld 313 Ledaren och marknaden – den strategiska skolan 317 Konsultativt eller förståelsebaserat ledarskap 319 Transformativt ledarskap vs transaktionellt ledarskap 320 Kritisk organisationsteori – tomma tunnor skramlar mest? 322 Fångad i järnburen 324 23. Ledarskap i ett socialpsykologiskt perspektiv – att skapa led eller leda skapande 325 Nivån under dig bestämmer din framgång 325 Rollen som verktyg – abstrakt men kraftfull 326 Rollen är platsen där person och organisation möts 327 Strukturens och kulturens regelböcker 330 Makt, skuld och ledarskap 334

978-91-44-07488-7_01_content.indd 6

2011-12-08 16.29

INNEHÅLL

Meningsskapande ledarskap – om att vara trovärdig som ledare i egna och andras ögon 336 Ledarskapets samvetsfrågor 338 Språkens två viktigaste ord? 341 24. Teori och ansvar 345 Referenser 347 Person - och sakregister 355

978-91-44-07488-7_01_content.indd 7

2011-12-08 16.29

978-91-44-07488-7_01_content.indd 8

2011-12-08 16.29

FÖRORD

Om ej filosoferna blir kungar i staten eller de, som nu heter kungar och herrar, blir filosofer i anda och sanning, så att filosofi och politisk makt förenas och blir ett /…/ så finns det ej, käre Glavkon, räddning för staterna ur deras olyckor, ej heller för människornas hela släkte. PLATON

Förmågan att älska, njuta och arbeta är enligt Sigmund Freud en förutsättning för psykisk hälsa och ett värdigt liv. Denna bok handlar om åtminstone en av dessa förmågor – om längtan efter och vägen till det goda och meningsfulla arbetet och mänskliga samspelet. Vår demokrati bygger på förmågan till empati, även inför människor vi inte umgås med. Utan denna förmåga skulle varje främling vara en potentiell fiende. Denna medvetenhet kommer till uttryck när vi försöker se in i framtiden och designa nya organisationer. Dessa måste förvisso vara effektiva och producera resultat, men inte till vilket pris som helst. Den förvaltande myndighetskulturens chefer är i dag föga efterfrågade – i stället vill vi ha nytänkande entreprenörer med förmåga att föra sig socialt och globalt. Medarbetarnas lojalitet till företaget är inte längre lika självklar, utan den konkurrerar med lojalitet till det egna nätverket och det egna livsprojektet. Systemens makt ökar, medan makten över systemen minskar. Samtidigt blir själva arbetet allt viktigare för vår identitet och i våra livsprojekt. Dessa tidens rörelser kan också ses som vår tids strategi att försöka möta ökande krav på ett självständigt och utvecklande arbete. Där får meningsfulla sociala relationer, liksom etisk medvetenhet en allt större betydelse – åtminstone i retoriken. Dessa förändringar, som samtidigt är en omförhandling av maktrelationer, innebär också att fler och fler kommer att ha gruppen eller teamet som hemvist i sitt arbete. Det är teamet som ska omsätta målbeskrivningar till en serie vardagliga handlingar. Att arbeta i dessa (post)moderna organisationer ställer höga krav, men kan också öppna nya intressanta möjligheter. I decentraliseringens kölvatten har nya (och ofta flera) arbetsuppgifter tillkommit samtidigt som © FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

978-91-44-07488-7_01_content.indd 9

2011-12-08 16.29

FÖRORD

konfliktnivån på det lokala planet ökat. För att kunna axla sitt ansvar, visa civilkurage när så krävs och se möjligheterna behöver vi förstå oss på grupper och sociala processer. Dessa är utan tvekan något av livsluften på varje arbetsplats – på gott och på ont. Arbete med mål, uppdrag och att fatta beslut i grupper vilkas dynamik präglas av irrationella processer är plågsamt för den enskilda människan och destruktivt för organisationen. För att verksamheten ska vara effektiv och samtidigt stimulerande måste både gruppen och samspelet med dess ledare fungera bra. Utan sådana kunskaper saknas en avgörande förutsättning för att kunna göra medvetna val och för ett arbetsliv där förändringsinitiativ och krav kan hanteras på ett konstruktivt sätt. Med denna bok försöker jag ge en vetenskapligt och praktiskt grundad förståelse av gruppers dynamik, ledarskap och organisationers design. Den skiljer sig från annan socialpsykologisk litteratur genom att den också behandlar hur dessa kunskapsområden är relaterade till varandra. Den har tre huvudsyften: Det första är att ge en översikt av olika vetenskapliga teorier om grupper. Gruppens medvetna och icke-medvetna liv analyseras ur olika perspektiv och på olika nivåer. Det andra syftet är att försöka dra slutsatserna av allt det vi faktiskt vet om grupper och presentera teoretiskt förankrade riktlinjer för konstruktivt arbete i grupp. Det tredje syftet är att belysa den speciella dynamiken mellan ledare och ledda. Olika aktuella teorier om ledarskap presenteras från Niccolò Machiavellis osminkade maktanalyser till vår tids tankegods i form av transformativt och förståelsebaserade former av ledarskap. En målsättning under skrivandet har varit att växelvis betona såväl teoretiska som praktiska perspektiv. Teori varvas därför med exempel från högst vardagliga situationer liksom från arbetslivet, privatlivet och skolan. Boken kan användas av alla som redan arbetar eller kommer att arbeta med och i grupper och projekt. Jag sympatiserar med Rortys idéer om att sökandet efter kunskap mycket väl ses som ett medel i strävandet efter lycka (Rorty 2003). På så sätt kanske jag här inte behöver fördjupa mig i den omfattande frågan om kunskapens väsen. Likaså anser jag att en kritisk analys är värdefull för att belysa väsentliga (och ibland besvärliga) frågor som är inbäddade i vardagslivet. Viljan till kommunikation i en kritiskt prövande anda förutsätter dock att vi har en rimligt gemensam värdegrund mot vilken argument och resonemang kan prövas och bedömas. Här handlar värdegrunden om en tilltro till förnuftsargument. Huruvida mitt resonemang och mina argument är goda eller inte är upp till läsaren själv att bedöma. Det viktiga är inte att Du som läsare ska hålla med mig, men väl finna © FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

978-91-44-07488-7_01_content.indd 10

2011-12-08 16.29

FÖRORD

det jag skriver begripligt. Själva poängen med en kritisk analys är inte att övertyga dig som läsare – huvudsyftet är att uppmuntra till egen reflektion och ett prövande av dina egna erfarenheter. Framställningen har delats upp i fem delar. Dessa delar är skrivna så att de kan läsas fristående, varför vissa resonemang kan återkomma: I del I – Gruppteorier och metaforer – ges en inblick i socialpsykologins huvudinriktningar och hur man där beskriver samspelet mellan människor i grupp: Det individualistiska perspektivet representeras av behavioristisk teori och de grupporienterade perspektiven av symbolisk interaktionism, Lewins fältteori, systemteori respektive psykodynamisk gruppteori. I del II – Från jag till vi – presenteras en referensram för att förstå de grundläggande psykologiska och sociala förhållanden som påverkar gruppers dynamik. Denna modell vilar på en socialpsykologisk förståelse av hur vi människor agerar när vi kommer samman. I del III – Grupprocesser – om dynamiken i gränslandet mellan inre värld och yttre verklighet – fördjupas resonemanget från föregående del. Individuella egenskaper är viktiga, men gruppens karaktär är inte lika med summan av de individuella egenskaperna. Grupper skapar tillsammans gemensamma bilder och förståelsemönster av världen. Det är utifrån dessa formulerade och oformulerade föreställningar som de sedan agerar. Här analyseras de processer som utvecklas när människor möts för att göra saker tillsammans. I del IV – Att arbeta i grupp, projekt eller team – en glädje eller en plåga? – dras metodiska och praktiska konsekvenser av den socialpsykologiska kunskap som presenterats i del II och III. Här diskuteras förutsättningar och villkor för att en grupp eller ett team ska kunna utföra ett meningsfullt arbete under utvecklande former. I del V – Organisation & ledarskap – belyses dynamiken mellan ledare och ledda. Olika teorier om organisationer och ledarskap presenteras. I ett särskilt avslutande avsnitt behandlas ledarskapets glädjeämnen och fallgropar i ett socialpsykologiskt perspektiv. Denna bok är den femte upplagan av boken. Till min glädje har den kommit att användas i många olika sammanhang. I denna upplaga har jag bearbetat och uppdaterat resonemangen och integrerat nyare forskning och tanketraditioner. Likaså har flera nya avsnitt tillkommit. Jag vill framföra ett varmt tack till vänner och kolleger som läst mitt manuskript och kommit med inspirerande och värdefulla kommentarer i stort och smått. Deras intresse och synpunkter har varit ovärderliga. Jag vill också tacka alla de kursdeltagare jag haft förmånen att arbeta med © FÖRFAT TAREN OCH STUDENTLIT TERATUR

978-91-44-07488-7_01_content.indd 11

2011-12-08 16.29

FÖRORD

under årens lopp. Era funderingar om ledarskap och livet i organisationer har på ett ovärderligt sätt stimulerat mitt arbete med denna bok. Sysne i december 2011 Lars Svedberg lars.svedberg@rut.uu.se

978-91-44-07488-7_01_content.indd 12

2011-12-08 16.29

KAPITEL 3

Kan en grupp ha en själ?

Crowds are somewhat like the sphinx of ancient fable: It is necessary to arrive at a solution of the problems offered by their psychology or to resign ourselves to being devoured by them. GUSTAVE LE BON

Hur är det – är en grupp i princip samma sak som en samling individer, som Skinner och Homans menade, eller kan den också vara något utöver detta? Kan den ha ett eget inre liv och rent av en egen själ? Det tidiga studiet av grupper gav upphov till två skilda ståndpunkter i denna fråga: Den individualistiska synen med rötter i psykologin tar sin utgångspunkt i individen och individuella psykologiska processer för att förklara beteenden. Den grupporienterade synen med rötter i sociologin ser individen som en del av större system – sociala sammanhang. Det kan vara en grupp, en organisation eller ett samhälle. Individens handlande antas hänga ihop med processerna i de omgivande större systemen. Under 1920-talet tydliggjordes klyftan mellan dessa två inriktningar i en lång och hetsig akademisk debatt huruvida en grupp kan vara något utöver dess medlemmar. Fanns det en s.k. gruppsjäl (groupmind) eller ej? Wilfred Trotter menade i likhet med Sigmund Freud och Charles Darwin att gruppen hade en hjord-instinkt och en hjord-menatlitet. Fransmannen Gustave Le Bon, som vid sekelskiftet utkom med det då berömda verket Psychologie des foules, använder uttrycket kollektivsjäl för att förklara gruppens beteende: Det märkligaste med den psykologiska massan är att de individer som ingår i den – oberoende av vilka de är, hur olika eller lika deras levnadssätt, sysselsättning, karaktär eller intelligens än är – enbart genom sin omvandling till massa får en kollektivsjäl och i kraft av den känner, tänker och handlar helt annorlunda än var och en för sig skulle göra (Le Bon i Freud 1995, s. 85).

978-91-44-07488-7_01_content.indd 29

2011-12-08 16.29

DEL I GRUPPTEORIER OCH METAFORER

Freud, som lät sig inspireras av Le Bon, anser att massans agerande avspeglar undermedvetna processer snarare än intelligenta överväganden – vi kan fördummas i gruppen och handla på ett alltmer primitivt sätt: Vidare stiger människan genom sin blotta tillhörighet till en organiserad massa flera steg nedåt på civilisationens stege. Betraktad som individ var han kanske en kultiverad person, men i massan är han en barbar, en driftsvarelse (a.a., s. 89).

Denna beskrivning för lätt tankarna inte bara till vår tids fotbollshuliganer, råa gängvåld med överfall och våldtäkter, utan även till konflikter och krigshandlingar inom och mellan länder. Men också till börsmäklares flockbeteenden och panikreaktioner som påverkar hela världsekonomin. Le Bon, som var läkare, tänkte sig att kollektivet kunde förmedla och sprida någon sorts gruppsmitta. Denna sociala smitta överförde känslor och beteenden mellan individerna i gruppen så att de fick ett alltmer likartat beteende, som i värsta fall kan utveckla sig till något slags masspsykos. Tänk t.ex. på att fnitter och skratt kan vara smittande eller hur en gäspning kan sprida sig som ringar på vattnet eller hur en mobbningssituation kan utveckla sig. ”Drevet går”, brukar det ju heta när kollektiva krafter letar efter ett villebråd att fälla. Le Bon, som var upptagen av massans destruktiva krafter, menade att ett demokratiskt samhällsskick leder till att människors sämsta sidor kommer till uttryck. Därför kom Hitler och Mussolini att hänvisa till Le Bon när de utmålade demokratins fasor (Nilsson 2006). Den franske sociologen Emile Durkheim (1858–1917), en av sociologins portalgestalter, framförde tanken att en grupp människor ibland handlade som till synes utifrån ett medvetande. Han tyckte sig ana att individerna är sammanlänkade genom en enande kraft som på något sätt är överordnad den enskilda människan. I vissa grupper är denna kraft så stark att den enskildes vilja sviktar och kommer att domineras av gruppens vilja. The totality of beliefs and sentiments common to average citizens of the same society forms a determinate system which has its own life […] (Durkheim 1933, s. 79).

Durkheim som inte bara såg till grupplivets destruktiva sidor kallade denna självständiga kraft kollektivt medvetande (fr. conscience collective) som i franska språket har innebörden av både gemensamt medve-

978-91-44-07488-7_01_content.indd 30

2011-12-08 16.29

3 KAN EN GRUPP HA EN SJÄL?

tande och gemensamt samvete. Detta kollektiva medvetande består av en gemensam moral och uppsättning värderingar som både ledsagar och kontrollerar mänskligt beteende och som är en förutsättning för social solidaritet. Mot detta resonemang, som innefattar företeelser såsom gruppsjäl och kollektivt medvetande, vänder sig F. A. Allport, en representant för det individualistiska perspektivet. Han menade att en term som gruppsjäl är ovetenskaplig och att den syftar till ett fenomen som helt enkelt inte existerar i verkligheten. Med krassa argument som ”nervous systems are possessed by individuals; but there is no nervous system of the crowd”, avfärdar han resonemanget (Allport 1924). Genom att i stället studera individen undviker man sådana ytligheter som gruppsjäl och liknande begrepp. Dessutom är grupp inte ett begrepp som klarar gängse krav på vetenskaplighet, hävdar han. Den ovan beskrivna teoretiska motsättningen är inte längre lika stark. Den får väl sägas ha upplösts bl.a. genom Meads och Lewins arbeten, som presenteras i de två kommande avsnitten. Men hur är det i vår yrkesvardag – i vardagstänkandet – när man försöker förklara och förstå olika former av mänskligt beteende? När lutar man sig mot det individualistiska synsättet och när framhålls det grupporienterade synsättet?

978-91-44-07488-7_01_content.indd 31

2011-12-08 16.29

27 mm

L ARS SVEDBER G

Gruppsykologi

Grupppsykologi om grupper , orga nisationer och leda r sk a p

5:e uppl.

L A R S S V EDBERG

www.studentlitteratur.se

978-91-44-07488-7_01_cover.indd 1

2011-12-08 16.45