9789144108940 by Smakprov Media AB

Samtalsmetodik

för alla professioner

Anders Engquist

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39031 ISBN 978-91-44-10894-0 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: melinda77, ppart/Shutterstock.com Författarfoto: Magnus Liam Karlsson Printed by Mediapool Print Syd AB, Estonia 2015

INNEHÅLL

Förord 5 1 Inledning 7

Betydelsen av samtalsmetodik inom kontaktyrken 9 Vetenskap och beprövad erfarenhet 11 2 Samtalets syften och mål – olika samtalstyper 15

Syften, mål och delmål i samtalssituationer 18 Att definiera en relation 19 Olika typer av samtal 24 3 Att samla information 33

Rätt och fel 35 Beskriva, förklara, förstå 38 Språket 41 4 Två samtalsstrukturer 53

En basstruktur 56 Att borra på djupet 65 Bandlers och Grinders metamodell 68 Samtal som låst sig 77

Innehåll

5 Att förenkla det invecklade 83

Kategorier, röda trådar och mönster 85 6 Att använda resultaten 91

Att ändra på andra 93 Om måste 102 Omdömen och kritik 109 Var konkret 116 7 Från kunskap till konst 121

Bilaga 127 Litteratur 131 Person- och sakregister 133

FÖRORD

Under en stor del av mitt professionella liv har jag, författaren till denna bok, verkat som psykolog inom offentlig psykiatri, som universitetslektor i pedagogik och, under närmare tre decennier, som egen företagare. I den senare funktionen har jag föreläst i vitt skilda sammanhang ett tusental gånger, men en stor del av verksamheten har ägnats åt teoretisk och praktisk utbildning i ämnena kommunikation och samtalsmetodik för personer inom skilda verksamheter. Mina teoretiska kunskaper, praktiska erfarenheter och viss fantasi har resulterat i att jag under åren 1970–2015 har skrivit mer än tio såväl vetenskapliga som populärvetenskapliga böcker om personlig utveckling, relationer och arbetsledning med särskild inriktning på kommunikation mellan människor. Boken Om konsten att samtala (Engquist, 1984, 2013) har under åren fått stor spridning och varit användbar främst för människor i kontaktyrken, vilket också är dess undertitel. Det har genom åren visat sig att boken uppfattas som alltför teoretisk, kompakt och omfattande av främst två läsargrupper. Det gäller dels studerande inom vård- och pedagogiska utbildningar under högskolenivå, dels alla de som i sina verksamheter har att kommunicera med medarbetare, chefer och kunder men inte primärt har samtalet som främsta verktyg. © Författaren och Studentlitteratur

Förord

I den här boken har jag ganska ingående beskrivit vetenskapligt tänkande och praktik med särskild inriktning på kommunikation mellan människor. Jag har visserligen exemplifierat med några vetenskapliga undersökningar, men avsikten har inte varit att lära ut något djupare teoretiskt tänkande eller hur man forskar. Jag har i stället försökt att på ett begränsat utrymme ge en överblick över några kommunikationsstrukturer med särskild betoning på deras praktiska tillämpning i olika professionella sammanhang. Strävan har också varit att göra boken så allmängiltig att den ska kunna läsas, förstås och tillämpas inom snart sagt varje område där människor talar med varandra. Anders Engquist Uppsala den 2 augusti 2015

Samtalets syften och mål – olika samtalstyper

I och för sig kan vilket samtal som helst börja med att parterna bara pratar för att se om något av det som sägs kan vara av intresse att utveckla under det fortsatta samtalet. När man träffar främmande människor på en tillställning eller under brainstorming på en arbetsplats kan ett sådant sätt att meddela sig med varandra vara en fruktbar inledning till djupare samtal om speciella ämnen, vilket in sin tur kan leda till ömsesidigt utbyte när det gäller personlig utveckling eller problemlösning. I den typen av samtal finns dock en risk att de utan nödvändig styrning kommer att handla om allt och ingenting, vilket är otillfredsställande för den som vill att samtalet ska ge något mer. I andra fall kan en samtalsledare ha bestämt sig för en konkret samtalsplan som rätt använd kan vara till stöd för att nå något som är bestämt på förhand. Den som bestämt sig för att följa sin plan slaviskt kommer dock att möta motstånd då människor över lag inte vill petas in i förutbestämda fack. En fruktbar inställning från samtalsledarens sida är att arbeta inom något så när strukturerade ramar som samtidigt medger frihet. Beroende på vad de samtalande hittar under vägen och hur de reagerar på vad som sägs kan planen, och till och med målen, behöva ändras. I stället för att det blir ett hårt regelstyrt samtal med frågor och svar blir samtalet en upptäcktsresa som kan komma att följa en annan väg än den planerade. Oavsett vad det är för samtal det rör sig om ska den professionelle samtalsledaren åtminstone ha ett hum om i vilken riktning han vill gå och vad han vill åstadkomma. Det må vara att skapa en trevlig stämning, att hjälpa en person att utnyttja sina resurser i arbetet eller att förbättra sitt förhållande till sina närmaste.

Samtalets syften och mål – olika samtalstyper

Syften, mål och delmål i samtalssituationer Fortsättningsvis kommer jag att med syfte mena en av betydelserna i Svenska Akademiens ordbok: Något som man inriktar sin vilja på eller planerar att uppnå. Det gäller alltså något man strävar efter som slutprodukt med en viss verksamhet, exempelvis ett samtal, medan mål enligt min egen definition är konkreta steg på vägen mot syftet. I vissa ordböcker sätts likhetstecken mellan syfte och mål men jag föredrar att skilja på dem. Syftet kan vara ganska övergripande, t.ex. ”Att öka samtalspartnerns förmåga till konstruktiv kommunikation i grupper”. Delmålen för att kunna åstadkomma detta kan vara: ”Att lära ut några grundläggande kommunikationsprinciper, att öva dessa i verkligheten och i rollspel och att diskutera lösningar i samband med särskilt svåra situationer med kollegor”. Delmålen blir då medel för att kunna nå syftet. Att nå den typen av syfte kan ta sin tid, men syftet kan också vara mindre ambitiöst som ”Att väcka samtalspartnerns intresse för alternativa vägar i sin framtidsplanering.” Syftet kan också vara konkret, exempelvis att lära sig cykla eller simma, och delmålen eller medlen blir att visa, instruera och öva. Färdigheten att cykla medger att individen kan röra sig friare och öka sin aktionsradie. Att mentalt bygga upp en större självkänsla, däremot, är ett syfte som ligger på vad man brukar kalla en högre abstraktionsnivå än att kunna förflytta sig fysiskt. Det som i ett sammanhang kan vara mål kan i ett annat sammanhang vara syfte. Det beror på var i abstraktionsskalan man går in. Frågor som: Vad ska vi ha till middag? Ska jag köpa de där jättedyra skorna? Vilka är mina verkliga vänner? Hur ser ett meningsfullt liv ut för mig? ligger på olika abstraktions18

Samtalets syften och mål – olika samtalstyper

nivåer; från konkret till mer existentiellt. Att intensivträna på gym kan ha syftet att må bra fysiskt och kanske också psykiskt. Att ha hälsa som livsmening tycks för en del människor vara primärt och tillräckligt medan andra använder en hälsosam livsstil som grund för att nå högre syften eller mål som har med relationer och yrkesmässigt självförverkligande att göra. Vill jag börja komma underfund med vad jag vill med mitt liv leder enbart träning knappas till ett svar. Däremot kanske den tillfälligt lindrar den ångest som uppstår därför att jag inte gör det jag borde göra, och möjligen ökar den förmågan att tänka klart som en grund för vidare planering. På en arbetsplats är personalomsättningen stor, sjukskrivningarna frekventa och arbetsresultaten magra. Om problemet är mögelskador i lokalerna kanske problemet löses med mögelsanering, men om problemet dessutom är otrygghet mellan medarbetarna krävs åtgärder på ett annat plan. Då kan ett personalutvecklingsprojekt i syfte att kartlägga kommunikationsmönstren mellan medarbetarna och sedan göra något åt det som är fel vara den nödvändiga medicinen. Problem kan bara lösas på den abstraktionsnivå där de hör hemma.

Att definiera en relation Samstämmiga undersökningar (Watzlawick 1967, 2011) visar att människor i nya samtalssituationer strävar efter: 1 att få kontroll över situationen 2 att samtalet bidrar till personlig utveckling och 3 att bli bekräftade.

Samtalets syften och mål – olika samtalstyper

Det är samtalsledarens uppgift att tillgodose dessa önskemål. Vad gäller den första punkten, som avser kontroll, kan samtalsledaren bidra på många sätt, som genom att beskriva syftet med samtalet och de första konkreta stegen eller delmålen: Samtalsledaren (SL): – Under det här första samtalet hade jag tänkt att vi skulle kartlägga hur du har det på arbetet. Du börjar med att beskriva vad du gör och hur du har det på andra sätt i största allmänhet för att vi senare ska kunna göra upp en plan så att det gynnar både dig själv och arbetet i stort. Vi har en timme på oss men om det inte räcker kan vi träffas en gång till. Det kanske är bra om vi får fundera litet mellan samtalen om vi tycker att det behövs. Är det något du vill tillägga eller undrar över?

Du klargör alltså din roll och dina avsikter och tar dessutom reda på samtalspartnerns förväntningar. Kommunikationsforskare (Watzlawick 1967, s. 83–93, 2011) kallar sådana förberedelser att definiera relationen. Om man inte definierar relationen, alltså klargör vad ett samtal ska gå ut på, dess ramar, tider, frekvens etc., finns det en risk för att samtalet blir en diskussion om olika detaljer i stället för ett arbete mot ett överordnat syfte som kan gälla personlig utveckling eller att genomföra förändringar på arbetsplatsen. Att innan samtalet känna till spelreglerna för det ger del tagarna en viss trygghet, definierad som en viss kontroll över vad som förestår. I vissa typer av samtal, t.ex. utvecklingssamtal, ges utrymme åt att förhandla och tillsammans komma overens om vad som ska tas upp och i vilken ordning. Att diskussioner eller samtal inte leder någon vart kan bero på att deltagarna tänker på helt olika sätt om ett och samma ord 20

Samtalets syften och mål – olika samtalstyper

eller begrepp. Vad kärlek, hänsyn, trevlig människa, lycklig är för en person stämmer inte alltid med vad andra anser. När samtalande personer använder sig av ord eller begrepp som kan ha olika innebörd för skilda personer gör de klokt i att ta en paus och berätta för varandra vad de menar med begreppet i fråga. I lyckade samtal gäller det alltså inte bara att definiera relationen utan också att definiera begrepp så att de samtalande är överens om vad de talar om. Det kan vara både roande och utvecklande när samtalande människor beskriver sina respektive innebörder av ett ord eller begrepp för att sedan komma fram till ett gemensamt beslut om hur man i fortsättningen ska använda ordet eller begreppet. Författare och forskare kan fritt bestämma hur ett visst ord eller uttryck ska uppfattas. Detta kallas att göra en stipulativ definition. Att stipulera betyder ”slå fast”. Min stipulativa definition av t.ex. utvecklingssamtal är: Ett förberett, regelbundet återkommande samtal mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla individ och verksamhet och som präglas av ömsesidighet.

Den definitionen har jag kommit fram till genom att fråga mer än hundra arbetsledare vad de ansåg viktigt i ett utvecklingssamtal. Utifrån det materialet rangordnades förslagen efter hur många ”röster” de fått, vilket resulterade i definitionen ovan. Genom alla professionella samtal gäller att samtalspartnern (SP) från början till slut uppfattar sig som bekräftad eller konfirmerad, alltså tagen på allvar (punkt 3 ovan). En bekräftande samtalsledare lyssnar med öppet sinne och avstår åtminstone i början från att ifrågasätta eller analysera. Den som gör motsat© Författaren och Studentlitteratur

Samtalets syften och mål – olika samtalstyper

sen, diskonfirmerar, avvisar en persons åsikter och känslor på olika sätt, t.ex. genom att inte svara, tala om för vederbörande vad han eller hon egentligen menar, tolka, på olika sätt byta nivåer; från logisk till känslomässig, från allvar till skämt, från detaljnivå till generell filosofisk nivå eller vice versa. Inte varje sådant sätt att handskas med kommunikationen behöver vara av ondo, men då är känslighet för sammanhang och timing av stor betydelse. Under förutsättning att SL är tydlig om syften och mål och tar SP på allvar kan själva samtalet i sig, nästan oavsett vad man talar om, i hög grad bidra till deltagarnas personliga utveckling (punkt 2 ovan). Dessutom får deltagarna tillgång till nya kunskaper, erfarenheter och känslor. I utvecklande samtal blir ett plus ett mer än två. En konstnär och en byggmästare kan skapa en byggnad som inte bara är hållbar och funktionell utan också vacker, något som ingen av parterna ensam skulle ha kunnat åstadkomma. Att kunna möta människor på deras nivå, där de är i livet, kräver empati, vilket innebär förmågan att uppfatta och förstå andra personers känslor utan att göra egna värderingar. En intervjuperson har tårögd och med sprucken röst med stor svårighet berättat om sitt personliga lidande. Den intervjuare som då ställer frågan: ”Och hur känns det?” är knappast empatisk och har inte ägnat sig åt vad man kallar aktivt lyssnande. Intervjuaren har missat ett helt signalsystem och envist hakat fast sig vid de frågor han i förväg bestämt sig för att ställa oavsett vad som händer under samtalet. Då är det mer meningsfullt att mitt i tårfloden fråga: ”Får jag höra orden också?!” Att gråta utan att förstå vad sorgen gäller

Samtalets syften och mål – olika samtalstyper

kan lätta på trycket och ge tillfällig lättnad. Att enbart sätta ord på sorgen ger förståelse och insikt medan känslor kombinerade med förståelse av vad saken gäller kan bli början till något nytt. Känslor ger kraft och namn ger inriktning.

Empatibegreppet är nära besläktat med inlevelse. Den empatiska förmågan kan ökas genom träning och utbildning, (Holm 2001, s. 161f.) medan den hos de skickligaste empatikerna åtminstone till en del är en medfödd talang. De flesta märker om empatin är äkta eller spelad. Den som inte når upp till empatins största höjder kan ändå göra en hel del nytta. I icke-terapeutiska sammanhang kan det räcka med nyfikenhet och fantasi för att göra ett tillräckligt bra arbete.* Slutligen några ord om det fysiska rum i vilket ett samtal äger rum. Även om det kan verka ytligt så har den lokal man använder betydelse för att de samtalande ska känna sig något så när lugna och bekväma. Bäst är ett ostört avskilt mindre rum utan statusmarkörer. Att chefen sitter i sitt överdådiga rum bakom sitt stora skrivbord och medarbetaren på en lägre stol mitt emot är ingen bra början. Barnteckningar och familjebilder blir alltför privat och distraherande. Jag konsulterade en gång en läkare som hade foton föreställande sina prydliga barn vända mot mig! Man kan fundera på vad det sänder för budskap.

* Empati skiljer sig från sympati. Sympati innebär att ha medkänsla med, till exempel att tycka synd om, en annan person, medan empati är ett värderingsfritt konstaterande av hur en människa tänker, känner och har det i övrigt. © Författaren och Studentlitteratur

Samtalets syften och mål – olika samtalstyper

Olika typer av samtal Syften och mål varierar mellan olika typer av samtal. Vid kartläggande samtal kan syftet vara att hjälpa någon att bli mer medveten om och se sin situation. SL bidrar till att SP kan se sin tillvaro eller delar av den mer detaljerad än tidigare. I bästa fall kommer SP också nu att kunna se sin situation utifrån, att ställa sig på berget och titta ned på den egna situationen. Att se eller sätta namn på en situation, ett problem och sitt eget agerande är inte alltid roligt men ökar kontrollen i livet och gör en människa mindre hjälplös. Den som inte kan sätta ord på sin situation kan knappast göra något åt den. För som Linné har sagt: det som inte har något namn finns inte. Ett mer ambitiöst syfte som kommer efter kartläggningen är att hjälpa en människa att göra en framtidsplanering. Om det gäller att göra en utbildningsplan kan delmålen som leder till att syftet uppfylls vara att: 1 beskriva den aktuella yrkessituationen 2 formulera framtidsvisioner 3 inventera olika utbildningsvägar 4 göra upp en konkret plan. Att formulera en utbildningsplan verkar kanske enkelt. Ett problem i sammanhanget är dock att personer inte alltid vet eller kan formulera vad som driver eller motiverar dem. Det är här som motiverande samtal kommer in. Motivation beskrivs i Svensk Ordbok som ”Inre behov som ligger bakom visst (potentiellt) beteende” och i Egidius Psykologilexikon (2008) som ”Medveten eller omedveten inriktning hos en person att 24

Samtalets syften och mål – olika samtalstyper

vilja utföra vissa handlingar”. Motiverat, eller med ett annat ord intresserat beteende uppstår spontant, vilket på latin betyder ”av sig självt”. Många andra beteenden och reaktioner uppstår likaledes endast spontant, t.ex. att somna, att få sexuell lust och att känna respekt för andra människor (vilket gör det meningslöst att säga ”Jag hoppas att du förstår att du kan lita på mig”). Spontana beteenden eller reaktioner kan inte åstadkommas med viljans hjälp eftersom de endast uppstår av sig själva, av egen kraft. Man kan leda hästen till vattenhon, men inte tvinga den att dricka. Motiverande samtal syftar till att ta reda på vilka val en person gjort tidigare i livet, vad som styrt honom och vad dessa val lett till. Motiverande samtal kan vara ett sätt att hjälpa någon att se sina inre genuina behov och önskningar som grund för en framtidsplanering. Hur går då sådana samtal till? Ett oöverträffat sätt att komma underfund med vad människor vill är att fråga dem. En historisk tillbakablick kan också ge värdefull kunskap. • När har personen misslyckats? • Hur har han tänkt tidigare? • När har han trivts? • I hur stor grad har han låtit sig styras av andra

vid olika vägval? Generellt rekommenderas dock att arbeta framåtriktat och inte älta bakåt oavsett vad saken gäller. Den som ställer öppna icke styrande frågor ger den tillfrågade möjlighet att svara ganska fritt samtidigt som den som frågar kan få en fingervisning om den tillfrågade är en analytisk, känslomässig eller handlingsinriktad person. © Författaren och Studentlitteratur

Samtalets syften och mål – olika samtalstyper

Många journalister envisas med att i tid och otid fråga hur saker och ting känns. ”Hur känns det att bara ha kommit tvåa i tävlingen?” är inte en öppen fråga. En mer öppen fråga är däremot: ”Hur reagerar du på att man i dagens samhälle misslyckas med att förhindra många sexualbrott?” Beroende på den tillfrågades orientering får man troligen svar som har med tankar, känslor eller handlingar att göra och kan exempelvis lyda: ”Jag tycker att de tänker helt fel när det gäller brotts politiken. Jag känner mig helt vanmäktig och får ångest när jag tänker på det. Jag skulle vilja skaka om de där dj-a lagstiftarna så att de vaknar”. Visst kan man fråga om hur olika företeelser känns men det kan stupa på att utpräglat logiska, rationella och känslomässigt avskärmade tanke- och handlingsmänniskor inte kan svara på hur de känner. Frågan ”Hur känns det?” kan i sådana fall besvaras med hur vederbörande tänker logiskt, hur han mår i kroppen eller med vad han skulle vilja göra, vilket i och för sig kan vara intressant. Å andra sidan kanske inte heller ”Hur reagerar du ...?” kan ses som en öppen fråga eftersom den förutsätter att den tillfrågade reagerar över huvud taget. Kommunikationsteoretikern Watzlawick (1967, s. 48f., 73f., 2011) slår dock fast att ”Icke-beteende finns inte”. Tystnad vid tilltal är också en reaktion som kan förmedla ett budskap. En uppmärksammad studie om ledande frågor är Elisabeth Loftus (1974) experiment med trafikvittnen. Beroende på hur intervjuaren ställer sina frågor, gör deltagarna olika bedömningar när det gällde att uppskatta bilars hastighet vid en trafikolycka. Efter att ha sett en och samma film föreställande en bilkrock ställdes fem olika typer av frågor till olika deltagare:

Samtalets syften och mål – olika samtalstyper

• Vilken hastighet hade bilarna när de snuddade

vid varandra? • Vilken hastighet hade bilarna när de körde på varandra? • Vilken hastighet hade bilarna när de stötte ihop med varandra? • Vilken hastighet hade bilarna när de krockade med varandra? • Vilken hastighet hade bilarna när den kraschade med varandra? Ju mer dramatiska verben var desto fortare uppfattade man att bilarna körde. En konkret metod som syftar till att komma underfund med en persons genuina önskningar kallas critical incident-metoden. SL frågar om vid vilka tillfällen SP känt sig som mest eländig i livet, respektive som mest harmonisk. Vilka människor omgav han eller hon sig med? Kan man se några mönster? Vad arbetade han med? Klienten ombeds att försöka komma ihåg närvaron respektive frånvaron av harmoniska känslor och psykosomatiska symtom. Sådana känslor kan visa sig som direkt illamående, yrsel, hjärtklappning eller ångest i största allmänhet. Reaktionerna kan sedan länge ha försökt visa vägen framåt eller stoppa meningslösa sidospår, men hittills för döva sinnen. Ibland uppenbarar sig vid den här typen av samtal ett mönster som visar att personens känslor gång på gång lett fel eller tvärtom att personen inte har lyssnat tillräckligt mycket på dem. Det kan vara välbetänkt att göra upp kloka planer men omedvetna nedtryckta känslor kan tala om för en människa om hon är på rätt eller fel väg. Att ställa frågor om ”bäst” och ”sämst” bakåt i tiden kan i sin enkelhet vara ett kraftfullt verk© Författaren och Studentlitteratur

Samtalets syften och mål – olika samtalstyper

tyg för att komma underfund om en persons genuina önskningar. En genuint konstnärlig människa som växt upp med logik och resultatinriktade konkreta planer som rättesnöre kan hamna i ett dilemma mellan familjens värderingar och ett eget liv värt att leva. Vid problemlösande samtal utgår man från ett konkret problem som ska lösas. Till exempel: • Vilket yrke ska jag välja? • Hur gör jag mina studier mer effektiva? • Hur ordnar jag upp min ekonomi? • Hur förbättrar vi andan på jobbet?

Så kallad problembaserad inlärning (Egidius 2008) består av sju steg som egentligen ska genomföras i grupp, men jag har beskrivit dem här eftersom också den som genomför samtal med en person kan ha god vägledning av dem. Nedan har jag koncentrerat och förenklat de ursprungliga sju stegen. 1 Beskriv problemet. 2 Klargör termer och begrepp. Oklarheter och definitioner klaras ut. 3 Inventera lösningsidéer. Censurbefriad brainstorming kan vara fruktbart. 4 Generera hypoteser. Hypoteser är kvalificerade gissningar om hur problemet kan lösas. 5 Beskriv kunskapsluckor. Genom att se vilka kunskaper som saknades vid hypotesgenereringen kommer man gemensamt fram till vilka specifika kunskaper som man

Samtalets syften och mål – olika samtalstyper

behöver inhämta. Det kan gälla att ta reda på intagningsvillkoren till vissa utbildningar, att sätta sig in i hur ett företag fungerar inför en anställningsintervju eller att läsa in ett material inför ett föredrag. 6 Inhämta kunskap för att eliminera kunskapsluckorna. 7 Problemlösning. Här ska de nya kunskaperna kunna stärka hypotesen eller hypoteserna. Här gäller det att argumentera för att den lösning man bestämmer sig för ska kunna åstadkomma det resultat man vill ha. Vid Stödjande samtal kan syftet vara att hjälpa en människa att genomföra en överenskommen strategi, att bli självgående, behålla ett nytt sätt att leva och därför bara behöva sporadisk hjälp. Efter en inledande intensiv samtalsserie träffas parterna för att följa upp resultaten, förmedla nya kunskaper, sätta nya mål och ge psykologiskt stöd. De hittills nämnda samtalstyperna kan, trots att de är ganska konkreta till syfte och metod, i hög grad ha en behandlande bieffekt, eftersom de kan reda ut personliga dilemman och på andra sätt främja den psykiska hälsan. Då gränserna mellan samtalstyperna är flytande är det begripligt att en samtalsledare kan bli osäker om gränsen för den egna kompetensen. Vilka samtal som helst kan utan att det är meningen gå över till att bli behandlande samtal utan tydliga syften och mål och medveten kontroll över händelseförloppet. En vanlig fråga från deltagare i samtalskurser jag lett är: ”När går ett samtal över till att bli psykoterapi?” Enligt Egidius (2008) definieras psykoterapi som:

Samtalets syften och mål – olika samtalstyper

Behandling företrädesvis av psykiska och psykosomatiska störningar med psykologisk metod. Metoden ska utgå från en väl belagd teori som ger anvisningar om hur den ska tillämpas.

De flesta samtalsledare är medvetna om vad de kan och inte kan och vet när de beträder svag is. Då är det dags att prata med någon kompetent person som kan handleda den fortsatta färden eller ge förslag på lämplig avslutning av samtalsrelationen. Det kan för en lekman vara svårt att avgöra om en person behöver medicinsk och/eller psykoterapeutisk behandling. Inom psykiatrin brukar man vid sådana avgöranden åtminstone till en del stödja sig på klassificeringssystemet DSM V (2013). Här kan olika beteenden och reaktioner prickas av och om de kommer upp i en förutbestämd summa uppfylls kraven för en viss sjukdomsdiagnos. För den som inte är van att göra psykiatriska bedömningar rekommenderas professionell hjälp. I övrigt tror jag att för alla inom den människovårdande branschen oavsett specialkompetens så kan Carl von Linnés tre kriterier för när en människa behöver göra något mer genomgripande åt sin situation vara till hjälp: När tillvaron är outhärdlig, när en person är självdestruktiv och när beteendet stör förhållandet till andra människor. Gränserna mellan de olika samtalstyperna är som redan nämnts flytande, och att sätta upp strikta gränser kan därför bli konstlat. Det kan ändå vara bra att känna till de olika typerna kartläggande → motiverande → problemlösande → stödjande → behandlande

Samtalets syften och mål – olika samtalstyper

… för att förstå var man befinner sig och vad man gör.

ӷ Den som vill åstadkomma något meningsfullt med ett samtal är medveten om samtalets syfte. Vägen till att nå syftet är att sätta olika delmål som alltså blir verktyg som leder till att syftet uppfylls. Syftet ligger på en högre abstraktionsnivå än målen. Beroende på vad man hittar på vägen bör ibland syfte och mål ändras. De flesta samtal börjar med att man definierar relationen, det vill säga att man klargör spelreglerna. Under pågående samtal definierar man oklara begrepp och samtalsledaren är medveten om vikten av empati och aktivt lyssnande. Det finns olika samtalstyper. Ibland kan en enskild insats avse bara en av dem. Vid enkäter som syftar till enbart kartläggning kan det räcka med frågor och svar. En arbetsförmedlare som vill väcka entusiasm för en utbildning hos en klient som hon redan känner väl kanske kan börja med motiverande samtal. En motiverad person som har vägen framåt klar för sig kan vara i en svår privat situation. Då kanske den rätta medicinen är att med hjälp av problemlösning och regelbundet stöd bygga upp och vidmakthålla den styrka och uthållighet som krävs för att fullfölja en utbildning. I andra fall kan alla sådana åtgärder vara meningslösa eftersom den hjälpsökande är så förvirrad, låst eller deprimerad att hela projektet ska börja med medicinsk och/eller psykoterapeutisk hjälp.

Anders Engquist är fil.dr, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och f.d. universitetslektor. Han har lång erfarenhet av att undervisa inom områdena pedagogik och psykologi och är författare till boken Om konsten att samtala som har sålt i över 100 000 exemplar.

Samtalsmetodik för alla professioner

Många yrken kräver en grundläggande förståelse av kommunikationens teori och praktik – några exempel är hälso- och sjukvårdspersonal, lärare och personer i arbetsledande funktion. Samtalsmetodik för alla professioner erbjuder strategier, hållpunkter och konkreta tillvägagångssätt som bidrar till en ökad förmåga att kommunicera konstruktivt, inte minst i professionella sammanhang. Boken beskriver olika samtalstyper utifrån deras syfte och mål, men diskuterar även samtalsstrukturer, språkbruk och vad det innebär att åstadkomma förändring. Redogörelsen bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Boken innehåller också en mängd praktiska exempel och konkreta förslag på hur du kan arbeta i rollen som samtalsledare. Samtalsmetodik för alla professioner riktar sig till studerande och yrkesverksamma inom så kallade kontaktyrken. Den är även relevant för personer som inte har samtal som huvudsysselsättning, men som ändå vill öka sina kunskaper om kommunikation mellan människor.

Art.nr 39031 ISBN 978-91-44-10894-0

www.studentlitteratur.se

9 789144 108940