9789147104895 by Smakprov Media AB

Vältalaren — en handbok i retorik är den reviderade

Hans Gunnarson

versionen av den populära Vältalaren. Boken förenar klassisk retorikundervisning med amerikansk Speech och anpassar de båda traditionerna till svenska förhållanden. Vältalaren — en handbok i retorik beskriver retorikens

Vältalaren

process: hur man ﬁnner övertygande stoff och argument, ger struktur och språklig dräkt åt texten, memorerar och framför. Dessutom behandlas talängslan och lyssnande. Boken tar upp retorikens teori och terminologi. Med spännande exempel från berömda retoriker och talare, klassiska och nutida, visar den hur retoriken fascinerat

— en handbok i retorik

människor i alla tider. Språket är lätt och personligt med ett tilltal som passar lika bra i ungdomsskolan som i vuxenutbildningen. Vältalaren — en handbok i retorik innehåller många praktiska övningar vilket gör den mycket användbar såväl i svenskämnet som i utbildningar som har med muntligt framförande, media, kommunikation och marknadsföring

Hans Gunnarson

Väl-

— en handbok i retorik

talaren

att göra.

Best.nr 47-10489-5 Tryck.nr 47-10489-5

4710489_ Gunnarsson_omslag.indd 1

2013-07-03 12.26

ISBN 978–91– 47–10489–5 @ 2013 Hans Gunnarson och Liber AB

Redaktion: Ann Ohlsson Ax Formgivare: Birgitta Dahlkild Illustrationer: Christina Alvner Produktion: Anna Törnqvist Göpel

Tredje upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2013

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, till exempel kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Förord Första gången jag mötte retoriken blev det en aha-upplevelse. Det fanns alltså ett färdigt detaljerat system för att kunna skapa med ord, en process med 2000-åriga traditioner! Den kunskapen måste andra få del av! Jag beslutade mig för att skriva Vältalaren, och den första upplagan kom ut 1996. De flesta högskolor och universitet har nu kurser i retorik, och retoriken genomsyrar de nya ämnesplanerna i svenska. När du läser den tredje upplagan hoppas jag du får samma ahaupplevelse som jag fick. Boken heter fortfarande Vältalaren; huvudsyftet är ju att göra dig till en god talare. På köpet blir du en bra skribent och kommunikatör. Retoriken, liksom grammatiken, behöver sina fackord. De allra flesta är på grekiska eller latin. Du kanske tycker att det är konstigt att jag blandat grekiska och latinska uttryck? Jag har oftast valt det uttryck som är vanligast i den retoriska litteraturen, men ibland det som jag tror är lättast att förstå. Boken innehåller också många synsätt, idéer och övningar som jag hämtat från amerikansk Speech och från Creative writing. Den tredje upplagan har blivit uppdaterad och omdisponerad. Inventio behandlas nu i två kapitel; kapitel 4 tar upp allmänt användbara inventioprocesser, kapitel 5 enbart argumentation. Dispositiokapitel 6 har delats upp i två delar, en del för informerande tal och en för argumenterande. Avsnittet om visuella hjälpmedel är moderniserat och memoriaavsnittet uppdaterat. Övningarna har bearbetats. Hoppas att du ska finna boken stimulerande och att den bidrar till att skapa många vältalare! Ett stort tack till Gunnars Steiner och Åsa Wedberg för läsning och filosofiska råd, till Rolf Bjelm, Per-Anders Wadman, Birgitta Rutberg och kollegerna Frida Blank och Anders Strömhäll från Marks gymnasieskola för pedagogiska tips. Tack till Maria Wetterstrand, Cecilia Uddén och Christer Betsholtz på Karolinska institutet för tillstånd att citera ur tal och reportage och till min redaktör på Liber Ann Ohlsson Ax för gott samarbete. Sist, men inte minst tackar jag Inger för hennes tålamod, uppmuntran och hjälp med läsning och kritik. Kinna maj 2013 Hans Gunnarson

Innehållsförteckning Förord 3 1.

Varför är det bra att kunna tala väl? 7 Nina 7 Det talade ordet tar över 8 Retoriken har kommit tillbaka 9 Förutsättningar för ett lyckat tal 11 Ciceros fempunktsplan 12 Kan du bli en bra talare? 13 Retorikens etik 15 Uppgifter 16

Nervositet 18 Fly eller slåss? 19 Hur kommer man över sin nervositet? 19 Tre farhågor 20 Uppgifter 23

Lyssnaren 25 Vi är lyssnare 25 Bli en bättre lyssnare och talare 28 Tolka budskapet rätt 32 Uppgifter 39

Inventio – förberedelsearbetet 41 Inventioprocessen 41 Intellectio – förarbetet 42 Hur du väljer ämne och får idéer 45 Fördjupa ditt ämne 50 Uppgifter 60

Konsten att övertyga – Inventio för argumenterande tal 63 Ola och Elis 63 Frågan och tesen 64

Argument och stödargument 65 Logik och retorik 65 Toulmin-modellen 67 Logos, ethos och pathos 68 Logos – förnuftsargument 69 Ethos – talarens trovärdighet 70 Pathos – känsloargument 76 Hur kan du stödja dina argument? 78 Uppgifter 85 Tre typer av argumenterande tal 87 Rådgivande tal 87 Juridiska tal 92 Hyllningstalet 95 Uppgifter 98 6.

Dispositio – att organisera 102 I. Dispositio för informerande tal 103 Avhandlingen 103 Att börja och sluta 106 Inledningen – exordium 107 Avslutningen – peroratio 114 Dispositio – informerande tal 116 Att skriva dispositionen 117 Uppgifter 124 II. Dispositio för argumenterande tal 125 Avhandlingen – argumentationen 126 Avslutningen 127 Dispositio – övertygande tal 128 ANSVAR 129 Uppgifter 130

Elocutio – de rätta och de sköna orden 131 Korrekthet – puritas 132 Klarhet – perspicuitas 133 Uppgifter 141 Utsmyckning – ornatus 142 Det passande – decorum 151

Uppgifter 153 Visuella hjälpmedel 155 Uppgifter 161 8.

Memoria – öva och lär in 163 Sex faktorer för att minnas 165 Manus 170 Analysexempel – argumentation 178 Uppgifter 179

Actio – framförandet 182 Talet och rösten – pronuntiatio 183 Kroppsspråket 188 Uppgifter 194

Efterord 197 Register 198 Trop- och figurlista 201 Facit 203

1. Varför är det bra

att kunna tala väl? Nina Nina är på väg ut genom den långa korridoren i TV-huset. Hon ser glad ut och ler lite när hon tänker på att hon nu gjort sitt livs första direktsända intervju. Intervjuoffret var en gammal garvad politiker. Han hade använt alla tänkbara knep för att komma undan anklagelserna om maktfullkomlighet. Detta trots att han, tillsammans med partiets pampar, uppenbarligen hade drivit en linje som de kommit överens om över huvudet på väljarna. Nina hade genomskådat alla hans knep och gjort en pangintervju. Inte illa av en nybörjare! Hon tänker tillbaka på sitt år på high school i USA och sänder en tacksamhetens tanke till sin speech-lärare, Bob. Han lärde henne vilka olika ”tjyvknep” som är vanliga vid argumentationer. Bob brukade

skoja om att hon nog var för ärlig för att använda dem själv, men att hon borde öva på dem för att kunna genomskåda andra. Kvällens intervju visade att han haft rätt. Bob brukade kalla sitt ämne ”The Art of Oratory” och han betonade så ofta han kunde hur viktigt det är för ett lands frihet att människorna lär sig att tala för sin sak och att lyssna på andra. Att det är viktigt att lyssna hade inte Nina tänkt på förut, men nu förstod hon. Man kan lagstifta hur mycket som helst om yttrandefrihet, men om ingen lyssnar så blir lagen meningslös. Bob talade om den antika retorikens 2 500-åriga tradition, som nu förs vidare av nya generationer. Han berättade om Perikles liktal och om Demosthenes, om Marcus Antonius tal vid mordet på Caesar, om Martin Luthers ”här står jag och kan inte annat” vid riksdagen i Worms, om Winston Churchill och om Martin Luther King. Nina förstod nu varför Bob kallade sitt ämne ”The Art of Oratory”. Talekonsten är verkligen urgammal, men samtidigt något som det går att ha nytta av idag. Nina hittar sin bil på parkeringsplatsen, startar vindrutetorkarna och kör hemåt genom centrum. Hon tittar på alla blinkande neonskyltar. Reklamen finns överallt. Egentligen är den också en gren av retoriken – konsten att övertyga, som Aristoteles kallade den. Ninas tankar är långt borta. Hon hör en smäll och ett skrapande ljud. I ögonvrån ser hon en tvåfärgad Volvo som hon just snuddat. Aj, aj, en polisbil! Nina svänger in vid trottoarkanten och polisbilen stannar framför henne. Den har en ful buckla på bakskärmen. Hur ska hon förklara sig? Nu får hon sannerligen användning för The Art of Oratory!

Du får veta hur det gick för Nina i slutet av boken.

Det talade ordet tar över Inte bara Nina har nytta av det talade ordet. Det muntliga har fått en allt större betydelse jämfört med det skrivna. Du kanske läser ljudböcker och i stället för att läsa morgonnyheterna i tidningen kanske du ser på TV. Även när vi skriver e-post eller SMS använder vi ett slags talspråk kompletterat med symboler för leenden eller sura grimaser. Vi talar med varandra via webbkamera och förmedlar på så sätt både ord och kroppsspråk. 8

På jobbet baseras informationen både till anställda och till kunder alltmer på bild och tal. När du söker jobb ger det ett gott intryck om du kan presentera dig själv på ett tilltalande sätt. Din förmåga att uttrycka dig kan säkert också ha betydelse vid lönesättningen, speciellt i ett jobb där kommunikation med andra människor är viktig. Säg mig det arbete där det inte är betydelsefullt med goda relationer till kunderna! I studierna och på fritiden är det också viktigt att kunna tala väl. I många studiesituationer krävs det redovisningar. Om du behärskar tekniken att uttrycka dig, har du säkert större chans till ett bra betyg. På fritiden är det en fördel om du kan tala väl när du deltar i möten, presenterar föreläsare eller håller födelsedagstal till mormor.

Retoriken har kommit tillbaka Så sent som på 1700-talet var det talade ordet mycket viktigare än det skrivna. Böcker var dyra och det var bara ett litet fåtal som kunde läsa. Talekonst – retorik – var då ett av huvudämnena i skolan och så hade det varit i 2000 år. I europeiska skolor försvann ämnet under slutet av 1800-talet men det kom tillbaka först i USA med början på 1920-talet. I engelsktalande länder blev ”debating” populärt och många skolor startade ”debating teams”. I Sverige infördes retorik som ämne på gymnasiet 2011. Du som lär dig retorik har en fördel framför alla andra. Du är en av dem som upptäckt denna urgamla konst på nytt. Retoriken erbjuder en fast struktur och en mängd regler som under årtusenden prövats i realiteten av politiker, präster, ämbetsmän och författare. Det yttre samhället har förändrats mycket jämfört med det gamla Grekland där retoriken föddes, men inte människors sätt att tänka, känna och tala. Retorikens termer är inte bara vackra utan även internationellt gångbara. Om du lär dig använda dem blir du en vältalare, och du får dessutom verktyg för att kritiskt kunna analysera hur språket påverkar och har påverkat oss i alla tider. varför är det bra att kunna tala väl? 9

Retoriken behövdes i kampen om egendomen Ordet retorik betyder ”talandets konst”. Ursprungligen växte retoriken fram i det antika Grekland. På 400-talet f.Kr. hade en tyrann på Sicilien störtats och tvingats lämna tillbaka sin jord till vanligt folk. Det innebar att det blev en mängd tvister om vem som skulle ha jorden, tvister som måste avgöras i domstol. Det fanns inga advokater, utan var och en måste föra sin egen talan. Den som var en duktig talare kunde lyckas väl i domstolen och på så sätt bli tilldömd mark. Samtidigt utvecklades också demokratin. Atenarna samlades i tusental i folkförsamlingen, som var ett slags kommunfullmäktige. Där gällde det inte bara att kunna tala väl utan att över huvud taget göra sig hörd. Folkförsamlingen kunde nämligen samla upp till 30 000 personer. Kom det färre än 5000 räknades mötet som ogiltigt! Något att tänka på för den som tycker att vår riksdag med sina 349 medlemmar är alltför stor.

Aristoteles systematiserar talekonsten Det bästa sättet att lära sig tala väl är att iaktta goda talare och försöka efterlikna dem. aristoteles

Behovet av goda talare gjorde att det växte upp talarskolor i snart sagt varje grekisk stad. Där utbildades överklassens söner vilka så småningom skulle tillhöra samhällets elit. Lärarna i de här skolorna kallades retorer, vilket betyder ”en som talar offentligt”, och talekonst fick alltså namnet retorik. Den mest kände retorn hette Aristoteles (384–322 f.Kr.). Aristoteles startade en skola och var själv lärare, inte bara i retorik utan också i många andra ämnen. Aristoteles retoriklektioner samlades efter hans död i en bok som fick namnet Ars Rhetorica – den första verkligt systematiska läroboken i talekonst. Aristoteles definition av talekonsten som konsten att finna det som är bäst lämpat att övertyga är giltig än i dag. Retoriken ger oss verktyg 10

för att finna, organisera och presentera kunskap och argument på ett övertygande sätt.

Köp en grek och lär dig talekonst! Så kom romarriket och tog över Grekland. I romarriket hade man också stor nytta av att kunna tala väl. Det gällde att motivera soldaterna inför striderna och det var viktigt att kunna föra fram sin sak i senaten. Romarna beundrade den grekiska talekonsten och grekiskan var ett språk som de lärda behärskade. Rika familjer anställde ofta greker som lärare åt sina barn.

Förutsättningar för ett lyckat tal Vältaligheten måste vara grundad i en teoretisk skolning av gedignaste art. cicero

Retoriklärarna under romartiden studerade och utvecklade Aristoteles teorier. Den mest kände vältalaren hette Cicero. Han var en berömd politiker och advokat i Rom, århundradet före Kristus. År 64 f.Kr. ställde han upp i valet för att bli konsul. Han avskydde sin motståndare Catilina till den grad att han önskade livet ur honom. Genom fyra eleganta tal inför senaten lyckades han få Catilina avrättad. Inte ens Ciceros stora vältalighet kunde rädda honom från att bli mördad av sina politiska fiender. Hans huvud och händer spikades upp på Rostra, talarstolen på Forum Romanum. Dessförinnan hade en fiendes hustru fått nöjet att sticka en hårnål genom den hatade tungan. I sin stora lärobok i retorik De Oratore betonar Cicero vikten av att vi studerar retorik och han menar att ett tals effektivitet är beroende av tre faktorer: · talarens egna resurser (vis oratoris) · själva talet (oratio) med en början, en mitt och ett slut · talsituationen (questio) där hänsyn tas till talets syfte, typen av tal och till publiken. varför är det bra att kunna tala väl? 11

Talarens resurser delar Cicero upp i tre underavdelningar: medfödda anlag, kunskaper om teorierna för talekonst och förmågan att underkasta sig träning. Cicero anser att en av de här kategorierna inte går att påverka, nämligen de medfödda anlagen. I dag vet vi att människans personlighet inte bara formas av generna; uppväxten har också betydelse. Ändå verkar vissa personer vara födda till goda talare. De älskar att framträda och gör det bra. Andra är tysta och blyga och vill helst inte stå inför publik. Cicero menar emellertid att man inte behöver ge upp för att man inte råkar vara en talarbegåvning redan från födseln – de allra flesta kan komma mycket långt genom att lära sig talekonstens teorier och framför allt genom att öva, öva och åter öva.

Ciceros fempunktsplan I De Oratore, skriver Cicero att talekonsten kan systematiseras enligt en fempunktsplan som kan anpassas till de flesta tal. Punkterna ser ut så här:

1. Inventio — att komma på vad man ska säga 2. Dispositio — att ordna de idéer som man kommit på 3. Elocutio — att klä talet i en språklig dräkt 4. Memoria — att fästa talet i minnet 5. Actio — att framföra talet

Inventio handlar om hur man ska kunna komma på vad man ska tala om och hur man ska samla in passande material. Ordet är besläktat med engelskans ”invention”, som betyder uppfinning. Man måste alltså uppfinna talet först. Vissa anser att det bör finnas en sjätte del, intellectio, som föregår inventio och som handlar om hur man innan 12

man skriver själva talet analyserar talsituationen och åhörarna. Dispositio innebär att man ordnar materialet så att det blir klart och logiskt. Det brukar vi kalla att göra en disposition. Elocutio är talets språkliga utsmyckning. Under vissa skeden i retorikens historia ägnade man all sin kraft åt att göra textens språk så elegant som möjligt. Ofta gjorde man då misstaget att glömma bort budskapet och snart fick retoriken dåligt rykte för att vara ytlig och innehållslös. På engelska heter vältalighet ”eloquence”, något som kanske speglar hur viktigt elocutio har ansetts vara. Memoria är konsten att lära in och komma ihåg. Under antiken talade man aldrig efter manuskript utan man lärde sig talen utantill. För att komma ihåg utvecklade man vissa inlärningsknep. Actio handlar om hur talet framföres. I framförandet ingår talet och rösten samt kroppsspråket. Talet och rösten brukar kallas pronuntiatio (jämför engelskans ”pronounce” – uttala, uttrycka). Den här boken är planerad efter Ciceros fem punkter. Trots att de skrevs ner för första gången för över 2000 år sedan är de fortfarande aktuella.

Kan du bli en bra talare? En vuxen människa tillbringar faktiskt 30 % av sin vakna tid i samtal med andra personer. Om den siffran också gäller för yngre personer, har den som fyller 18 år tränat i över tre år på att tala med sin omgivning. Förmodligen är du alltså ganska väl förberedd för att kunna tala offentligt vid det här laget. Trots att det finns många likheter mellan dina dagliga samtal och det formella talet är det förstås inte alls samma sak att stå framför en publik och tala som att tala med dina vänner. I båda sammanhangen måste du visserligen se till att det du säger är logiskt och klart och du måste också anpassa ditt tal efter dina lyssnare. Ändå är det inte säkert att du blir en bra talare även om du är duktig på att konversera.

varför är det bra att kunna tala väl? 13

Formellt tal inte det samma som konversation När du håller tal är situationen mycket mera formell än när du samtalar. Du kanske har fått en viss tid som du måste hålla. I allmänhet kan inte publiken avbryta dig och ställa frågor. När du lägger upp talet måste du därför tänka dig vilka frågor som din publik skulle vilja ha svar på. Stilen blir annorlunda och språket blir också mera formellt. När du pratar med någon använder du utfyllnadsord som ”du vet”, ”så att säga” eller stönanden som ”öh” eller ”eh”; du kliar dig, skramlar med nycklar och så vidare. Sådana störningar märks mycket mer när du håller tal. De flesta blir också nervösa när de står inför publik. Många tar till ursäkter för att minska nervositeten, berättar att de inte är någon talare eller beskriver vilken möda de lagt ner på talet. Några brukar poängtera att talet ska bli kort så att publiken ska slippa lida. Även om ursäkter kan minska nervositeten är det ingen bra idé att börja så. Hur skulle du reagera om du satt i ett flygplan och väntade på starten och kaptenen sa: ”Jag är ingen bra flygare, men jag har jobbat mycket på att den här flygningen ska bli så kort som möjligt så att ni inte behöver lida”. Skulle du stanna kvar i planet? Uttrycket ”jag är ingen talare” kallades i det gamla Rom excusatio propter infirmitatem, och användes för att visa ödmjukhet, men glöm det! När vi sätter oss ner för att lyssna på ett tal, en lektion eller en föreläsning vill vi inte höra ursäkter. Vi vill kunna njuta av en flygtur där vi förs från start till landning på ett säkert sätt. När vi landat vill vi känna att vi upplevt något nytt och spännande och att det varit intressant mest hela tiden. Vi vill höra en säker talare. FUNDERA ÖVER Kommer du på några personer som du tycker är goda talare? Varför är de bra?

Retorikens etik Det är bara retorik Under flera årtusenden var retoriken något som alla bildade borde lära sig. På medeltiden var retoriken en del av trivium, de tre viktigaste ämnena. Kungar som Gustav II Adolf och Gustav III studerade retorik redan som barn. Adelsmännens söner och döttrar tränades i retorik för att bli nyttiga samhällsmedborgare. Nobelpriset var från början ett pris i vältalighet som Gustav III instiftade. I slutet på 1700-talet började dock retoriken få dåligt rykte. Man beskrev den som en manipulationskonst, något som stod i kontrast till det naturliga uttrycket. Romantiken ville inte veta av några fasta system. Retoriken ansågs bara vara ett spel med språket, ett redskap för cyniska personer som ville ljuga sig fram för att få så stor egen vinning och framgång som möjligt. Från den här tiden kommer uttrycket ”Det är bara retorik”.

Vältalaren är god Quintilianus diskuterar olika definitioner av retoriken. Han anser inte, som Aristoteles och Cicero, att retoriken är en konst som bara handlar om att övertyga. Eftersom vi använder retoriken när vi hjälper våra vänner med goda råd, när vi avgör viktiga beslut i politiken eller när vi söker ett rättvist utslag i en rättegång räcker det inte att vi talar väl. Vi måste också vara goda människor. Han skriver: ”Retorik är konsten att tala väl. Ingen som inte själv är god kan tala väl.” Men Hitler då? Talade inte han väl? Uppfattade inte många honom som god? Många offrade till och med sina liv för honom. Quintilianus svarar på sådana argument genom att jämföra med en läkare som förgiftar sina patienter eller byggmästare som bygger hus som rasar. De borde egentligen inte kallas läkare eller byggmästare. Hitler beskriver i Mein Kampf att han bygger sin retorik på ”den stora lögnen”, en lögn så stor att ingen kan betvivla den, eftersom de tror att ”det ändå ligger något i det som sägs”. Hitler lurade många, därför att de inte kunde genomskåda hans retorik. Han var läkaren som förgiftade sina patienter, byggmästaren vars husbygge rasade. varför är det bra att kunna tala väl? 15

Demokratin kräver kunskap i retorik Att ärligt framföra sin åsikt kräver mod. I många länder skräms medborgarna till tystnad eller till handlingar man egentligen inte står för. Du som läser det här håller just på att sätta dig in i retoriken, en konstart med stor sprängkraft. Nu är det ditt val att använda den på rätt sätt. För att vår demokrati ska kunna fungera måste alla tillåtas delta så att de vågar och vill säga sin mening. Vi måste alla vårda yttrandefriheten och tron på ärlighet och sanning. Det gäller i livets alla situationer inte minst i olika debatter och på nätet. Genom att skaffa dig kunskap i retorik lär du dig inte bara att övertyga utan också att analysera andra så att du inte blir lurad. Den som har lärt sig retorik kan genomskåda retoriken. FUNDERA ÖVER

· När andra världskriget började sade Per-Albin Hansson för att lugna befolkningen i ett radiotal de berömda orden: ”Vår beredskap är god”. Det svenska försvaret var då mycket svagt. Var Per-Albin en god retoriker?

· Kommer du på något exempel på talare som förstört sitt förtroende genom att ljuga eller handla oetiskt? Någon som kommit undan?

UPPGIFTER 1. Dela in ett papper i två spalter där du skriver två rubriker: ”Utmärkande för bra talare” och ”Utmärkande för dåliga talare”. Gör fem punkter i varje spalt. Diskutera i hela gruppen vad ni kommit fram till. Försök enas om gemensamma principer för goda och dåliga talare. För att kunna bedöma ett tal är det bra att göra en lista med punkter, en kriterielista. Med hjälp av dina anteckningar kan du göra en enkel sådan. Se s. 176—177 och jämför. 2. Skriv upp tre av dina starkaste sidor som talare och tre av dina svagaste. Försök beskriva det som du vill förbättra! Diskutera punkterna i smågrupper och sammanfatta sedan gemensamt i hela gruppen. Hur bör man bära sig åt för att utvecklas? 3. Skriv under tre minuter upp ett antal situationer där du anser att det kan vara bra att kunna tala väl. Bilda sedan en grupp och diskutera vad ni skrivit. Sammanfatta vad de olika grupperna kommit fram till.

4. Hälsa. Gruppdeltagarna reser sig och går omkring i rummet. Hälsa på varandra på olika sätt, med pekfingrarna, med handflatorna som baskethälsning, med fötterna och andra kroppsdelar. Säg varandras namn när ni hälsar. 5. Memoria — lär namnen i gruppen. Med den här övningen lär du dig snabbt namnen på personerna i din nya grupp. Samtidigt får du fundera lite över hur minnet fungerar. För att vi ska minnas bra bör vi kombinera ett namn med något konkret som vi placerar i rummet. Gör så här: Gruppen sätter sig i en ring. Den som sitter närmast ledaren börjar med att säga sitt namn och kombinerar det med något konkret som äger rum så att vi kan se det framför oss. Det kan till exempel bli: Jag heter Marcus. Jag tycker om att mata mina fiskar. Nästa person i ringen presenterar sig likadant, upprepar sen vad den första personen sagt och så går det vidare runt i ringen tills alla är presenterade. Det blir förstås svårt för den som kommer sist, men oftast går det bra och tack vara repetitionen kan de allra flesta säga namnen på upp till 30 personer. Om någon skulle ha svårt att komma ihåg kan resten av gruppen hjälpa till med gester eller viskningar. 6. Lögn eller sanning? Pargrupper. Kom överens om tre påståenden om varandra. Två är sanna och ett är lögn. Presentera för resten av gruppen och de får gissa om påståendena är sanning eller lögn. 7. Porträttet. Bilda par. Kom överens om några ämnen som ni kan intervjua varandra om. Gör en intervju på 2x5 minuter. Gå sedan laget runt och presentera varandra parvis för de andra i gruppen.

Ämnesförslag: Det gör livet glatt

Den bästa present jag fått

Det vill jag ta med till en öde ö

Det borde alla kunna

Den händelsen förändrade mig

Där trivs jag bäst

Det vore bättre om …

Trygghet är för mig …

Pengar är för mig …

Det håller mig i trim

Om jag vågade skulle jag …

Det gör mig stolt

Det gör mig arg

Jag tycker synd om …

Mina rädslor

Frihet är för mig …

Det gömmer jag i min väska (byrålåda, garderob)

Det önskar jag mig Då blev jag ﬁn

Det hoppas jag på

Det minns jag bäst från min barndom

Min familj betyder för mig …

Det måste du äta innan du dör

varför är det bra att kunna tala väl? 17

2. Nervositet

lla har vi lidit av åkomman. Oftast börjar den natten före. Du som normalt brukar sova sött ligger plötsligt och snurrar varv efter varv i sängen. Lakanet blir alltmer tillknycklat. När kylskåpet startar eller en bil kör förbi blir du plötsligt klarvaken och ligger och lyssnar till hur hjärtat dunkar. På morgonen försöker du intala dig att du nog är lite sjuk och borde stanna hemma. Du har ju också sovit väldigt dåligt på natten så det vore nog bäst att försöka ta igen lite sömn. Problemet är bara att det är ju idag som … Det regnar väldigt kraftigt ute och det är ganska så långt till bussen och regnstället läcker. Kanske … men det var ju idag som jag skulle vara extra pigg och på alerten! Ja, du känner kanske igen dig. De allra flesta har känt så här innan de ska framträda inför publik. 18

FUNDERA ÖVER Vilka är de värsta saker som du tror skulle kunna hända när du håller ett tal? Vad skulle det innebära för dig? Hur stor är sannolikheten för att det skulle inträffa?

Fly eller slåss? Att vara nervös när man ska tala inför publik är helt normalt. Ditt beteende styrs nämligen från hjärnan, samma delar som reglerar vår andning och vår hjärtverksamhet. När vi blir rädda eller ställs inför ett hot pumpas adrenalin ut i kroppen. Vi reagerar snabbare och uppmärksamheten och uthålligheten stärks. Kroppen ställer in sig på att fly eller slåss. Kroppen ger oss alltså hjälp att klara en svår situation. Samtidigt ställer den till besvär för oss, eftersom nervositeten bara delvis kan kontrolleras med viljan. Vi blir röda i ansiktet, vi svettas och knäna skakar trots att vi inte vill. Lusten att fly hotar att ta över som i exemplet med bussen och regnet. Bättre då att ut och slåss med ovädret!

Hur kommer man över sin nervositet? Hur gör man då för att komma över sin nervositet? Det är faktiskt inte så lätt. Mycket har skrivits om problemet, men det bästa sättet är förmodligen helt enkelt att systematiskt öva talandet i en miljö som är varm, öppen, vänlig och intresserad. Ett litet fåtal är inte alls nervösa. Hos andra kan nervositeten variera från lätt oro till scenskräck. Grundorsaken är ofta att du har för stora krav på dig själv. Ett annat skäl är att du inte gillar att bli uttittad. Då är det bra att du börjar med småövningar där du utan krav får stå framför en publik. När du börjar känna dig säker kan du fortsätta med allt mera krävande och längre tal. Det är viktigt att gruppen ofta tar upp och diskuterar rädslan så att alla känner trygghet. Ur positiva erfarenheter växer sedan vana nervositet 19

och självförtroende fram. Du lär dig att inte ställa så stora krav på dig själv och nervositeten minskar. Hos de flesta upphör den aldrig riktigt och det är bara bra, för en viss nervositet kan hjälpa en att prestera bättre.

Tre farhågor Nervositet behöver inte vara något ont. Cicero menar till exempel att alla tal av klass karaktäriseras av en viss nervositet. Men för att kunna vända nervositeten till vår fördel måste vi förstå varför den uppkommer. Varför är vi så rädda? I allmänhet talar vi ju inte till några stridströtta romerska legionärer utan till vanliga människor som är snälla och bussiga. De flesta experter är överens om följande orsaker till talrädsla: · Du är plötsligt skild från gruppen. · Du är rädd för att göra bort dig. · Du är för dåligt förberedd och har inte kontroll.

Skild från hjorden När du ställer dig framför en publik har du plötsligt förvandlats från en i mängden till ledaren. Du är isolerad, skild från hjorden. Vissa njuter av att stå i rampljuset, men många trivs bättre med att vara en i gruppen och slippa bli ”uttittade”. Du är alltså för en stund alldeles ensam, utanför gruppen. En tröst är att din isolering är mycket tillfällig. Snart är du tillbaka i den trygga gruppgemenskapen igen. Anföranden är ju i grunden soloframträdanden, men du kan upphäva din isolering på olika sätt. När du skriver talet kan du försöka sätta dig in i vilka behov din publik har. Då blir du i tanken en av dem, tänker mindre på dig själv och mer på att ditt budskap ska nå fram. Du kan också skaffa dig vänner i publiken. Är det en för dig okänd publik kan du prata med några i förväg. Titta efter glada ansikten i publiken och låt dem bli dina vänner. 20

Försök att känna hur roligt det är att få stå i centrum för uppmärksamheten! Den tid som din presentation upptar är vikt bara för dig. En grupp människor ger dig sin tid och sin uppmärksamhet. De lyssnar bara på dig. Betrakta talet som en ära och en utmaning, inte som ett straff!

Att våga göra bort sig Den engelske författaren och Nobelpristagaren George Bernhard Shaw (1856–1950) var som ung en mycket skygg person, men han blev så småningom en av 1900-talets bästa talare. Någon frågade honom en gång hur han blivit en så övertygande talare och fick då till svar: – Jag gjorde det på samma sätt som jag lärde mig åka skridskor. Jag gjorde mig envist till åtlöje tills jag blev van vid det.

Det som gjorde att Shaw kunde övervinna sin rädsla var att han gick med i en debattklubb. Han bestämde sig för att vara så aktiv som möjligt och vid varje möte reste han sig för att delta i debatten. Så småningom blev han en av Englands skickligaste agitatorer. Alla måste få lyckas

I din retorikgrupp kan ni göra likadant som Shaw. Om ni ser till att alla får tillräckligt många lyckade övningstillfällen skapas en positiv självuppfattning. Börja med enkla, korta dramaövningar för att få gruppkänsla. Fortsätt sedan med små korta improvisationer innan ni ger er in på förberedda tal. Stegra sakta svårighetsgraden. Alla ska känna att de första talövningarna är lek och skoj. Ingen får kritisera. Allt är tillåtet. Så småningom, allt eftersom självförtroendet stiger, kan det vara lämpligt att börja diskutera hur talen ska kunna förbättras. Då konstruerar ni gemensamt kriterielistor för att kritiken ska få struktur. Målet är att alla ska bli så vana att stå framför en grupp och tala att nervositeten bara blir stimulerande.

nervositet 21

Självuppfyllande profetior

Gruppen är alltså väldigt viktig när du taltränar, men du kan också göra en del själv för att få bort rädslan för att göra bort dig. Vet du vad en självuppfyllande profetia är? En profetia är ju något som man förväntar sig ska hända i framtiden. Om du till exempel leder med 5–3 i en tennismatch men hela tiden tänker att du inte kan slå din motståndare, ja då förlorar du naturligtvis med 5–7 trots ditt fina utgångsläge. På samma sätt kan dina förväntningar på dig själv och på publiken bli självuppfyllande profetior. Om du förutsätter att publiken kommer att vara fientlig och otrevlig kommer du från början att inta försvarsattityd. Någon kanske viskar något, och om du genast uppfattar det som om viskningen handlar om dig, kan följden bli att du känner dig osäker. Kanske var det i själva verket så att du sa något intressant som en av dina lyssnare ville kommentera. Kreativ visualisering

I stället bör du försöka att inom dig skapa en bild av hur du vill bli uppfattad av din publik. Slut ögonen och tänk på de gånger då du lyckats väl som talare. Tänk dig en publik som består av idel positiva och vänliga människor. Försök hålla den här bilden i huvudet när du ska framträda. Metoden kallas kreativ visualisering. När du ställer dig framför publiken känner du kanske att du blir darrig i benen, röd i ansiktet och skakig i rösten, och du tror att alla kan se på dig att du är jättenervös. Då kan det vara bra att bli filmad. Du kommer att bli förvånad över hur lite din nervositet märks. Tänk på det nästa gång du intar scenen!

Att vara dåligt förberedd och sakna kontroll Daniel står klar att börja sitt tal. Han börjar med att berätta om hur väldigt svårt det var att bestämma sig för vad han egentligen skulle tala om och att han inte alls förberett sig: ”Men det ska nog gå bra ändå”, säger han.

Det ligger faktiskt en viss logik i Daniels handlande. Ingen kan ju förvänta sig att han ska kunna göra ett bra tal om han inte förberett sig. Han slipper alltså pressen och har sedan en god ursäkt för varför det inte gick så bra. Tyvärr minskar inte hans nervositet på det här sättet. Det skulle den däremot ha gjort om han verkligen hade varit väl förberedd. Om du vet precis vad du ska säga och göra och har övat bra, så har du tagit bort mycket av osäkerheten inför det okända. Du har ett väl förberett manus och kunskap om när, var och hur presentationen ska gå till. Du känner att du har kontroll över situationen och kan bara inte misslyckas. UPPGIFTER 1. Reﬂektera runt din nervositet. Skriv en tankekarta där du försöker få med en situation när du var väldigt nervös inför en prestation. Fundera över vad det var som gjorde dig nervös och vad du kunde ha gjort för att minska nervositeten. Vad hade varit det värsta som kunde hända dig i den situationen? Blir man mindre nervös om man är väl förberedd eller kan nervositeten till och med öka? Diskutera i grupper och försök relatera till det du läst om nervositet i kapitel 2. 2. Gör en lista över situationer då du lyckats väl som talare. Skriv också upp vad det var som gjorde att du lyckades. Spara listan och titta på den när du känner dig usel! 3. Talarkontrakt. För att alla i gruppen ska bli medvetna om hur viktigt det är med en varm, glad, positiv, intresserad och tillåtande stämning i gruppen kan medlemmarna skriva ett kontrakt uppställt i några enkla punkter. Diskutera hur ett talarkontrakt i din grupp skulle se ut. 4. Stol i storm. Du har säkert varit med om leken där man ställer upp några stolar. Sedan går man runt till musik, en stol tas bort och någon stackare åker ut. I den här leken åker ingen ut. Däremot tas en stol bort vid varje musikstopp. Nu gäller det istället för gruppen att hjälpas åt så att alla får plats. 5. Inledare. Utse en person till inledare för varje träff i retorikgruppen. Inledaren ska framföra ett 2—3 minuters valfritt tal om någon aktuell händelse, en personlig spaning eller något han/hon vill argumentera för.

nervositet 23

Vältalaren — en handbok i retorik är den reviderade

Hans Gunnarson

Vältalaren

— en handbok i retorik

Hans Gunnarson

Väl-

— en handbok i retorik

talaren

att göra.

Best.nr 47-10489-5 Tryck.nr 47-10489-5

4710489_ Gunnarsson_omslag.indd 1

2013-07-03 12.26