9789147114825 by Smakprov Media AB

Musikspråka vänder sig till alla som arbetar med barn i förskola och skola men kan också användas inom lärarutbildningar och olika utbildningar för pedagoger. Boken beskriver även hur man kan arbeta aktivt med musik, rytmik och rörelse med barn i behov av särskilt stöd.

mallo vesterlund har i över trettio år arbetat med barn med annat modersmål än svenska och utvecklat ett arbetssätt, baserat på Carl Orffs tankar om musikpedagogik för barn, som blivit ”Mallos metod”. Hon är pedagogisk ledare inom förskolan och projektledare för musik som medel för språkutveckling. Dessutom är hon en uppskattad inspiratör och föreläsare. Till boken hör en CD-skiva (i ficka på pärmens insida) där 13 av bokens 18 ”låtar” finns inspelade.

Musikspråka i förskolan med musik, rytmik och rörelse

Best.nr 47-11482-5 Tryck.nr 47-11482-5

4711482_Musikspr_omslag.indd 1

Musikspråka i förskolan

Denna andra upplaga av Musikspråka är både omarbetad och utvidgad med nya sånger och ramsor, och har en uppdaterad litteraturlista med senare års litteratur och forskning inom musikpedagogik och flerspråkighet i förskolan.

Mallo Vesterlund

tt musikspråka är att arbeta pedagogiskt med musik, rytmik och rörelse för att utveckla språket. Via lek och musik kan barnen utveckla tanke, begreppsbildning och fantasi på ett lustfyllt sätt. Musicerande handlar om att uppleva rytmen och klangen i sin egen röst och kropp – genom sång men också på andra sätt. Rytmen finns hos oss alla, det gäller bara att finna den, och när musikstunden involverar rörelse är det alltid mycket lättare att få med sig barnen. Det är när barn och vuxna möts i en aktiv handling som språkförståelsen kommer.

Mallo Vesterlund

24/06/15 10:59 AM

ISBN 978-91-47-11482-5 © 2015 Mallo Vesterlund och Liber AB förläggare: Emma Stockhaus projektledare: Maria Emtell produktion: Lars Wallin redaktör: Ann-Sofie Lindholm grafisk design och omslag: Birgitta Dahlkild illustrationer: Kristina Schollin Borg s. 75, 76, 77, 79, 80, Jonny Hallberg s. 20 foto: Författaren omslagsbilder: Shutterstock notskrift: Artur Zonabend s. 109-112

Tredje upplagan 1

repro: Integra Software Services, Indien tryck: People Printing, Kina, 2015

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, till exempel kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

47114825_Musikspråka i förskolan_Korr3.indd 2

24/06/15 1:05 PM

Innehåll Förord till andra upplagan 7 Hur allting började 9 Historik 10

Orff och musikpedagogiken 13 Vem var Orﬀ? 14 Orﬀ-förening i Sverige 16

Musikpedagogiska tankar 17 Musik och musikspråka 20 När man leder barngrupper i musik och rörelse 23

Flerspråkighet 26 ”Vi tager vad vi haver” 33 Stenar 33 Pinnar 33 Dukrullar 34 Burkar 34 Hinkar 34 Tidningar 34 Lock 34 Äggskärare 35 Klädgalgar 35 Lådor 35 Tvättbräda 35 Rundstav 35 Gardinstång 35 Chipsburkar (till exempel Pringles) 35 Flugsmällare 36

47114825_Musikspråka i förskolan_Korr3.indd 3

24/06/15 1:05 PM

Fem moment att ha med i varje musikstund 38 Moment 1: Uppvärmning av röst och kropp 38 Moment 2: Rytm – språkets melodi 39 Moment 3: Rörelse – koordination 39 Moment 4: Rörelse och sång 40 Moment 5: Avslappning 40

Musikaliska och språkstimulerande aktiviteter 42 Röst och andning 42 Kroppen 44 Ramsor och rytmlekar 45 Klappramsor och sånger 46 Rörelse till inspelad musik 49 Sjunga och röra sig 50 Avsluta i harmoni 51 Att använda sagor och berättelser med musikspråka 52 Barn med speciella behov 54 Vad gör jag då när det inte fungerar? Några idéer 56

Redskap som berikar musikleken 60 Bollar 60 Sjalar/tyg 61 Rockringar 63 Vimplar 64 Mattor 65 Rep 66 Ärtpåsar 68 Silkespapper 69 Såpbubblor 69

Instrument 71 Instrumentordlista 71 Bra att börja med 72

47114825_Musikspråka i förskolan_Korr3.indd 4

24/06/15 1:05 PM

Lekar med instrument 73 Pinnar 75 Tonboxar (kallas också tonstavar) 76 Handtrummor 77 Lätta klubbor: malletter 79 Boomwhackers 80 Olika instrument tillsammans 81

Kompa och spela på kroppen 84 Enkla tips för att kompa barnsånger 85 Spela på trumma 85 Spela på en trumma eller på en upp- och nervänd plasthink 85 Spela på ”claves” 86 Spela på maracas 86

Musikstycken att använda under musiklek 87 Sånger med noter och lekbeskrivningar 89 Sånger med instrument/tillbehör 89 Varje morgon (nr 1, cd) 90 Musen smyger (nr 2, cd) 91 Sino o wea (nr 3, cd) 92 Tick, tack … (nr 4, cd) 93 Jag går och går (nr 5, cd) 94 Bollen studsar (nr 6, cd) 95 Loppan hoppar (nr 7, cd) 96 Goinchiki (nr 8, cd) 97 Igelkotten (nr 9, cd) 98 Hösten är här (nr 10, cd) 99 Vargarna går (nr 11, cd) 100 Broder Jakob (nr 12, cd) 101 Mama Warono (nr 13, cd) 102 Det regnar 103 Här är jag 104 Måla, måla på 105

47114825_Musikspråka i förskolan_Korr3.indd 5

24/06/15 1:05 PM

Vi går runt i ringen 106 Spela på trumman 107 Snöﬂingan 108 Veckodagar 108 Vi går hand i hand 109 Sång om att ro 110 Hej på dig 110 Vi sitter i en båt 111 Tack för i dag 111 Vinden 112

Planeringsförslag till en musikstund 113 Att planera en musikstund 113 En musikspråkastund 115 Variation 1 117 Variation 2 118 Variation 3 119 Variation 4 120 Variation 5 121 Variation 6 122 Planering – aktiv handling – utvärdering – dokumentation 123 Utvärdering och dokumentation 124

Slutord 130 Litteratur 133

47114825_Musikspråka i förskolan_Korr3.indd 6

24/06/15 1:05 PM

Förord till andra upplagan Den andra upplagan av Musikspråka är både omarbetad och utvidgad med nya sånger och ramsor, och har en uppdaterad litteraturlista med senare års litteratur och forskning inom flerspråkighet i förskolan. Musikspråka har tillkommit efter mina många år som språkpedagog i förskolan med barn med ett annat modersmål än svenska. Handboken beskriver ett arbetssätt som består av olika lekar med musik, rytmik och rörelse. Arbetssättet är baserat på Carl Orffs idéer och tankar om musikpedagogik för barn och har formats och utvecklats i mitt konkreta arbete med barn och personal där det blivit till ”Mallos metod”. Barnen säger att de ”gör Mallo”. Arbetet med musikspråka har inspirerat pedagoger och förskoleverksamhet både i Sverige och i Finland där man utvecklat sina egna idéer, utifrån de förutsättningar som den egna verksamheten har. Musikspråka vänder sig till alla som arbetar med barn i förskola och skola men kan också användas inom lärarutbildningar och olika utbildningar för pedagoger. Boken beskriver även hur man kan arbeta aktivt med musik, rytmik och rörelse med barn i behov av särskilt stöd. Den första upplagan av Musikspråka kom till i samarbete med Ulf Jederlund, som under många år av pedagogisk handledning och genom aktiv medverkan i utvecklingen av Musikspråkförskolan var min nära samarbetspartner. Handboken kan ses som ett praktiskt-metodiskt komplement till Ulfs teoretiska dokumentation Barn, musik – språk! (2001), som ger en vetenskapligt förankrad kunskapsöversikt om barns musikaliska utveckling, tidiga kommunikation, språkutveckling och andraspråksinlärning. Texten finns nu även utgiven i bokform i en utökad och redigerad version: Musik och språk (i ny upplaga Liber 2011)

Musik skapar glädje och dans Glädje och dans skapar rörelse Rörelse skapar koordination Koordination skapar förståelse Förståelse skapar ord Ord skapar meningar Meningar skapar ett språk

Stockholm i juni 2015, Mallo Vesterlund 7

47114825_Musikspråka i förskolan_Korr3.indd 7

24/06/15 1:05 PM

Videofilm: Arbetet med barn och personal i Spånga-Tensta (en stadsdel i Stockholm) som denna bok bygger på finns dokumenterad i en videofilm. Filmen Vi gör Mallo är gjord av Jan Gramner och kan beställas via Mallo Vesterlund: mallo.vesterlund@telia.com

47114825_Musikspråka i förskolan_Korr3.indd 8

24/06/15 1:05 PM

Hur allting började Tensta, en förort till Stockholm, präglas av mångfald. Omkring sjuttio procent av befolkningen har sina rötter i ett annat land än Sverige. Det finns ett åttiotal olika språk representerade bland barnen i våra förskolor och skolor. Arbetet med att utveckla det svenska språket sker mycket medvetet i vår verksamhet, och olika arbetssätt används för att stärka barnens hela identitet, deras kunskaper och språk. Sedan 1977 har mitt arbete på ett eller annat sätt varit knutet till språk och språkutveckling i egenskap av hemspråkslärare, förskollärare, förskolechef, barnomsorgsassistent och språkpedagog. För närvarande arbetar jag som pedagogisk ledare i Sundbybergs stad. Jag arbetar även som föreläsare, kursledare och inspiratör i både Sverige och Finland. Jag har haft möjlighet att se förskolans arbete ur många olika synvinklar och glädjen att få utveckla mitt arbetssätt med musik, rytmik och rörelse som en väg att stimulera språkutvecklingen. Mitt arbete har utvecklats utifrån varje barngrupps skilda behov och förutsättningar – grupperna ser alla mycket olika ut. Barnen och minst en pedagog kommer till mig en gång i veckan under 45 minuter. Barnen är mellan tre och fem år, gruppstorleken varierar mellan tre och tjugo barn. När jag arbetar med olika barngrupper och pedagoger utgår jag från mina egna erfarenheter. Jag har själv invandrarbakgrund och vet hur viktigt det är att barnen får stimulans utifrån sina egna förutsättningar och att man möter dem just där de själva befinner sig. Och var kan man bättre möta barnen än i leken? Förskolans läroplan (2010) beskriver vikten av att ta till vara egna erfarenheter och sätt att lära: Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intresse, motivation och drivkraft att söka kunskap. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt

47114825_Musikspråka i förskolan_Korr3.indd 9

24/06/15 1:05 PM

samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. (s. 6)

Historik 1990 startade jag ett projekt med sexåringar. Projektets innehåll var ”lek och rörelse” och syftet var att stärka barnens kroppsuppfattning, språk och identitet. I projektet framkom ett stort behov av att arbeta konkret med barnen med ett annat modersmål än svenska. Positiva förebilder är en av de viktigaste inkörsportarna till barns utveckling och lärande. Det räcker inte med att man pratar med barnen utan det måste också finnas ett sätt att kunna mötas i en aktiv handling, först då kommer förståelsen. Att få en upplevelse via lek och musik så att man kan utveckla tanken, begreppsbildningen och fantasin på ett lustfyllt sätt. Barnet behöver aktiv stimulans och egen skapande aktivitet för att utveckla sina begrepp och sina språk. Under 1996 och 1997 genomförde jag ett musiklekprojekt med barngrupper sammansatta av enspråkiga svenska barn och flerspråkiga barn från förskolor i Spånga, där syftet var att såväl stärka integrationen som främja utvecklingen av det svenska språket. Projektet finns dokumenterat (Rytmik, rörelse, sång, dans/Integrationsprojekt 1996–1997 Spånga-Tensta). Utifrån dessa tankar arbetade jag vidare med barngrupperna från många av Tenstas förskolor och började även att mer och mer arbeta aktivt med förskolepersonalen. Tanken med detta har framför allt varit att nå fler barn med mycket musik, genom att ge personalen lust, självförtroende och redskap att arbeta med musik, rytmik och rörelse till vardags med barnen. Många förskolor har hittat vägen till musiken genom kontinuerliga utbildningstillfällen i form av seminarier för personal och olika kvälls- och helgkurser som jag arrangerat. Något av det viktigaste för mig i arbetet med personalen är att förmedla känslan av att duga som den man är. Många gånger har vi vuxna svårt att ta vara på det som vi faktiskt redan kan och har inom oss, kanske 10

47114825_Musikspråka i förskolan_Korr3.indd 10

24/06/15 1:05 PM

på grund av att vi inte tror på oss själva. Man är ”rädd för att göra bort sig”. Men det finns ett bra svenskt talesätt som säger: ”Alla är vi barn i början!” Det gäller, oavsett ålder, att vi vågar prova något nytt. På många håll i Spånga-Tensta håller i dag ett medvetet musikpedagogiskt arbetssätt på att etableras i förskolorna. Mitt arbete med musik och rytmik under många år har nu visat tydliga resultat. Jag ser hur barnen utvecklas utifrån sina egna resurser och hur de vuxna har blivit mer motiverade att arbeta med en medveten pedagogik, baserad på musik, rytmik och rörelse. Pedagogerna har fått stärka sin yrkeskunskap och vågar prova på för att utvecklas i sitt arbete i förskolan. Det pedagogiska arbetet sker genom utveckling av processer – både hos personalen och barnen – processer som tar tid och måste få ta tid och som aldrig blir färdiga.

En ny idé tar fart: Musikspråkförskolan Tanken på en helintegrerad förskola med musik, rytmik och rörelse började ta fart 1998. Idén kunde snart bli verklighet och projektet ”Musikspråkförskolan Ekorren” startade hösten 2000. Som projektledare fick jag dels utforma ramarna för arbetet och arbeta aktivt med barnen, dels vara med i personalens utvecklingsprocess som deras pedagogiska handledare. Verksamheten är permanent sedan hösten 2002 och under ständig utveckling. Musikspråkförskolan har dokumenterats i en doktorsavhandling av Anna Ehrlin: Att lära av och med varandra. En etnografisk studie av musik i förskolan i en flerspråkig miljö (2012). I mitt arbete som pedagogisk ledare använder jag fortfarande musik, rytmik och rörelse i mitt arbete både med barn och pedagoger. Språket är ju så mycket mera än att tala. Vi möts varje dag i olika situationer och med olika människor. Med musikens hjälp kan vi möta olika människor, oavsett ålder, och ha en gemensam glädje med ett interkulturellt förhållningssätt.

47114825_Musikspråka i förskolan_Korr3.indd 11

24/06/15 1:05 PM

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapan............................................................................................................... de förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar ............................................................................................................... och erfarenheter i många olika uttrycksformer som lek, bild, ............................................................................................................... rörelse, sång och musik, dans och drama. (Läroplan för försko............................................................................................................... lan 2010, s. 9) ...............................................................................................................

47114825_Musikspråka i förskolan_Korr3.indd 12

24/06/15 1:05 PM

Orﬀ och musikpedagogiken När man vårdar plantan växer den och når toppen av sin skönhet men kan ändå behålla fröet i sin egen identitet. (Carl Orff liknar en människas musikaliska utveckling vid vården av en vild blomma.)

”Orff-Schulwerk” (eller Orff-mallen) är ursprungligen ett program för skolan, men i flera länder har det utvecklats till att omfatta musikpedagogiskt arbete också i förskolan. Det finns många sätt att beskriva vad begreppet står för. I Finland och Sverige omnämns ”Orff ” både som ett pedagogiskt system och som en idé – eller rent av som en filosofi. Orff-Schulwerk, som är begreppet man använder i internationella sammanhang, är alltså inte en färdig metod utan snarare ett synsätt. Det är inte enbart en modell för musikinlärning utan handlar också om hur man aktivt kan ha med sig tankarna om musik, rörelse och tal i olika vardagssituationer. Ett sätt att utifrån sig själv utveckla musik, rytmik och rörelse och att använda fantasin i det pedagogiska arbetet. När jag fick höra talas om Orff-Schulwerk blev jag intresserad eftersom jag upptäckte att där fanns många likheter med mitt eget arbetssätt. Det var härligt att få kännedom om andra som hade samma tankar. Jag fördjupade mig då i Orff-Schulwerk och kände att det bakom mitt arbete redan fanns en pedagogisk modell och ett utvecklat tänkande. Detta gav mig bekräftelse på att jag inte var ensam – att det fanns många pedagoger med liknande tankar och idéer i olika delar av världen. Arbetet fick en ny resonans och jag fördjupade min medvetenhet i mitt arbetssätt med musik, rytmik och rörelse. Efter min första Orff-kurs, en helg i Finland 1996, satte min egen ”Orff-process” igång. Jag ville prova allt som vi hade arbetat med under veckoslutet på en gång. Många trodde att jag hade varit på något slags 13

47114825_Musikspråka i förskolan_Korr3.indd 13

24/06/15 1:05 PM

väckelsemöte och fått en kallelse till något stort – och på sätt och vis var det precis vad som skett. Åtskilliga kurser och seminarier senare har jag fått en bättre grund att stå på och en utökad förståelse för hur jag kan använda musik och rytm i mitt språkutvecklande med barn och vuxna i ett mångkulturellt område. Sverige är ett betydande land i Orff-Schulwerks historia av två skäl. För det första var det två svenska damer som introducerade Orff för gamelanmusiken och xylofonen. De bidrog också till ett pedagogiskt pionjärarbete genom att skicka Orff en afrikansk balafon åtföljd av ett ”Lycka till!”. En annan svensk, Daniel Heldén, gjorde efter samarbete med Orff den första svenska versionen av Orff-Schulwerk – en historiskt viktig insats (Kaikkonen i JaSeSoi Journal 1995). Idag tillämpas Orffs idéer utifrån lokala förutsättningar i länder som Japan, USA, Tyskland, Italien, Finland, Tjeckien, Frankrike och Österrike – för att nämna några framträdande exempel. De olika ländernas folkmusik, liksom det som är typiskt i musik-, rörelse- och rytmiktraditionen i respektive land, påverkar förstås Orff-pedagogernas olika ”stilar” som i grunden ändå har någonting gemensamt, nämligen Orff.

Vem var Orﬀ? Carl Orff (1895–1982) var en tysk kompositör som i sitt komponerande särskilt intresserade sig för de rytmiska och vokala inslagen. Carmina Burana heter hans kanske mest kända verk. Vid sidan av musikskapandet blev Carl Orff med tiden också allt mer intresserad av musikpedagogik. Under 1950–54 utkom den första utgåvan av Orff-Schulwerk, Musik für Kinder som han skrev tillsammans med Gunild Keetman. Orff betonade vikten av att utgå från barns egna erfarenheter, att möta barn på den nivå och i den kultur där de själva befinner sig. Enligt Carl Orff tillhör musiken alla. Människor har en inbyggd förmåga att uppleva och tillägna sig musik, på ett liknande sätt som vi gör med modersmålet. Carl Orff menade att språkutvecklingen tog sin början i rytmen och klangen i barnens egna namn, i rim och ramsor och i enkla barnsånger. Han ville skapa en ”musikpedagogisk

47114825_Musikspråka i förskolan_Korr3.indd 14

24/06/15 1:05 PM

mall” som fångade upp detta hos barnet, utan att för den skull titta på den musikaliska begåvningen. Orff lärde genom erfarenhet att förstå att varje barn är musikaliskt, på sin egen nivå. (Ur skriften Orff-Schulwerk artikkeleita eri vuosikymmeniltä, JaSeSoi 2000. Egen översättning.)

I Salzburg grundades 1961 Orff-Institutet som ett fortbildningscentrum för musiklärare och pedagoger. I början var institutet en separat filial men ganska snart blev det en del av musikuniversitetet Mozarteum. Från 1970 talet har Orff-Institutet varit en egen avdelning för musik och dans inom Mozarteum. Skolan utbildar Orff-pedagoger och anordnar fortbildningskurser för musikpedagoger och andra intresserade. När man arbetar med Orff-Schulwerk handlar det om en process där man utgår från den nivå där man själv befinner sig i sin egen musikaliska utveckling. Man prövar sedan sina idéer och tankar med ”Orff ” som stöd, som en sorts ”mall” för vad man kan göra. Man måste börja med sådant man klarar av och som känns roligt, och vara medveten om att det enkla ofta är det bästa – både för en själv och för barnen. Sedan, när man själv kommit igång, utvecklas musiken tillsammans med barnen. Den antar nya former och blir mer och mer avancerad vartefter man håller på. Processen kan liknas vid en trappa som man ska ta sig uppför där varje steg fylls på med ny kunskap och erfarenhet. Man kan stanna så länge man vill på varje trappsteg, men när man känner sig redo ”hoppar man upp” till nästa. Trappan har inget slut, inget sista steg. Processen är evig och slutar inte så länge som du som pedagog har kvar viljan att utvecklas. I Orff-Schulwerk utgår man från röstens och sångens möjligheter och använder dem på ett lekfullt och medvetet sätt. Kroppen och rösten tillsammans blir vårt sätt att kommunicera, såväl med som utan ord. Det handlar om ”elementarisk musik”, som Orff sa, och den finns i kroppen. Elementarius är latin och betyder ”grundläggande”, vilket här avser musikens organiska koppling till rörelse, dans och språk. Det är musik som människan fullt ut tar del i eller skapar själv – hon är inte bara åhörare.

47114825_Musikspråka i förskolan_Korr3.indd 15

24/06/15 1:05 PM

Man måste ge tid för barnen att lyssna, utforska och känna olika saker – musikens möjligheter. Det måste finnas en möjlighet att lära tillsammans och av varandra. (Ur skriften Orff-Schulwerk artikkeleita eri vuosikymmeniltä, JaSeSoi 2000. Egen översättning.)

En annan viktig utgångspunkt i arbetet är att förståelse kräver en aktiv handling (jämför med John Deweys begrepp learning by doing). För rums-, tids- och kroppsuppfattning, språkförståelse och förståelse av musik behöver barnen få många konkreta upplevelser. Dessa upplevelser skapas under lekfulla former i arbetet med Orff. Egna skapande handlingar ger mersmak och väcker nyfikenheten – tanken att ta del av varandras upplevelser, liksom glädjen i att hitta på något nytt, känns påtagligt. Orff ger stort utrymme för din egen tanke och fantasi. I arbetet letar du hela tiden efter nya nyanser i rörelse och lyssnande. Ett nytt ljud, ett nytt instrument, en ny rörelse – möjligheter som du kan leka med i musicerandet med barnen. Det är ett mångsidigt och tillåtande arbetssätt som tillåter dig att pröva dig fram i ditt eget tempo.

Orﬀ-förening i Sverige 1998 bildades en egen svensk förening i Tensta: Föreningen Orff-Schulwerk i Tensta, Sverige (FOSiTS). Den var en intresseförening för musik, rytmik och rörelse. Runt om i världen finns det Orff-Schulwerk-föreningar, och vår förening var ända fram till 2013 en del av den stora ”familjen”. Vi var en mycket aktiv förening med många olika kurser med musik, rytmik och rörelse. Men som alltid kommer det nya vindar och nya idéer. För att fortsätta att ha en aktiv förening behövs det många aktiva människor i en organisation. Även om föreningen FOSiTS har avslutats så fortsätter arbetet med pedagoger inom musik, rytmik och rörelse på de olika förskolorna och skolor med musik som medel inom språkutvecklingen.

47114825_Musikspråka i förskolan_Korr3.indd 16

24/06/15 1:05 PM

Musikpedagogiska tankar I det här kapitlet utvecklar jag mina musikpedagogiska tankar. Längre fram i boken hittar du konkreta upplägg för hur en musikspråkastund kan planeras. I arbetet med barn börjar processen i samma ögonblick som aktiviteten sätts igång. Sedan händer många saker som man som ledare måste anpassa sig till. Oavsett vad man planerat för dagen kan man inte vara helt låst vid detta. Processen måste få ha sitt eget liv utifrån det som sker i barngruppen. Man måste våga vara öppen för nya idéer och tankar i musicerandet, ta till vara barnens fantasi och utveckla musiken utifrån deras idéer. Barnen befinner sig ju också på olika stadier i sin utveckling, och de måste få delta i musiken utifrån sina egna förutsättningar. Som pedagog får man leta efter nya metoder och arbetssätt. Man söker sig fram – allt behöver inte vara färdigt när man börjar. Improvisation handlar om att våga utforska, att leta sig fram till nya nyanser och att hitta på egna lösningar. Att våga improvisera är viktigt, både då man leder en musikgrupp och då man musicerar. Det handlar som jag tidigare sagt om att våga ”göra bort sig”. Vi är så rutinbundna och är därför ofta rädda för att utforska det nya. Men jag menar att det är viktigt att alla söker sig fram till sitt eget unika sätt att utveckla musiken och rytmiken i det pedagogiska arbetet. Alla vill innerst inne kunna sjunga och spela, även den som tänker att hon inte kan. Jag är övertygad om att det inom oss alla finns dolda talanger, bara man vågar plocka upp dem. Då jag arbetar med vuxna brukar jag försöka uppmana deltagarna att tänka på ett annat sätt, att se allt ur ett möjlighetsperspektiv, att tänka ”jag kan” i stället för ”jag kan inte”. Vad händer då? Det är aldrig för sent att utveckla nyfikenhet och att lära sig något nytt. Som pedagog har du tre olika möjligheter: du kan leda enbart med sången och din kropp, du kan kompa lekarna på något instrument eller så kan använda du inspelad musik på cd. Alla sätt kan fungera lika bra. 17

47114825_Musikspråka i förskolan_Korr3.indd 17

24/06/15 1:05 PM

Det viktiga är att du väljer det som du själv tycker om och känner dig trygg att arbeta med. Att leda musik- och rörelsestunder kräver inte att du behärskar något instrument som gitarr eller piano. Bara med rösten, kroppen och ett öppet sinne kommer man mycket långt! Instrumentspel kan komma till så småningom – och då först och främst i form av enkla rytminstrument och slagverk som alla kan spela på direkt. Det är den delade glädjen som är det allra viktigaste under musikstunderna. Både för upplevelsen i sig, för att den språkliga processen tar fart och för att man lär sig när man har roligt. Många gånger har vi vuxna bara så svårt att ta vara på det som är, och på det man har. Man kanske inte tror på sig själv och det man gör, eller kanske tycker att man gör ”fel”. Att arbeta som pedagog i förskolan innebär att vara en förebild. Vi har ett härligt arbete med möjligheter att påverka nya generationer av barn. Enligt min mening måste man kunna forma och förändra sig utifrån vad som är viktigast för just den aktuella gruppen. Att ”hänga med” i tiden och inte blicka tillbaka för mycket. På vägen tar man vara på de positiva erfarenheterna, lär sig av de dåliga och går vidare. Vi som arbetar med människor blir aldrig klara med utvecklingen. Vi möter hela tiden nya barn och familjer, nya kulturer och språk och måste våga möta de nya impulserna och utvecklas utifrån dessa. Vi måste också våga möta barnen. Förhållningssättet ska inte skilja sig åt oavsett om det är barn eller vuxna vi möter. Bemöt andra människor så som du själv vill bli bemött! Vilken attityd man har som pedagog i en barngrupp är betydelsefullt, hur man pratar med barnen och möter dem i olika situationer. Lyssna på barnen och deras behov, respektera deras åsikter och olikheter. Men vi vuxna måste också ibland våga fatta tydliga beslut och se situationen i sitt hela sammanhang, utifrån det pedagogiska perspektivet. Att bygga upp relationer med varje barn och skapa förtroende hos dem är viktigt för att arbetet i barngruppen ska gå bra, men också för att utveckla barnens förmåga att hantera relationer och nya gruppsituationer i livets alla sammanhang.

47114825_Musikspråka i förskolan_Korr3.indd 18

24/06/15 1:05 PM

Språk Det talade språket är ett sätt att förmedla. Det finns många olika uttryckssätt och språk som vi människor använder, tolkar och blir tolkade på. Det kanske allra viktigaste och mest betydelsefulla är det som vi uttrycker med hjälp av kroppen – kroppsspråket och också ”känslospråket”. Vi kan läsa av varandra när vi möts för första gången; den första kontakten och de första intrycken är ordlösa och de första kroppsliga tolkningarna säger oss väldigt mycket om människan vi möter. När man arbetar med människor från många olika språkgrupper och kulturer är det viktigt att kunna mötas och hitta ett samspel. Likaså att respektera att vi är olika, och se olikheterna som det positiva i sammanhanget – som det som kan leda till nya sätt att berika arbetet. Språken används för att:

• kommunicera • förmedla information • ta emot information • skapa socialt samspel. Vi har många olika språk att kommunicera med varav ett är det talade språket. Men de andra språken är lika viktiga när man går genom olika utvecklingsfaser inom språk och kommunikation. Andra språk vilka vi förmedlar med:

• kroppsspråket – vi förmedlar, signalerar med kroppen innan vi ens har sagt ett enda ord. Vi gör en tolkning av en person innan den har sagt ett ljud • teckenspråket – för döva • stödtecken – att använda tecken för att hjälpa till ordförståelse • känslospråket • bildspråket • musikspråket. 19

47114825_Musikspråka i förskolan_Korr3.indd 19

24/06/15 1:05 PM

Musik och musikspråka Musiken är som sådan redan ett språk som sammanför människor från olika etniska grupper och kulturer, ett universellt sätt att förmedla känslor och budskap och kommunicera med varandra, utan ord, utifrån egna toner, rytmer och rörelser. Musikspråka är ett förhållningssätt och ett pedagogiskt arbetssätt med musik, rytmik och rörelse för att utveckla det svenska språket för flerspråkiga barn, för vuxna och för alla barn. För mig är det viktigt att man ser språket som en helhet. Stunder med en musikspråka är en aktivitet där vi pedagoger medvetet jobbar med att utveckla olika färdigheter. Varför är det bra att leka in språket? Det finns många anledningar. Barnets självförtroende stärks, den sociala kompetensen och samspelet utvecklas via lek och rytm, att barnet vågar vara med. Leken utvecklar språken och sätter också igång inlärningsprocesser i till exempel matematik.

Språk

Självförtroende

Glädje

Koordination

Automatisering

Ordförråd

Rörelse – Lek

Koncentration

Finmotorik Öga – hand – tungans muskler

Grovmotorik Balans

Hoppa – gå – rulla – åla

Perception

Begrepp

Lyssna aktivt – första intryck

Antal – kraft – tid – forum

47114825_Musikspråka i förskolan_Korr3.indd 20

24/06/15 1:05 PM

Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom: • fakta • förståelse • färdighet • förtrogenhet. Barn söker och erövrar kunskap genom:

• lek • socialt samspel • utforskande och skapande • men också genom att iaktta, samtala och reflektera. (Läroplan för förskolan 2010, s. 7) Musik är så mycket! Musicerande handlar om att uppleva rytmen och klangen i sin egen röst och kropp. Att utveckla känslan av musik och rytm utifrån sig själv och sina egna förutsättningar. Sången är kanske det man oftast tänker på, men det finns även andra sätt: Alla har vi en kropp som kan röra sig rytmiskt, dansa och frambringa ljud. Kroppen fungerar som en resonanslåda då vi klappar eller slår på den på olika ställen. Att använda kroppen som en trumma i rytmiskt spel och rörelse kallas ”bodypercussion” och är ett mycket enkelt och roligt sätt att leka fram ljud och olika komp. Rytmen finns hos oss alla, det gäller bara att finna den. Utifrån mina egna erfarenheter är jag helt övertygad om att alla kan hitta den, ibland snabbt, ibland efter lite längre tid. Varje kultur har sin karakteristiska musik och rytm. Finland har till exempel sin tango och sitt dragspel och de afrikanska länderna sina trummor och sina danser. Det är viktigt att börja precis där barnet befinner sig, utifrån dess egna upplevelser och erfarenheter och den musikmiljö som är mest bekant för barnet. Att blanda musik från olika länder och världsdelar i musikstunderna är ett roligt sätt att mötas och arbeta aktivt med integration. Samtidigt utforskar vi musikens alla olika uttryck. 21

47114825_Musikspråka i förskolan_Korr3.indd 21

24/06/15 1:06 PM

När jag nämner ordet musik utesluter jag aldrig rörelse. När man sätter på rytmisk musik så vet vi att både små barn och vuxna rycks med. När musikstunden involverar rörelse är det alltid mycket lättare att få med sig barnen. De får då också rikare möjligheter att utveckla alla sina språk. Vad ger musik, rörelse och dans i arbetet med barnen?

• ett förhållningssätt – pedagogisk syn på lärandet • kroppsuppfattning • med hjälp av dans och rörelse komma till det talade språket • att leka in språket med hjälp av rytmer och rörelse och upplevelser • ett socialt samspel, social kompetens • process i språk med kroppen som hjälp. Varför är det bra?

• stärker barnens självförtroende, språk och kroppsuppfattning • hjälper till att utveckla den sociala kompetensen via dans och rörelse • inlärning i en grupp • inlärningen sker på ett roligt sätt • utvecklar språken. För vem är det bra?

Alla barn, men särskilt för • barn med annat modersmål än svenska • blyga barn • aktiva barn • barn med funktionshinder • barn med behov av särskilt stöd, Aspergers syndrom, ADHD, autism.

47114825_Musikspråka i förskolan_Korr3.indd 22

24/06/15 1:06 PM

Musik och tidig kommunikation .............................................................................................................. ............................................................................................................... Redan i moderlivet utvecklas förutsättningarna att höra ljud, ............................................................................................................... känna vibrationer, uppfatta rörelse och att minnas och känna ............................................................................................................... igen dessa. Mycket tyder på att vi även förmedlar våra första ............................................................................................................... personliga uttryck mot omvärlden, via rörelse redan innan vi ............................................................................................................... föds. Efter födelsen från första stund har vi förmågan att via ............................................................................................................... ögonen etablera kontakt och att i rörelse och vokala uttryck ............................................................................................................... kommunicera med omvärlden. ( Ulf Jederlund 2011) ...............................................................................................................

När man leder barngrupper i musik och rörelse Hur använder pedagogen sitt ledarskap i sina barngrupper? Tydlighet är en viktig egenskap i arbetet med barngrupper. Ge inte dubbla budskap. Arbetslagen och alla pedagoger måste kunna ha gemensamma regler så att barnen har lättare för att ”orientera sig” i den dagliga verksamheten. Var lyhörd så att ni kan ta del av barnens egna idéer och tankar och utveckla verksamheten tillsammans. Barnets bästa i fokus och att kunna se olikheter som en positiv egenskap är det förhållningssätt som ska genomsyra verksamheten i förskolan. Det krävs engagemang i och intresse för det vi gör. Att utifrån olika områden i läroplanen och tillsammans med arbetslaget arbeta med olika projekt och idéer i barngrupperna. Variationerna i barngrupperna är beroende av lärandet just i den aktuella gruppen och vilka aktiviteter eller projekt som är i fokus. Att ha flera olika språk i en och samma barngrupp kräver en bra planering. Det kan vara barn som just har anlänt till Sverige och inte har erfarenhet av någon förskoleverksamhet och inte haft möjlighet att bekanta sig med det svenska språket. Det kan vara blyga barn som inte vågar träda fram utan behöver få extra tid och först vill veta vad som händer under leken, iakttar innan de vågar vara med aktivt i leken. Efter några gånger när barnet har upplevt leken och förstått hur aktiviteten går till så är det lättare att delta. Först iaktta, sen härma och därefter aktiv handling. 23

47114825_Musikspråka i förskolan_Korr3.indd 23

24/06/15 1:06 PM

Musikspråka i förskolan med musik, rytmik och rörelse

Best.nr 47-11482-5 Tryck.nr 47-11482-5

4711482_Musikspr_omslag.indd 1

Musikspråka i förskolan

Mallo Vesterlund

24/06/15 10:59 AM