Läs också DEN GYLLENE NYCKELN
Dan Lee pendlar mellan Asien och Storbritannien. Han är wing chun-mästare, men tränar även kickboxning och jujutsu.
Den stulna skatten_inl.indd 6
08-11-03 11.31.02
INNEHÅLL Första dagen 9 Jadeskivan 29 Minneslekar 45 Utflykt 54 Tigrarna bildas 63 Första uppdraget 74 Motståndarna dyker upp 91 Nedräkning 107 Kamp! 115
Den stulna skatten_inl.indd 7
08-11-03 11.31.02
Till James och Deborah Noble. Ett särskilt tack till Brandon Robshaw.
Tiden Box 2052 103 12 Stockholm www.tiden.se Series created by Working Partners Ltd, London Copyright © Working Partners Ltd 2008 Originalets titel: The Stolen Jade Översättning: Maria Holst First published by Puffin Books, a division of the Penguin Group. Cover illustration by Jerry Paris Flick book art by Andy Horan Tryckt hos ScandBook AB, Falun 2009 ISBN 978-91-7371-051-0 Tiden ingår i Norstedts förlagsgrupp AB, grundad 1823
Den stulna skatten_inl.indd 8
08-11-03 11.31.02
Första dagen
FÖRSTA DAGEN ”Wow!” utropade Matt. ”Ja”, svarade hans mamma med ett leende. ”Visst är det imponerande?” Den bleka förmiddagssolen lyste på Beijings internationella akademi – en stor röd och guldfärgad byggnad. ”Det ser ut som ett tempel!” sa Matt. ”Klassisk kinesisk arkitektur från Han-dynastin”, berättade hans mamma och smällde igen bildörren efter sig. ”Men du ska se att det är riktigt modernt invändigt.” Matt hörde knappt vad hans mamma sa. Han blev allt ivrigare ju längre uppför den breda, imponerande trappan de kom. Vindspel klingade när dörrarna gick upp framför dem. De kom in i en stor hall med svindlande högt i tak. En
Den stulna skatten_inl.indd 9
08-11-03 11.31.02
Den stulna skatten
fontän porlade. På väggen stod det VÄLKOMMEN TILL BEIJINGS INTERNATIONELLA AKADEMI på en jättelik plasmaskärm. Skyltens bakgrund skiftade hela tiden. Mängder av flickor och pojkar myllrade omkring, och Matt förstod redan vid första ögonkastet varför det här kallades Beijings internationella akademi. Vissa verkade vara från Europa, andra från Asien, några från Amerika och en del från Afrika … Det påminde honom om en fest på ambassaden som han hade varit på med sin mamma, men nu var det barn i stället för vuxna. När Matt gick genom foajén vände sig några barn om och stirrade. Han log lite osäkert. En kort och tjock glasögonprydd, mörkhårig kille i Matts ålder log tillbaka. Matts mamma gick till receptionen där en prydligt klädd kines med ett mycket litet svart skägg artigt stod och väntade. Hon sa något snabbt på mandarin. Receptionisten bugade och svarade på perfekt engelska: ”Aha, ambassadör James. Vi har väntat er. Ni blev fördröjda i London, förstår jag?” Det var sant. Matt hade blivit fördröjd på grund av att hans vänner hade ordnat en avskedsfest för honom. Lyckligtvis hade hans mamma varit med på överraskningen och bokat om flyget.
Den stulna skatten_inl.indd 10
08-11-03 11.31.02
Första dagen
”Ja, jag hade en del affärer att ta hand om innan vi reste hit. Jag berättade för mr Wu …” ”O ja, det är ingen fara. Matt har bara missat de första dagarna som de andra använt till att komma i ordning, det är allt. Välkommen till Beijings internationella akademi, Matt.” ”Tack”, svarade Matt och försökte sig på en bugning. Det måste ha varit rätt sak att göra, för receptionisten bugade till svar. ”Jag går nu så att du också får göra dig hemmastadd”, sa hans mamma. ”Kom nu ihåg att jobba hårt.” ”Visst, visst”, sa Matt. ”Du, mamma, visst skulle det vara häftigt om jag fick vara med i kampsportsgruppen?” ”Glöm inte att studierna är viktigast.” Matt såg det inte riktigt på samma sätt, men han nickade och svarade: ”Mm.” ”Vad skönt att vi är överens”, sa hans mamma torrt. ”Nej, nu måste jag gå.” Hon bredde ut armarna. ”Du kan väl ge din mamma en kram?” ”Öh … Okej.” Matt kramade henne snabbt, sedan tog han ett kliv tillbaka. Han hade velat krama henne ordentligt, men det var pinsamt när alla såg på.
Den stulna skatten_inl.indd 11
08-11-03 11.31.02
Den stulna skatten
Hans mamma log som om hon visste precis vad han tänkte. ”Du har mitt nummer om du vill ringa. Jag kommer inte att vara så långt härifrån.” ”Visst. Hej då, mamma.” Framme vid dörren vände hon sig om och vinkade åt honom. Vindspelen klingade igen, sedan var hon borta. Mannen i receptionen tittade på en lista. ”Du kommer att dela rum med Johnny Goldberg.” Han tittade upp och höjde rösten: ”Johnny?” Pojken som hade lett mot Matt kom fram till dem. ”Hej.” ”Det här är Matt James, som du ska dela rum med. Kan du visa honom till rätta lite?” ”Det är klart.” Johnny räckte fram handen och Matt skakade den. ”Vill du gå och titta på rummet?” ”Visst”, svarade Matt. ⟶ ”Wow!” utropade Matt för andra gången den dagen. ”Japp. Ganska häftigt, eller vad säger du?” Rummet var stort och modernt. Två sängar stod vid varsin vägg. Till rummet hörde ett angränsande badrum.
Den stulna skatten_inl.indd 12
08-11-04 08.26.55
Första dagen
Genom fönstret, som sträckte sig från golv till tak, såg Matt ut över Beijing, en levande blandning av gamla och moderna byggnader. ”Ingen dålig utsikt, eller hur?” sa Johnny. Hans accent lät amerikansk. ”Den här stan är fantastisk. Full av historia.” ”Du skulle komma bra överens med min mamma. Hon är tokig i kinesisk historia.” ”Jaså? Det är Shawn Hung också; han bor i rummet mitt emot tillsammans med Olivier. Vill du gå och kolla om de är inne? De är jätteschysta. Du kommer att gilla dem.” ”Visst. Vi går dit.” De gick tvärs över korridoren och Johnny knackade på dörren. Killen som öppnade såg glad ut när han hälsade på dem. ”Hej Shawn. Det här är min nya rumskamrat Matt. Han kom precis hit. Jag tänkte att jag skulle presentera er för varandra.” ”Hej Matt.” Precis som Johnny hade Shawn amerikansk accent. ”Kom in!” I en fåtölj satt en annan kille. Han var lång och såg bra ut. Nu reste han sig och skakade artigt Matts hand.
Den stulna skatten_inl.indd 13
08-11-03 11.31.03
Den stulna skatten
”Hej. Kul att ses. Jag heter Olivier Girard.” Man kunde ana en fransk brytning i hans engelska. Rummet var precis lika trendigt och tekniskt avancerat som Matts eget och hade en liknande utsikt över Beijing. En bärbar dator stod på ett skrivbord och på den syntes en skärmsläckare i form av två kampsportsexperter som gick igenom en serie rörelser: anfall, blockering, motanfall. ”Cool skärmsläckare!” tyckte Matt. ”Jag har gjort den själv”, sa Shawn. ”Gillar du kampsport?” ”Om!” ”Är du duktig?” Matt tvekade. Hans instruktör i London hade sagt att Matt var mycket begåvad för sin ålder, men nivån på akademin kanske var mycket högre än han var van vid. ”Jag gör mitt bästa”, svarade han. ”Det är långt kvar innan jag skulle kalla mig duktig.” Shawn nickade. ”Jag förstår vad du menar. Judo är förresten min sport.” Det verkade logiskt. Matt såg att killen hade precis rätt kroppsbyggnad för judo: han hade låg tyngdpunkt
Den stulna skatten_inl.indd 14
08-11-03 11.31.03
Första dagen
och såg stadig och välbalanserad ut. Matt, som var längre och hade större räckvidd, var bättre lämpad för ”stående” varianter. ”Jag håller på med taekwondo.” ”Coolt! Vi skulle kunna lära varandra mycket.” Matt gillade Shawns inställning. ”Ja”, höll han med. ”Det skulle vi säkert.” ”Då kanske jag får vara med också”, sa Olivier och flinade. ”Jag håller på med kung-fu.” ”Det verkar nästan som om vi har en hel grupp här!” sa Matt. ”Du då, Johnny? Håller du på med nån kampsport?” Johnny skakade på huvudet och log brett. ”Jag spelar basket.” ”Jag trodde … Måste man inte vara lång för att bli duktig på basket?” frågade Matt. Först ångrade han att han hade ställt frågan, för det kanske var oartigt, men Johnny verkade inte ta illa upp. ”Man behöver långa killar i laget, det är sant”, svarade han. ”Men alla måste inte vara långa. Jag kan passa och kasta och dribbla – jag kan ta mig in under de långa spelarnas försvar. Jag hoppas komma med i laget här.” ”Då ska jag hålla tummarna”, sa Matt.
Den stulna skatten_inl.indd 15
08-11-03 11.31.03
Den stulna skatten
Olivier lutade sig tillbaka i fåtöljen. ”Du då, Matt? Ska du söka till kampsportsgruppen?” ”Det är den största anledningen till att jag ville hit”, sa Matt. ”Samma här!” sa Olivier med ett skratt. ”Lycka till”, sa Matt. ”Hoppas du får en av platserna.” ”Vi håller tummarna för att vi kommer med allihop”, sa Shawn. ”Chang shifu håller i uttagningarna i morgon!” ”Hur är han?” frågade Matt. Han kände sig både nervös och ivrig vid tanken på att få den legendariske mästaren Chang till lärare. Eller Chang shifu, som det hette på kinesiska. Matt visste att en sådan här chans fick man bara en gång i livet. ”Vi har inte tränat för honom än, men jag har hört att han ska vara jättebra”, svarade Shawn. ”Rektor Wu anställde honom. Det är bara Chang shifu som kan få oss att bli så bra att vi slår Shanghaiakademin, säger han. Visste ni att de har klått oss sex år i rad? Men om nån klarar det så är det Chang. Han har hur bra rykte som helst.” Matt nickade. Han visste allt om Chang shifus rykte. Möjligheten att få Chang shifu som tränare hade fått honom att besluta sig för att söka till den här akademin. Han hade sökt på Chang på internet och fått veta
Den stulna skatten_inl.indd 16
08-11-03 11.31.03
Första dagen
mycket om hans karriär. Chang var kung-fumästare och en levande kampsportslegend. Han hade vunnit tävlingar runt om i hela Kina. Till skillnad från de flesta som sysslade med kung-fu hade Chang studerat andra främmande kampsporter och blivit mycket skicklig på dem också. Han hade svart bälte i judo, åttonde dan, och hade till och med tagit en olympisk guldmedalj i den sporten. Dessutom hade han svart bälte i karate och var expert på taekwondo, aikido, ja till och med thaiboxning. Han hade vunnit tävlingar inom alla dessa grenar. Nu hade Chang slutat tävla, men under hela sin drygt trettioåriga karriär hade han bara förlorat sammanlagt två gånger inom alla dessa kampsporter. Den dova klangen av en elektroniskt förstärkt gonggong fick Matt att rycka till. ”Det betyder lunch”, sa Johnny. ”Maten är ganska god. Vi går ner till de andra. De är trevliga, åtminstone de flesta. Du kommer att trivas här.” ”Jag trivs redan”, svarade Matt. ⟶ ”God morgon. Jag heter Chang shifu. Ni kan kalla mig mästare Chang.”
Den stulna skatten_inl.indd 17
08-11-03 11.31.03
Den stulna skatten
Matt kikade fascinerat på honom. Mästaren var smal och av medellängd, men säkert livsfarlig om det behövdes, tänkte Matt. Hans ansikte hade inte en enda rynka trots hans ålder, men håret var gråsprängt. På sig hade han en enkel vit kung-fudräkt, utan några andra prydnader än ett svart sidenbälte. Han såg avslappnad ut, armarna hängde utmed kroppen. Trots det anade man en beredskap under ytan, som om han i vilket ögonblick som helst kunde explodera i rörelse. Matt och de andra eleverna stod respektfullt i en halvcirkel vid mattans kant. Träningssalen – kwoonen – låg mitt i akademins fantastiska sporthall. Matt hade blivit eld och lågor när han läst om den i prospektet, men att vara där var en helt annan sak. Det fanns ett rum med vikter, en gymnastiksal med stavhopp, barr och bommar, en bassäng, squashbanor, basketplaner och till och med en fotbollsplan för femmannalag. Beijings internationella akademi erbjöd ett stort idrottsutbud vid sidan om kampsporter. Men det var kwoonen som var sporthallens hjärta. Den här dagen var det dags för uttagningar. Matts puls ökade. Chang började inte med uttagningarna. Först lät han gruppen stretcha lite, sedan sa han:
Den stulna skatten_inl.indd 18
08-11-03 11.31.03
Första dagen
”Före uttagningarna ska vi öva en grundläggande blockeringsteknik.” Han talade tyst och tydligt. Hans engelska var flytande men med en liten brytning. ”För att försvara sig mot slag, så här …” Han slog ut med handen snabbt som blixten. ”… använder man en tvåhandsblockering, så här.” Han bytte ställning och sträckte upp armarna med handlederna ihop. Matt kunde liknande rörelser från taekwondon, men han hade aldrig sett någon utföra dem så snabbt och så smidigt. ”Fungerar lika bra mot såväl sparkar och utfall som slag”, sa Chang. ”Var vänliga och ta plats på mattan två och två. Turas om att göra ett utfall och sen blockera.” Matt hamnade med Catarina Ribeiro. Han hade träffat henne på lunchen med Johnny dagen före och de hade kommit bra överens. Catarina var från Brasilien. Hon var längre än Matt och hade långt, svart hår (uppsatt den här dagen) och mörkbruna ögon. Hon rörde sig med en dansös smidiga rörelser och hade från början tränat dansvarianten av den sydamerikanska kampsporten capoeira innan hon började ta lektioner i kampvarianten – utan att berätta det för sin pappa. ”Men skulle inte din pappa bli arg om han fick reda på det?” hade Johnny frågat.
Den stulna skatten_inl.indd 19
08-11-03 11.31.03
Den stulna skatten
”Jo”, hade Catarina svarat med ett skratt. ”Men det kommer han inte att få!” Matt och Johnny hade också skrattat. Catarinas fnitter var smittsamt. Mästare Chang klappade i händerna. ”Buga för er motståndare. Och sätt i gång.” ”Vill du börja?” frågade Matt. ”Visst, varför inte?” svarade Catarina och gjorde genast ett utfall mot Matt. Hon var snabb, men han hann precis blockera i sista sekunden. ”Du är duktig!” Catarina log. ”Du med. Du är snabb på att blockera.” Han och Catarina föll snart in i en jämn rytm: anfall, blockering; blockering, anfall. I ögonvrån såg Matt att Chang tyst gick runt och tittade på alla paren. Då och då rättade han till en ställning genom att nudda vid en axel, ibland visade han utfallet och blockeringen igen, men han sa inte ett ord. När det var Matts och Catarinas tur tittade han en stund, sedan nickade han och gick vidare. Matt kände sig oerhört stolt, och det gjorde Catarina också, att döma av hennes ansiktsuttryck.
Den stulna skatten_inl.indd 20
08-11-03 11.31.03
Första dagen
Mästare Chang ställde sig mitt på tatamin – en stor kvadratisk, vit matta som var hård men fjädrande. Han klappade i händerna igen. ”Nu är det dags för uttagningen. Låt mig först förklara. De elva mest lovande kommer att väljas ut till årets grupp.” Matt räknade snabbt de andra barnen i rummet. De var drygt femtio. Han andades sakta ut när han insåg att han hade ungefär tjugo procents chans att komma med. ”Gruppen kommer att tävla i distriktsmästerskapet”, fortsatte Chang. ”Det är en tävling med blandad kamp, ett antal olika stilar är alltså tillåtna. Att möta en motståndare med en obekant stil kan vara problematiskt. En tävlande från en tradition som jujutsu eller judo mot en stående kung-fu- eller karatekämpe upptäcker att han måste försvara sig mot utfall och sparkar och att han inte kan komma nära nog för att utföra ett kast. Och en karatekämpe som kommer för nära märker att han inte kan använda sina utfall. När han väl hamnat på golvet är han hjälplös. Därför ska en komplett kampsportare känna till såväl grepp och kast som slag och sparkar. Inför uttagningen kommer alla att utkämpa två omgångar: en med en motståndare i samma eller liknande gren och en med en motståndare som tillhör en annorlunda tradition.”
Den stulna skatten_inl.indd 21
08-11-03 11.31.04
Den stulna skatten
Innan vi börjar gör vi oss beredda. Stå stilla, slappna av, sänk axlarna. Andas sakta in och ut, in och ut. Ni är sovande tigrar. Snart kommer tigern att vakna. Nu vilar den.” Matt sänkte axlarna. Han kände musklerna slappna av och tog djupa andetag. Han var en tiger vars mäktiga muskler vilade under den randiga pälsen … ”Vad är det här för nåt?” hörde han någon muttra. ”Sovande tigrar, som om vi var värsta småbarnen. Nu sätter vi i gång och slåss!” Det var Carl Warrick, en stor blond australier. Matt hade hört honom dagen före när han skrutit om hur duktig han var på karate. Carl hade talat tyst för sig själv, men mästare Changs blick drogs genast till honom. Chang sa ingenting, men förde sakta ett finger till läpparna. Carl tittade ner i mattan. Lugnet sänkte sig igen. Mästare Chang väntade. Så klappade han i händerna. ”Första omgången”, sa han tyst. ”Carl Warrick mot Stephane Krupps.” De två pojkarna ställde sig mitt emot varandra på mattan och bugade. Kampen började. Stephane var liksom Carl en karatekille. Men det var
Den stulna skatten_inl.indd 22
08-11-03 11.31.04
Första dagen
uppenbart redan från första början att han var utklassad. Carls skryt hade inte varit tomma ord. Han krossade Stephanes försvar, pressade honom bakåt och överöste honom med slag. Sedan slog han undan hans ben och Stephane landade på mattan, kippande efter andan. Mästare Chang höjde handen för att signalera att matchen var över. Men till Matts stora förvåning brydde sig Carl inte om det. Han tog tag i Stephanes skjorta och drog upp honom på fötter. ”Det där var för lätt, grabben. En gång till!” ”Nej”, sa Chang utan att höja rösten. Han klev fram. ”Din far är en berömd karatemästare”, sa han. ”Medlem av Australiens olympiska trupp.” ”Det stämmer”, sa Carl. ”Jag har sett honom tävla. Han har bra teknik och gott humör.” Det blev tyst en stund. ”Din far skulle skämmas för dig i dag”, sa Chang. Carl rodnade. ”Inom kampsport måste man respektera sin motståndare. I dag var du starkast, men en dag kommer du att möta en motståndare som är starkare än du. Buga för Stephane, Carl.” Carl bugade stelt och gick tillbaka till sin plats.
Den stulna skatten_inl.indd 23
08-11-03 11.31.04
Den stulna skatten
”Nästa omgång”, sa Chang lugnt. ”Lars Pedder och Shawn Hung.” Matt tittade på och hoppades att hans kompis skulle göra bra ifrån sig. Shawn och Lars kämpade och drog i varandras dräkter. Lars var större än Shawn och verkade ha övertaget, men plötsligt böjde Shawn på knäna, tryckte höften mot Lars och kastade honom i mattan, allt i en enda snabb rörelse. Matt gjorde hastigt tummen upp åt Shawn som gick tillbaka till sin plats med ett stort leende på läpparna. Snart var det Matts tur. Han skulle tävla mot en kille som hette Bruno och som också var tränad i taekwondo. Bruno var stor och såg stark ut. Han gick ut aggressivt med en rad raka slag. Matt blockerade allihop. Han började känna sig säker – Bruno var stark men det var så uppenbart vad han tänkte göra att Matt inte hade några problem att kontra. Bruno vred sig bort från Matt och gjorde en bakåtspark. Det här var naturligtvis menat att överrumpla Matt, men han blockerade den lätt. När Bruno sedan vände sig mot honom igen gjorde Matt en hög rundspark med insidan av foten och förstörde Brunos gard, och fortsatte sedan med två raka slag mot Brunos bröst. Bruno backade och Matt följde efter med
Den stulna skatten_inl.indd 24
08-11-03 11.31.04
Första dagen
en snygg, hög yxspark som än en gång krossade Brunos försvar. Bruno försökte ge igen med en omvänd rundspark. Matt blockerade den med ena handen, innan han riktade en välplanerad sidospark mot Brunos bröstkorg. Bruno vacklade till och satte sig med en duns på mattan. Chang klappade i händerna. ”Det räcker. Bra kämpat.” Han signalerade åt Matt att han vunnit genom att visa honom handflatan. Matt och Bruno bugade för varandra och återvände till sina platser. ”Du är duktig!” sa Catarina till Matt. Han kände sig belåten. Han visste att han hade kämpat bra, men det svåraste provet återstod. Mot en taekwondo-motståndare var han i sitt rätta element. En motståndare med en annan teknik skulle bli en helt annan sak. Fler omgångar följde snabbt på varandra. Matt var glad att se att Shawn vann sin andra omgång och att Olivier vann båda sina. Catarina vann också. Innan Matt visste ordet av var det hans tur igen. Den här gången skulle han kämpa mot en rödhårig tysk kille som hette Wolfgang. Wolfgang var kortare än Matt, men mycket stark. Med sin breda bröstkorg och sitt runda huvud såg han ut som en liten tjur. Han var
Den stulna skatten_inl.indd 25
08-11-03 11.31.04
Den stulna skatten
specialist på jujutsu. Matt hade sett honom vinna sin omgång och visste att han var en hård motståndare. Matt hade knappt bugat och intagit sin position förrän Wolfgang sänkte huvudet och rusade mot honom. Matt lyckades få in ett slag som snuddade vid Wolfgangs axel, men nu var Wolfgang nära. Han tog tag i Matts jacka och knuffade honom baklänges medan han försökte kroka sitt ben runt Matts. Matt kämpade så gott han kunde, men lyckades nätt och jämnt hålla balansen. Han var inte van vid den här sortens kamp. Plötsligt la han märke till att han hade höften vid Wolfgangs mage. Han kom att tänka på kastet som Shawn hade använt tidigare, så han böjde på knäna, vred höften och sträckte på sig. Wolfgang tappade fotfästet och rullade över Matts rygg. Han landade med en duns på golvet. Mästare Chang signalerade att matchen var avgjord. ”Du gjorde bra ifrån dig”, sa han tyst till Matt. ”Du visar prov på flexibilitet. Anpassningsförmåga. Det är bra.” Strålande glad efter kampen och Changs beröm gick Matt tillbaka och ställde sig bredvid Shawn. ”Det var tack vare dig”, sa han.
Den stulna skatten_inl.indd 26
08-11-03 11.31.04
Första dagen
”Jag sa ju att vi kunde lära oss ett och annat av varandra, eller hur?” ”Det gjorde du”, höll Matt med. ”Tack! Jag kanske kan lära dig några sparkar!” ⟶ Den kvällen sattes listan över dem som hade kommit med i gruppen upp på anslagstavlan utanför matsalen. Ett stort antal elever samlades runt den. Matt, Catarina, Olivier och Shawn armbågade sig fram till listan. ”Ja!” sa Matt. Där stod hans namn – MATT JAMES – med stora feta bokstäver. Catarinas namn fanns också där. Och Oliviers. Även Shawns. De gjorde high five med varandra. ”Men kolla, är listan uppe?” sa någon högljutt med australisk brytning. ”Det är bäst att mitt namn är med på den!” Det var Carl Warrick. Han knuffade sig längst fram i klungan. ”Skönt att se att Chang har nåt i skallen”, påpekade han medan han kikade på anslagstavlan. ”Men varför står
Den stulna skatten_inl.indd 27
08-11-03 11.31.04
Den stulna skatten
jag längst ner på listan? Jag borde stå längst upp!” ”Den är i alfabetisk ordning”, sa Matt och alla skrattade. Carl spände käkarna. ”Det visste jag väl! Jag skojade bara.” Shawn vände sig till Matt. ”Vad sägs om att gå till kwoonen och öva lite? Du skulle kunna lära mig de där sparkarna du pratade om.” ”Visst.” ”Vi går dit allihop!” tyckte Olivier. ”Du då, Carl?” frågade Matt. Carl var inte hans favorit, men de var alla med i samma lag. ”Vill du följa med? Vi skulle kunna lära varandra några tekniker.” ”Nej tack. Det finns ingenting ni kan lära mig.” ”Förutom lite hyfs, då?” sa Catarina och log vänligt.
Den stulna skatten_inl.indd 28
08-11-03 11.31.04